Etikett: Rasmus Pettersson

Nilsson tog karriärens första SM-medalj (och länets enda JSM-medalj i år), Rosdal gjorde säsongsdebut i Spanien och Dasler fullbordade guldtrippeln

mars 12th, 2023

Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden där Emilia Fahlin gästar. Finns där poddar finns, som på Spotifty eller i podcastappen på Iphone.

Allra sista tävlingen på junior-SM – då kom första medaljen för länet. Och för karlskogingen Simon Nilsson, som tog den, var det dessutom första SM-medaljen i karriären. Det var stafett, och JVM-åkaren Nilsson körde sistasträckan för sin klubb Hägglunds ski team från Örnsköldsvik och skickades ut som ledare. Viking Olsson och Oskar Höglund på de två första sträckorna såg till att Nilsosn var med i fyrmannaklungan längst fram ut på sista sträckan. Han kunde inte följa Anton Grahn (IFK Mora) som ryckte till soloseger och förlorade spurtduellen mot Melker Hendén (Ulricehamn) men klarade bronset med mer än en halvminuts marginal.
Garphyttans lag på damsidan – med två 17-åringar i en klass där man får vara upp till 20 år gammal – tog tolfteplatsen i en mycket tajt stafett, där det bara var 1,5 minuter upp till segrande Skellefteå. Ida Bervenståhl och Nelly Mårtensson körde de två första sträckorna, Elin Törnqvist avslutade med att vara sjätte snabbast av alla på sista och förde upp laget från 14:e till tolfte plats.
På samma banor inleddes också en tvådagarstävling i Sverigecupen för seniorer, där Klockhammarsonen Axel Ekström – som haft en även med hans mått mätt ovanligt strulig säsong – gjorde ett nytt comebackförsök men fick nöja sig en 40:e-plats över en 20 kilometer lång masstart i klassisk stil där han var över sex minuter bakom Björn Sandström som spurtslog Fredrik Jonsson till segern. Det räckte till att bli bästa länsåkare blott med 16 sekunders marginal till Zinkgruvanfostrade Markus Hallén Johansson på 43:e-platsen.
NA direktsände den tävlingen, liksom måndagens sprint där Ekström och Hallén Johansson kommer till start igen. För den sistnämnde kommer den tävlingsformen förstås passa mycket bättre.

Örebrobördige löparen Linus Rosdal, som sänkte maratonperset till 2.12.48 (och därmed gick in som nionde svensk genom tiderna) i december gjorde säsongspremiär i halvmaran i Elche i dag (som blev mest omskriven för att en 21-åring avled efter att ha kollapsat i målområdet; det var över 30 grader varmt). Rosdal sprang ihop med David Nilsson, Archibland Casteel och Kristofer Låås, och de tre första gick i mål inom två sekunder – Nilsson på 1.07.45, Rosdal på 1.07.46 och Casteel på 1.07.47 – som trea, fyra och femma i loppet som brittiske OS-löparen Ben Connor vann (på 1.05.09) före marockanske OS-löparen Abdelmajid El Hissouf (på 1.07.11). Det bjöds alltså inte på några riktigt snabba tider, för Rosdal var tiden nästan fyra minuter över perset från Köpenhamn i september (1.03.55), men så är Elche heller inte känd som någon snabb halvmara. Rosdal har satt upp halvmaraton-VM i Riga den 1 oktober som ett drömmål inför året säsong, och första möjligheten att göra en tid för att nå dit blir Berlin halvmaraton den 2 april.

Marie Dasler fullbordade sin guldtrippel på medeldistans på inomhus-veteran-SM när hon följde upp fredagens överlägsna 3 000-metersseger och lördagens ännu klarare 1 500-metersvinst med en betydligt tajtare viktoria på 800 meter. Utmanad av Helsingborgs Sara Johnsson vann IF Start-löparen nu ”bara” med drygt tre sekunders marginal när hon sprang in på 2.39,47. Totalt blev det tre medaljer för länet på 800 meter när Starts Lars Lundegård, som var fyra på lördagen (mindre än två sekunder från medalj) nu tog revansch och grejade bronset på 2.27,47 medan Lars Lundegård brons M55 och Östansjös Jan Myrtorp gjorde detsamma på tiden 4.04,23 i M80 (även om hans fjärdeplats i går kom på 400 meter, inte 1 500). Starts Mikael Hansson noterade också han sin bästa placering för helgen, när han efter två femteplatser landade som fyra i M60 med 2.32,88 (drygt fem sekudner från medalj).

Garphyttan fick ju inte ihop något lag till stafetten som i dag avslutade skidorienterings-SM (och hela skidorienteringssäsongen), men Elin Schagerström hängde inte läpp för det utan körde i stället en publiktävling där hon blev tvåa på längsta banan.

