Konditionsbloggen

  • Fahlin avslutade i Normandie, Andrén missade rekordet och Gustafsson krossade i vinterserie-finalen

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden på Spotify och i podcast-appen på till exempel Iphone och på andra ställen där poddar finns. EM-orienteraren Andrea Svensson, OK Tisaren, är gäst den här veckan.

    Emilia Fahlin ägnade ytterligare en dag åt att göra grovjobbet för FDJ-Suez-stallet och lagkompisen Gladys Verhulst när den tredje och sista etappen av Tour de Normandie avgjordes i dag. Det räckte nästan, nästan hela vägen. En sekund saknades, vilket var skillnaden mellan om Verhulst hade slutat fyra (vilket hon nu gjorde) eller trea i den avslutande klungspurten. Men nu blev Verhulst trea, och därmed tog Cédrine Kerbaol (Frankrike/Ceratizit-WNT proc cycling) i stället hem sin karriärs hittills största seger. Verhulst fick i stället nöja sig med andraplatsen i totalen och överlägsen seger i poängtävlingen.
    Fahlin tävlar igen redan på torsdag, då i ett betydligt större sammanhang: 170 kilometer långa världstourtävlingen Brugge–De Panne.

    Lars Hagberg, 67, får fortsätta kalla sig Närkerekordhållare ett tag till. Oskar Andrén gjorde ett tappert försök att slå den gamla maratontiden – som sattes i Stockholm marathon 1983 och därmed fyller 40 år till sommaren – i Run Rome the marathon i dag, men i slutändan var han ”bara” nära. Tiden att slå var 2.21.46, och Andrén var till slut 75 sekunder ifrån med 2.23.01 (vilket ändå gör honom till den tredje bästa maratonlöpare i distriktet någonsin och den bästa de senaste 38,5 åren).
    Andrén passerade halvvägs på 1.10.44 och hade så långt nio sekunders marginal på rekordtempot. Så långt hade han snittat kilometerna på 3.21, och det höll han till 30-kilometerspasseringen. Men sedan började han successivt att tappa till 3.25–3.30 per kilometer. Det låter inte mycket, men marginaler fanns alltså inte med bara nio sekunders buffert från första halvan.
    Arrangörens femkilometerstider visar att Andrén hade splittarna 16.45/16.42/16.47/16.50 (uppskattad tid)/16.50 (uppskattad tid)/17.14/17.05/17.16 (7.38 på sista 2,2 kilometerna). 16.47-snitt per kilometer hade krävts.
    Andrén slutade elva i tävlingen och gick i mål sekunden före damsegraren Betty Chepkwony, Kenya, som kom starkt på slutet (vilket gjorde att Andrén fick lite extra tv-tid). Marockos Taoufik Allam vann på 2.07.42. Utöver honom hade Andrén tre kenyaner, två etiopier och fyra italienare före sig i mål.
    Jag snackade med Andrén efteråt, för en artikel ni kan läsa här.

    Själv kom jag vilse, kanske inte så konstigt (eftersom jag bara orienterare en gång per år …), men för eliten verkar inte finalen i Ullmax vinterserie, i skogarna mellan Laxå och Askersund, ha varit några som helst konstigheter. Allra värst var VM-bronsmedaljören Jonatan Gustafsson som, kanske pigg på att visa framfötterna efter att i fjol ha haft det lite tyngre i skogsorienteringen, distanserade resten av fältet med över fyra minuter över sju kilometer orientering (han sprang ”strax under långdistanstävlingsfart” enligt Strava). Eller ja, det var Filip Dahlgren som var drygt fyra minuter bakom, övriga var minst tio minuter efter Gustafsson. Då ska tilläggas att Martin Regborn inte riktigt sprang tävlingen, utan bara utnyttjade banan som en del i ett längre pass och inte loggade någon tid (han gjorde den på lite över 60 minuter mot Gustafssons 48.11, av gps-spåret att döma, men sprang alltså långt ifrån fullt). Valter Pettersson, Tisarens JVM-meriterade förstaårssenior, tog tredjeplatsen, alltså drygt tio minuter bakom Gustafsson.
    Redan klara totalsegraren i cupen, Erik Berzell, fick nöja sig med en tiondeplats, nästan 24 minuter bakom Gustafsson, men han behövde ju inte heller gå fullt efter att redan ha säkrat vinsten genom tre första-, tre andra- och en tredjeplats under vintern. Regborn hade blivit tvåa i cupen om han hade stämplat ut sin genomlöpning av långa banan, men när han lät bli tog i stället KFUM Örebros Hugo Örn hem den med en poängs marginal före klubbkompisen Jacob Eriksson (Eriksson var fyra i finalen och nästan fem minuter före Örn, men eftersom Örn klarade femteplatsen med 1,5 minuters marginal räckte det för att hålla undan).
    Men de riktigt spännande bataljerna fanns ju på damsidan. Först i mål av Tisaren-duon Lovisa Persson och Anna Hallmén skulle ta hem sammandraget, och trots att Persson kom snett till första kontrollen och var sist av alla fem där (men ”bara” 1,5 minuter från tät) redde hon ut det och sprang hem segern i både deltävlingen och tävlingen. Men det var betydligt tajtare än bland herrarna – KFUM Örebros Karin Lindgren var mindre än minuten bakom på andraplatsen och Hallmén mindre än tre minuter bakom i kampen om totalsegern. Ingen annan än de två sprang mer än två (av åtta) deltävlingar i klassen, men Örebroboende Linköpings OK-orienteraren Elisabeth Ahlgren var hur som helst den som samlade in tredje flest poäng (hon var fyra i dag).
    På mellanbanan – med många fler damer startande hela vintern – blev det till slut en uppgörelse mellan Nora-systrarna Jessica och Therese Korkeakoski, där Therese vann slaget (hela deltävlingen, 3,5 minuter före tvåan, Almbys Emma Lindkvist) men förlorade kriget (Jessica säkrade via en fjärdeplats, nio minuter bakom, totalsegern med fem poängs marginal). Lindkvist tog tredjeplatsen.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Fahlins lagkompis tappade ledartröjan, väntade guld och skrällartade silver i Nora marathon – och finfin uppställning på Nattcupens final

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden på Spotify och i podcast-appen på till exempel Iphone och på andra ställen där poddar finns. EM-orienteraren Andrea Svensson, OK Tisaren, är gäst den här veckan.

