Etikett: Rodney Hundermark

Ny vurpa av Fahlin (men ingen fara), Nilsson trea i Sverigecupen, sex JSM-medaljer till Winners 16-åringar och Svensson och Rauturier imponerade

mars 26th, 2023

Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Rebecca Högberg som gäst. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Ihpone.

I slutändan blev det ingen rolig dag för Emilia Fahlin – eller för FDJ-Suez-stallet i stort – när världstourtävlingen Gent–Wevelgem avgjordes i dag. Efter att redan ha varit i backen i UAE Tour (en våldsam krasch i 55 kilometer i timmen) och i Ronde van Drenthe (där hon i lägre fart inte kunde undvika cyklar och cyklister som redan låg på vägen) var det dags för säsongens tredje vurpa. Med 62 kilometer kvar, i en kullerstensbeklädd vänstersväng genom en liten by, blev det tumult framför och örebroaren gick in i cyklister som redan gått omkull. Ingen fara med kroppen, men cykeln funkade inte att fortsätta med, och hon tvingades bryta.
Över huvud taget var det många vurpor i tävlingen, beroende av det dåliga vädret i kombination med de tajta vägarna, och flera av Fahlins lagkamrater var också omkull. Många av favoriter gick ned i en våldsam högfartskrasch med tre mil kvar, och då hade redan schweiziska tempostjärnan Marle Reusser (Team SD Worx) kommit loss i tät (uppför sista backen, Kemmelberg med 45 kilometer kvar). Jakten på henne blev totalt oorganiserad, och hon vann till slut med nästan tre minuters marginal. FDJ:s Clara Copponi var sjua i klungspurten om andraplatsen, åtta totalt.
För Fahlin väntar nu en tävlingsledig vecka. Nästa helg, den 9 april, är det sedan dags för hennes debut i Paris–Roubaix.

Både karlskogingen Simon Nilsson och Garphyttans Ida Bervenståhl körde upp sig rejält när tävlingshelgen – och hela Sverigecup-säsongen – avslutades i Boden i dag. Nilsson från 22:a till tolfte plats i herrarnas äldre juniorklass (H20) genom att åka jämnt med Elias Danielsson i täten och snabbare än i princip alla andra över 15 kilometer fristil (till exempel tappade tvåan Anton Grahn, IFK Mora, långt över en minut på Danielsson). Därmed var Nilsson i slutändan bara 22 sekunder från pallen, efter att ha varit 1.41 från topp tre från start. Resultatet räckte dessutom för att han skulle säkra tredjeplatsen i sammandraget bakom just Danielsson och Grahn. Framför allt var ju inledningen på säsongen strålande för Nilsson, det var den som tog honom till junior-VM.
Bervenståhl körde upp sig från 20:e till 16:e plats, och tappade bara drygt en minut på täten (där Sofia Pedersen, Järpens SK, körde in 18 sekunders lucka och vann) över tio kilometer. Klubbkompisen Nelly Mårtensson behöll den 24:e-plats hon startade på. Bervenståhl är den av länsåkarna på damsidan som åkt full säsong i Sverigecupen i år (Mårtensson missade en del på grund av skidorienterings-JVM, liksom Elin Törnqvist, som stod över i dag, på grund av skada och långloppssatsning) och slutade på 15:e plats i sammandraget.

Det blev en åttondeplats för SK Winners Ola Röjler på 1 500 meter när skridsko-SM – i sprint, allround och distans – avgjordes i nya hallen i Karlstad i helgen (med 2.19,16 – Wilhelm Ekensskär tog guldet på 1.59,09). Det var enda resultatet som noterades av en länsskrinnare i huvudklasserna. Men på juniorsidan fick blott 16-åriga örebroaren David Stomberg med sig fem medaljer hem: Silver på både 3 000 och 5 000 meter och brons på 500, 1 500 och i allround. Han gjorde 45,98 på 500, 2.20,86 på 1 500, 4.51,05 på 3 000 och 8.23,93 på 5 000 – personliga rekord på samtliga distanser.
Dessutom knep lika unga (eller, hon är född 2007 och Stomberg 2006, men båda är just nu 16) Cornelia Appelgren, från Skyllberg, SM-brons på 1 000 meter med 1.51,32 (hon var fyra på alla övriga distanser, men bara två hundradelar från ett brons även på 500). Säkert extra skönt med en medalj för Appelgren eftersom hon var fyra på samtliga distanser och i sammandraget på sitt sista ungdoms-SM, i Västerås i februari. Nu persade hon på 3 000 meter, med 5.58,60. Övriga tider 53,12 på 500 meter och 2.49,90 på 1 500.
På veteransidan delas bara en uppsättning medaljer ut, och där blev Lars-Erik Larsson fyra i M55-klassen – men han var faktiskt snabbast av alla på 500 meter (44,49) och trea på 1 500 (2.25,80).

Måsenstafetten utanför Nyköping (eller kanske egentligen utanför Oxelösund?) brukar vara första genomköraren inför Tiomila, men med stora delar av länets orienteringselit på läger i Frankrike var det främst Tisarens damlag som fick sig någon typ av genomkörare i dag.
De matchade systrarna Tjernlund, en säsongsdebuterande Andrea Svensson och Nina Hallor. Josefin Tjernlund på förstasträckan tvingades släppa drygt en minut till Malungs tjeckiska VM-löpare Vendula Horcickova och två andra löpare på försatsträckan, men skickade ut Hallor som fyra. Hon, som är rätt oerfaren på den här nivån, tappade drygt drygt nio minuter mot täten och fick se 15 lag försvinna förbi, men Ellinor Tjernlund sprang in tio placeringar på sin sträcka (där hon gick jämnt med täten) och Svensson plockade ytterligare tre genom att vara snabbast av alla på sistasträckan. Det gav en sjätteplats i mål, drygt fem minuter bakom Linköping OK.
På herrsidan blev det en elfteplats för ett Tisaren-lag med Fredrik Glännefors, Johan Aronsson, Daniel Forsgren och Valter Pettersson. Förstaårssenior Pettersson imponerade mest med sjunde bästa löptid på sistasträckan, där han plockade två placeringar. Örebroboende fransmannen Quentin Rauturier vann förstasträckan för Stockholmsklubben OK Ravinen, som vann hela stafetten med över sex minuters marginal efter kross av Gustav Bergman på sistasträckan.

I helgen avgjordes också Marsspelen, en av säsongens största friidrottstävlingar, i Tybblelundshallen – för första gången med inomhus-veteran-DM som en integrerad del av programmet. På löparsidan bjöds på 800 och 3 000 meter, och följande länslöpare blev distriktsmästare: Starts Annica Sjölund (i K55, på både 800 och 3 000 meter, med 3.15,47 respektive 14.24,43), Örebro AIK:s Pär Johansson (i M45, med 2.15,40 på 800 meter), IFK Noras Rodney Hundermark (i M50, på både 800 och 3 000 meter med 2.16,87 respektive 10.16,03), Örebro AIK:s Mikael Waldenborg (i M40, på både 800 och 3 000 meter med 2.25,58 respektive 10.54,87), Starts Mikael Hansson (i M60 på både 800 och 3 000 meter med 2.35,72 respektive 11.22,77), Örebro AIK:s Henrik Hellborg (i M45, med 11.25,66 på 3 000 meter) och Starts Roger Sköldqvist (i M55, med 12.13,44 på 3 000 meter). Den ende som fick nöja sig med ett silver var Starts Lars Lanneborg som blev tvåa på 3 000 meter i M55-klassen, större var inte startfälten.
Seniorerna sprang 800 meter, men där fanns inte en enda länslöpare till start. Men Åsbros Albin Wallgren var snabbast på 800 meter (2.25,13) och tvåa på 1 500 (5.01,51) i P17-klassen, KFUM Örebros Wera Falk var tvåa på 800 meter i F17 (2.29,12) och Östansjös Ester Skoglund trea på 1 500 meter i samma klass (5.34,07).
Fahlins lagkompis tappade ledartröjan, väntade guld och skrällartade silver i Nora marathon – och finfin uppställning på Nattcupens final

mars 18th, 2023

Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden på Spotify och i podcast-appen på till exempel Iphone och på andra ställen där poddar finns. EM-orienteraren Andrea Svensson, OK Tisaren, är gäst den här veckan.

Först och främst. I morgon, med start 8.00, är det dags. Hallsbergssonen och OK Tisaren-löparen Oskar Andrén ska en gång för alla försöka slå Lars Hagbergs Närkerekord på maraton – 2.21.46 – som stått sig sedan Stockholm marathon den 4 juni 1983 (14 533 dagar, bara några månader kort om 40 år). Hagberg blev för övrigt 25:a i Stockholm den gången, elva av svenskarna (britten Hugh Jones vann på 2.11.37, Kjell-Erik Ståhl var femma och bästa svensk på 2.12.49 och bakom sig i resultatlistan hade KFUM Örebro-löparen profiler som Floyd Patterson, ”Ingo” Johansson och Bob Beamon).
Om jag tolkar Gunnar Johansson finfina Närkestatistik rätt är det första maratonresultatet som han hittat av en länslöpare ÖSK:aren Sven Håkanssons 2.36.38 från Göteborg den 28 oktober 1945 – vilket därmed också är det första Närkekordet. Och det har sedan bara bättrats tre gånger: Först stod det sig nio år tills IF Starts Bengt Rehnvall sprang 2.27.39 i Karlstad den 18 juli 1954 (det gav SM-guld med över tre minuters marginal!) och sedan överlevde det rekordet i 27 år till 1981 då Lars Hagberg sprang 2.23.23 i Linköping (den 14 november). Sedan bättrade Hagberg alltså sin egen tid med knappt två minuter.
Närmaste utmanare sedan dess är IF Starts Rolf Barr som året därpå bara var fyra sekunder från Hagbergs tid i (Väst-)Berlin marathon. Sedan dess har bara Erik Anfält gått under 2.25.
Ni följer Oskar Andrén i Rome marathons livetiming här – och har ni inte gjort det innan så lyssnar ni ikapp på min podd med honom inför rekordet här pronto!

