Konditionsbloggen

  • Jakobsson snabbast runt nationalparken i mörker – och datum spikat för Jul på Rusakulan

    I vinter är det tio år sedan Filip Jakobsson, Degerforssonen som sedan ett antal år bor i Garphyttan, tog dubbla fjärdeplatser på junior-VM i skidorientering (han lade av med sporten inte så långt därefter). I kväll stod han dock högst upp på ett podium – när löpartävlingen Mörkertrail avgjordes på stigar i och runt Garphyttans nationalpark. Tio rätt kuperade och framför allt tekniska (och mörka) kilometer som Jakobsson klarade av på 45 minuter och tio sekunder och med det var över 7,5 minuter före tvåan, regerande mästaren Oskar Hansson, Tisdagsklubben. Henrik Emilsson från Garphyttan tog tredjeplatsen, drygt nio minuter från täten, och utöver dem var ingen annan av de 53 startande (varav 31 herrar) inom tolv minuter av Jakobsson. På damsidan blev det superlokalt på pallen när Jennie Ohlsson vann på 64.24, drygt 5,5 minuter före Johanna Henriksson, båda från Garphyttan, med Kumlas Emelie Blomqvist på tredjeplatsen (hon var drygt 12,5 minuter bakom, så det var lika stora avstånd på damsidan.

    Den som inte fick nog av mörka lopp i Kilsbergen kan redan nu skriva in måndagen den 7 december i kalendern. Då kommer årets Jul på Rusakulan att avgöras med start i Klockhammar och mål uppe på Rusakulan, och nytt för i år är att det också blir ett barnlopp. Ladda om pannlampan!

    I dagens Örebro parkrun trotsade 57 löpare kylan och Antje Wiksten (22.53) och Gustav Sundström (18.43) var snabbast runt de fem kilometerna vid Rynningeviken.

    , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Röjler blir ny landslagstränare i skidalpinism

    Han har gjort tre OS och har massor av tunga meriter, som skridskoåkare. Han har efter elitkarriären också gjort fyra VM i swimrun (senast i september i år, då han för första gången blev topp tio). Och i det breda folkdjupet kanske mest blivit känd som Nils van der Poels tränare (och senaste åren har han också hjälp puckelpiståkaren Walter Wallberg). Nu har örebroaren Johan Röjler fått ett nytt gigg: Som förbundstränare, och nye förbundskaptenen Lars-Ove Nilssons högra hand, i skidalpinism. Det skriver Svenska klätterförbundet på sin hemsida.
    – Det finns stor potential inom svensk skidalpinism och jag ser fram emot att bidra med mina erfarenheter och hjälpa åkarna att utvecklas och ta nästa steg, säger Röjler till hemsidan.
    Skidalpinism gjorde ju debut på OS-programmet i vintras, och då var örebroaren Jerker Lysell – ihop med Tove Alexandersson i sprintstafetten – en hårsmån från att kvala in. Nu tar svenska landslaget sikte på OS i franska Alperna 2030, då de två sprintgrenarna som fanns med i vintras (individuell sprint och sprintstafette) får sällskap av den mer traditionella individuella distansen, som Lysell uttryckt ett intresse att satsa mot.
    Sverige har ingen gammal tradition av skidalpinism, men just Alexandersson och Lysell (och före dem Emelie Forsberg) har på kort tid slagit sig in på hög internationell nivå, och nu hoppas förbundetk unna ta nästa steg.
    – Vi är väldigt glada över att kunna knyta ”L-O” Nilsson och Johan Röjler till vår verksamhet. De tillför mycket stor samlad erfarenhet och kompetens inom OS, mästerskap, elitidrott, prestationsutveckling och landslagsverksamhet som kommer att stärka vårt arbete framåt. Med flera viktiga internationella mästerskap och ett långsiktigt perspektiv mot OS 2030 stärker vi nu organisationen för att skapa bra förutsättningar, säger Patrik Kleveback-Blom, sportchef på Svenska klätterförbundet, till förbundets hemsida.
    Nye förbundskaptenen Nilsson har bland annat egen bakgrund inom skidalpinismen (det har även Röjler som kört en del tävlingar på kul) och har tidigare lett militärlandslaget i grenen, men är kanske mest känd som fystränare för Luleå Hockey.
    Vinterns världscup i skidalpinism startar inte förrän 9–10 januari, med sprinttävlingar i OS-backen i Bormio, och första tävlingen som lär vara intressant för Lysell är vertikalen i Courchevel, Frankrike, torsdagen 14 januari som följs av en individuell distastävling två dagar senare.