    Först och främst. I morgon, med start 8.00, är det dags. Hallsbergssonen och OK Tisaren-löparen Oskar Andrén ska en gång för alla försöka slå Lars Hagbergs Närkerekord på maraton – 2.21.46 – som stått sig sedan Stockholm marathon den 4 juni 1983 (14 533 dagar, bara några månader kort om 40 år). Hagberg blev för övrigt 25:a i Stockholm den gången, elva av svenskarna (britten Hugh Jones vann på 2.11.37, Kjell-Erik Ståhl var femma och bästa svensk på 2.12.49 och bakom sig i resultatlistan hade KFUM Örebro-löparen profiler som Floyd Patterson, ”Ingo” Johansson och Bob Beamon).
    Om jag tolkar Gunnar Johansson finfina Närkestatistik rätt är det första maratonresultatet som han hittat av en länslöpare ÖSK:aren Sven Håkanssons 2.36.38 från Göteborg den 28 oktober 1945 – vilket därmed också är det första Närkekordet. Och det har sedan bara bättrats tre gånger: Först stod det sig nio år tills IF Starts Bengt Rehnvall sprang 2.27.39 i Karlstad den 18 juli 1954 (det gav SM-guld med över tre minuters marginal!) och sedan överlevde det rekordet i 27 år till 1981 då Lars Hagberg sprang 2.23.23 i Linköping (den 14 november). Sedan bättrade Hagberg alltså sin egen tid med knappt två minuter.
    Närmaste utmanare sedan dess är IF Starts Rolf Barr som året därpå bara var fyra sekunder från Hagbergs tid i (Väst-)Berlin marathon. Sedan dess har bara Erik Anfält gått under 2.25.
    Ni följer Oskar Andrén i Rome marathons livetiming här – och har ni inte gjort det innan så lyssnar ni ikapp på min podd med honom inför rekordet här pronto!

    Jag får vara ärlig och erkänna att jag inte såg särskilt mycket av den andra etappen av Tour de Normandie i dag, men jag har kollat lite snabbt i efterhand och kan konstatera att Emilia Fahlin liksom i går hade en hjälpryttarroll som gick ut på att ganska tidigt i racet vara med längst framme i klungan för att kontrollera så att inga favoriter gick iväg i utbrytning, typ.
    Däremot lyckades hennes lag i slutändan inte med att försvara Gladys Verhulst ledartröja.
    Cédrine Kerbaol (Frankrike/Ceratizit-WNT pro cycling) lyckades nämligen komma iväg från klungan i slutet och hålla undan till seger med åtta sekunders marginal, och ihop med tolv bonussekudner gjorde det att hon tog över totalledningen med fyra sekunders marginal till Verhulst (som fick en sekund från ett spurtpris tidigare på etappen).
    Inför morgondagens avslutning är det alltså Kerbaol fyra sekunder före Verhulst som i sin tur är fyra sekunder före Cordon-Ragot. Övriga är tolv eller fler sekunder bakom, vilket gör att de inte helt och hållet har saken i egna händer om de inte lyckas bryta sig loss. Verhulst behåller ledningen i poängtävlingen och får därför köra i den gröna tröjan i morgon, men FDJ-Suez blev av med ledningen i lagtävlingen.
    68 cyklister fanns i den samlade klungan bakom Kerbaol, men Fahlin – som alltså hade gjort klart jobbet tidigare, släppte en liten lucka fram och rullade i mål 1.13 bakom ledarna (men det är förstås bara av akademiskt intresse.
    Även morgondagens tävling sänds på nätet, ni hittar sändningen här.

    Det blev dubbla favoritsegrar i Nora marathon – långloppscupens premiär tillika distriktsmästerskap och veteran-DM på distansen i södra Svealands friidrottsdistrikt, om än inga banrekord på en bitvis isig bana. Erica Lech vann damtävlingen för andra året i rad, på 2.55.42 (13 sekunder snabbare än i fjol) och klubbkompisen Erik Anfält tog hem herrtävlingen på 2.38.46. Lech hade nästan en timmes marginal ned till tvåan Amanda Brunosson, Kumla, som var tvåa på Bergslagsleden ultras mellandistans i höstas men för mig var en liten silverskräll före Therese Persson och Carina Gustavsson som hade en tät fajt om bronset (stämmer mellantiderna tog Gustavsson in över sex minuter på sista kvarts-maravarvet men var till slut 47 sekunder bakom). Brunosson tog hur som helst silvret på 3.49.58, Persson bronset på 3.54.48 och Gustavsson fick nöja sig med en veteranmedalj på 3.55.35.
    På herrsidan sprang Erik Anfält och Fredrik Häggmark (tävlandes för Göta Trängregementes IF i Skövde, och alltså inte med i DM-klass) tillsammans på första varvet. På andra tackade Anfält för sig och gick ifrån med en stadig minut per varv till seger med 2.50 i mål. KFUM Örebros gamle 1 500-metersess Tim Sundström, som gjorde sin ”andra maratondebut” efter att ha brutit halvvägs i Valencia i december, sprang ihop med Örebro AIK:s Andreas Ingberg halvvägs men gick sedan loss med 1,5 minuter och tog tredjeplatsen i tävlingen och DM-silvret på 2.41.57 medan Ingberg tog bronset på 2.43.18. Även femman (i tävlingen) Martin Duberg och sexan Ludvig Börjesson gick under tre timmar på den hårda banan med 2.55.55 respektive 2.58.04 (de två Örebro AIK-löparna sprang ihop nästan hela vägen).
    Lech (K45), Anfält (M45), Duberg (M35), Ingberg (M40), Brunosson (K35), Gustavsson (K40) och Persson (K50) av de ovan nämnda belönades också med veteran-DM-guld. Övriga veteranmästare: Pär Muhr (Västerås LK, på 3.06.37 i M50 – Rodney Hundermark, IFK Nora, bästa länslöpare med DM-silver), Mats Andersson (Örebro AIK, på 3.29.23 i M55), Anders Blomgren (Åsbro Goif, på 4.51.23 i M60) och Göte Pettersson (Örebro AIK, på 4.15.13 i M65).
    Petra Hanaeus följde upp sina 14 raka bästa-tider i Örebro parkrun med att vinna motionsklassen över halvmaraton i Nora på 1.32.03 (med drygt sex minuters marginal till Elin Stjärnlöf, Linköping, på andraplatsen). Borlänges Jonas Gustad vann herrklassen på 1.22.19 – där var Tisdagsklubbens Tommy Theoren på tredjeplatsen bästa länslöpare med 1.32.03. Men ännu hätigare namn var det på kvartsmaran där friidrotts-VM-löparen Lisa Ring dök upp och sprang på 45.15 (vann med nästan sex minuter framför unga hemmalöparen Kim Semstrand, IFK Nora, på 51.02) och IF Starts välmeriterade Mattias Nätterlund som gjorde sitt varv på 39.59 och därmed klöv mållinjen sekunden före Erik Anfälts första varvning (Anfält hade sina varv på 40.00/39.35/39.31/39.40; Lech sina på 44.31/44.19/43.41/43.11 – vilket gjorde att båda hade negativa splittar med 1.19.35/1.19.11 respektive 1.28.50/1.26.52).