Jag får vara ärlig och erkänna att jag inte såg särskilt mycket av den andra etappen av Tour de Normandie i dag, men jag har kollat lite snabbt i efterhand och kan konstatera att Emilia Fahlin liksom i går hade en hjälpryttarroll som gick ut på att ganska tidigt i racet vara med längst framme i klungan för att kontrollera så att inga favoriter gick iväg i utbrytning, typ.
Däremot lyckades hennes lag i slutändan inte med att försvara Gladys Verhulst ledartröja.
Cédrine Kerbaol (Frankrike/Ceratizit-WNT pro cycling) lyckades nämligen komma iväg från klungan i slutet och hålla undan till seger med åtta sekunders marginal, och ihop med tolv bonussekudner gjorde det att hon tog över totalledningen med fyra sekunders marginal till Verhulst (som fick en sekund från ett spurtpris tidigare på etappen).
Inför morgondagens avslutning är det alltså Kerbaol fyra sekunder före Verhulst som i sin tur är fyra sekunder före Cordon-Ragot. Övriga är tolv eller fler sekunder bakom, vilket gör att de inte helt och hållet har saken i egna händer om de inte lyckas bryta sig loss. Verhulst behåller ledningen i poängtävlingen och får därför köra i den gröna tröjan i morgon, men FDJ-Suez blev av med ledningen i lagtävlingen.
68 cyklister fanns i den samlade klungan bakom Kerbaol, men Fahlin – som alltså hade gjort klart jobbet tidigare, släppte en liten lucka fram och rullade i mål 1.13 bakom ledarna (men det är förstås bara av akademiskt intresse.
Även morgondagens tävling sänds på nätet, ni hittar sändningen här.

Det blev dubbla favoritsegrar i Nora marathon – långloppscupens premiär tillika distriktsmästerskap och veteran-DM på distansen i södra Svealands friidrottsdistrikt, om än inga banrekord på en bitvis isig bana. Erica Lech vann damtävlingen för andra året i rad, på 2.55.42 (13 sekunder snabbare än i fjol) och klubbkompisen Erik Anfält tog hem herrtävlingen på 2.38.46. Lech hade nästan en timmes marginal ned till tvåan Amanda Brunosson, Kumla, som var tvåa på Bergslagsleden ultras mellandistans i höstas men för mig var en liten silverskräll före Therese Persson och Carina Gustavsson som hade en tät fajt om bronset (stämmer mellantiderna tog Gustavsson in över sex minuter på sista kvarts-maravarvet men var till slut 47 sekunder bakom). Brunosson tog hur som helst silvret på 3.49.58, Persson bronset på 3.54.48 och Gustavsson fick nöja sig med en veteranmedalj på 3.55.35.
På herrsidan sprang Erik Anfält och Fredrik Häggmark (tävlandes för Göta Trängregementes IF i Skövde, och alltså inte med i DM-klass) tillsammans på första varvet. På andra tackade Anfält för sig och gick ifrån med en stadig minut per varv till seger med 2.50 i mål. KFUM Örebros gamle 1 500-metersess Tim Sundström, som gjorde sin ”andra maratondebut” efter att ha brutit halvvägs i Valencia i december, sprang ihop med Örebro AIK:s Andreas Ingberg halvvägs men gick sedan loss med 1,5 minuter och tog tredjeplatsen i tävlingen och DM-silvret på 2.41.57 medan Ingberg tog bronset på 2.43.18. Även femman (i tävlingen) Martin Duberg och sexan Ludvig Börjesson gick under tre timmar på den hårda banan med 2.55.55 respektive 2.58.04 (de två Örebro AIK-löparna sprang ihop nästan hela vägen).
Lech (K45), Anfält (M45), Duberg (M35), Ingberg (M40), Brunosson (K35), Gustavsson (K40) och Persson (K50) av de ovan nämnda belönades också med veteran-DM-guld. Övriga veteranmästare: Pär Muhr (Västerås LK, på 3.06.37 i M50 – Rodney Hundermark, IFK Nora, bästa länslöpare med DM-silver), Mats Andersson (Örebro AIK, på 3.29.23 i M55), Anders Blomgren (Åsbro Goif, på 4.51.23 i M60) och Göte Pettersson (Örebro AIK, på 4.15.13 i M65).
Petra Hanaeus följde upp sina 14 raka bästa-tider i Örebro parkrun med att vinna motionsklassen över halvmaraton i Nora på 1.32.03 (med drygt sex minuters marginal till Elin Stjärnlöf, Linköping, på andraplatsen). Borlänges Jonas Gustad vann herrklassen på 1.22.19 – där var Tisdagsklubbens Tommy Theoren på tredjeplatsen bästa länslöpare med 1.32.03. Men ännu hätigare namn var det på kvartsmaran där friidrotts-VM-löparen Lisa Ring dök upp och sprang på 45.15 (vann med nästan sex minuter framför unga hemmalöparen Kim Semstrand, IFK Nora, på 51.02) och IF Starts välmeriterade Mattias Nätterlund som gjorde sitt varv på 39.59 och därmed klöv mållinjen sekunden före Erik Anfälts första varvning (Anfält hade sina varv på 40.00/39.35/39.31/39.40; Lech sina på 44.31/44.19/43.41/43.11 – vilket gjorde att båda hade negativa splittar med 1.19.35/1.19.11 respektive 1.28.50/1.26.52).

I morgon avgörs sista deltävlingen i Ullmax vinterserie (Nattcupen, även om just den här deltävlingen går i dagsljus) i gammal SM-terräng (från 1986, om jag ”minns” rätt) utanför Laxå. Erik Berzell har ju redan avgjort herrklassen, men på damsidan är det först i mål som gäller mellan Tisaren-duon Anna Hallmén och Lovisa Persson – och båda är anmälda. Dessutom är mellanklassen – med många fler damer anmälda – vidöppen.
I startlistan finns regerande Europamästaren i långdistans, Martin Regborn, regerande VM-trean i knockoutsprint, Jonatan Gustafsson, klara mästaren Erik Berzell dubble regerande USM-mästaren Axel Thybeck. Bland många andra (ja, det blev få damer nämnda här, men Tisaren kommer med svag bemanning bakom Hallmén och Persson). Men det går att anmäla sig på plats, om andan faller på.
Lysell klar för Hagaby, Dasler med tidernas totalprestation i Inneserien (och Eriksson med tidernas prestation) och allt du behöver veta inför Fahlins start i Tour de Normandie

mars 16th, 2023

Tidigt i morse släpptes 14:e avsnittet av Konditionsbloggenpodden på Spotify och i podcast-appen på till exempel Iphone och på andra ställen där poddar finns. OK Tisarens Andrea Svensson är gäst den här veckan, och berättar om resan från att ha varit supertalang, genom de tuffa första-åren som senior till sommaren 2021, då hon blev tia i sin världscupdebut (och i fjol då hon fick debutera på VM). Dessutom lite om den ädla sporten orienteringsskytte.

Det har varit ett rykte hela vintern, och jag har bland annat tagit upp det i Konditionsbloggenpodden. Men först i kväll, torsdagen den 16 mars, skrev tvåfaldige världsmästaren Jerker Lysell till slut på papperen som gör honom till Hagaby Goif-orienterare.
Jag hade fått lite underhandsinformation om detta – mot tysthetslöfte – och hade en intervju förberedd som gick ut på na.se så fort Hagaby själva skickade ut nyheten på sina sociala medier. Läs den här.
Lysell berättar bland annat att han inte givit upp tanken på ett skogs-VM i Schweiz i sommar men att årets kanske mer realistiska mål är sprint-EM i höst. Och så snackar han en del om chanserna till bra resultat i stafetterna, vilket han ju ärligt talat aldrig kunnat göra med moderklubben Rehns BK, som han fram tills nu varit trogen i alla år. Däremot har han vunnit förstasträckor både på Tiomila och Jukola och kommer bli en enorm tillgång för Hagaby. På en SM-stafett med honom, Martin Regborn och Filip Dahlgren/Viktor Larsson i laget kommer ingen toppklubb gå säker, och inte heller på Jukola (med sju löpare i laget) kommer Hagaby vara uträknat i år. Tiomila, med tio sträckor att fördela, blir förstås knepigare.
Det kommer oavsett att bli väldigt intressant att följa, och Lysells övergång kommer att ha gått igenom i god till elitseriepremiären i Valdemarsvik om exakt en månad.

Marie Dasler hade ju redan inför kvällens final (när Fredrik Nybäck inte kom till start) säkrat totalsegern i Inneserien, men det hindrade henne inte från att avsluta på topp: Hon var tvåa på poäng i deltävlingen, trea av damerna på tid och landade återigen in säsongens tredje notering över 90 procentpoäng: 91,68 poäng genom 11.25,05 på 3 000 meter för 55-åringar (bara några sekunder långsammare än hennes veteran-SM-lopp på samma distans i fredags). Men framför allt: Hon noterade den bästa totalpoängen i Inneseriens historia (och då hade hon ändå själv de två bästa sedan tidigare), 277,54 procent. Det innebär alltså ett snitt på över 92,5 procent av världsrekordprestation (för åldersklassen) över tre distanser. Tittar man i historieboken är Dasler 2022/23 nu alltså etta på 277,54 poäng, Dasler 2021/22 tvåa på 272,57 poäng och Dasler 2020/21 trea på 271,06 poäng. Bättre och bättre år för år! Därtill är hon den första i Inneseriens historia att vinna sammandraget tre gånger.
Kampen om andraplatsen var, som jag var inne på inför, betydligt mer oviss, men Starts Catharina Wahlstedt drygade ut rejält i finalen och säkrade till slut andraplatsen med nästan tio procentpoängs marginal (men hon var över 40 bakom klubbkompisen Dasler, vilket ytterligare understryker Daslers prestation). 237,02 poäng på Wahlstedt mot 227,35 poäng på Örebro AIK:s Henrik Hellborg som tog det kallt och avstod kvällens deltävling, där Roger Sköldqvist och Torbjörn Sjölander jagade honom stenhårt. Till slut var de 0,22 respektive 0,34 procentpoäng bakom, vilket motsvarar lite drygt två respektive tre sekunder.
Trots Daslers klara seger utlovade jag ju häftigaste resultatet av Ann-Britt Eriksson som springer Inneseriens lillasyster Sprintserien, som avslutades med 800 meter. Och visst blev det så. Eriksson, som fyller 74 i år, dundrade till med 3.25,64 vilket motsvarar 96,05 procent av ett tänkt världsrekord för 84-åringar – den högsta noterade procentpoängen någonsin i Inneserien och Sprintseriens historia. Det tog henne också till en storseger i Sprintserien, på 275,89 poäng, närmast före IFK Noras Rodney Hundermark på 256,86 och Starts Mikael Hansson på 244,69. I Erikssons vinst kan man se det finaste med den här serien – att alla tävlar utifrån sina egna förutsättningarna eller i varje fall sin egen ålder: För även om hon alltså vann överlägset så var hon sist på tid av de 15 som sprang 800 meter. Spelar det någon roll? Nej.
Men om vi ändå ska titta på tiderna, då? Jo, det blev som väntat en kamp mellan orienterare. Tisarens Josefin Tjernlund, som sprang EM i höstas, lyckades med det hon föresatt sig när hon gick under tio minuter (9.58,06) och Djerfs Ella Laine, som tog SM-medaljer i både orientering och friidrott i fjol, tog andraplatsen på 10.21,01 med Dasler som trea och LK Gränslösts Carina Gustavsson (som är anmäld till Nora marathon på lördag och nu värmde upp med 12.16,28) på fjärdeplatsen. Och på herrsidan jagade Ravinens Quentin Rauturier Järlas Erik Berzell till ett fint pers på 8.55,03 medan Rauturier själv gick in på 8.56,68. Tisdagsklubbens nyförvärv Anton Öhman var trea (och bästa icke-orienterare) på 9.06,97, Hugo Örn femma på 9.24.95. Och så slog Håkan Eriksson till med kvällens (och säsongens) bästa procentpoäng när han sprang in på 9.49,28 vilket som 62-åring ger 94,54 poäng.