    , ,

  • Dags för tävlingsårsskifte i friidrotten – och så gick det när Prickcupen drog igång

    Natten mellan lördag och söndag infaller friidrottens tävlingssårsskifte, det är då alla byter åldersklass (fyller man 15 under 2027, även om man fyller sent på året så man fortfarande bara är 13 år, tävlar man från och med söndag i F15 eller P15, och är man född 1992 så är det på söndag man blir veteran), men också datumet då de flesta föreningsbyten genomförs eftersom ett sådant byte under löpande säsong är förenat med en karensperiod då man inte får tävla.
    Svenska friidrottsförbundet brukar publicera listan över de som ska byta klubb vid tävlingsårsskiftet i god tid före den 15 november (i fjol den 22 oktober, till exempel), men i år har jag inte sett någon sådan lista. Kollar man på årets byten under karenstiden – där jag redan noterat de flesta på bloggen – är inom distriktets långlöpning det absolut tyngsta att Erik Berzell till slut började springa för en Örebroklubb – han bytte Järla mot Tisdagsklubben (i löp-sammanhang, i orienteringen tävlar han vidare för Stockholmsklubben). Men ett par som jag inte tror att jag rapporterat om är Simon Schagerström (P4 Örebro-reportern som gjort 32 på milen och 2.33 på maran) som redan i mars bytte Örebro AIK mot KFUM Örebro och Axel Sandberg (som 2018 tog junior-SM-silver på 3×800 meter med Jack Karlsson och Jonatan Gustafsson och som också gjort 32 på milen) gick åt andra hållet för bara tre veckor sedan – bytte KFUM mot Örebro AIK.
    Vi får se om det kommer några fler överraskningar när årsskiftesbytena till slut presenteras.

    Lisa Malmros, som i fjol blev totaltvåa i Prickcupen bakom Tord Karlsson, tog i kväll hem den första deltävlingen i den av OK Djerfs arrangerade stadsorienteringsserien med handikapp. Malmros, som startade säsongen med fem handikapprickar, var sex sekunder före brorsan (?!) Knut Malmros (oklart antal prickar) i mål medan Wilhelm Selinder Back (sex prickar) blev trea, 47 sekunder bakom. Nytt för i år var kortare banor med fler antal prickar i grunden, vilket i varje fall den här första gången skapade större spridning i fältet – Ibland har majoriteten varit inom ett par minuter i mål, nu skiljde tio minuter mellan ettan och tolvan (av 16 startande)

    , , , , , , , , ,

  • Nytt lopp vid Sörbybacken – och nu startar Prickcupen

    Efter Sommarro snabbare, Sörbyskogen svartare, Rynningeviken längre, Midsommarjoggen och Adventsjoggen (i år den 29 november) har Örebrogänget i Epic trail nu startat ytterligare en tävling – Vinterjoggen @ Sörbybacken, vars första upplaga kommer avgöras lördagen den 13 februari. Det kommer bjudas på tio- och femkilometerslopp (och ett barnlopp) där tiokilometaren går två varv på femkilometersbanan som består av en kilometer grusväg, motionsspår i Sörbyskogen och alldeles i slutet en klättring uppför Sörbybacken där en extra tid, för ett backpris, tas. Anmälningsavgiften är lite dyrare än vanligt vid sådana här lopp, startar på 395 kronor för vuxna, men då ingår pizzabuffé efter målgång.

