Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med orienteraren Anton Johansson som gäst (det går att hitta till exempel på Spotify och i podcast-appen). Återigen var det dock Martin Regborn som var vassaste länslöparen när världscuppremiären i norska Østfold fortsatte med medeldistans. Någon pallplats – som i torsdagens långdistans – var han inte riktigt nära, men fyra hade han nog blivit om han inte hade gjort en krok till den 14:e kontrollen.
– Det var väldigt onödigt. Jag skulle bara gått lite höger och svept längs med sänkan, men man hade ju korsat banan innan där, så jag tänkte ”jag kommer att känna igen mig rakt på”, så jag tar den rakt på. Så ska man inte göra. Då släppte jag tekniken lite grann och gled ned till vänster. Jag läste in mig fort, men på en tajt medeldistans kostar en sådan miss väldigt många placeringar, sa Regborn, som slutade åtta, till SVT.
I övrigt var han nöjd med loppet där hemmalöparen Kasper Fosser (andra raka världscupsegern), schweiziska ex-Tisaren-löparen Matthias Kyburz och Gustav Bergman var i en klass för sig, alla tre inom 30 sekunder men med över minutlucka till alla andra. Regborn var 2.02 bakom Fosser i mål men bara 20 sekunder från Emil Svensk på fjärdeplatsen.
– Det var kanske inte så svårt som jag hade trott innan, men det var svårt att veta var man skulle trycka på, det var mycket utför i början och så tittade jag igenom banan och såg att det var uppför på slutet och tänkte att man nog skulle tjäna på att ha krafter kvar. Jag kände mig stark i dag, men det är svårt att springa på för fullt på en sådan här bana där man måste ha koll hela tiden, sa han till SVT.
Förra årets EM-tvåa på distansen, örebroaren Anton Johansson, var bara 32 sekunder bakom Regborn (och alltså 52 från fjärdeplatsen) – men fick ändå nöja sig med en 15:e-plats i ett otroligt tajt fält.
Andrea Svensson slog till med karriärens bästa världscupplacering när hon slutade nia (hon har tidigare varit tia två gånger), som fjärde bästa svensk, 2.25 bakom Sara Hagström som tog karriärens första världscupseger, 1.14 från pallen och 54 sekunder från topp fem. Det innebär att Svensson varit topp tre av uttagningsbara svenskar till VM (Tove Alexandersson har ju redan friplatser) på både medel- och långdistans, vilket bådar gott (men det kommer krävas toppinsatser i testloppen på hemmaplan också, för att få en plats i VM-truppen).
Efter de två första av säsongens sex individuella världscuptävlingar ligger Regborn femma i världscupsammandraget, om jag räknat rätt. Den officiella listan är inte uppdaterad än, så jag får återkomma med Svenssons och Johanssons placeringar i morgon.
Apropå i morgon: Då avslutas världscuppremiären med stafetter, och Regborn springer Förstasträckan för svenska förstalaget, där Emil Svensk tar hand om andra och Gustav Bergman tredje. Främst Schweiz och Norge utmanar, men chansen är stor för Regborns nionde pallplats i världscupkarriären (och femte seger).
Mot sig på förstasträckan får Regborn både Anton Johansson, som springer den i svenska andralaget, och Jonatan Gustafsson, som var reserv på plats (utan att få springa) i dagens medeldistans och nu får chansen för ett svensk-norskt mixedlag. Det måste vara unikt att tre örebroare som samma sträcka i en världscupstafett. Även Andrea Svensson får ta sig an förstasträckan, i det svenska tredjelaget där Johanna Ridefelt och Lina Strand tar hand om övriga sträckor. Svensson blir alltså förbisedd i uttagningen till både första- och andralaget trots att hon var tredje respektive fjärde bästa svenska på de individuella distanserna. SVT sänder med start 13.00.

Emilia Fahlin tog två nya topplaceringar i Gracia Orlová i dagens dubbla etapper, och även om hon inte fick kliva upp på pallen så avancerade hon till pallen i sammandraget. I tempoloppet slutade hon femma, 13 hundradelar från fjärdeplatsen och 2,33 sekunder från pallen – men 18,84 sekudner bakom segrande Jenny Rissveds. Polska Dominik Wlodarczyk (MAT Atom Deweloper Wroclaw), som toppade sammandraget inför den 13,5 kilometer långa etappen, var bara tia, 38 sekunder bakom Rissveds, och tappade därmed totalledningen – men hon höll undan till Fahlin med fem sekunders marginal vilket kommer bli svårt att äta upp på etappen i morgon. Linda Zanetti (Italien/UAE Development Team), som låg tvåa inför tempot, tappade däremot 49 sekunder på 17:e-platsen, och är nu fyra, 15 sekunder bakom Fahlin och 48 efter Rissveds.
På den efterföljande korta linjeetappen (68,5 kilometer som avverkades på 1.50) kom Malwina Mul (Polen/Mat Atom Deweloper Wroclaw) och Federica Piergiovanni (Italien/UAE Development Team) loss på sista varvet och vann sex respektive tre sekunder före klungan där de fyra konkurrenterna i sammandraget – Zanetti, Fahlin, Wlodarczyk och Rissveds – spurtade in som trea, fyra, femma och sexa. Tredjeplatsen gav Zanetti två bonussekunder som gör att läget är följande inför avgörandet i morgon:
Rissveds leder 28 sekunder före Wlodarczyk, 33 före Fahlin och 46 före Zanetti. Ingen annan är inom en minut, men 19 cyklister finns inom två minuter och 29 inom tre, så det är ett gäng som inte kan släppas iväg i utbrytning.
Det delas ut bonussekunder enligt följande: Tio till den som är först i mål, sex till den som är tvåa och fyra till den som är trea, dessutom finns tre spurtpris (vid andra, fjärde och sjätte passeringen av mållinjen på den knappt 13 kilometer långa bana i centrala Orlová som ska köras åtta varv för totalt 103 kilometer i morgon) där det delas ut tre sekunder till ettan, två till tvåan och en till trean. En cyklist kan alltså maximalt köra till sig 19 bonussekunder, vilket alltså innebär att Rissveds kommer vara säker på att ta hem totalen om hon bara är med i tätklungan medan Fahlin behöver ta en poäng mer än Wlodarczyk på bonussprintarna för att en etappseger ska garantera andraplatsen i totalen. Kan man misstänka att Sverige kommer gå för dubbelsegern i morgon?
Sverige toppar också lagtävlingen 53 sekunder före Fenix-Deceuninck Continental.