Segrare i Inneserien
2015/16 (1 000, 2 000 och 3 000 meter): Rose Marie Enmalm (Patrik Johansson bäste herre).
2016/17 (1 000, 1 500, 2 000 och 3 000 meter): Per Sjögren (Catharina Wahlstedt bästa dam).
2017/18: Serien inställd (problem med tidtagningsutrustning).
2018/19 (1 000, mile, 2 000 och 3000 meter): Rose Marie Enmalm (Jonatan Gustafsson bäste herre).
2019/20 (1 000, mile, 2 000 och 3 000 meter): Marie Dasler (Rodney Hundermark bästa herre).
2020/21: Serien inställd (pandemi).
2021/22 (1 000, mile, 2 000, 3 000 meter): Marie Dasler (Mikael Hansson bästa herre). Rodney Hundermark vann sprintserien (Tuva Frih bästa dam).
2022/23 (1 000, mile, 2 000, 3 000 meter): Marie Dasler (Henrik Hellborg bästa herre). Ann-Britt Eriksson vann sprintserien (Rodney Hundermark bästa herre).
Alla resultat över 90 procentpoäng i Inneseriens historia:
95,78: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.26,20 på 3 000 meter som 59-åring 2020.
94,98: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.54,60 på engelska milen som 61-åring 2022.
94,79: Anders Hansson, Vilsta IK, 7.45,61 på 2 000 meter som 78-åring 2022.
94,54: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.49,28 på 3 000 meter som 62-åring 2023.
94,53: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.58,0 på engelska milen som 62-åring 2023.
94,28: Marie Dasler, IF Start, 7.05,95 på 2 000 meter som 54-åring 2022.
94,16: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.30,93 på 3 000 meter som 58-åring 2019.
93,35: Marie Dasler, IF Start, 5.42,82 på engelska milen som 55-åring 2023.
93,19: Marie Dasler, IF Start, 5.38,17 på engelska milen som 54-åring 2022.
92,36: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.22,44 på 1 000 meter som 73-åring 2022 (egentligen december 2021).
91,68: Marie Dasler, IF Start, 11.25,05 på 3 000 meter som 55-åring 2023.
91,00: Marie Dasler, IF Start, 7.08,81 på 2 000 meter som 52-åring 2020.
90,63: Susanne Malmqvist, IF Start, 7.30,03 på engelska milen som 71-åring 2023.
90,15: Marie Dasler, IF Start, 5.40,32 på engelska milen som 52-åring 2020.
90,05: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.35,27 på 1 000 meter som 74-åring 2023 (egentligen december 2022).
Fotnot: Marie Dasler sprang 92,38 procentpoäng (19.04,33 på 5 000 meter som 54-åring) vid Inneseriens final 2022, men på en distans som egentligen inte fanns på programmet.
Alla resultat över 90 procentpoäng i Inneseriens sprintserie:
96,05: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 3.25,64 på 800 meter som 74-åring 2023.
92,36: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.22,44 på 1 000 meter som 73-åring 2022 (egentligen december 2021). Ingick i både Inneserien och sprintserien.
90,34: Rodney Hundermark, IFK Nora, 2.12,43 på 800 meter som 53-åring 2022.
90,05: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.35,27 på 1 000 meter som 74-åring 2023 (egentligen december 2022). Ingick i både Inneserien och sprintserien.

I morgon startar den första upplagan av Tour de Normandie, en tredagarstävling i regionen Normandie i nordvästra Frankrike som klassificeras på tredjenivån inom internationell cykling (just bakom världstouren och protouren). När jag pratade med Emilia Fahlin för ett par veckor sedan var hon inne på att det här är en sådan tävling som normalt passar henne utmärkt – det är lite knixigt, lite lätt kuperat, avslutningsvarv inne i städer där positionering i klunga är A och O och så vidare … Men det återstår att se hur hennes form är så här tidigt på säsongen (hon är inte känd som någon vår-cyklist) och om hon får några chanser av sitt lag eller om hon bara förväntas göra jobb åt andra. Fahlin kör ju för franska proffslaget FDJ-Suez, och till den här tävlingen har de, utöver Fahlin, tagit ut fem franska cyklister till en tävling på fransk mark – och i likhet med att Fahlin lär få chansen att visa upp sig i Tour of Scandinavias svenska etapp så lär flera av hemmaåkarna den här gången vara prioriterade. Inte minst Gladys Verhulst, som kommer just från Normandie och som var nia och elva på två etapper i världstourtävlingen UAE Tour som inledde Fahlins säsong i början av februari, och Eugénie Duval.
De största namnen i cykelvärlden står över den här tävlingen, men det finns ett gäng hyggligt intressanta namn på startlinjen i Audrey Cordon-Ragot (Frankrike/Zaaf cycling team) som ju vann den sista upplagan av Vårgårda GP i fjol (och som var teamkompis med Fahlin under Wiggle-åren), ett par amerikaner i Veronica Ewers (EF Education-Tibco-SVB) och Krista Doebel-Hickok (EF Education-Tibco-SVB) som dock mest är kända som klättrare, och Nina Buijsman (Nederländerna/Human Powered Health) som var på pallen i världstourtävlignen Cadel Evans great ocean road race i januari.
Sista en–två timmarna av varje etapp sänds på Youtube, och ni hittar sändningarna här.
Etapperna:
Fredag: 139 kilometer och 1 332 höjdmeter med start i Argentan och mål i Bagnoles-de-l’Orne. Start 12.40. Efter tre rundor på ett inledande varv runt Argentan väntar en knappt åtta mil lång sträcka ned till målvarvet runt Bagnoles-de-l’Orne. På vägen passeras två toppar där bergsprispoäng delas ut, men det är inga våldsamma stigningar – den ena bjuder på 74 höjdmeter på 2,3 kilometer och den andra på 25 höjdmeter på 700 meter. Målvarvet, som ska avverkas tre gånger, har den backe som jag tror kommer bli mest utslagsgivande – framför allt för att den ska passeras tre gånger. Där snackar vi 46 höjdmeter på en kilometers cykling, och det är bara tolv kilometer från backe till backe. Även själva upploppet går lätt uppför.
Lördag: 103 kilometer och 1 035 höjdmeter med start i La Haye och mål i Flamanville (längs kusten, alltså – det lär bli fina tv-bilder!). Start 13.30. Tre varv på ett startvarv följs av fem mil norrut (med tre brant a men korta backar på vägen – 500 meter långa men med snittprocent på 8,4, 9,8 respektive 7,8) fram till ett utmanande slutvarv runt Flamanville. Det varvet är drygt två mil långt, ska köras två varv och innehåller två längre och segare motlut som lär bli utslagsgivande. Målet är på toppen av den flackare av de två backarna.
Söndag: 114 kilometer och 836 höjdmeter med start i Saint-Pierre-en-Auge och mål i Caen. Start 13.30. En lite flackare etapp även om det inte saknas lättare kupering. Efter två varv på ett längre inledningsvarv ger sig cyklistarna av mot nordväst, och först med milen kvar till mål når de Caen för ett kort, knixigt och helt platt målvarv som ska avverkas tre gånger. En spurtetapp där det gäller att hitta fram inne på gatorna.
Regborn historisk vinnare av Pulsklockan, Dasler med nytt svenskt rekord och allt du behöver veta inför veckans Fahlin-lopp

februari 15th, 2023

Tidigt i morgon bitti släpps veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden – och just den här veckan uppmanar jag er att lyssna direkt, för mycket av snacket är dagsaktuellt: Jonatan Gustafsson, som tog VM-brons i orientering i somras, är nämligen gäst och vi ägnar en stor del av podden åt att snacka upp fredagens SM-lopp på 3 000 meter, där han har ett brons att försvara (och vi pratar också en försvarlig del om söndagens A-landslagsdebut i friidrott, och därtill om träning, framtidsmål och varför han inte lyckats lika bra i skogen). Finns där poddar finns, till exempel på Spotify och i podcast-appen.

Gustafsson var en av tre nominerade till NA:s pulsklocka – priset till den eller de konditionsidrottare eller -lag från Örebro län eller verksam i en länsklubb som under det gångna året utfört den prestation eller den rad av prestationer som anses främst och populärast – som delades ut under Örebros idrottsgala i kväll. Men det blev varken han eller Erica Lech som vann, utan den stora förhandsfavoriten Martin Regborn som prisades för sitt EM-guld i orientering i somras.
Det är förresten lite lustigt vilken bergochdalbana priset gjort. 2014–2018 hette priset NA:s och Löpex Sports pulsklocka och 2014–2017 hade det en riktig pulsklocka (värde 3 000–5 000 kronor) som pris, men 2018–2021 fick vinnaren inget mer än äran och en artikel på na.se, och när jag skulle skriva om 2021 års vinnare Jonathan Ahlsson så fick jag inte ens tag i honom … Men i år fick Regborn plötsligt gå upp i ett fullsatt Conventum och ta emot en tung prisstatyett (samma som för alla priser på galan), en inramad löpsedel, en blomsterkvast och ovationer (och av programledaren Jessica Almenäs fick han fråga om han någonsin sprungit vilse, vilket han förstås hade).
Regborn blir den allra första idrottaren i prisets historia att vinna det två gånger. Jag uppfann ju priset eftersom det 2014 gått exakt tio år sedan en konditionsidrottare senast fick länets finaste idrottspris, NA:s guldklocka, och har tänkt lägga ned det den dag någon får Guldklockan. Det här var åttonde gången Pulsklockan delades ut, och tar Regborn VM-guld till sommaren så kan det mycket väl ha varit den sista. Vi får väl se!
Alla vinnare av NA:s pulsklocka:
2014: Adam Axelsson, skridsko/cykel, SK Winner/Örebrocyklisterna.
2015: Josefin Gerdevåg, löpning, KFUM Örebro.
2016: Martin Regborn, orientering, Hagaby Goif.
2017: Emilia Fahlin, cykel, Örebrocyklisterna/Wiggle-High5.
2018: Bob Impola, skidor, Karlslunds IF/Team Serneke.
2019: Jonas Nilsson, löpning, Örebro AIK.
2020: Jacob Ahlsson, cykel, Motala AIF.
2021: Jonathan Ahlsson, cykel, Motala AIF.
2022: Martin Regborn, orientering, Hagaby Goif.