    I morgon avgörs sista deltävlingen i Ullmax vinterserie (Nattcupen, även om just den här deltävlingen går i dagsljus) i gammal SM-terräng (från 1986, om jag ”minns” rätt) utanför Laxå. Erik Berzell har ju redan avgjort herrklassen, men på damsidan är det först i mål som gäller mellan Tisaren-duon Anna Hallmén och Lovisa Persson – och båda är anmälda. Dessutom är mellanklassen – med många fler damer anmälda – vidöppen.
    I startlistan finns regerande Europamästaren i långdistans, Martin Regborn, regerande VM-trean i knockoutsprint, Jonatan Gustafsson, klara mästaren Erik Berzell dubble regerande USM-mästaren Axel Thybeck. Bland många andra (ja, det blev få damer nämnda här, men Tisaren kommer med svag bemanning bakom Hallmén och Persson). Men det går att anmäla sig på plats, om andan faller på.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Fahlin hjälpte laget till seger i Normandie, Haneus svit intakt trots allt, Sundström gör nytt maraförsök och strykningar inför Birken

    I går släpptes veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden på Spotify och i podcast-appen på till exempel Iphone och på andra ställen där poddar finns. EM-orienteraren Andrea Svensson, OK Tisaren, är gäst den här veckan.

    FDJ-Suez satte planen perfekt, utifrån vad jag kan bedöma, när första etappen av Tour de Normandie avgjordes i dag. Emilia Fahlin låg med längst fram och kontrollerade läget länge, länge. Victorie Guilman kom med i den potentiellt avgörande utbrytningen med mindre än två kilometer kvar (men de fyra–fem hade inte kraften att skapa en verklig lucka) och Maëlle Grossetête och Eugénie Duval hjälpte Gladys Verhulst fram till positionen så att hon – som är född i just Normandie – kunde spurta hem segern, hennes fjärde som proffs. ”Lagarbete”, skriver stallet kort och gott på twitter.
    FDJ hade hela laget med i tätgruppen och Fahlin rullade i mål som 50:e cyklist, på samma tid som vinnaren (men sex cyklister inkasserade bonussekunder längs vägen, så Verhulst leder med nio före Martina Alzini [Italien/Cofidis Womens Team] och 15 före de 51 som landade på samma tid men utan bonussekunder). Verhulst tog också ledningen i poängtävlingen, och FDJ leder lagtävlingen.
    Morgondagens etapp startar 13.30 och Youtube-sändningen startar 14.00 (men dagens var cirka 30 minuter försenad, så misströsta inte om den inte drar igång på minuten). Korta guider till alla etapperna publicerade jag i gårdagens blogginlägg.

    Lite raljant skrev jag tidigare i veckan att Petra Hanaeus svit i Örebro parkrun (snabbaste dam 14 gånger i rad) nu tar slut, på grund av att hon på lördagen prioriterar Nora marathon. Men faktum är att sviten kommer leva vidare minst en vecka till ändå – för Örebro parkrun har tvingats ställa in på grund av för mycket is på banan. Det meddelar arrangörerna via sociala medier.

    Sedan jag gick igenom startlistan till Nora marathon tidigare i veckan så har ett riktigt intressant namn efteranmält sig: Tim Sundström, Närkerekordhållaren på 1 500 meter (både inomhus och utomhus). Han försökte maratondebutera i Valencia i december och gjorde första halvan på 1.14.30, men tvingades kliva av med kramp strax därefter. Det går inte att jämföra tider på grund av de otroligt skilda banorna (Valencia är platt och dragen för snabba tider, Nora är Sveriges kanske mest kuperade landsvägsmara), men Sundström låg tillsammans med Andreas Ingberg halvvägs i Valencia, och Ingberg är nu en av favoriterna till andraplatsen bakom Erik Anfält. Minns att Nora marathon både är första deltävlingen i långloppscupen och maraton-DM för distriktet södra Svealand.

    Både Adam Gillman och Rickard Ericsson, de två länsåkarna som kör hela långloppsvärldscupen skiclassics för proffslag den här säsongen, är strukna i startlistan till Birkebeinerrennet i morgon – så den enda halvlokala åkaren till start i elitled är Johan Kanto, uppvuxen i Lindesberg men sedan många år boendes i Göteborg (och som tävlar för Team Göteborg i det här sammanhanget). Han var 242:a man i mål i Vasaloppet för två veckor sedan och har nummer 96 på bröstet nu, om ni tänker försöka få syn på honom i SVT:s sändning. Herrarna startar 7.45.

    Jag har ju skrivit lite om Djerfs stadsorienteringsserie i vinter (kanske för att jag själv passat på att åka förbi och kuta fem gånger), och då måste jag ju också redovisa hur det gick till slut: Pär Jansson vann tätt före Linus Bodin-Liliegren och med Tord Karlsson på tredjeplatsen. Men det var en handikapptävling – arrangören Rasmus Pettersson som är klart bästa orienterare i gänget som sprungit blev sexa.

    , , , , , , , , , , , , , ,

  • Lysell klar för Hagaby, Dasler med tidernas totalprestation i Inneserien (och Eriksson med tidernas prestation) och allt du behöver veta inför Fahlins start i Tour de Normandie

    Tidigt i morse släpptes 14:e avsnittet av Konditionsbloggenpodden på Spotify och i podcast-appen på till exempel Iphone och på andra ställen där poddar finns. OK Tisarens Andrea Svensson är gäst den här veckan, och berättar om resan från att ha varit supertalang, genom de tuffa första-åren som senior till sommaren 2021, då hon blev tia i sin världscupdebut (och i fjol då hon fick debutera på VM). Dessutom lite om den ädla sporten orienteringsskytte.

    Det har varit ett rykte hela vintern, och jag har bland annat tagit upp det i Konditionsbloggenpodden. Men först i kväll, torsdagen den 16 mars, skrev tvåfaldige världsmästaren Jerker Lysell till slut på papperen som gör honom till Hagaby Goif-orienterare.
    Jag hade fått lite underhandsinformation om detta – mot tysthetslöfte – och hade en intervju förberedd som gick ut på na.se så fort Hagaby själva skickade ut nyheten på sina sociala medier. Läs den här.
    Lysell berättar bland annat att han inte givit upp tanken på ett skogs-VM i Schweiz i sommar men att årets kanske mer realistiska mål är sprint-EM i höst. Och så snackar han en del om chanserna till bra resultat i stafetterna, vilket han ju ärligt talat aldrig kunnat göra med moderklubben Rehns BK, som han fram tills nu varit trogen i alla år. Däremot har han vunnit förstasträckor både på Tiomila och Jukola och kommer bli en enorm tillgång för Hagaby. På en SM-stafett med honom, Martin Regborn och Filip Dahlgren/Viktor Larsson i laget kommer ingen toppklubb gå säker, och inte heller på Jukola (med sju löpare i laget) kommer Hagaby vara uträknat i år. Tiomila, med tio sträckor att fördela, blir förstås knepigare.
    Det kommer oavsett att bli väldigt intressant att följa, och Lysells övergång kommer att ha gått igenom i god till elitseriepremiären i Valdemarsvik om exakt en månad.