    Redan i morgon, torsdag, drar OK Djerfs stadsorienteringsserie Prickcupen igång i Karlskoga. Det är en tävlingsserie som i vinter har 13 deltävlingar, varav tolv i Karlskoga och en i Degerfors. Den har fått sitt namn av ett handikappsystem, där de som presterat bra får fler och fler prickar på sina karta – som är opasserbara, virtuella hinder. De andra deltagarna turas om att placera ut prickar på motståndarnas kartor, för att göra det så klurigt och långt som möjligt. Det är Djerf som arrangerar, men vem som helst är välkommen att vara med och kuta, och jag som sprungit ganska många deltävlingar genom åren kan intyga att det är ett väldigt trevligt arrangemang. Med undantag för några lovveckor när det är uppehåll så avgörs det tävlingar varje torsdag till och med den 4 mars.

    , , , ,

  • Tredje raka veteran-SM-bronset till Bask

    På lördagen avgjordes veteran-SM i halvmaraton nere i Blekinge, i samband med det reguljära loppet Jämjöhalven. Lite besviken blev jag när jag varken hittade Anton Johansson eller Ellinor Tjernlund, de båda landslagsorienterarna som nyss flyttat från Örebro till just Jämjö, i resultatlistan. Men där fanns åtminstone två länslöpare: Örebro AIK:s Mikael Bask tog SM-brons i M55-klassen för tredje året i rad efter att ha passerat IS Götas Patrik Olsson precis i slutet. In på 1.26.02, 18 sekudner före Olsson – och bara fyra sekunder bakom Akeles Niall O’Hanlon på andraplatsen (men fram till segrande Johan Ewald, Helenholms IF, var det över åtta minuter. Och så IF Starts Elias Zika som blev åtta i M45, knappt fem minuter från medalj (för det krävdes 1.17 blankt och Zika gjorde 1.21.47).

    , , , , ,

  • Lugnaste lördagen på länge

    Det var en ovanligt lugn lördag i löparlänet, och egentligen hittar jag bara två träningstävlingar att rapportera från:
    ** Marie Dasler (21.14) och Eric Segelberg (20.01) var snabbasta av alla på den något kyliga 401:a upplagan av Örebro parkrun, som lockade 62 löpare till Rynningeviken.
    ** Almbys Arvid Andersson vann första deltävlinge i KFUM Örebros sprintserie i orientering, som går varannan lördag i november på Väster i Örebro, 15 sekunder före klubbkompisen Erik Kylborn. Det var mixedklass, men KFUM:s Saga Sander var överlägset bästa dam som sexa totalt (av 32 startande), 2,5 mintuer före klubbkompisen Anna Victorin.

    , , , , , , , , , ,

  • Så röstar NA i årets orienterare – och Karlsson följde upp EM-guldet med ett SM-tecken

    Jag brukar ju vara mycket partisk när jag varje år delar ut NA:s poäng i omröstningen om årets orienterare, Svenska orienteringsförbundets utmärkelse som stadfästes 1948 och där landets sportjournalister sedan 70-talet har makten att utse vinnaren. Till exempel gav jag Martin Regborn tre poäng (vilket är max) och Tove Alexandersson noll 2022, då de båda slutade på exakt samma poäng och fick dela på utmärkelsen (jag kände därmed att jag gjort en insats för länsidrotten). I år blir det dock svårt att skrapa fram tre länsnamn som jag med någon form av värdighet kan presentera som NA:s topp tre (2022 hade Marcus Jansson ändå tagit ett VM-guld i mountainbikeorientering och Jonatan Gustafsson skrällt sig till sin första VM-medalj i knockoutsprint, så att de var tvåa och trea före Alexandersson stod jag för). Men när jag i dag lämnade in NA:s röster fick jag ändå falla till föga och ge tre poäng till Hanna Lundberg (två EM-guld och ett VM-silver) och två poäng till Tove Alexandersson (som kan vinna utmärkelsen för 13:e gången på 15 år) medan ex-örebroaren Anton Johansson trots allt fick nöja sig med en poäng den här gången, för sitt EM-silver i medeldistans bakom Kasper Fosser.