Samtidigt som galan drog igång i Conventum avgjordes den tredje av de fyra deltävlingarna i Inneserien några kilometer bort, i Tybblelundshallen. 2 000 meter är den mest udda distansen i serien, och därmed kanske också den där det är störst chans till rekord. Men Marie Dasler inte bara slog det svenska K55-rekoredet på distansen utan krossade rent av Järvsö-löparen Karin Wåhlstedts åtta år gamla notering med över 23,5 sekunder när hon gick in på 7.19,60. Det är IF Start-löparens tredje rekord sedan hon klev upp i åldersklassen vid nyår – vid DM på 5 000 meter i januari noterade hon 19.26,81 på 5 000 meter och i Inneseriens andra deltävling drämde hon till med 5.42,82 på engelska milen. Hon innehar sedan tidigare rekorden på just de tre distanserna i D50-klassen.
Tiden gav Dasler 92,51 poäng (den uppnådda tiden i procent av ett tänkt världsrekord i årsklassen), vilket gjorde att hon återigen stod som vinnare av deltävlingen i Inneserien. Bara Dasler själv, Håkan Eriksson (vid fyra tillfällen) och Anders Hansson har presterat bättre poäng i Inneseriens historia. Resultatet gör att regerande mästaren Dasler rycker rejält i totalen, och att enda löparen som nu kan hota henne är Fredrik Nybäck, Spårvägen, som behöver göra 93,55 poäng när serien avslutas med 3 000 meter den 17 februari för att nå ikapp (det motsvarar, om jag räknar rätt, 9.11,07 för Nybäck som har ett pers på 9.36 inne och 9.30 ute), under förutsättning att Dasler inte förbättrar sin totalsumma.
Bara en annan löpare lyckades nå över 80 procentpoäng på 2 000 meter: Daslers klubbkompis Elias Zika, som var liksom Dasler dessutom var näst snabbast (på herr- respektive damsidan, då). 6.11,85 för Zika, som fyller 42 år i år, gav 81,99 poäng. På ren tid fick han ge sig med knappt fyra sekunder mot Tisdagsklubbens Oskar Hansson, som tog en favoritseger på 6.07,93. Lidköpings Karl Wilenius blev trea på 6.13,58. Militära femkamparen Siri Englund (som tävlar för Örebro AIK i löparsammanhang) vann på 7.06,51 och var alltså drygt 13 sekunder före Dasler i mål. Latorps skidåkare och draghundsförare Ebba Fryxell (som springer för Dala-Järna men tävlar i draghund för Garphyttans IF) fick ingen draghjälp av någon den här kvällen eftersom hon placerats i C-finalen (de tre toppseedade damerna sprang i B-heatet) där hon var överlägsen dem hon ställdes mot, men hon lyckades ändå spurta in en tredjeplats på 7.41,09 (Ester Skoglund som fick gå i B-heatet blev fyra på 7.48,08).
Eftersom nämnde stockholmaren Nybäck inte kom till start i kväll ligger Örebro AIK:s Henrik Hellborg (som i kväll gjorde 6.59,94 för en niondeplats på tid) tvåa i sammandraget medan Starts Roger Sköldqvist är trea, bara 0,22 procentpoäng bakom.
Det avgjordes 600-meterslopp i sprintserien också, och trots att veteranstjärnan Ann-Britt Eriksson, som gjort sådana fina resultat hittills i serien, drog en DNS gick ändå alla de fem snabbaste löparna i tävlingen också över 80 procentpoäng med marginal: Sören Persson, från Karlstadsklubben Göta, var värst hur man än räknar – tidsmässigt och på poäng – med 1.38,14 för 89,72 procentpoäng för 58-åringar. IFK Noras Rodney Hundermark gjorde 1.38,59 för 87,14 och Starts Lars Lundegård noterade 1.45,01 för 83,74 – och Åsbros Tuva Frih och Karlskogas Rebecka Albinsson gjorde något så ovanligt som att nå över 80-procent som ungdomslöpare (det verkar betydligt tuffare än att göra det som veteran; hittills den här säsongen var det bara tre Västerås-ungdomar som hade lyckats, plus Tisaren-junioren Emil Larsson): Frih noterade 82,17 procent efter att ha gjort 82,17 som 16-åring och Albinsson 82,57 procent genom att göra 1.46,68 som 16-åring (de tre gubbarna och två tjejerna var också de snabbaste herrarna och damerna i tävlingen, Noras Kim Semstrand var tredje dam på 1.52,81).
Alla resultat över 90 procentpoäng i Inneseriens historia:
95,78: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.26,20 på 3 000 meter som 59-åring 2020.
94,98: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.54,60 på engelska milen som 61-åring 2022.
94,79: Anders Hansson, Vilsta IK, 7.45,61 på 2 000 meter som 78-åring 2022.
94,53: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.58,0 på engelska milen som 62-åring 2023.
94,28: Marie Dasler, IF Start, 7.05,95 på 2 000 meter som 54-åring 2022.
94,16: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.30,93 på 3 000 meter som 58-åring 2019.
93,35: Marie Dasler, IF Start, 5.42,82 på engelska milen som 55-åring 2023.
93,19: Marie Dasler, IF Start, 5.38,17 på engelska milen som 54-åring 2022.
92,36: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.22,44 på 1 000 meter som 73-åring 2022 (egentligen december 2021).
91,00: Marie Dasler, IF Start, 7.08,81 på 2 000 meter som 52-åring 2020.
90,63: Susanne Malmqvist, IF Start, 7.30,03 på engelska milen som 71-åring 2023.
90,15: Marie Dasler, IF Start, 5.40,32 på engelska milen som 52-åring 2020.
90,05: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.35,27 på 1 000 meter som 74-åring 2023 (egentligen december 2022).
Fotnot: Marie Dasler sprang 92,38 procentpoäng (19.04,33 på 5 000 meter som 54-åring) vid Inneseriens final 2022, men på en distans som egentligen inte fanns på programmet.
Samtidigt som galan drog igång i Conventum avgjordes den tredje av de fyra deltävlingarna i Inneserien några kilometer bort, i Tybblelundshallen. 2 000 meter är den mest udda distansen i serien, och därmed kanske också den där det är störst chans till rekord. Men Marie Dasler inte bara slog det svenska K55-rekoredet på distansen utan krossade rent av Järvsö-löparen Karin Wåhlstedts åtta år gamla notering med över 23,5 sekunder när hon gick in på 7.19,60. Det är IF Start-löparens tredje rekord sedan hon klev upp i åldersklassen vid nyår – vid DM på 5 000 meter i januari noterade hon 19.26,81 på 5 000 meter och i Inneseriens andra deltävling drämde hon till med 5.42,82 på engelska milen. Hon innehar sedan tidigare rekorden på just de tre distanserna i D50-klassen.
Tiden gav Dasler 92,51 poäng (den uppnådda tiden i procent av ett tänkt världsrekord i årsklassen), vilket gjorde att hon återigen stod som vinnare av deltävlingen i Inneserien. Bara Dasler själv, Håkan Eriksson (vid fyra tillfällen) och Anders Hansson har presterat bättre poäng i Inneseriens historia. Resultatet gör att regerande mästaren Dasler rycker rejält i totalen, och att enda löparen som nu kan hota henne är Fredrik Nybäck, Spårvägen, som behöver göra 93,55 poäng när serien avslutas med 3 000 meter den 17 februari för att nå ikapp (det motsvarar, om jag räknar rätt, 9.11,07 för Nybäck som har ett pers på 9.36 inne och 9.30 ute), under förutsättning att Dasler inte förbättrar sin totalsumma.
Bara en annan löpare lyckades nå över 80 procentpoäng på 2 000 meter: Daslers klubbkompis Elias Zika, som var liksom Dasler dessutom var näst snabbast (på herr- respektive damsidan, då). 6.11,85 för Zika, som fyller 42 år i år, gav 81,99 poäng. På ren tid fick han ge sig med knappt fyra sekunder mot Tisdagsklubbens Oskar Hansson, som tog en favoritseger på 6.07,93. Lidköpings Karl Wilenius blev trea på 6.13,58. Militära femkamparen Siri Englund (som tävlar för Örebro AIK i löparsammanhang) vann på 7.06,51 och var alltså drygt 13 sekunder före Dasler i mål. Latorps skidåkare och draghundsförare Ebba Fryxell (som springer för Dala-Järna men tävlar i draghund för Garphyttans IF) fick ingen draghjälp av någon den här kvällen eftersom hon placerats i C-finalen (de tre toppseedade damerna sprang i B-heatet) där hon var överlägsen dem hon ställdes mot, men hon lyckades ändå spurta in en tredjeplats på 7.41,09 (Ester Skoglund som fick gå i B-heatet blev fyra på 7.48,08).
Eftersom nämnde stockholmaren Nybäck inte kom till start i kväll ligger Örebro AIK:s Henrik Hellborg (som i kväll gjorde 6.59,94 för en niondeplats på tid) tvåa i sammandraget medan Starts Roger Sköldqvist är trea, bara 0,22 procentpoäng bakom.
Det avgjordes 600-meterslopp i sprintserien också, och trots att veteranstjärnan Ann-Britt Eriksson, som gjort sådana fina resultat hittills i serien, drog en DNS gick ändå alla de fem snabbaste löparna i tävlingen också över 80 procentpoäng med marginal: Sören Persson, från Karlstadsklubben Göta, var värst hur man än räknar – tidsmässigt och på poäng – med 1.38,14 för 89,72 procentpoäng för 58-åringar. IFK Noras Rodney Hundermark gjorde 1.38,59 för 87,14 och Starts Lars Lundegård noterade 1.45,01 för 83,74 – och Åsbros Tuva Frih och Karlskogas Rebecka Albinsson gjorde något så ovanligt som att nå över 80-procent som ungdomslöpare (det verkar betydligt tuffare än att göra det som veteran; hittills den här säsongen var det bara tre Västerås-ungdomar som hade lyckats, plus Tisaren-junioren Emil Larsson): Frih noterade 82,17 procent efter att ha gjort 82,17 som 16-åring och Albinsson 82,57 procent genom att göra 1.46,68 som 16-åring (de tre gubbarna och två tjejerna var också de snabbaste herrarna och damerna i tävlingen, Noras Kim Semstrand var tredje dam på 1.52,81).Alla resultat över 90 procentpoäng i Inneseriens historia:
95,78: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.26,20 på 3 000 meter som 59-åring 2020.
94,98: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.54,60 på engelska milen som 61-åring 2022.
94,79: Anders Hansson, Vilsta IK, 7.45,61 på 2 000 meter som 78-åring 2022.
94,53: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.58,0 på engelska milen som 62-åring 2023.
94,28: Marie Dasler, IF Start, 7.05,95 på 2 000 meter som 54-åring 2022.
94,16: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.30,93 på 3 000 meter som 58-åring 2019.
93,35: Marie Dasler, IF Start, 5.42,82 på engelska milen som 55-åring 2023.
93,19: Marie Dasler, IF Start, 5.38,17 på engelska milen som 54-åring 2022.
92.51: Marie Dasler, IF Start, 7.19,60 på 2 000 meter som 55-åring 2023.
92,36: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.22,44 på 1 000 meter som 73-åring 2022 (egentligen december 2021).
91,00: Marie Dasler, IF Start, 7.08,81 på 2 000 meter som 52-åring 2020.
90,63: Susanne Malmqvist, IF Start, 7.30,03 på engelska milen som 71-åring 2023.
90,15: Marie Dasler, IF Start, 5.40,32 på engelska milen som 52-åring 2020.
90,05: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.35,27 på 1 000 meter som 74-åring 2023 (egentligen december 2022).
Fotnot: Marie Dasler sprang 92,38 procentpoäng (19.04,33 på 5 000 meter som 54-åring) vid Inneseriens final 2022, men på en distans som egentligen inte fanns på programmet.