Säsongens andra stora orienteringshelg (den nationella premiären skedde ju i Skåne förra helgen) ägde rum i utanför Halmstad i helgen, och av länets bästa löpare var det främst de från Karlskogaklubben OK Djerf som var på plats där. Det bjöds på nattorientering på fredagskvällen, medeldistans på lördagen och långdistans på söndagen, och Rasmus Pettersson – som avslutade juniortiden med landslagsdebut i europeiska juniorcupen i höstas – inledde seniorkarriären med placeringsraden sex–tolv–sju. På dagens långdistans var han knappt tolv minuter bakom Växjös Gustav Runefors som vann.
Djerfs jättetalang Ella Laine, som tagit ungdoms-SM-medaljer i både orientering och friidrott men till årets säsong tagit klivet upp i juniorklass, var snabbast runt alla tre dagarna – men lite väl snabb både fredag och söndag då det visade sig att hon hade stämplat vid fel kontroll, vilket föranledde diskning. Men den överlägsna segern i lördagens medeldistans – med över två minuters marginal över 28 minuters löpning – fick hon behålla, och på det hela taget var det så klart en mycket stark debut i tuffare klass.
Veteran-SM i Ånnaboda växer – Garphytteloppet på lördagen före Wadköpingsloppet på söndagen: ”Så efterlängtat – ett lyft”

januari 19th, 2023

Du har väl inte missat att veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden släpptes i morse? Oskar Andrén är gäst och lägger ut texten om sitt försök att slå Närkerekordet i maraton i mars, men berättar även om allt från hans upplevelser inifrån norska karantänhotell (som ett träningsläger!) och beermile till hur han räddade livet på en medtävlar som fått hjärtstopp och hur han själv blev akutopererad när halsen svullnade igen förra året. Finns där poddar finns, till exempel på Spotify.

Årets veteran-SM i skidor, som avgörs i samband med Wadköpingsloppet i Ånnaboda, utökas från en till två dagar. Utöver det stora masstartsloppet i klassisk stil på söndagen den 5 februari kommer det att bli fristilslopp med intervallstart i konstsnöspåret i Ånnaboda dagen före, lördagen den 4 februari.
Fram till 2019 års mästerskap i Hällefors (eller egentligen till 2020 i Piteå, men det mästerskapet blev inställt på grund av pandemin) avgjordes veteran-SM över två dagar med intervallstart i både klassisk och fristil (över 5–10 respektive 5–15 kilometer beroende på åldersklass) och en masstart i klassisk stil (över 10–30 kilometer beroende på åldersklass). Från och med fjolårets mästerskap i Skövde (som egentligen skulle avgjorts redan 2021, men det blev inställt) övergick långlopps-SM till att arrangeras ihop med ett långlopp i klassisk. Då Billingens långlopp, i år Wadköpingsloppet. Men att addera ett intervallstartslopp i fristil under samma helg har hela tiden varit Svenska skidförbundets mål, och nu blir det alltså verklighet för första gången. i Ånnaboda.
Det är ju Karlslund som arrangerar Wadköpingsloppet, men det blir Garphyttans IF som tar den andra halvan av veteran-SM, under paraplyet för Garphytteloppet (som också blir en nationell ungdomstävling). Åkarna mellan 35 och 64 år kommer att åka tio kilometer, medan de som är 65 och över kommer åka fem (det är en fjärdedel av längden mot söndagens masstartslopp där man kör 40 kilometer upp till 64 år, 20 kilometer från 65). Någon banskiss är ännu inte släppt, men gissningsvis blir det väl två eller fyra varv på en 2,5-kilometersslinga – om man inte lyckas lösa en femkilometersslinga (snöläget är väldigt gott i Ånnaboda, så omöjligt är det absolut inte).
Nyheten kom i dag, så vi får väl se hur många som hinner anmäla sig, men nu har de i varje fall två veckor på sig.
– Otroligt glädjande att det äntligen blir fler tävlingsdagar på master-SM, detta är så efterlängtat och kommer vara ett lyft för så många, säger Kjell Carlgren, ordförande i Ski MastersClub XC (föreningen som tidigare hette Sveriges skidveteraner), till Svenska skidförbundets hemsida.
”Med två tävlingsdagar öppnas möjligheterna för kringaktiviteter”, skriver förbundet som också skickar med ett gemensamt uttalande från de båda tävlingsledarna, Ronja Andersdotter i Garphyttan och Anders Ericsson i Karlslund:
– När vi satte oss ner och började se vad vi kunde göra så blev detta en väldigt bra lösning. Vi har inte helt separata organisationer och vi kommer att hjälpa varandra att skapa härliga dagar i Ånnaboda för alla deltagare.
Till Wadköpingsloppet och söndagens veteran-SM är än så länge bara 58 åkare anmälda, men här lär det hända väldigt mycket sista två veckorna. Mest intressanta namnen hittills är Karlslunds egna långloppsrävar Olivia Hansson och Robert Brundin, Gravas Sofia Holmgård (som vann en spurt om andraplatsne över just tävlignsledare Andersdotter i fjol) och Gnosjös Isak Nilsson (sexa 2019).

I dag startade Djerfs stadsorienteirngsserie i Karlskoga på allvar med den första deltävlingen med prick-orienteringen (ett handikappsystem där man får fler opasserbara prickar utsatta på kartan av de andra löparna, ju bättre det gått för en tidigare). Toppseedade Rasmus Pettersson (JSM-silver i medeldistans i somras) är inte bara påhittare av tävlingsformen utan också toppseedade (så klart) och fick kanske lite väl månag prickar i kväll – han slutade nämligen sist. Pär Jansson vann masstarten, 15 sekunder före Jens Malmros. Serien pågår hela vintern, varje torsdag.