    I helgen avgjordes SM i draghund, barmark, i Nybro, bara två veckor efter EM-festen i Gävle. Startfälten var inte sämre för det, även om Ebba Fryxell avstod för att i stället åka på skidläger (längdskidor är ju hennes huvudidrott, hon går på skidgymnasium). Garphyttans Julia Karlsson följde upp junior-EM-guldet i mountainbikeklassen med att ta ett junior-SM-guld med över två minuters marginal till tvåan på en tid som hade räckt till en åttondeplats i seniorklassen (som den här gången körde lika lång bana). Hon ställde också upp i löpklassen, men då i sin ordinarie åldersklass (ungdom), och där blev hon tvåa, blott 24 sekunder från guldet (Gripens DHK:s Felicia Thor knep det) över 2×3 kilometer. Agnes Fryxell, Ebbas lillasyster, ställde upp i samma klass och blev fyra. Pappa Andreas Fryxell blev åtta i seniorklassen för sparkcykel.

    , , , , , ,

  • Här är Tisarens nya klubbmästare – och prisade ungdomsledare

    I går, tisdag, avgjordes årets upplaga av Tisarens klubbmästerskap i nattorientering, med utgångspunkt från klubbstugan i Hallsberg. Bara 26 löpare kom till start, varav fyra i huvudklasserna, så det var ingen megauppslutning. Men Nina Hallor (nästan 13 minuter före 15-åriga Idun Heidenreich Hjärtsjö, som testade att springa i seniorklass, i mål) och Adam Aili (drygt 15 minuter före Andreas Janegren) kröntes i varje fall till klubbmästare, medan Arvid Strand fick samma titel i äldsta ungdomsklassen (några juniorer kom inte till start).
    Strax före start kom Kumla kommun till klubbstugan och delade ut årets ungdomsledarstipendium i Kumla till Elin Jangren: ”Genom sitt ideella arbete, sitt stora engagemang och sitt sätt att inspirera och stötta unga människor är Elina Janegren en mycekt värdig mottagare”, skriver kommunen i sin motivering.

    , , , , , , ,

  • Klart med datum för Vårruset – och här är årets stakmaskinscup

    Vårruset har släppt sina datum för 2027, och i Örebro kommer tävlingen – som näst Blodomloppet brukar vara den löpartävling i länet som varje år samlar flest antal deltagare – att avgöras den 1 juni. Det är torsdagen i vecka 22, medan tävlingen i år gick tisdagen i samma vecka (den 28 maj). Till skillnad mot i år kommer tävlingen dock att hamna efter Stockholm marathon, som nästa år avgörs den 29 maj.
    Om man tittar på städerna i närheten så kommer Västerås arrangera sitt Vårruset den 25 maj, Karlstad den 27 maj och Norrköping den 2 juni.