I morgon inleds Setmana Ciclista Valenciana, säsongens andra tävling för Emilia Fahlin. Det är precis som det första, UAE tour, ett fyra dagar långt etapplopp – men nu har Örebrocyklisten förflyttat sig från Förenade Arabemiraten till den spanska medelhavskusten och något backigare terräng än de släta och bredvägade ökensträckorna förra veckan. Förra veckans tävling ingick i världstouren medan den här är på nivån under – protouren – vilket gör att det i princip inte finns någon tv-produktion. Åtminstone inte vad jag har kunnat hitta.
Men informations finns det, i varje fall. Den första etappen startar, som namnet antyder, i Valencia och går norrut, med målgång ute vid havet, vid hamnen utanför småstaden Sagunt. På vägen dit ska en stigning på drygt 460 höjdmeter klaras av (högsta punkten nås tidigt, redan 25,5 kilometer in på etappen, och det är aldrig jättebrant – men det kan så klart spricka av redan där), och sedan följer en böljande bansträckning (bland annat 1,5 varv på en 31 kilometer lång loop) innan de sista 20 kilometerna mestadels är lätt utför mot havet. Det här är ttrots 1 031 höjdmeters klättring på 119 kilometer den snällaste av de fyra etapperna, och den enda som klassas som en spurtetapp (dag tre är bergsetapp, dag två och fyra mellanting).
Fyrfaldiga och regerande världsmästaren (och olympiska mästaren) Annemiek van Vleuten (Nederländerna/Movistar) är favorit till totalsegern, men med i startlistan finns också 2021 års världsmästare Elsia Balsamo (Italien/Trek-Segafredo), klättraren och hemmahoppet Mavi García (Spanien/Liv racing) och Fahlins danska lagkompis Cecilie Uttrup Ludwig (Danmark) som nu gör säsongsdebut. Fahlin är enda cyklisten i laget som kör både förra veckan och den här, och förutom Uttrup Ludwig är hennes nya kompanjoner för veckan norska Stine Borgli, italiensak Vittoria Guazzini och franska duon Marie Le Net och Eugénie Duval (alla utom den sistnämnda, som tävlade i Australien i januari, gör säsongsdebut nu).
Eriksson, Dasler och Malmqvist över 90 poäng i starkaste Inneserie-tävlingen någonsin

januari 24th, 2023

Du har väl inte missat veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden släpptes i går? Oskar Andrén är gäst! Finns där poddar finns, till exempel på Spotify.

Håkan Eriksson gjorde Håkan Eriksson-grejen när Inneserien i kväll fortsatte med den andra deltävlingen, engelska milen, i Tybblelundshallen. Även om han inte är i världsrekordform för tillfället så är han fortfarande Sveriges (och en av världens) vassaste veteran på medeldistans. Hans 4.58,0 (drygt tio sekunder från perset) gav 94,53 procentpoäng, seriens fjärde högsta notering någonsin (de två bästa har han själv).
Starts Marie Dasler slog också till med finfina 5.42,82 (spurtslagen om näst snabbast tid av damerna med mindre än halvsekunden av fem år yngre Linda Take), vilket gav 93,35 procentpoäng (mot Takes 87,41 – så mycket gör fem år). Men kvällens stora utropstecken var ändå Starts 70-åring Susanne Malmqvist som efter många noteringar precis under 90 äntligen tog sig över: 7.30,03 gav 90,63 procentpoäng. Det är dessutom första gången i Inneseriens historia som tre löpare tar sig över 90 procentpoäng, så det här var tidernas bästa deltävling.
Tre år äldre klubbkompisen Ann-Britt Eriksson, som hade bäst poäng av alla på 1 000-metersloppet i december, valde att fortsätta säsongen i sprintserien (1 000-metersloppet ingick i båda) och sprang därför 400 meter i kväll, där hon gjorde 1.28,22 för 89,79 procentpoäng (Ebba Fryxell och Rodney Hundermark gjorde 1.13,56 respektive 1.02,59 där för de snabbaste tiderna, men 400 meter är ju en distans som egentligen inte kvalar in för den här bloggen). På engelska milen motsvarade Karlstadsöparen Christoffer Skantz förväntningarnao ch vann på 4.41,21, men han var bara 1,7 sekudner före Tisarens Emil Larsson (4.41,91) som var starkast av länslöparen. Spårvägens Fredrik Nybäck var trea på 4.51,54 (för 89,61 procentpoäng). Trots det tappar han totalledningen i cupen till Marie Dasler (som har 179,59 poäng efter två deltävlingar, Nybäck har 178,55.
Oskar Hansson näst bäste länslöpare på herrsidan (4.53,49) närmast före Daniel Wärnelid (4.59,68, däremellan sprang alltså Håkan Eriksson in som totalfemma i tävlingen).
Siri Englund, som ni hör i Konditionsbloggenpodden på torsdag, anmälde sig sent Men visade ingen pardon och vann på 5.33,74, nio sekunder före Take och Dasler. Fryxell strök sig från milen, nöjde sig med 400 (var anmäld till båda), så Noras 15-åring Kim Semstrand tog tredjeplatsen av länslöparna med 6.00,57.
Serien fortsätter med 2 000 meter den 15 februari och avslutas med 3 000 meter den 16 mars. De tre bästa av de fyra poängen räknas i sammandraget.

Alla resultat över 90 procentpoäng i Inneseriens historia:
95,78: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.26,20 på 3 000 meter som 59-åring 2020.
94,98: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.54,60 på engelska milen som 61-åring 2022.
94,79: Anders Hansson, Vilsta IK, 7.45,61 på 2 000 meter som 78-åring 2022.
94,53: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.58,0 på engelska milen som 62-åring 2023.
94,28: Marie Dasler, IF Start, 7.05,95 på 2 000 meter som 54-åring 2022.
94,16: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.30,93 på 3 000 meter som 58-åring 2019.
93,35: Marie Dasler, IF Start, 5.42,82 på engelska milen som 55-åring 2023.
93,19: Marie Dasler, IF Start, 5.38,17 på engelska milen som 54-åring 2022.
92,36: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.22,44 på 1 000 meter som 73-åring 2022 (egentligen december 2021).
91,00: Marie Dasler, IF Start, 7.08,81 på 2 000 meter som 52-åring 2020.
90,63: Susanne Malmqvist, IF Start, 7.30,03 på engelska milen som 71-åring 2023.
90,15: Marie Dasler, IF Start, 5.40,32 på engelska milen som 52-åring 2020.
90,05: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.35,27 på 1 000 meter som 74-åring 2023 (egentligen december 2022).
Fotnot: Marie Dasler sprang 92,38 procentpoäng (19.04,33 på 5 000 meter som 54-åring) vid Inneseriens final 2022, men på en distans som egentligen inte fanns på programmet.
16-åringen distriktsmästare på 800 meter, DM-medaljregn över länslöparna och Schagerström med nya topplaceringar

januari 14th, 2023

Lisa Ring är gäst i veckans Konditionsbloggenpodden. En mycket intressant avsnitt om funderar på vad som rör sig i hjärnan på en löpare som tagit SM-guld på så vitt skilda distanser som 10 och 100 kilometer – och som dessutom har skrivit en bok om att springa hela Östgötaleden. Podden finns där poddar finns, till exempel på Spotify eller i Podcaster-appen.

Länet har fått en ny distriktsmästare, och han heter Folke Eriksson. 16-åring, som tog ett USM-brons på 1 500 meter hinder 2021, sänkte sitt veckogamla pers på 800 meter med nästan tre sekunder när han sprang in som tvåa bakom Tjalves Elliot Jannert i herrarnas A-final i Örebro indoor games i dag, och eftersom Tjalve är en östgötaklubb och inte tillhör distriktet kunde Eriksson behängas med guldmedaljen efter att ha väntat ut B-finalen där Stocksäters Viktor Sjökvist gjorde 2.04,42 för andraplatsen (före Västerås David Wallén).
Även på damsidan blev det två DM-medaljer till länet, om än inget guld eftersom Götas Ella Holmqvist var helt överlägsen. Hon sprang in på 2.15,23 medan IFK Noras Kim Semstrand och Östansjös Ester Skoglund tog övriga pallplatser (både i tävlingen och DM) på 2.35,76 respektive 2.45,10 (två pers av 15-åringarna). Dessutom var Stocksäters Alice Lundström DM-fyra (det var Örebro AIK:s Pär Johansson på herrsidan, närmast före Noras Rodney Hundermark).
På 3 000 meter skulle ju den stora attraktionen vara Håkan Erikssons försök att slå sitt eget världsrekord, men han kom inte till start. I stället vann Ärlas Tage Häggmark på 9.17,54, och bakom honom blev det även i den grenen dubbla DM-medaljer till länet genom Örebro AIK:s Andreas Ingberg (9.21,38) och Tisdagsklubbens John Lundström (9.22,99). Lundströms klubbkompisar Oskar Hansson och Hannes Andersson fyra och femma där.
I morgon väntar 1 500-meterslopp.

Örebroare Rickard Ericsson slutade 56:a och Garphyttans Adam Gillman 61:a (med 55 sekunder mellan sig, 13 respektive 14 minuter bakom segrande Emil Persson) när långloppsvärldscupen skiclassics på lördagen startade om efter juluppehållet med 62 kilometer långa Pustertaler ski marathon. ”Bra kropp men fick släppa klungan utför mot Toblach”, skriver Gillman i sin offentliga träningsdabok på Strava. I morgon kör båda Prato Piazza mountain challenge, ett 30-kilometerslopp med 1 138 höjdmeter (rakt upp!) i samma cup.