Redan i måndags avgjordes den femte av de sju deltävlingarna i Sverigecupen i e-cykling (Zwift), men några stora framgångar för länscyklisterna blev det inte när Johan ”Limpan” Lindbom och Matthias Wengelin uteblev (och bröderna Ahlsson och Karin Sennvall Forsberg har ju inte varit med på hela vintern).
Garphyttans och CK Hymers Marcus Jansson (världsmästaren i mountainbikeorientering) var i varje fall med i tätgruppen och slutade tolva, 2,2 sekunder bakom Johannes Randrop Keiding tog fjärde segern på fem tävlingar (han toppar förstås cupen överlägset, Jansson är tia i sammandraget trots att han missat en deltävling).
Schagerström tappade till tiondeplats i jakstarten – och dags för omstart i vinterorienteringen

januari 11th, 2023

Efter två dagars succé (och mer än så, om man räknar in tävlingarna före jul) var det dags för Elin Schagerström att ha en lite tyngre dag när jaktstarten avslutade världscupen i Österrike. Tävlingen grundade sig på måndagens sprintresultat och gick över förkortad långdistans, vilket gav tävlingstider på drygt en timme. Schagerström gick ut som femma men tappade en hel del tid på den första halvan (exakt vad som hände vet jag inte, eftersom hon verkar ha haft något strul med gps:en som gör att jag inte har mer än en resultatlista att läsa ur), till andra mellantiden var Schagerström nere på tolfteplatsen. En bättre avslutninggjorde att hon till slut spurtade med Maria Hoskari om niondeplatsen, men trots samma tid i mål dömdes finskan ha varit först över linjen. Linda Lindkvist tappade ett par minuter tidigt, men räddade upp situationen och kom återigen loss i tät – och tog tredje världscupsegern på lika många dagar, 39 sekunder före tvåan Lisa Larsen.
Av U23-åkarna var Schagerström fyra för dagen, bakom schweiziska Eliane Deininger (sexa totalt), tjeckiska Anezka Hlavacova (åtta) och Hoskari. Men tack vare att hon var snabbast av dem de två första tävlingsdagarna toppar hon alltjämt U23-världscupen. I totala världscupen tappar hon från fjärde till sjunde plats, men det är alltjämt väldigt tajt bakom Lindkvist som nästan samlat dubbelt så många poäng som totaltvåan Larsen (300 mot 165, Schagerström har 136 på sin sjundeplats).
Världscupen fortsätter med EM i lettiska Madona 30 januari–5 februari, men redan på fredag fortsätter Skio tour – som de här österrikiska tävlingarna också var en del av – i schweiziska Tschierv. Även i det sammandraget ligger Schagerström sjua, drygt åtta minuter bakom Lindkvist som toppar drygt 3,5 minuter före Evelina Wickbom. Där kliver nu också Djerfs Åsa Zetterberg-Eriksson in i leken på allvar. Hon har ju kört de här tre första tävlingarna delvis utom tävlan, eftersom hon inte är uttagen i något landslag men Skio tour har öppen anmälan, och hon blev i dag 25:a (bäst av icke-landslagsåkarna för tredje dagen i rad).

I morgon är det dags för omstart i Ullmax vinterserie (även känd som Nattcupen) efter uppehållet över helgerna, och den tredje deltävlingen går i Almbys regi i Markaskogen. Martin Regborn och Jonatan Gustafsson är på träningsläger på Teneriffa, men det ser ändå ut att bli ett hyggligt startfält med Erik Berzell (tvåa bakom Regborn i de två första deltävlingarna), Jonas Andersson, Maxime Bonneau och Axel Thybeck (totaltrea) på herrsidan, Anna Hallmén, systrarna Korkeakoski, Julia Gustafsson och Karin Lindgren på damsidan. Totalt är 115 orienterare föranmälda, masstart 18.15.
I morgon kväll startar dessutom Djerfs stadsorienteringsserie i Karlskoga med ett seedningslopp med individuell start. Från och med nästa torsdag väntar sedan masstartslopp där löparna får begränsade löpvägar enligt ett handikappsystem (prickar på kartan).
Redan i kväll avgjordes femte deltävlingen a v Kylklampen, Värmlands motsvarighet till Ullmax vinterserie, i Skattkärr där handikapprick-orienteringens fader Rasmus Pettersson sprang in som trea bakom två Kilslöpare. Djerfs Edvard Pelander och Linus Bodin-Liliegren var etta och tvåa på näst längsta banan.
Laine vann Kylklampen – och anmälde sig till Sylvesterloppet (blir förhandsfavorit)