    I söndags var det den 1 november – och då startade, traditionsenligt (får man väl säga när det är sjunde gången?) stakmaskinstävlingen Moto brutal skierg tour. I år går man tillbaka till ett lite enklare upplägg, med en enda cup (senaste åren har det bjudits på totalcup, sprintcup och distanscup) och med färre delsträckor under etapperna. Dessutom minskas antalet etapper från sex till fem (två försvinner och en ny tillkommer). Som tidigare gäller dock att man får utföra etapperna när som helst, och hur många gånger som helst mellan den 1 november och den 31 december, och det är bästa resultatet på varje enskild etapp som ger slutresultatet.
    Etapperna som åkt ut är de två mastiga 15 kilometer rakt av och 2×6-4-2 minuter med 1,5 minuter intervallvila och tre minuter setvila, och de har ersatts av sprintetappen 30 sekunder allout.
    Kevin Mellbergg, den gamle Örebro Black Knights-spelaren som blivit en konditionsidrottsprofil, blev förste örebroare att vinna en cup på herrsidan i Moto brutal skierg tour i fjol, när han tog hem distanscupen, och lär tillhöra favoriterna i år också (stockholmaren Henning Ekstrand tog hem både sprint- och totalcuperna). På damsidan har örebroaren Karin Karlsson vunnit alla tre cuperna två år i rad.
    Totalt utgörs touren i år av fem etapper och totalt nio olika delsträckor som ger poäng jämfört med sex etapper och 17 olika delsträckor i fjol.
    Årets etapper:
    1) En engelsk mil, alltså 1 609 meter. Inga deletapper, bara totalresultat räknas. Kvar sedan i fjol.
    2) 500+500+500+1 000+1 000+1 500 meter med 90 sekunder vila mellan intervallerna. Totaltiden är en etapp, första 500-ingen och första 1 000-ingen är var för sig ytterligare två etapper. Kvar sedan i fjol.
    3) 5 000 meter rakt av. Inga deletapper, bara totalresultat räknas. Kvar sedan i fjol, men då följdes etappen efter en minuts vila av en 100-metersetapp, och då delades poäng ut för tre olika etapper (5 000 meter, 100 meter och 5 100 meter).
    4) Tio kilometer rakt av. Totaltiden är en etapp, tiden på sträckan från 2 000 till 2 500 meter är en 500 meter lång etapp och tiden på de sista 2 000 meterna är en tredje etapp. Kvar sedan i fjol, men då fanns det tre extra-etapper inbakade i stället för som nu två (och den sista var 1 500 meter lång i stället för 2 000).
    5) Maxdistans på 30 sekunder. Ny etapp.

    , , , , , ,

  • Erlandsson bästa länslöpare på Kullamannen – och Lysell vann klassiskt lopp

    Precis som det såg ut redan på fredagskvällen blev Ia Erlandsson, Örebro AIK:s vassa ultralöpare, bästa länslöpare på stora trailloppet Kullamannens kungadistans 100 miles. Hon var 41:a i mål av damerna, på 28 timmar och 48 minuter. Det var en något sämre placering men mycket bättre tid än i fjol, då hon var 30:e på 29.21 – året innan var hon 46:a på 29.28, så hon föbättrar sig stadigt och har nu tre raka målgångar på ett av Sveriges tuffaste lopp där nästan hälften av de startande bröt (även om det kanske är skevt att jämföra tider då banan varierar väldigt i längd från år till år, men det gör å andra sidan också konkurrensen i styrka). Bland dem Tisarens järnlady Malin Yngström som fick kasta in handduken när hon upptäckte rabdomyolys-symptom (tecken på muskelnedbrytning) efter 135 kilometer. Det skriver hon själv på Instagram. ”Men det blev bättre ganska snabbt så jag slapp allt vad dropp och sjukhus heter, en sån tur att jag såg det i tid”, skriver hon.
    Storådalens Kristina Lagerman blev 61:a på 31 timmar och 39 minuter och på herrsidan var Lanna Trail and Runs Alexander Sandberg bästa länslöpare med en 112:e-plats på 24 timmar och 24 minuter.
    På 53-kilometersdistansen blev LK Gränslösts Anna Karin Larsson 52:a, 41 sekunder över sju timmar, och på 22-kilometaren blev Stocksäters Janne Werner 43:a på 1.36.

    I klassiska terrängloppet Höstmilen i Norrköping, där Martin Regborn 2022 blev tvåa bakom David Nilsson som satte banrekord med 32.34, sprang Jerker Lysell hem en ny seger. Örebroaren vann 14 sekunder Olle Kalered, som också har bakgrund inom orienteringen (men inte på samma höga nivå som Lysell). Lysell sprang faktiskt en sekund snabbare än Regborn gjorde för fyra år sedan, men var 40 sekunder från Nilssons banrekord.

    , , , , , , , , ,