    Marie Dasler hade ju redan inför kvällens final (när Fredrik Nybäck inte kom till start) säkrat totalsegern i Inneserien, men det hindrade henne inte från att avsluta på topp: Hon var tvåa på poäng i deltävlingen, trea av damerna på tid och landade återigen in säsongens tredje notering över 90 procentpoäng: 91,68 poäng genom 11.25,05 på 3 000 meter för 55-åringar (bara några sekunder långsammare än hennes veteran-SM-lopp på samma distans i fredags). Men framför allt: Hon noterade den bästa totalpoängen i Inneseriens historia (och då hade hon ändå själv de två bästa sedan tidigare), 277,54 procent. Det innebär alltså ett snitt på över 92,5 procent av världsrekordprestation (för åldersklassen) över tre distanser. Tittar man i historieboken är Dasler 2022/23 nu alltså etta på 277,54 poäng, Dasler 2021/22 tvåa på 272,57 poäng och Dasler 2020/21 trea på 271,06 poäng. Bättre och bättre år för år! Därtill är hon den första i Inneseriens historia att vinna sammandraget tre gånger.
    Kampen om andraplatsen var, som jag var inne på inför, betydligt mer oviss, men Starts Catharina Wahlstedt drygade ut rejält i finalen och säkrade till slut andraplatsen med nästan tio procentpoängs marginal (men hon var över 40 bakom klubbkompisen Dasler, vilket ytterligare understryker Daslers prestation). 237,02 poäng på Wahlstedt mot 227,35 poäng på Örebro AIK:s Henrik Hellborg som tog det kallt och avstod kvällens deltävling, där Roger Sköldqvist och Torbjörn Sjölander jagade honom stenhårt. Till slut var de 0,22 respektive 0,34 procentpoäng bakom, vilket motsvarar lite drygt två respektive tre sekunder.
    Trots Daslers klara seger utlovade jag ju häftigaste resultatet av Ann-Britt Eriksson som springer Inneseriens lillasyster Sprintserien, som avslutades med 800 meter. Och visst blev det så. Eriksson, som fyller 74 i år, dundrade till med 3.25,64 vilket motsvarar 96,05 procent av ett tänkt världsrekord för 84-åringar – den högsta noterade procentpoängen någonsin i Inneserien och Sprintseriens historia. Det tog henne också till en storseger i Sprintserien, på 275,89 poäng, närmast före IFK Noras Rodney Hundermark på 256,86 och Starts Mikael Hansson på 244,69. I Erikssons vinst kan man se det finaste med den här serien – att alla tävlar utifrån sina egna förutsättningarna eller i varje fall sin egen ålder: För även om hon alltså vann överlägset så var hon sist på tid av de 15 som sprang 800 meter. Spelar det någon roll? Nej.
    Men om vi ändå ska titta på tiderna, då? Jo, det blev som väntat en kamp mellan orienterare. Tisarens Josefin Tjernlund, som sprang EM i höstas, lyckades med det hon föresatt sig när hon gick under tio minuter (9.58,06) och Djerfs Ella Laine, som tog SM-medaljer i både orientering och friidrott i fjol, tog andraplatsen på 10.21,01 med Dasler som trea och LK Gränslösts Carina Gustavsson (som är anmäld till Nora marathon på lördag och nu värmde upp med 12.16,28) på fjärdeplatsen. Och på herrsidan jagade Ravinens Quentin Rauturier Järlas Erik Berzell till ett fint pers på 8.55,03 medan Rauturier själv gick in på 8.56,68. Tisdagsklubbens nyförvärv Anton Öhman var trea (och bästa icke-orienterare) på 9.06,97, Hugo Örn femma på 9.24.95. Och så slog Håkan Eriksson till med kvällens (och säsongens) bästa procentpoäng när han sprang in på 9.49,28 vilket som 62-åring ger 94,54 poäng.

    Segrare i Inneserien
    2015/16 (1 000, 2 000 och 3 000 meter):     Rose Marie Enmalm (Patrik Johansson bäste herre).
    2016/17 (1 000, 1 500, 2 000 och 3 000 meter): Per Sjögren (Catharina Wahlstedt bästa dam).
    2017/18: Serien inställd (problem med tidtagningsutrustning).
    2018/19 (1 000, mile, 2 000 och 3000 meter): Rose Marie Enmalm (Jonatan Gustafsson bäste herre).
    2019/20 (1 000, mile, 2 000 och 3 000 meter): Marie Dasler (Rodney Hundermark bästa herre).
    2020/21: Serien inställd (pandemi).
    2021/22 (1 000, mile, 2 000, 3 000 meter): Marie Dasler (Mikael Hansson bästa herre). Rodney Hundermark vann sprintserien (Tuva Frih bästa dam).
    2022/23 (1 000, mile, 2 000, 3 000 meter): Marie Dasler (Henrik Hellborg bästa herre). Ann-Britt Eriksson vann sprintserien (Rodney Hundermark bästa herre).
    Alla resultat över 90 procentpoäng i Inneseriens historia:
    95,78:     Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.26,20 på 3 000 meter som 59-åring 2020.
    94,98: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.54,60 på engelska milen som 61-åring 2022.
    94,79: Anders Hansson, Vilsta IK, 7.45,61 på 2 000 meter som 78-åring 2022.
    94,54: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.49,28 på 3 000 meter som 62-åring 2023.
    94,53: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.58,0 på engelska milen som 62-åring 2023.
    94,28: Marie Dasler, IF Start, 7.05,95 på 2 000 meter som 54-åring 2022.
    94,16: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.30,93 på 3 000 meter som 58-åring 2019.
    93,35: Marie Dasler, IF Start, 5.42,82 på engelska milen som 55-åring 2023.
    93,19: Marie Dasler, IF Start, 5.38,17 på engelska milen som 54-åring 2022.
    92,36: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.22,44 på 1 000 meter som 73-åring 2022 (egentligen december 2021).
    91,68: Marie Dasler, IF Start, 11.25,05 på 3 000 meter som 55-åring 2023.
    91,00: Marie Dasler, IF Start, 7.08,81 på 2 000 meter som 52-åring 2020.
    90,63: Susanne Malmqvist, IF Start, 7.30,03 på engelska milen som 71-åring 2023.
    90,15: Marie Dasler, IF Start, 5.40,32 på engelska milen som 52-åring 2020.
    90,05: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.35,27 på 1 000 meter som 74-åring 2023 (egentligen december 2022).
    Fotnot: Marie Dasler sprang 92,38 procentpoäng (19.04,33 på 5 000 meter som 54-åring) vid Inneseriens final 2022, men på en distans som egentligen inte fanns på programmet.
    Alla resultat över 90 procentpoäng i Inneseriens sprintserie:
    96,05: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 3.25,64 på 800 meter som 74-åring 2023.
    92,36:     Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.22,44 på 1 000 meter som 73-åring 2022 (egentligen december 2021). Ingick i både Inneserien och sprintserien.
    90,34: Rodney Hundermark, IFK Nora, 2.12,43 på 800 meter som 53-åring 2022.
    90,05: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.35,27 på 1 000 meter som 74-åring 2023 (egentligen december 2022). Ingick i både Inneserien och sprintserien.