december 29th, 2022

Senast jag skrev om Ella Laine hade hon blivit uttagen till, men tackat nej till, europeiska ungdoms-OS i skidalpinism. I går var multitalangen från Svartå tillbaka i orienteringsskogen i stället, och vann mellanbanan när fjärde deltävlingen i Kylklampen, Värmlands motsvarighet till Nattcupen i Närke. Det var masstart med 23 startande, och efter en liten bom i inledning var Laine snart uppe i ledning och ryckte ifrån övriga fältet ungefär halvvägs. I mål var hon över 2,5 minuter före tvåan, hemmalöparen Mattias Hane (som anförde en lite utspridd klunga med sju löpare inom 31 sekunder; Djerfs Linus Bodin-Liliegren var trea). Näst bästa kvinna var hemmaklubbens Izabella Ljungberg (hon som var tvåa i Skinksvängen i måndags), över 5,5 minuter bakom Laine.
På längsta banan kom bara fyra löpare, alla herrar, till start, och där var Djerfs tyngsta namn Rasmus Pettersson i ledningen efter elva av 19 kontroller. Men efter en serie misstag därefter var han plötsligt sist (av de tre som tog sig runt), och i mål var han nästan sex minuter bakom segrande Lukas Olm, Kils OK. Så kan det gå i orientering.
Nästa tävling går i Skattkärr den 11 januari, därefter återstår ytterligare fyra före jaktstartsfinalen i Forshaga den 22 mars. Ullmax vinterserie återupptas dagen därpå, den 12 januari, i Markaskogen.
På tal om Laine så dök hon i dag upp på startlistan till Sylvesterloppet, som en av fem nya namn jämfört med listan som publicerades när anmälningstiden hade gått ut i tisdags. Bland övriga nya namn märks unge Milan-orienteraren Edvin Lindh och Sara Gunnarsson från Lindesberg som bland annat hållit sig framme i Utmattningen. Men Laine är namnet som står ut – av de som är anmälda i dagsläget får hon nog ses som favorit.
Pettersson och Lysell vann annandagens orienteringsklassiker

december 26th, 2022

Är det orientering i Karlskoga eller Degerfors så är det Djerfs Rasmus Pettersson högst upp i resultatlistan, det har man fått vänja sig vid. På annandagen tog Pettersson – som från och med nyår är senior – sin tredje raka seger i klassiska Skinksvängen (årets upplaga var den 48:e). Izabella Ljungberg, 15-årig talang från Karsltadsklubben OK Tyr, tog andraplatsen (som ensam dam på längsta banan) 4.21 bakom Pettersson och sekudnen före sin pappa MArtin (som är ordförande i Tyr). Djerfs Linus Bodin-Liliegren fyra, ytterligare åtta sekunder bakom. Totalt kom 28 orienterare till start på tre banor. Själv missade jag tävlingen, för första gången på många år, på grund av att jag blev skickad till Katrineholm på annandagsbandy.

Större och finare startfält var det när Arboga OK:s julserie avslutades i Hamre. Dubble världsmästaren och Örebrobon Jerker Lysell (som för dagen stod antecknad som löpande för just Arboga OK!), sommarens VM-bronsmedaljör Jonatan Gustafsson och Kils OK:s Jonas Andersson (som i friidrott tävlar för KFUM Örebro). Det är oklart om de bara tog det som ett gemensamt långpass i skogen (som de förlängde till dubbla distansen, typ) eller om de verkligen kivades om segern, men Lysell noterades hur som helst för vinsten tre respektive åtta sekunder före de andra. Därefter var det drygt fyra minuter bak till fyran Viggo Holmberg, Tylöskog. KFUM Örebros Ella Kruse var enda (och därmed bästa) dam på längsta banan medan klubbkompisen Lovisa Gustafsson var snabbast av alla på näst längsta sträckan (och det med marginal, hon var över fem minuter före Köping-Kolsvas Cristian Larsson på andraplatsen).
Jag vet inte om det räknas något sammandrag i Julserien, åtminstone har det inte redovisats online – men en sådan som KFUM Örebros Ted Nilsson har i varje fall tre topp sju-placeringar på fyra deltävlingar (ingen av de riktiga toppnamnen har löpt mer än två).
Välbesökta juljoggar, orientering i centrala Karlskoga och en julklapp till alla traillöpare

december 24th, 2022

Fjärde avsnittet av Konditionsbloggenpodden är ute – och den här veckan är mountainbikemästaren Matthias Wengelin gäst. Ett riktigt intressant samtal om topparna och dalarna under hans karriär, och ett brandtal mot tidig specialisering. Finns där poddar finns, till exempel på Spotify.

KFUM Örebros gäng före avlöp från Karlslund på julafton. Foto: Weine Fredriksson

Så blev det julafton, och det löptes och cyklades och skidades och orienterades lite här och var. På Strava noterade jag till exempel att Martin Regborn var ute i över tre timmar upp i Kilsbergen, och bland annat avverkade hela långa natten-banan från Tiomila i somras. I Hallsberg samlade Tisaren ett 30-tal för sin årliga juljogg och i Karlslund samlade 63 KFUM Örebro-löpare och -orienterare för en femkilometersrunda. Det var 27:e året i rad som KFUM:s juljogg genomfördes, och några av klubbens mer hugade löpare fortsatte betydligt längre än halvmilen.
Av lite mer tävlingsinslag var OK Djerfs traditionsenliga Julaftonsorientering, varifrån jag inte hittat någon resultatlista – men jag tror att Rasmus Pettersson var snabbast över en bana i centrala Karlskoga som mest liknade ett malteserkors till sin utformning (tack vare en ”fjäril”, som det heter på orienteringslingo, där en centralt placerad kontroll tas flera gånger). Pettersson, som ju sprang i juniorlandslaget för ett par månader sedan, är vanligtvis snabbast i Djerfs arrangemang och är den som lämnat in bästa tiden på Livelox (men det har få gjort).