Sprintern Markus Hallén Johansson strök sig från start i Kopparskidan – skandinaviska cupen och Sverigecupen i längdskidor – i Falun i dag, så Garphyttans Anja Andersdotter blev ensam länsåkare till start i dag också. Hon blev 35:a i sprintkvalet och missade att ta sig vidare till kvartsfinalerna med drygt tio sekunders marginal. Hon lär vara ensam från länet även i morgondagens masstart över 20 kilometer som avslutar tävlingshelgen på Lugnet. NA sänder.

Jag bommade att rapportera från om Elin Schagerströms framfart i gårdagens sprint i Schweiz, den fjärde av de sex deltävlingarna i Skio tour, skidorienteringens motsvarighet till Tour de ski (de tre sista ingår dock inte i världscupen). Hon blev hur som helst sexa i sprinten där, 1.12 bakom segrande norskan Anna Ulvensøen men bara 20 sekunder från pallen, och följde i dagens medeldistans upp med en femteplats, 52 sekunder bakom segrande estniska Daisy Kude Schnyder (Djerfs Åsa Zetterberg-Eriksson har dessutom varit 13:e respektive elva på de två etapperna). I sammandraget har Schagerström avancerat till sjätteplatsen (och Zetterberg-Eriksson till 18:e placering) inför söndagens avslutande långdistans.
Eriksson över magiska 90 i Inneseriens premiär – stockholmare slog svenskt rekord

december 19th, 2022

Missa inte tredje avsnittet av Konditionsbloggenpodden – med löparesset Erica Lech som gäst. Du hittar det i den här artikeln eller på de flesta ställen där poddar finns (som i podcast-appen eller på Spotify).

Övre raden, till vänster: Hans Tove (nummer 27) på väg mot svenskt rekord). I mitten: Marie Dasler. Till höger: KFUM Örebros Knut Ivansson (nioåringen som vann E-heatet på 3.51,97) ser om jämngamla träningskompisen Oskar Granberg som sprang på 3.45,61 i heatet innan. Stora bilden: Ann-Britt Eriksson vann Inneseriens första deltävling. Foto: Jonas Brännmyr

Örebro AIK:s Oskar Arlebo (2.52,98 – 4,5 sekunder från fjolårstiden, för övrigt det senaste tävlingsresultat han noterat i friidrottsväg) och Västerås Edith Blomqvist (2.57,33) var snabbast när Inneserien inleddes med 1 000-meterslopp i kväll. Men den som verkligen vann tävlingen var Starts Ann-Britt Eriksson som noterade det tionde resultatet i seriens historia över 90 procentpoäng när hon sprang in på 4.35,27 som 74-åring (hon är 73 men räknas som 74 i Inneserien).
Inneserien, för den som inte vet det, har ju en resultatlista som sorteras utifrån procentpoäng enligt internationella veteranfriidrottsförbundets koeficientlista över tänkta världsrekord för varje årskull, så att alla – damer och herrar, unga men framför allt gamla – tävlar på lika villkor.
Procentpoängen motsvarar alltså på vilken nivå utifrån ett världsrekord för 74-åringar som Eriksson sprang – och det var 90,05 poäng den här kvällen. Hennes rekord är 92,36 från tusenmetersloppet i fjol, då hon sprang på 4.22,44 (och jämfördes med 73-åringar, förstås), medan Inneseriens rekord är 95,78 poäng av Malungs Håkan Eriksson (9.26,20 på 3 000 meter som 59-åring 2020; Håkan har ju tagit flera veteranvärldsrekord, så han skulle mycket väl kunna komma upp högre än så om han dyker upp på seriens lopp i vinter). Förutom Eriksson och Eriksson är det bara Marie Dasler och Anders Hansson som nått över de magiska 90 i seriens historia.
Spårvägens Fredrik Nybäck var näst bäst på procentpoängen i kväll, via 2.53,25 för 53-åringar (det räckte till 88,94 poäng) medan IFK Noras Rodney Hundermark nådde 87,69 procent genom 2.57,21 för 54-åringar och därmed var trea på procentpoängslistan. De två var också trea och femma på ren tid. Arlebo var alltså snabbast, men tvåa och fyra var två extremt talangfulla Västeråslöpare – förhandsfavoriten David Wallén som 14 år gammal sprang på 2.53,14 (för 83,09 procent för 15-åringar, eftersom han räknas dit – för ungdomarna innebär det pålagda året förstås sämre poäng) och Erik Jansson som 13 år gammal bara var två tiondelar bakom sin ett år äldre klubbkompis med 2.53,34 (för 85,26 procentpoäng för 14-åringar). Wallén var Sverigeetta på 800 meter ute i somras medan Jansson ännu inte kommit upp i åldersklass så att det finns en rankning.
Även på damsidan var det en ung Västeråslöpare på andraplatsen genom Clara Jansson (3.10,27 för 79,65 poäng för 17-åringar) medan tre år yngre klubbkompisen Tyra Svensson tog tredjeplatsen på 3.22,82 (79,00 poäng för 14-åringar av 13-åringen). Snabbaste länslöpare var Stocksäters 14-åring Miranda Koubek med en fjärdeplats totalt (3.23,18 för 83,88 poäng för 15-åringar) knappa sekunden före Starts superveteran Marie Dasler som gick in på 3.24,14 (för 86,24 poäng för 55-åringar). Den tiden är väl under det svenska utomhusrekordet på 1 000 meter i K55-klassen, men inomhus är rekordet så bra som 3.14,68. Dasler hade hoppats på mer (det här var knappt två minuter från pers), berättade hon när jag pratade med henne efteråt, men konstaterade samtidigt att det inte är konstigt att farten saknas när det uteslutande tränats för maraton senaste halvåret. Mer fartträning kommer.
Ett svenskt veteranrekord blev det ändå i Tybblelundshallen på måndagskvällen, av Spårvägens Hans Tove som var en hundradel snabbare än Dasler i mål (3.24,13) och därmed klarade Miles Fleetwoods 15 år gamla rekord med knappt en sekunds marginal. ”Jag visste vad jag jagade och hade koll på mellantiderna hela vägen”, kommenterade Tove när jag bytte några ord med honom efteråt.
Totalt kom 47 löpare till start.
Inneserien fortsätter med engelska milen tisdagen den 24 januari och 2 000 meter onsdagen den 15 februari, och avslutas sedan med 3 000 meter torsdagen den 16 mars. Varje löpares tre bästa procentpoäng-resultat räknas i sammandraget. Dasler är regerande mästare.

Alla resultat över 90 procentpoäng i Inneseriens historia:
95,78: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.26,20 på 3 000 meter som 59-åring 2020.
94,98: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.54,60 på engelska milen som 61-åring 2022.
94,79: Anders Hansson, Vilsta IK, 7.45,61 på 2 000 meter som 78-åring 2022.
94,28: Marie Dasler, IF Start, 7.05,95 på 2 000 meter som 54-åring 2022.
94,16: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.30,93 på 3 000 meter som 58-åring 2019.
93,19: Marie Dasler, IF Start, 5.38,17 på engelska milen som 54-åring 2022.
92,36: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.22,44 på 1 000 meter som 73-åring 2022 (egentligen december 2021).
91,00: Marie Dasler, IF Start, 7.08,81 på 2 000 meter som 52-åring 2020.
90,15: Marie Dasler, IF Start, 5.40,32 på engelska milen som 52-åring 2020.
90,05: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.35,27 på 1 000 meter som 74-åring 2023 (egentligen december 2022).
Fotnot: Marie Dasler sprang 92,38 procentpoäng (19.04,33 på 5 000 meter som 54-åring) vid Inneseriens final 2022, men på en distans som egentligen inte fanns på programmet.
Alla resultat över 90 procentpoäng i Inneseriens sprintserie:
92,36: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.22,44 på 1 000 meter som 73-åring 2022 (egentligen december 2021). Ingick i både Inneserien och sprintserien.
90,34: Rodney Hundermark, IFK Nora, 2.12,43 på 800 meter som 53-åring 2022.
90,05: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.35,27 på 1 000 meter som 74-åring 2023 (egentligen december 2022). Ingick i både Inneserien och sprintserien.
Brons till Gustafsson efter kvaldramatik – först VM-medaljen för länet under 2000-talet (och så gick det i 5 000-meters-DM)

juni 28th, 2022

Martin Regborn har varit nära minst tre gånger. Lilian Forsgren har fått springa i ett svenskt stafettlag, som normalt innebär given medalj, men inte lyckats. Och inte heller Filip Dahlgren har lyckats. Nej, det har faktiskt inte blivit en enda VM-medalj i orientering till någon länslöpare under hela 2000-talet. Men i dag smällde det till. Jonatan Gustafsson gjorde det, i sin debut, i knockoutstafetten i danska Fredericia i dag.
Efter att ha legat utanför topp tolv nästan hela sitt kvalheat – utan att veta om det, naturligtvis, för det är individuell start där – spurtade han in som elva och avancerade till kvartsfinalerna med sex sekunders marginal. Och väl där, i man mot man-löpningen, är han en av världens absolut bästa. Han vann både kvarts- och semifinal på samma smarta taktik. Ligg rätt i klungan, bomba på den lite längre sträckan till näst sista kontrollen och håll sedan luckan.
I finalen valde han fel just där, på den lite längre sträckan till näst sista kontrollen, och fick se Matthias Kyburz (ex-Tisaren-schweizaren) och August Mollén (barndomskompisen från Norrköping) dyka upp vid näst sista kontrollen retsamma fem sekunder före. Det gick inte att ta in på det korta upploppet, och Gustafsson fick nöja sig med tredjeplatsen. ”Nöja sig”? Ja, han var förstås överlycklig över att ta en VM-medalj på första försöket. Jösses, vilken debut.
Lika kul var det inte för Martin Regborn, som till skillnad från Gustafsson var säkerheten själv i kvalet och sedan dominerade sin kvartsfinalen fram till en liten, liten tabbe fram till just den näst sista kontrollen. I stället för att hålla vänster runt ett litet buskage (kontrollen satt på vänster sida), så gick han medsols runt buskaget och tappade någon sekund, tre placeringar och sin semifinalplats. De tre framför gick i mål på linje, en sekund före en vilt spurtande Regborn, och avancerade alla till semifinalen (lägg därtill att Regborn hade lottats in i den absolut svåraste kvartsfinalen). Där gick en möjlig första VM-medalj upp i rök för örebroaren, som gör sitt sjunde VM. Men på torsdag får han en ny chans, i den vanliga, individuella sprinten som är hans bästa disciplin. Han lär vara laddad av revanschlusta tills dess.
Gustafsson får däremot nöja sig med positionen som andrareserv, bakom Mollén, om Regborn, Gustav Bergman och/eller Max Peter Bejmer inte kan springa på torsdag.
Jag pratade med Gustafsson sent i kväll, och artikeln kommer ut på na.se i morgon bitti.