    I morgon startar den första upplagan av Tour de Normandie, en tredagarstävling i regionen Normandie i nordvästra Frankrike som klassificeras på tredjenivån inom internationell cykling (just bakom världstouren och protouren). När jag pratade med Emilia Fahlin för ett par veckor sedan var hon inne på att det här är en sådan tävling som normalt passar henne utmärkt – det är lite knixigt, lite lätt kuperat, avslutningsvarv inne i städer där positionering i klunga är A och O och så vidare … Men det återstår att se hur hennes form är så här tidigt på säsongen (hon är inte känd som någon vår-cyklist) och om hon får några chanser av sitt lag eller om hon bara förväntas göra jobb åt andra. Fahlin kör ju för franska proffslaget FDJ-Suez, och till den här tävlingen har de, utöver Fahlin, tagit ut fem franska cyklister till en tävling på fransk mark – och i likhet med att Fahlin lär få chansen att visa upp sig i Tour of Scandinavias svenska etapp så lär flera av hemmaåkarna den här gången vara prioriterade. Inte minst Gladys Verhulst, som kommer just från Normandie och som var nia och elva på två etapper i världstourtävlingen UAE Tour som inledde Fahlins säsong i början av februari, och Eugénie Duval.
    De största namnen i cykelvärlden står över den här tävlingen, men det finns ett gäng hyggligt intressanta namn på startlinjen i Audrey Cordon-Ragot (Frankrike/Zaaf cycling team) som ju vann den sista upplagan av Vårgårda GP i fjol (och som var teamkompis med Fahlin under Wiggle-åren), ett par amerikaner i Veronica Ewers (EF Education-Tibco-SVB) och Krista Doebel-Hickok (EF Education-Tibco-SVB) som dock mest är kända som klättrare, och Nina Buijsman (Nederländerna/Human Powered Health) som var på pallen i världstourtävlignen Cadel Evans great ocean road race i januari.
    Sista en–två timmarna av varje etapp sänds på Youtube, och ni hittar sändningarna här.
    Etapperna:
    Fredag:     139 kilometer och 1 332 höjdmeter med start i Argentan och mål i Bagnoles-de-l’Orne. Start 12.40. Efter tre rundor på ett inledande varv runt Argentan väntar en knappt åtta mil lång sträcka ned till målvarvet runt Bagnoles-de-l’Orne. På vägen passeras två toppar där bergsprispoäng delas ut, men det är inga våldsamma stigningar – den ena bjuder på 74 höjdmeter på 2,3 kilometer och den andra på 25 höjdmeter på 700 meter. Målvarvet, som ska avverkas tre gånger, har den backe som jag tror kommer bli mest utslagsgivande – framför allt för att den ska passeras tre gånger. Där snackar vi 46 höjdmeter på en kilometers cykling, och det är bara tolv kilometer från backe till backe. Även själva upploppet går lätt uppför.
    Lördag: 103 kilometer och 1 035 höjdmeter med start i La Haye och mål i Flamanville (längs kusten, alltså – det lär bli fina tv-bilder!). Start 13.30. Tre varv på ett startvarv följs av fem mil norrut (med tre brant a men korta backar på vägen – 500 meter långa men med snittprocent på 8,4, 9,8 respektive 7,8) fram till ett utmanande slutvarv runt Flamanville. Det varvet är drygt två mil långt, ska köras två varv och innehåller två längre och segare motlut som lär bli utslagsgivande. Målet är på toppen av den flackare av de två backarna.
    Söndag: 114 kilometer och 836 höjdmeter med start i Saint-Pierre-en-Auge och mål i Caen. Start 13.30. En lite flackare etapp även om det inte saknas lättare kupering. Efter två varv på ett längre inledningsvarv ger sig cyklistarna av mot nordväst, och först med milen kvar till mål når de Caen för ett kort, knixigt och helt platt målvarv som ska avverkas tre gånger. En spurtetapp där det gäller att hitta fram inne på gatorna.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Andrea Svensson gästar Konditionsbloggenpodden – och Dasler tog hem Inneserien redan när anmälan stängde

    Tidigt i morgon bitti släpps 14:e avsnittet av Konditionsbloggenpodden på Spotify och i podcast-appen på Iphone och på andra ställen där poddar finns. OK Tisarens Andrea Svensson är gäst den här veckan, och berättar om resan från att ha varit supertalang, genom de tuffa första-åren som senior till sommaren 2021, då hon blev tia i sin världscupdebut (och i fjol då hon fick debutera på VM). Dessutom lite om den ädla sporten orienteringsskytte.