Gårdagens roliga DM-julklapp följdes dessutom upp med ännu en loppnyhet på julafton. Jag avslöjade ju häromsistens att Trailmakaren har återuppstått och kommer att arrangera Blue mountain trailrun med start och mål i Ånnaboda 2023, och på julafton kom fler detaljer via sociala medier och på loppets hemsida: Tävlingen kommer att äga rum söndagen den 11 juni, och tävlingsdistansen blir 21 kilometer med 527 höjdmeter (med motionsdistans på milen [250 höjdmeter] och ungdomstävling på tre kilometer [50 höjdmeter). Fredrik Backéus, som tidigare drivit Trailmakaren ensam, har i år tagit hjälp av mig och Ola Backlund, och dessutom har vi (får jag väl skriva) teamet upp med Garphyttans IF som kommer bistå med funktionärer och få ta hand om överskottet från loppet.
Ett Närkerekord, en besviken Sverigeetta och tio pers – här är allt från galna maratonloppet i Valencia

december 4th, 2022

Om Maratón Valencia motsvarade förväntningarna? Jo, jag tackar, jag. Det blev den där trekampen mellan Fanny Schulstad, Erica Lech och Närkerekordet som jag hoppats på – och Lech gick vinnande ur den. Schulstad hade klart bättre pers med sig in i tävlingen och hade därför fått en plats i elitstartledet, medan Lech fick stå en bit bakom – med elitmotionärerna – och fick några slitiga inledande kilometer där hon tappade tid i trängseln.
För att gå under 2.40 – vilket båda siktade på, även om det räckte att klara 2.41.00 för att ta Närkerekordet – krävs 18.57 per femkilometare, och Schulstad passerade den första mellan tiden på 18.59, 17 sekunder före Lech. Schulstad gjorde första milen på 37.57 (38.10 på Lech) och andra på 37.50 (37.46 på Lech) – och halvvägs passerade Schulstad på 1.19.58, Lech på 1.20.05. Men där någonstans började det gå tyngre för Schulstad, och vid 23 passerade Lech, som däremot hade kraft nog att öka på andra halvan, och rann iväg. Vid 30 kilometer skiljde 40 sekunder till Lechs fördel, och i mål hade hon drygat ut med 42 sekunder till.
Sluttiden blev 2.39.29 och gjorde Lech till den första länslöparen genom tiderna att gå under 2.40. Det var dessutom personligt rekord med 6,5 minuter, vilket inte är så konstigt eftersom det var hennes första snabba, internatonella mara i karriären (hon persade med tre miunter på superkuperade Nora marathon i mars och med ytterligare tio minuter när hon tog SM-silver i Stockholm maraton i juni, och nu sprang hon 20 minuter snabbare än det som var perset för ett år sedan). Schulstad gick in på 2.41.51, 46 sekunder snabbare än hon gjorde på samma bana i fjol (då pers med 3,5 minuter och nytt distriktsrekord) men 51 sekunder från tiden hon gjorde i Hamburg i april. Dagen före tävlingen avslöjade Schulstad att hon är gravid och ska bli mamma i juni, vilket givetvis kan ha inverkat på prestationen under andra halvan av loppet. Nya snabba maror är därmed dröja lite grann för Schulstad, men hon är redan nu klar över att hon vill tillbaka och siktar långsiktigt mot 2.35.
Jag talade med både Lech och Schulstad efter loppet, för en artikel ni hittar här.
Linus Rosdahl gjorde inte heller någon besviken. Utom möjligen sig själv. Jag pratade med honom efteråt, och han var inte alls nöjd med känslan under loppet, och med att han inte nådde under 2.12. Artikeln kommer på na.se i morgon bitti.
Rosdahl, som är löparfostrad i Örebro men numera bor i Göteborg och tävlar för Stockholmsklubben Hässelby, öppnade i 3.07-tempo per kilometer och passerade halvmaran på 1.05.30. Han höll planen för 2.11 i 30 kilometer, men tappade sedan lite tempo sista tolv och gick i mål på 2.12.48. Pers med 36 sekunder och en tid som tar Rosdahl förbi Pär Wallin upp på åttondeplatsen över Sveriges bästa maratonlöpare genom tiderna och gör honom till årets bästa svensk på distansen (om man bara räknar in de löpare som har medborgarskap). Men något VM 2023 ser det inte ut att bli för Rosdahl, som var näst bäste svensk i EM i somras. Kvalgränsen till Budapest är galna 2.09.40, och Rosdahl tänker inte springa någon mer mara innan dess. Nästa stora mål blir i stället Berlin halvmaraton i början av april.
Ser man till löpare från länsklubbar var Tisdagsklubbens Simon Karlsson den allra snabbaste löparen i Valencia i dag. Han gjorde sitt femte maratonlopp för året och det näst snabbaste i livet, 2.29.03 var 64 sekunder från tiden han satte i Berlin i september.
Ser man till löpare från länsklubbar var Tisdagsklubbens Simon Karlsson den allra snabbaste löparen i Valencia i dag. Han gjorde sitt femte maratonlopp för året och det näst snabbaste i livet, 2.29.03 var 64 sekunder från tiden han satte i Berlin i september (men han spände bågen för pers med 1.13.12 på första halvan, fick betala med 1.15.51 på andra). Örebro AIK:s Jonas Nilsson gjorde sitt bästa maratonlopp på 3,5 år med 2.30.05 (fint disponerat med 1.15.01/1.15.04) och klubbkompisen Andreas Ingberg persade med över 2,5 minuter när han gick in på 2.31.36 (1.14.32/1.17.40). Ex-örebroaren Gustaf Leonardsson, som vid tävlingsårsskiftet för två veckor sedan lämnade Örebro AIK för västkustklubben Hälle IF, persade också. Han gjorde ju en galen tävling i Säter i somras (där han trodde att han sprang en halvmara tills han var typ 15 kilometer in i loppet, men höll i!) och var nu ytterligare nästan sex minuter snabbare än då med 2.30.46 (1.14.29/1.16.17). Ytterligare sju länslöpare gick under tre timmar (varav sex under 2.50), och allihop slog personliga rekord: Björn Eriksson (2.42.19 i maratondebuten efter 1.21.46/1.20.33), Martin Duberg (pers med 2.43.15 efter 1.20.36/1.22.39), Patrik Jansson (2.43.44 var pers med tio minuter, efter 1.22.32/1.21.12), Elias Zika (2.44.02 efter 1.20.36/1.23.26), Fredrik Härdfeldt (2.44.14 efter 1.20.35/1.23.39), Oskar Larsson (2.47.36 efter 1.23.12/1.24.24) och Mikael Waldenborg (2.55.37 efter 1.27.55/1.27.42). Marie Dasler blev tredje bästa länslöpare på damsidan med 3.04.06 (1.31.23/1.32.43).
Förre elit-medeldistansaren Tim Sundström, som har Närkerekord på 1 500 meter både inomhus och utomhus, maratondebuterade med en första halva på 1.14.30, men tvingades ganska snart därefter kliva av med kramp.
Erik Anfält var anmäld men kände sig inte i maraton-skick och stannade hemma i Örebro medan Ludvig Börjesson och Liduina van Sitteren ställde in på plats.
Kenyanen Kelvin Kiptum vann herrklassen på 2.01.53 och etiopiskan Amane Beriso damklassen på 2.14.58 – tider som gör båda till topp tre genom tiderna.