Mountainbikeorienterings-EM i portugisiska Loulé verkar örebroaren Karin E Gustafsson ha fått möta idel män på den långa andrasträckan i mixedsprintstafetten, medan Sveriges andralag bestod av enbart kvinnor (enda två svenska herrseniorerna på plats, Sebastian Svärd och Rasmus Nordgren, körde i förstalaget som blev sjua). Vilken placering det egentligen blev för Gustafssons lag är lite oklart eftersom bara ett lag per nation placeras in i resultatlistan och liveresultaten är ett enda kaos, men förutsättningarna var helt enkelt inte de bästa. Gustafsson har ändå gjort sitt klart bästa mästerskap i karriären, och eftersom EM dubblade som världscuppremiär ligger hon nu på 16:e plats där, bara 13 poäng från elfte. Bara två svenskor är före.

Marcus Jansson, regerande världsmästaren i mountainbikeorientering som avstod EM, körde i stället landsvägscykel på lördagen och slutade 13:e i Lyngbyloppet, det första av tre fristående endagarstävlingar i Skåne den här långhelgen där han i den sista, Ringenloppet på måndag, ska försvara ledaratröjan efter skrällsegern i Sverigecuppremiären (Ringenloppet är deltävling två). Danske Rasmus Bøgh Wallin vann klungspurten i Lyngbyloppet närmast före Janssons lagkompis (i CK Hymer) Hugo Forssell. Jonathan Ahlsson var anmäld men kom inte till start.

Jag har inte lyckats hitta någon fullständig resultatlista från Munkastigen trailrun i dag, men jag har lyckats lista ut så mycket som att topp tre på herrsidan alla gick under Erik Anfälts grymma banrekord (som nästan kändes som oslagbart på förhand, även om jag hintade om inför att det skulle kunna utmanas). Det var dock varken Tisdagsklubbens Simon Karlsson (han blev fyra på 3.02.14, drygt sex minuter över Anfälts rekord – jag pratade med Simon innan loppet, och han upplyste om att han inte ville springa för fort utan ha ett bra långpass inför Stockholm marathon) eller KFUM Örebros Thomas Chaillou (han blev trea på 2.54.34, 1,5 minuter under Anfälts tid) som kubbades allra längst fram – utan 28-åriga stockholmaren Anders Fox (som tävlar för Spårvägen och som främsta merit har en åttondeplats på SM på 3 000 meter hinder för åtta år sedan, men i statistiken tidigare inte finns noterad för några lopp längre än tio kilometer landsväg) och Örebro AIK:s Jonas Nilsson. De låg länge tillsammans, men på slutet lyckas Fox öppna en lucka på nästan fyra minuter och sprang i mål på fullständigt sensationella 2.48.35 – drygt 7,5 minuter under Anfälts tidigare rekord på 2.56.06 och, om man får tro arrangörernas uppgift om att banan verkligen är 44 kilometer lång (de flesta gps-klockor visar knappt 43) en tid som ger en snittfart under 3.50 per kilometer på en bana med runt 450 höjdmeter och 60–70 procent stig. Det är bra. Jonas Nilsson, som hade vunnit tävlingen vilket annat år som helst, var knappt fyra minuter bakom i mål på 2.52.28.
På damsidan har jag fått tag i skralare med resultat, men jag vet i varje fall att Kils OK:s Sofia Holmgård vann på 3.50.27 medan klubblösa (?) Täbylöparen Annika Westin blev tvåa på typ 3.53, av hennes Strava att döma (så det var alltså ännu tajtare än i herrklassen). Vem som blev trea, och vem som blev bästa länslöpare, får jag återkomma till när jag fått tag i en fullständig resultatlista.

De som inte sprang på Munkastigen sprang givetvis Örebro parkrun i stället, och av dem sprang Petra Hanaeus (20.19) givetvis snabbast (men bara 41 sekunder snabbare än parkrun-persande Anna Mendelsson på 21 blankt). Kevin Henriksson, kanske mest känd som skidåkare, var överlägset snabbast av herrarna på 17.17. Almbys superveteran Bo Persson (20.58) gjorde återigen en tid under svenska M75-rekordet på fem kilometer landsväg, men parkrun räknas inte i rekordsammanhang trots att det är kontrollmätt.