Marie Dasler var förstaseedad inför kvällens DM på 5 000 meter på Transtensvallen i Hallsberg och hade också ledningen ut det sista av de 12,5 varven – men fick tilll slut ge sig mot klubbkompisen Petra Hanaeus som spurtade förbi och blev ensam under 20 minuter med 19.58,28. Dasler på 20.03,24 medan Maria Nagle gick in som trea på 20.12,27. Med det var Nagle 83 hundradelar före Emma Reinhed Liljeqvist (20.13,10) som hade gått i heatet innan. Det hade förstås blivit ännu mer intressant om de fått mötas, men nu blev det i stället Nagles kamp mot klockan – och den vann hon. Alla fyra tävlar för IF Start, och alla utom Reinhed Liljeqvist (som fyller 30 i år) är veteraner. Hanaeus och Dasler tog guld och silver både i elitklassen och och i K50 medan Nagle, som tävlar i veteran-VM i Helsingfors på smama distans redan på söndag, kompletterade sitt brons med ett guld i K45.
På herrsidan vann Per Arvidsson som väntat med betryggande marginal. Den blev nästan en halvminut när han sprang in på 15.34,17, att jämföra med tvåan Anton Öhmans 16.03,92. Han hade dessutom över 46 sekunder till trean Oskar Hansson (16.50,40). De tre tävlar för Start, Örebro AIK respektive KFUM Örebro. Även fyran Villem Raudsepp (16.56,89) och femman Fredrik Johnsson (16.56,89), som båda tävlar för Örebro AIK, gick under 17 minuter. Arvidsson, Raudsepp och Johnsson tog också veteran-DM-guld i M35, M40 respektive M45.
Segern var Arvidssons andra i DM i år (han har tidigare vunnit maraton) och femte på sex starter i långloppscupen som han toppar helt överlägset före just Öhman (Hansson gick upp på tredjeplatsen i dag; Linus Wedin som är med och skuggar kom inte till start trots att han var anmäld). På damsidan tog Hanaeus sin första seger i cupen för året, och seglar därmed upp som ny fyra, på samma poäng som Nagle men bakom Erica Lech, Therese Persson och Liduina van Sitteren som inte sprang i dag.
Veteranguldmedaljörer blev, förutom de redan nämnda, också Maria Lithell (Östansjö, K35, 23.02,15), Rodney Hundermark (IFK Nora, M50, 17.43,79), Annica Sjölund (Start, K55, 24.21,61), Mikael Hansson (Start, M55, 19.12,33), Jan Ermefjäll (Örebro AIK, M65, 22.36,41), Eric Malm (IFK Nora, M70, 25.20,90), Sven-Olof Olofsson (Östansjö, M75, 24.29,15), Birgitta Jansson (Storådalen, K80, 29.31,01) och Arne Evertsson (Storådalen, M80, 43.21,0),
Fahlins världstourcomeback, distriktsmästarna i Nora, doldisens supertid för seger i Varvetloppet och mycket (MYCKET!) mer från helgen som gick

mars 20th, 2022

Kom lite annat emellan i går, så därför blev det inget blogginlägg varken med resultaten från tävlingarna (det kommer här nedan i stället) eller planerat förhands inför Emilia Fahlins världstourcomeback i Trofeo Alfredo Binda eller Varvetmilen i Örebro i dag (där går vi direkt på resultaten i stället).

Om vi börjar med Trofeo Alfredo Binda så är det verkligen ett obarmhärtigt lopp om man som Emilia Fahlin kommer in med lite för få tränings- och, framför allt, tävlingsmil i benen. Det är upp och ned och i dag var det i princip konstant hårdkörning (åtminstone under andra halvan, som man kunde se på Eurosport). Fahlins lag FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope var hela tiden uppe i tät och stötte, och Fahlin var framme och visade sig första gången tätgruppen rullade igenom Cittiglio där målet är beläget. Men i Orinostigningen, drygt fyra mil före mål, var sista gången man såg henne i tv, så förmodligen var hon klar med dagens jobb då. Någon gång därefter klev hon av, precis som 72 andra av de 139 startande, vilket väl säger en del om tuffheten. FDJ-stallet fortsatte attackera för att skapa något uppför sista backen, men de sista åtta kilometerna ned till mål samlades en 23 cyklister stor grupp och en sådan spurt är inte FDJ-kaptenen Cecilie Uttrup Ludwig styrka, och hon blev nionde (Marta Cavalli 23:a).
Det här var alltså Fahlins andra tävling efter comebacken. Tre återstår under vårsäsongen: Gent–Wevelgem i Belgien den 27 mars, Amstel gold race i Nederländerna den 10 april och Paris–Roubaix i Frankrike den 16 april.

Avslutningen på skidorienteringsmästerskapen i Finland blev inte alls lika bra som inledningen (när Elin Schagerström blev sjua på VM och etta i U23-världscupen och Nelly Mårtensson blev fyra på ungdoms-EM, båda i sprint) – Schagerström fick inte någon av de två svenska damplatserna i sprintstafetten och Mårtenssons lag växlades bort sig i ungdoms-EM-stafetten. Mårtensson hann dock köra sin sträcka, och fick själv en olycklig start – hon var sist av de sju lagen till första kontrollen (tappade drygt en minut till Schweiz som var först) – men kämpade sig upp till fjärdeplatsen vid växling, knappt två minuter bakom alltjämt ledande Schweiz. Men redan tidigt på andrasträckan gjorde Elsa Kaipe någon fadäs, och Sverige blev diskat. På det hela taget blev det ändå lyckade mästerskap för de två debutanterna från Garphyttans IF och Vintrosa.

I Nora korades de allra första distriktsmästarna i det nya, stora friidrottsdistriktet – men alla medaljer på seniorsidan och alla utom tre veteranguld gick ändå till Närke.
Ska man slå sig för bröstet så kan jag konstatera att jag tippade guld- och silvermedaljörer rätt på både herr- och damsidan (men det var ingen bragd) men att jag däremot bommade på bronsmedaljörerna. Följaktligen vann Erica Lech (på den urstarka tiden 2.55.55, pers med över tre minuter och det på en bana som innehåller över 500 höjdmeter och därtill bitar av både is och mjuk grusväg) och Per Arvidsson (på dito finfina 2.41.26 – mer än åtta minuter under tiden han gjorde på samma bana för två år sedan). Josefin Tjernlund gjorde sitt andra maraton och persade också, med 3.08.21, medan Therese Persson tog bronset på 3.41.10, drygt 7,5 minuter före Antje Wiksten som blev fyra. Andreas Ingberg var bara 55 sekunder bakom Arvidsson i kampen om herrguldet (tiden alltså 2.41.21). Jonathan Kandelin och min bronsfavorit Martin Duberg sprang länge ihop med Lech, men ingen av dem orkade matcha hela vägen in på sista varvet. Duberg släppte först och gick i mål som fyra på 2.59.04 (nästan ikapphunnen av Oskar Larsson som blev femma på 2.59.12) medan Jonathan Kandelin tog DM-bronset på nästperset 2.56.26.
Lech fick också med sig ett D45-guld – men några andra veteranguld delades inte ut på damsidan eftersom klasserna i övrigt var tomma.
Arvidsson fick också ett guld i M35 medan Ingberg tog hand om segern i M40. Stefan Sager (3.10.40) tog veteran-DM-guld i M45, Torbjörn Sjölander (3.47.49) i M60 och Per Börjesson (4.41.06) i M65 och Västerås Pär Muhr, Niclas Häggman och Jouko Mourujärvi vann DM i M50, M55 och M70 (Rodney Hundermark och Lars Lanneborn var bästa Närkelöpare som tvåor där på 3.21.55 och 4.06.34 i M50 och M55).
Det löptes också motionsklasser på halv- och kvartsmaraton. På 21,1 kilometer vann Lotta Nilsson tre sekunder före dottern Bibben Nordblom (1.57.55 respektive 1.57.58) – de båda har ju tagit två VM-guld tillsammas i swimrun – likosm Borlänges Jonas Gustad (1.24.12; Starts Pär Englund var bäste länslöpare där på 1.30.09). Och på 10,5 kilometer (alltså Sylvesterloppets bana plus en liten, liten slinga) vann Maria Nagle (46.54) och KFUM Örebros Håkan Andersson (43.29).

Och i dag var det alltså dags för Varvetmilen, Göteborgsvarvets seedningslopp Varvetmilen på Väster i Örebro. Jag vill inte klappa mig själv för mycket på axeln här (framför allt inte efter vad var det jag sa-segmentet i texten om Nora ovan), men jag vill påstå att det inte är ofta en länslöpare jag aldrig hört talas (och som aldrig nämnts på denna blogg) om dyker upp och vinner en tävling av sådan dignitet. Men Jonas Andersson är en sådan löpare, och trots att jag försökt höra mig för både här och där har jag ännu inte fått tag i någon som kan berätta mer. Allt jag vet är att han enligt resultatlistan tävlar för KFUM Örebro, är 23 år gammal och inte har en enda registrerad tävling i Svenska friidrottsförbundets officiella resultatdatabas. Tiden? För en debutant helt enorma 32.11 – vilket gör honom till 23:a genom alla tider på landsvägsmilen i det gamla Närkedistriktet och åtta under 2000-talet efter Martin Regborn, Linus Rosdal, Wilhelm Bergentz, Mathias Lidson, Per Sjögren, Erik Anfält och Albin Olausson. Jag får helt enkelt forska vidare i vem den här killen är.
Två av länets etablerade topplöpare sprang också tävlingen: Fanny Schulstad blev tvåa bland damerna med 36.18 (bakom Linköpings Carolina Johnson som gjorde 34.41) och Jonas Nilsson blev trea på herrsidan med 32.54 (bakom Andersson och Umeås Erik Linnér). Nilsson persade med två sekunder (trots litet tapp på andra halvan, 16.16/16.39) medan Schulstad var tolv sekunder från sin bästanotering (hon hade däremot negativ split med 18.15/18.04).
Varvetmilen är ju främst ett seedningslopp, men man kan inte seeda sig till elitfältet (där både Schulstad och Nilsson lär hamna). Till startled ett, som är det högsta man kan nå här, krävs 37.57 av herrarna och 40.38 av damerna, och det klarade totalt 17 löpare. Från länet utöver de tre nämnda även Patrik Jansson (36.14), Oskar Hansson (36.33), Björn Engqvist (36.51) och 16-åriga Karlskogalöparen Ella Laine (39.07), hon som var enda länslöpare att ta sig till final på inomhus-ungdoms-SM förra helgen (sexa på 1 500 meter, mindre än fyra sekunder från medalj). Det är inte många löpare i den åldern som ens testar landsvägsmilen, och det är en mycket respektabel tid som gav en femteplats i mål.