Elin Schagerström följde upp gårdagens succéartade andraplats – där hon slog samtliga svenskor och finskor – i testtävlingarna i finska Ylläs med en fjärdeplats i dagens medeldistans. Före sig hade hon svenska landslagskollegorna Evelina Wickbom och Lisa Larsen, plus finska Maria Hoskari. Nu väntar fem dagars träningsläger i Finland och sedan en vecka på hemmaplan (antar jag) innan de sista testtävlingarna i Norge. Därefter väntar uttagningar till världscuppremiären.

När Värmlands egen orienteringsgala gick av stapeln i Karlstad på lördagskvällen fick Rasmus Pettersson – vilket redan var klart på förhand – ta emot priset som årets Värmlandsorienterare på juniorsidan. Han fick också kliva upp på scenen två gånger till, dels för att ta emot Skogskarlarnas mästerskapsstipendium, och dels för att hyllas för JSM-silvret i medeldistans (även klubbkompisen Ella Laine fick kliva ta emot applåder för USM-bronset i sprint), men priset som årets ledare – som Rasmus också var nominerad till – gick till en Kil-ledare.
Konditionsbloggen blir podd – lanseras i morgon (Schulstad, Regborn och Lech första gästerna)

november 30th, 2022

10 oktober 2014 lanserades Konditionsbloggen. Sedan dess har jag bloggat i stort sett dagligen, enda undantagen har varit när jag varit på semester eller av en eller annan anledning haft extrem tidsbrist.
Drygt åtta år senare, den 1 december 2022, tar vi nu bloggen ett steg längre. Nu lanseras Konditionsbloggenpodden – som är precis vad den låter som. En intervjupodd där ni kommer få träffa alla de kända namnen från bloggen – men också en del doldisar. I första avsnittet som släpps i morgon (ni hittar det där poddar finns) kan ni höra en ganska nervös Brännmyr göra sin första radiojournalistik i karriären. Fanny Schulstad gästar, och berättar en hel del intressant om vägen från att vara på gränsen till innebandylandslaget till att bli Närkes bästa maratonlöpare genom tiderna. Dessutom snackar vi upp söndagens maratonlopp i Valencia (där Fanny håller Erica Lech som favorit före henne själv). Jag är ingen stor självkritiker, men jag har en del att jobba på i det här nya mediet, det får jag medge, så ge mig lite tid. I går spelade jag och Martin Regborn in andra avsnittet av podden (som släpps nästa torsdag) och redan då tyckte jag att det kändes som att jag fick betydligt bättre flyt i snacket. Erica Lech är uppbokad för ett tredje avsnitt efter Valencia. Sedan är tanken att det ska rulla på. Hoppas att ni vill lyssna!