    I morgon kväll avgörs sista deltävlingen i Inneserien, ett 3 000-meterslopp i Tybblelundshallen. Men redan nu, ett dygn innan, när anmälan har stängt, kan vi utse Marie Dasler till slutvinnare – för tredje gången i rad. Orsaken är att de nenda som kan utmana, Spårvägens Fredrik Nybäck, inte anmält sig. Övriga måste slå världsrekord (i sina ålderskategorier) med bred marginal för att jaga ikapp Dasler försprång, och det kommer naturligtvis inte att ske. Mikael Hansson och Elias Zika (liksom Dasler två startlöpare) låg bäst till för att knipa andraplatsen i Nybäcks frånvaro, men Hansson har valt att springa 800-metersloppet i Sprintserien i morgon och Zika står över helt, så det favoritskapet går nu i stället över till Catharina Wahlstedt, följd av Daniel Wärnelid och Roger Sköldqvist som är inom fem procentpoäng i sammandraget.
    Säsongens allra bästa totalpoäng lär däremot komma i Sprintserien där Ann-Britt Eriksson ju balanserade på 90-poängsstrecket i de två första deltävlingarna (1 000 och 400 meter) och nu lär bjuda på något liknande på 800 om formen är intakt.
    Vem som kommer springa fortast i hallen i morgon? Det är en mer öppen fråga, eftersom allt jag siar om ovan handlar om procentpoäng i förhållande till ett tänkt världsrekord i respektive ålder.
    Men löparna har i varje fall gett en hint om vad de siktar på genom att ange de när de anmält sig (för att seedas i rätt heat), och på damsidan är det Tisarens EM-löpare Josefin Tjernlund (pers på 10.15, seedad på 10.00) och Djerfs jättetalang Ella Laine (seedad på 10.18) som angett en snabbare tänkt tid än Dasler. På herrsidan har listan av snabba orienterare (eller ex-orienterare) sedan i går fyllts på av KFUM Örebros Jonas Andersson och Malungs superveteran Håkan Eriksson (som dock inte är i rekordformen han hade för ett år sedan). De båda har tillsammans med Örebroboende Ravinen-orienteraren Quentin Rauturier angett tider under nio minuter för seedningsändamål (Andersson och Eriksson har dock fört in sina pers, inte vad de förväntar sig att springa på på torsdagen). Örebroboende Järlaorienteraren Erik Berzell, som vann Sörbyskogen svartare och redan säkrat totalsegern i Ullmax vinterserie inför söndagens final, har angett nio blankt och ytterligare fem går för att springa under tio minuter (bland annat Starts 19-åring Hugo Örn, som angett 9.20 som seedningstid – minuten under de fyra år gamla perset.

    , , , , , , ,

  • Lech och Anfält springer Nora marathon, ett helt gäng starka orienterare i Inneserien och Fahlin i helfranskt lag i Frankrike

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden där Emilia Fahlin gästar. Finns där poddar finns, som på Spotifty eller i podcastappen på Iphone.

    Det här är veckan när vintersäsongen avslutas och sommarsäsongen startar. Visst, en del skidtävlingar återstår och det är ett bra tag kvar tills det ska springas på löparbanor, men det här talar ändå sitt tydliga språk: Ullmax vinterserie (Nattcupen), Inneserien och Djerfs stadsorienteringsserie avslutas alla i veckan medan långloppscupen startar med Nora marathon på lördag.
    Den sistnämnda blir kanske allra mest intressant, eftersom det kommer flera riktiga toppnamn till tävlingen som dessutom har DM-status.
    Häftigaste namnet är utan tvekan Erica Lech, som i december slog Närekrekord i maraton (2.39.39 i Valencia) och som nu jagar vidare mot ännu snabbare tider (men inte i Nora, där det bjuds på fyra varv på Sylvesterloppets bana med ett gäng riktigt tuffa backar). Och på herrsidan testar Erik Anfält, som är bäst i Närkestatistiken de senaste 35 åren, formen inför SM på 100 kilometer i maj och anför ett fält som också innehåller Andreas Ingberg, Ludvig Börjesson och Martin Duberg. På damsidan lär Therese Persson, Anna Karlsson och Carina Gustavsson göra upp om de övriga pallplatserna bakom Lech – men man kan efteranmäla sig fram till 12.00 på fredag.
    Det arrangeras också motionstävlingar på halvmaraton- och kvartsmaraton (två respektive ett varv på banan) där Stefan Sager, Petra Hanaeus (som nu missar Örebro parkrun och spräcker sin svit efter 14 raka), Mattias Nätterlund och Linnea Ekblad får räknas som favoriter.
    Startlistan i Inneserien på torsdag går inte heller av för hackor (och även här finns fortfarande chans att efteranmäla sig): EM-orienteraren Josefin Tjernlund utmanar Marie Dasler (som tog tre veteran-SM-guld i helgen och leder Inneseriens poängsammanställning överlägset) och Ella Laine (som tog ungdoms-SM-medaljer i både orientering och löpning i höstas), och på herrsidan finns Erik Berzell, Quentin Rauturier och Joel Aristondo Magnusson (tre riktigt snaba orienterare som bor i Örebro men tävlar för klubbar på andra orter) med.

    I dag släppte FDJ-Suez den kompletta laguppställningen till Tour de Normandie som avgörs fredag–söndag den här veckan. Emilia Fahlin får sällskap av Eugénie Duval, Maëlle Grossetête, Victori Guilman, Gladys Verhulst och Jade Wiel i vad som alltså utöver örebroaren är en helfransk laguppställning för ett helfranskt proffslag i en tävling på fransk mark … En hel del uppmärksamhet kommer nog riktas mot dem. Jag återkommer med mycket mer inför etapploppet på torsdag.

    , , , , , ,

  • Små marginaler för Hallén Johansson i sprinten, van Sitteren försvarade titeln i Vinterserien och Zetterlund kvar som ordförande i distriktet

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden där Emilia Fahlin gästar. Finns där poddar finns, som på Spotifty eller i podcastappen på Iphone.

    Näst sista deltävlingen i Sverigecupen i längdskidor, i Gällivare, avslutades i dag med en sprint i klassisk stil (som NA sände) där Zinkgruvanfostrade Markus Hallén Johansson var enda länsåkaren som tog sig vidare från kvalet (han gjorde det som 29:a, med 1,25 sekunders marginal till 31:a-platsen). I kvartsfinalen hade han däremot marginalerna mot sig när han blev trea i sitt heat, 13 hundradelar baom tvåan Viktor Brännmark, och missade lucky loser-tiden med sex sekunder.
    Sverigecupen avslutas med tävlingar i Boden 24–26 mars, och därefter avslutas säsongen med sprintstafett- och femmils-SM i Kalix 31 mars–2 april.

    En av bloggens mest trogna läsare tipsar om att Liduina van Sitteren varit i starten i sina nya hemtrakter (hon har flyttat till Lidköping, men tävlar alltjämt för Örebro AIK) och för andra gången tagit hem den anrika cupen Vinterserien, med landsvägstävlingar på mellan elva och 12,3 kilometer i november–mars i trakterna runt Trollhättan, Lidköping, Uddevalla och Vänersborg (som dateras tillbaka till 1979!). van Sitteren var snabbast på fyra av fem tävlingar hon sprang, men eftersom serien har ett sinnrikt handikappsystem (varje tidigare intjänad poäng ger en minuts tillägg på tävlingstiden; och därtill avgörs antalet poäng som delas ut i varje tävling av deltagarantalet) så fick hon bara maxpoäng i den allra första tävlingen. I slutändan gjorde det att hon slutade på samma poäng som Lidköpings VSK:s Hanna Thorold (som var den enda som till slut slog henne på ren löptid, i finalen, men inbördes möten var ändå 3–1 till van Sitteren), och då sade reglerna att äldst vann – så van Sitteren tog med sina 34 år hem serien närmast före Thorold på 31 (de båda var etta och tvåa även i fjol, men då hade van Sitteren något mer marginal).