Trots att 118 löpare sprang i Nora och 142 sparade sig till Varvemilen blev det över 62 till Örebro parkrun – där Magnus Värnqvist (19.22) och Petra Hanaeus (21.41) var snabbast i den härliga vårsolen. Värnqvist var först i mål för allra första gången – Hanaeus för 40:e gången, flest av alla (Johan Ingjald har 30).

Efter att så många starka länsåkare kommit till start i Vasaloppet var det plötsligt bara Filip Danielsson som stod på startlinjen när det efterföljande loppet i långloppsvärldscupen ski classics avgjordes på lördagen, Birkebeinerrennet (Edwin Franzén blev sjuk på tävlingsdagen). Liksom i Vasaloppet fick Danielsson aldrig riktigt känna på tätgruppen, utan tvingades släppa ett par minuter i den inledande branten för att sedan aldrig komma ikapp när det blev åkning av ett slag som borde passat bättre. I mål var han 53:a, drygt nio minuter bakom segrande Andreas Nygard (de var 18 längst fram medan Danielsson var i någon sorts fjärdeklunga med 14 åkare där Vinjar Skogsholm var längst fram och knep 43:e-platsen.
Återstår att se om Danielsson väljer SM eller Årefjällsloppet kommande helg.

Adam Axelsson sänkte säsongsbästanoteringen med 23 hundradelar och var bara 14 från perset – men var ändå 1,12 sekunder ifrån den där världscupkvaltiden på 500 meter som han jagade under de säsongsavslutande tävlingarna i Calgary i helgen. 36,82 blev veckoslutets, och hela säsongens, bästa tid på 500 meter för den svenske mästaren från Kumla. Han körde också två 1 000-meterslopp (på 1.12,34 och 1.12,63 mot 1.12,02 förra helgen och 1.11,60 som är perset), ytterligare ett 500-meterslopp (på 36,94) och testade en start på 1 500 meter (men han avbröt). Men nu är säsongen alltså av allt att döma över, och Axelsson – som inledde säsongen med hjärtmuskelinflammation och gjort en på alla sätt remarkabel comeback till positionen som Sveriges bästa sprinter – får fortsätta jakten på världscupkvaltider till hösten.

Hemma i Behrn arenas skridskohall åktes också skridskotävling – SK Winners avslutningstävling. När tävlingen senast kunde genomföras (på grund av pandemin) för två år sedan klev Johan Röjler av det avslutande 10 000-metersloppet – men i år fullföljde den gamle trefaldige olympiern och blev liksom 2018 tvåa. Då bakom en viss Nils van der Poel, nu efter Hagaströms Gustav Arnell.
Tävlingen avgörs över 300 och 10 000 meter, där tiden på den något udda distansen 300 meter (som körs först) multipliceras med 1,67 och tiden på 10 000 meter (som körs strax efter) divideras med 20 så att båda motsvarar 500 meter. Därefter adderas dem till en totalsumma. Arnell var tvåa på sprinten, men 34 hundradelar (värt 0,57 poäng) före Röjler – och körde sedan ifrån med nästan 33 sekunder på 10 000 meter (värt 1,63 poäng) och vann på 89,05 mot Röjlers 91,25 (Nils har det förmodligen oslagbara tävlingsrekordet på 82,78 efter 24,70/13.52,22 på 250-metersbanan i Behrn arena). Sundsvalls Emil Klockar var trea den här gången. Elin Fryckberg, IK Wega, vann på damsidan med 106,17 poäng (30,83/18.15,77). Där kom inga länsåkare till start, men i olika ungdomsklassern blev både Eje Röjler, Viktor Ehrnström och Simon Ohlsson vinnare.

Tisarens världscuporienterare Andrea Svensson vann dubbelt i säsongsdebuten: Tolereds vårmedel på lördagen (nästan fem minuters marginal över 3,7 kilometer orientering med 45 startande!) och Laxträffen i Falkenberg på söndagen (seger med nästan sju minuters marginal över en långdistans på åtta kilometer).
OK Djerf och Degerfors OK arrangerade träningshelg med långdistans på lördagen och medeldistans på söndagen där de största namnen kutade i den senare: Örebroboende Anton Johansson och Quentin Rauturier var etta och tvåa med Djerfs Rasmus Pettersson och Tisarens Filip Jacobsson som trea och fyra och Ellinor Tjernlund som femma och bästa dam. Mest anmärkningsvärt kanske ändå att Josefin Tjernlund tog sig runt – dagen efter maran i Nora.
Dasler försvarade mästartiteln trots att hon valde bort tävlingsdistansen (ingen Ahlsson till start i Nederländerna)

mars 17th, 2022

Jag utropade henne till mästare redan i går – och nu är Marie Dasler också verkligen, hundraprocentigt, segrare i Inneserien 2021/22. Därmed försvarar hon sin titel från 2019/20 (i fjol blev ju serien inställd) och blir den förste genom tiderna att ta två totalsegrar i rad och den andra (efter Rose Marie Enmalm) att ta två segrar över huvud taget.
I kväll sprang Dasler dock enbart 5 000 meter – inte 3 000 med tio extravarv, som jag trodde, vilket skett tidigare i Inneseriens historia (Per Sjögren gjorde så 2017 – skillnaden är alltså att Dasler nu inte fick något resultat vid 3 000 och därmed inga nya poäng i cupen; Sjögren blev tvåa på 3 000 och slog svenskt M35-rekord på 5 000 i samma lopp) – men slog likväl till med kvällens vassaste insats i Tybblelundshallen, i förhållande till ålder och kön enligt det internationella veteranfriidrottsförbundets omvandlingstabell. Daslers 19.04,33 på 5 000 meter motsvarar enligt den 92,38 procent av ett tänkt världsrekord för 54-åriga kvinnor – men framför allt gav tiden ett nytt svenskt veteranrekord med nästan 50 sekunders marginal till Kairn Schöns tidigare notering på 19.44,71 från 2016. Därmed har Dasler satt tre svenska rekord på fyra deltävlingar i Inneserien i vinter (även om just det här var på en distans som egentligen inte ingick i cupen, men likväl avgjordes samtidigt), efter 5.38,17 på engelska milen och 7.05,95 på 2 000 meter. På 1 000 meter var hon drygt fem sekunder från rekordet. Det är bäddat för ny rekordfest nästa vinter, när Dasler kliver upp i K55-klassen.
Vid sidan om Dasler slog IFK Noras Rodney Hundermark till med en prestation som bara en handfull löpare gjort i Inneseriens historia: Att klara att nå över 90 procentpoäng (alltså springa snabbare än 90 procent av tiden för ett tänkt världsrekord för sin ålder).
53-åringen sprang 800 meter på 2.12,43 och säkrade därmed totalsegern i Inneseriens sprintserie, en nyhet för året (Tuva Frih knep andraplatsen i den cupen, passerade Peter Ström i sammandraget i kväll).
Men i huvudklassen var det i dag varken 5 000 eller 800 meter som gällde utan 3 000, och där vann Starts Maria Nagle på 11.44,28 före Ebba Fryxell (som bor utanför Örebro men tävlar för Dala-Järna IK) på 11.58,24, liksom Starts Elias Zika på 9.34,08 före Karl Wilenius (som bor i Örebro men tävlar för Lidköpings VSK) på 9.59,77. Zika noterade också bästa procentpoängen (81,72) närmast före klubbkompisen Catharina Wahlstedt (80,02). Starts Mikael Hansson valde att gå ned på 800 meter den här kvällen, men blev ändå totaltvåa i cupen (bakom Dasler som alltså också avstod finalen – ett vinnande koncept) medan Zika försvarade tredjeplatsen före Wahlstedt på fjärde (hon passerade Stefan Sager i kväll).

Alla resultat över 90 procentpoäng i Inneseriens historia:
95,78: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.26,20 på 3 000 meter som 59-åring 2020.
94,98: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.54,60 på engelska milen som 61-åring 2022.
94,79: Anders Hansson, Vilsta IK, 7.45,61 på 2 000 meter som 78-åring 2022.
94,28: Marie Dasler, IF Start, 7.05,95 på 2 000 meter som 54-åring 2022.
94,16: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.30,93 på 3 000 meter som 58-åring 2019.
93,19: Marie Dasler, IF Start, 5.38,17 på engelska milen som 54-åring 2022.
92,36: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.22,44 på 1 000 meter som 73-åring 2022 (egentligen december 2021).
91,00: Marie Dasler, IF Start, 7.08,81 på 2 000 meter som 52-åring 2020.
90,15: Marie Dasler, IF Start, 5.40,32 på engelska milen som 52-åring 2020.
Fotnot: Marie Dasler sprang 92,38 procentpoäng (19.04,33 på 5 000 meter som 54-åring) vid Inneseriens final 2022, men på en distans som egentligen inte fanns på programmet.
Alla resultat över 90 procentpoäng i Inneseriens sprintserie:
92,36: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.22,44 på 1 000 meter som 73-åring 2022 (egentligen december 2021). Ingick i både Inneserien och sprintserien.
90,34: Rodney Hundermark, IFK Nora, 2.12,43 på 800 meter som 53-åring 2022.

Segrare i Inneserien
2015/16 (1 000, 2 000 och 3 000 meter): Rose Marie Enmalm (Patrik Johansson bäste herre).
2016/17 (1 000, 1 500, 2 000 och 3 000 meter): Per Sjögren (Catharina Wahlstedt bästa dam).
2017/18: Serien inställd (problem med tidtagningsutrustning).
2018/19 (1 000, mile, 2 000 och 3000 meter): Rose Marie Enmalm (Jonatan Gustafsson bäste herre).
2019/20 (1 000, mile, 2 000 och 3 000 meter): Marie Dasler (Rodney Hundermark bästa herre).
2020/21: Serien inställd (pandemi).
2021/22 (1 000, mile, 2 000, 3 000 meter): Marie Dasler (Mikael Hansson bästa herre. Rodney Hundermark vann sprintserien (Tuva Frih bästa dam).

Någon start blev det trots allt inte för Jacob Ahlsson i Olympia’s tour, och därmed krympte hans tänkta internationella vårsäsong ned från tio till tre (varav en var 1 500 meter kort) tävlingsdagar på grund av förkylningen han åkte på i Kroatien. Lukas Vernersson tog den sjätte och sista platsen i laget i stället för Ahlsson (han rullade för övrigt i mål i den allra sista gruppen, drygt tolv minuter bakom ledarna, på första linjeetappen – ingen av Motalagrabbarna orkade gå med i den till slut 34 man starka tätklungan i dag).
Kumla-bröderna Ahlsson – lillebror Jonathan åkte ju på corona tätt inpå premiären och har inte tävlat alls, än så länge – får nu i stället ladda om för den svenska vårsäsongen som startar på allvar med Kinnekulleloppet den 23 april.