I dag avgjordes andra deltävlingen av Kylklampen, Värmlands motsvarighet till Ullmax vinterserie, i skogarna väster om Karlskoga (med bloggbekantingen Rasmus Pettersson som banläggare). Lindebygdens jättetalang Axel Thybeck var överlägset snabbast av alla på långa banan (drygt fem minuter före Tyrs Oskar Nyman), men blev av någon anledning diskad (på Livelox ser det ut som om han tog alla kontroller, men uppenbarligen gick något fel). Hemmalöparen Edvard Pelander vann näst längsta banan.
Tävlingsserien fortsätter med tävlingar i Deje, Karlstad, Skattkärr, Karlstad, Kil, Grums, Kristinehamn och Forshaga.
Pettersson överlägsen som årets junior i Värmland – och Frihs starka terränghöst i USA

november 22nd, 2022

Det var snortajt när årets orienterare skulle utses på orienteringsgalan i lördags – så tajt att det för första gången i prisets 75-åriga historia inte gick att utse en ensam vinnare; Martin Regborn och Tove Alexandersson fick dela på utmärkelsen.
Alls inte lika jämnt var det när årets juniororienterare i Värmland skulle utses. Rasmus Pettersson, Karlskogalöparen som landslagsdebuterade i sin sista stora tävling som junior (europeiska juniorcupen), fick 45 poäng av de 65 som delades ut, medan tvåan Julia Forsgren, OK Tyr, slutade på tio. Bland de som fick poäng fanns också Djerfs Elin Lindberg (delad sexa på seniorsidan) och Ellen Pelander (fyra på juniorsidan). Priset kommer att delas ut på Värmlands orienteringsgala den 3 december, där även fyra andra priser kommer att utses – och där är Pettersson också nominerad som årets ledare samtidigt som hela OK Djerf kan bli årets klubb.

Det är mitten av november – och det betyder att terrängsäsongen på USA:s college är över. Jag har varit urusel på att rapportera Klara Frihs resultat den här hösten, men tittar man i ett större perspektiv nu när den är över kan man se att hon gjort stora framsteg. Askersundslöparen är ju egentligen medeldistansare med 800 meter som stor specialitet, men springer man för ett amerikanskt college är det helt enkelt terräng som gäller på höstarna, punkt slut.
Förra hösten var det här rejält ovant för Frih, och därför blir det intressant att jämföra: På University of San Francisco invitationals sexkilometersbana sprang hon på 24.16 då – nu på 23.00. På Pacific invitationals lika långa bana gjorde hon 24.34 i fjol – nu 22.07. Och i Santa Clara Bronco invitational kutade hon på 24.59 i fjol – nu 22.34. Placeringarna har också blivit bättre: I LMU South Bay twilight blev hon trea av 14 startande (näst bäst från sin skola och näst bäst av alla andraårselever i tävlingen) och i jättestora tävlingen Pacific invitational blev hon fyra av 122 startande och var med och ledde laget till seger (med minsta marginal) i den så prestigefyllda lagtävlingen mellan skolorna.
De fina resultaten gav henne först chansen i collegesammanslutningen West coast conference terränglöpningsmästerskap (där blev hon 47:a i knivskarp konkurrens) och därefter i de nationella collegemästerskapens regionrunda, där de bästa löparna från hela västra USA gör upp om de åtråvärda platserna på den nationella finalen (som avslutade terrängsäsongen i lördags). Där, i regionmästerskapen i, blev Frih 128:a av 249 löpare i en tävling som avgjordes på en golfbana utanför Seattle.
Frihs college, Saint Mary’s, har ingen inomhusverksamhet, så nu blir det tävlingsvila tills utomhussäsongen sätter igång i slutet av februari eller början av mars. Då blir det intressant att se om Frih förbättrat sig lika rejält på 800 meter.
Wikers bästa terrängresultat sedan 2016, Johansson förlorade spurt kostade 5 000 kronor och Lech och Axelsson tog storsegrar på hemmaplan

oktober 23rd, 2022

Louise Wiker toppade lördagens åttondeplats på fyrakilometersloppet vid terräng-SM på Grimstafältet med en sjundeplats i söndagens tiokilometerstävling (på samma tid som sexan Louise Jernberg). Den Hälleforsbördiga veteranen, som bland annat har två friidrotts-VM på meritlistan och som sedan snart 20 år representerar Stockholmsklubben Hässelby, var med tiden 37.34 över tio rätt sugande kilometer gräslöpning drygt 2,5 minuter bakom överlägsna segraren Samrawit Mengsteab, Hälle, och knappt 1,5 minuter från medalj. Sjundeplatsen var Wikers bästa individuella placering på terräng-SM sedan bronset på det korta loppet 2016, och ihop med Kerstin Axelsson och Ida Blom (22:a och 23:a) räckte det dessutom till lagmedalj för andra dagen i rad (i går ett silver, i dag ett brons). De här två loppen är det bästa Wiker – som hunnit fylla 43 och gå igenom minst en skadeperiod sedan SM-bronset i maraton 2020 – presterat i år. ”Den här helgen ska jag ta med mig in i grundträningen. Jag är så nöjd utifrån mina förutsättningar. Två lopp på toppen av min nuvarande nivå får jag vara nöjd med när det är SM”, skriver hon på instagram.
Liduina van Sitteren slutade på 20:e plats på 39.20, alltså knappt två minuter bakom Wiker, och på herrsidan blev Heshlu Andemariam, som startade sin löparkarriär i Örebroklubben IF Start, 30:e man på 33.17 (knappt fyra minuter bakom Turebergs Andreas Almgren som liksom Mengsteab vann för andra dagen i rad).