    I lördags hade Södra Svealands friidrottsdistrikt, där hela Örebro län ingår ihop med Värmland, Västmanland och Södermanland, årsmöte och valde om örebroaren Mats Zetterlund som ordförande. Omsättningen låg precis över 750 000 kronor 2022, förbundet gjorde en vinst på 2 633 kronor och det egna kapitalet ligger nu på nära 950 000 kronor. Budgeten för 2023 ligger i princip på noll, men omsättningen väntas öka något till 765 000. Förutom Zetterlund finns från länet också Starts Johan Ingjald med som ledamot i styrelsen (han hade ett år kvar och valdes inte om nu) samt Stocksäters Karolin Eriksson och Karlskogas Larsa Albinsson som båda valdes om på två nya år. Rebecca Högberg sitter med i valberedningen.

    , , , , , , , , ,

  • Nilsson tog karriärens första SM-medalj (och länets enda JSM-medalj i år), Rosdal gjorde säsongsdebut i Spanien och Dasler fullbordade guldtrippeln

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden där Emilia Fahlin gästar. Finns där poddar finns, som på Spotifty eller i podcastappen på Iphone.

    Allra sista tävlingen på junior-SM – då kom första medaljen för länet. Och för karlskogingen Simon Nilsson, som tog den, var det dessutom första SM-medaljen i karriären. Det var stafett, och JVM-åkaren Nilsson körde sistasträckan för sin klubb Hägglunds ski team från Örnsköldsvik och skickades ut som ledare. Viking Olsson och Oskar Höglund på de två första sträckorna såg till att Nilsosn var med i fyrmannaklungan längst fram ut på sista sträckan. Han kunde inte följa Anton Grahn (IFK Mora) som ryckte till soloseger och förlorade spurtduellen mot Melker Hendén (Ulricehamn) men klarade bronset med mer än en halvminuts marginal.
    Garphyttans lag på damsidan – med två 17-åringar i en klass där man får vara upp till 20 år gammal – tog tolfteplatsen i en mycket tajt stafett, där det bara var 1,5 minuter upp till segrande Skellefteå. Ida Bervenståhl och Nelly Mårtensson körde de två första sträckorna, Elin Törnqvist avslutade med att vara sjätte snabbast av alla på sista och förde upp laget från 14:e till tolfte plats.
    På samma banor inleddes också en tvådagarstävling i Sverigecupen för seniorer, där Klockhammarsonen Axel Ekström – som haft en även med hans mått mätt ovanligt strulig säsong – gjorde ett nytt comebackförsök men fick nöja sig en 40:e-plats över en 20 kilometer lång masstart i klassisk stil där han var över sex minuter bakom Björn Sandström som spurtslog Fredrik Jonsson till segern. Det räckte till att bli bästa länsåkare blott med 16 sekunders marginal till Zinkgruvanfostrade Markus Hallén Johansson på 43:e-platsen.
    NA direktsände den tävlingen, liksom måndagens sprint där Ekström och Hallén Johansson kommer till start igen. För den sistnämnde kommer den tävlingsformen förstås passa mycket bättre.

    Örebrobördige löparen Linus Rosdal, som sänkte maratonperset till 2.12.48 (och därmed gick in som nionde svensk genom tiderna) i december gjorde säsongspremiär i halvmaran i Elche i dag (som blev mest omskriven för att en 21-åring avled efter att ha kollapsat i målområdet; det var över 30 grader varmt). Rosdal sprang ihop med David Nilsson, Archibland Casteel och Kristofer Låås, och de tre första gick i mål inom två sekunder – Nilsson på 1.07.45, Rosdal på 1.07.46 och Casteel på 1.07.47 – som trea, fyra och femma i loppet som brittiske OS-löparen Ben Connor vann (på 1.05.09) före marockanske OS-löparen Abdelmajid El Hissouf (på 1.07.11). Det bjöds alltså inte på några riktigt snabba tider, för Rosdal var tiden nästan fyra minuter över perset från Köpenhamn i september (1.03.55), men så är Elche heller inte känd som någon snabb halvmara. Rosdal har satt upp halvmaraton-VM i Riga den 1 oktober som ett drömmål inför året säsong, och första möjligheten att göra en tid för att nå dit blir Berlin halvmaraton den 2 april.

    Marie Dasler fullbordade sin guldtrippel på medeldistans på inomhus-veteran-SM när hon följde upp fredagens överlägsna 3 000-metersseger och lördagens ännu klarare 1 500-metersvinst med en betydligt tajtare viktoria på 800 meter. Utmanad av Helsingborgs Sara Johnsson vann IF Start-löparen nu ”bara” med drygt tre sekunders marginal när hon sprang in på 2.39,47. Totalt blev det tre medaljer för länet på 800 meter när Starts Lars Lundegård, som var fyra på lördagen (mindre än två sekunder från medalj) nu tog revansch och grejade bronset på 2.27,47 medan Lars Lundegård brons M55 och Östansjös Jan Myrtorp gjorde detsamma på tiden 4.04,23 i M80 (även om hans fjärdeplats i går kom på 400 meter, inte 1 500). Starts Mikael Hansson noterade också han sin bästa placering för helgen, när han efter två femteplatser landade som fyra i M60 med 2.32,88 (drygt fem sekudner från medalj).

    Garphyttan fick ju inte ihop något lag till stafetten som i dag avslutade skidorienterings-SM (och hela skidorienteringssäsongen), men Elin Schagerström hängde inte läpp för det utan körde i stället en publiktävling där hon blev tvåa på längsta banan.

    Säsongens andra stora orienteringshelg (den nationella premiären skedde ju i Skåne förra helgen) ägde rum i utanför Halmstad i helgen, och av länets bästa löpare var det främst de från Karlskogaklubben OK Djerf som var på plats där. Det bjöds på nattorientering på fredagskvällen, medeldistans på lördagen och långdistans på söndagen, och Rasmus Pettersson – som avslutade juniortiden med landslagsdebut i europeiska juniorcupen i höstas – inledde seniorkarriären med placeringsraden sex–tolv–sju. På dagens långdistans var han knappt tolv minuter bakom Växjös Gustav Runefors som vann.
    Djerfs jättetalang Ella Laine, som tagit ungdoms-SM-medaljer i både orientering och friidrott men till årets säsong tagit klivet upp i juniorklass, var snabbast runt alla tre dagarna – men lite väl snabb både fredag och söndag då det visade sig att hon hade stämplat vid fel kontroll, vilket föranledde diskning. Men den överlägsna segern i lördagens medeldistans – med över två minuters marginal över 28 minuters löpning – fick hon behålla, och på det hela taget var det så klart en mycket stark debut i tuffare klass.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Fahlin kraschade och bröt Ronde van Drenthe, Schagerström får vänta på första SM-medaljen och se upp för Garphyttans stafettlag

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden där Emilia Fahlin gästar. Finns där poddar finns, som på Spotifty eller i podcastappen på Iphone.