Örebroaren och EM-silvermedaljören Anton Johansson gick ut som trea i jaktstarten som avgjorde elitseriesäsongen i orientering i dag, nästan fem minuter bakom ledande Gustav Bergman men med drygt en halvminut bak till närmaste jagande löpare. Men mellan de 21:a och 23:e kontrollerna anslöt Emil Svensk bakifrån, och sedan hängde de ihop hela vägen in till mål där Svensk tog tredjeplatsen med fem sekunders marginal via en långspurt (en spurtförlsut som kostade Johansson 5 000 kronor eftersom en tredjeplats i swedish league ger 10 000 kronor i prispengar, en fjärdeplats bara 5 000). Bergman vann trots att han, efter en förkylning, tappade nästan hela 3,5-minutersförsprånget till Simon Imark (bara 13 sekunder blev kvar) som ändå aldrig såg Bergmans rygg förrän upploppet (och då var det för sent). Johansson och Svensk tog in ännu mer och minskade avstånd fram till Bergman med nästan fyra respektive över 4,5 minuter. Regerande Europamästaren i just långdistans, Martin Regborn, startade som sexa, nästan 7,5 minuter bakom Bergman, och sprang i ett ingemansland. Tog in nästan tre minuter men blev kvar på sjätteplatsen hela vägen, med drygt tre minuter upp och 1,5 ned. Jonatan Gustafsson var en av dagens vassaste klättrare, från 31:a till 20:e plats, medan Jerker Lysell låg tolva innan han stämplade fel på 18:e.
Tisarens Andrea Svensson sprang på sekunden lika snabbt som världsstjärnan Tove Alexandersson på dagens tävling, men blev ändå kvar på den sjätteplats hon startade på efter en förlorad duell mot Stora Tunas Tilda Östberg över de sista tre kontrollerna. Alexandersson tappade för övrigt sin ledning i en spurtduell – Karolin Ohlsson kom ikapp och gick ifrån med fem sekunder från sista kontrollen och in i mål för fjärde raka totalsegern i swedish league. Josefin Tjernlund, som startade som nia, fick någon sorts problem drygt halvvägs in i loppet (hon låg i det läget elva) och valde att bryta en stund senare. Systern Ellinor Tjernlund blev i stället näst bästa länslöpare på damsidan med en 17:e-plats (tappade från tolfte) före Lovisa Persson på 22:a (samma position som hon startade på).
Valter Pettersson gick ut som trea, 1.24 respektive 44 sekunder bakom Växjös Noel Braun och Bredaryds Axel Elmblad i H20-klassen, men lyckades aldrig ansluta till tätduon. I stället tappade hade han över sex minuter upp till andraplatsen i mål (och nästan sju bak till fjärdeplatsen), så tredjeplatsen blev helt odramatisk (Elmblad sprang förbi Braun och vann med 33 sekunder). Petterssons klubbkompis i Tisaren, Fredrik Glännefors, avancerade hela vägen till fjärdeplatsen (startade som sexa) via en stark avslutning medan Djerfs Rasmus Pettersson tappade från femte till tionde (han var bara ielva sekunder från sjätteplasen, men drog kortaste strået i spurtuppgörelsen i den femmannagruppen).
För de allra flesta elitorienterare var det här säsongens sista tävling, men en sådan som Alexandersson ska snabbt ladda om för VM i traillöpning.

Länets, sett ur ett nationellt perspektiv, vassaste löpare just nu, Erica Lech, kom till start i Wadköpingslöpet, och därtill tillkom en hel del habila namn som gjorde att startlistan i slutändan inte alls blev så skral som jag befarade tidigare i veckan. Lech vann så klart enkelt, ledde med 47 sekunder efter det första av de två krävande femkilometersvarven och höll sedan nästan på sekunden samma fart på andra varvet medan tvåan Kajsa Rosdal tappade 1,5 minuter på sitt eget tempo och var drygt tre minuter efter i mål (men hon var ändå drygt två minuter före Starts Marie Dasler i mål, Dasler som i går tog silver i D50-klassen på terräng-SM och nu sprang ikapp och förbi Karlslunds Lena Hasselgren Lindsten på andra varvet för en ny pallplats). Tiderna på topp tre: 41.05, 44.21 respektive 46.31 över milen på rätt ordentligt kuperad och bitvis lite teknisk trail.
Bara tre herrar var snabbare än Dasler: Arrangörsklubbens Jimmy Axelsson som programenligt följde upp tredjeplatsen i Åstadsloppet (som gav silver i halvmaraton-DM som bästa länslöpare) på 35.42. Start-duon Andi Mghele Moyo och Johan Ingjald tog andra respektive tredjeplatserna på 40.20/40.38 efter att ha gjort en hel del av loppet tillsammans.
I långloppscupen innebär Lechs seger att hon nu tar över ledningen, på samma poäng med med fler segrar än Dasler (45–45 i poäng, 6–1 i segrar). Dasler har nu nått tio tävlingar och måste alltså börja räkna bort ett resultat för varje ny tävling hon ska räkna, och med en femteplats (två poäng) som sämsta resultat behöver hon alltså minst en fjärdeplats för att återta ledningen. Therese Persson, som blev sjua och utan poäng i dag, är alltjämt trea i cupen på 38 poäng. Tre deltävlingar återstår, närmast långa terräng-DM (med extra DM-poäng, så där räcker det för Dasler att vara sexa om Lech inte kommer till start) i Vretstorp nästa helg.