    Just Fahlin var mitt i en krasch precis när sändningen från världstourtävlingen Ronde van Drenthe drog igång på Discovery vid 15 i dag. Man såg henne stå vid sidan av vägen, och sedan såg man inte mer av henne. Efteråt fick jag tag i henne, och då berättade hon att det blivit en masskrasch framför henne, och att hon inte kunnat väja eller stanna utan kört rakt in i kaoset. Hon hade ingen jättefart och slog sig inte, men fastnade med i andra cyklar och blev stående för länge för att kunna jaga ikapp klungan igen, så tävlingen tog slut redan där, efter knappt 30 av 94 kilometer (tävlingen var rejält kortade och kördes på en 14 kilometer lång varvbana, på grund av snöovädret). Artikeln om Fahlin hittar ni här.
    Tio cyklister kom loss efter kraschen, men hämtades in, och i mål var 52 cyklister inom 44 sekunder i en lätt uppbruten tätklunga. Lorena Wiebes var helt överlägsen på upploppet, till tredje raka segern, medan Vittoria Guazzini, som Fahlins lag FDJ-Suez körde för den här dagen, tog sjundeplatsen. Efter kraschen hade hon bara kvar Maëlle Grossetête som hjälpryttare (och hon var bland de där tio som köttade på längst fram i ett par mil). Förutom Fahlin tvingades nämligen också Stine Borgli och Gladys Verhulst att bryta (och Loes Adegeest hamnade hopplöst efter), liksom nästan 50 cyklister från andra lag.
    Fahli får nu ladda om för tredagarstävlingen Tour de Normandie med start på fredag.

    Hon må vara Europamästaren (och trefaldiga EM-medaljör), men Elin Schagerström får fortsätta vänta på första senior-SM-medaljen. När säsongens sista individuella SM-lopp avgjordes i Luleå i dag blev skidorienteraren från Latorp fyra, och därtill rejält akterseglad: Drygt fyra minuter bakom segrande Linda Lindkvsit och över 2,5 minuter från medalj över en medeldistans på drygt 40 minuter. Kanske inte så konstigt när hon senaste veckorna fokuserat på, och blivit bästa länsåkare i, Vasaloppet.
    Dagen i Luleå, som är hemmaplan för Schagerström sedan några år (hon pluggar där) avslutades med en sprint som var final i årets svenska cupen i skidorientering, och även där blev hon fyra (men hon slog Lindkvist som slutade sist!), 1.30 bakom segrande Evelina Wickom och 56 sekunder från pallen. I sammandraget i cupen blev Schagerström, som missat fyra av åtta tävlingar (delvis på grund av Vasaloppet) sjua. I morgon avlutas SM-programmet med stafett, men där får Schagerströms Garphyttan inte ihop något tvåmannalag (eftersom Nelly Mårtensson prioriterar junior-SM i skidor en här helgen).

    I det junior-SM:et, som NA sänder, slutade karlskogingen Simon Nilsson för andra tävlingen i rad sjua. Nu i distansloppet, som för de äldre herrjuniorerna gick över tio kilometer, där han var 47 sekunder bakom JVM-kollegan Anton Grahn som tog guldet, och 25 från medalj. Garphyttetrion Ida Bervenståhl (i D18), Elin Törnqvist (i D20) och Mårtensson (i D18) blev 15:e, 16:e och 18:e. När junior-SM i morgon avslutas med stafetter kör de i morgon tillsammans, med startnummer sex (Bervenståhl på första, Mårtensson på andra och Törnqvist på tredje över 3×3,3 kilometer i klasisk stil). NA sänder då också.

    I inomhus-veteran-SM i friidrott i Uppsala tog Starts superveteran Marie Dasler på söndagen ett nytt guld i K55-klassen när 1 500-metersloppen avgjordes på lördagen. Och inte bara vann – hon varvade resten av löparna i en tävling över 7,5 varv! Hon noterades för 5.22,92 vilket gav en segermarginal på drygt 97 sekunder till klubbkompien Annica Sjölund som spurtade in andraplatsen på 7.00,17 (mindre än två sekunder före trean Lotta Ottosson, Uppsala LK). I K70-klassen sprang Almbys Ljiljana Persson hem andra raka silvret, precis som i fredagens 3 000-meterslopp närmast bakom Lidköpings Britt Hellmark. 9.02,27 blev tiden för Persson. Starts Maria Nagle hade bara behövt ta sig runt för att ta en medalj i K45-klassen, men valde för andra dagen i rad att kliva av, med strulande luftrör. Därmed blev det inget brons utdelat där.
    I morgon avslutas veteran-SM med 800-metersloppen.

    Petra Hanaeus var snabbast runt Örebro parkruns fem kilometer för 14:e gången i rad på lördagen (på 21.00 den här gången), men Andreas Kjellin verkar ha glömt streckkoden hemma och fick inte tillgodoräkna sig sin 13:e förstaplats (det står ”okänd” utan tid först i resultatlistan), så i stället fick Martin Hård sin första notering i rullorna med 20.33.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Snökaos i Holland inför världstourtävlingen med Fahlin – och två väntade guld och fyra medaljer när veteran-SM drog igång

    I går släpptes veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, ett matigt avsnitt där Emilia Fahlin berättar om inledningen av årets säsong (och fortsättningen), plus tankarna inför nästar år, hur rollerna fördelas inför tävlingarna och om vad det längsta hon sprungit egentligen är. Finns där poddar finns, som på Spotifty eller i podcastappen på Iphone.

    I det där poddavsnittet snackar vi upp lördagens världstourtävling Ronde van Drenthe, där Fahlin kommer att agera hjälpryttare i FDJ-Suez-stallet (förmodligen åt italienska Vittoria Guazzini, men det var när vi spelade in inte helt klart vem laget skulle köra för den här dagen).
    Det råder riktigt busväder i Drenthe (en provins i norra Nederländerna, på gränsen mot Tyskland), med nollgradig väder och snöblandat regn med trafikaos som följd. På lördagen tvingades den lite mindre proffstävlingen Drentse Acht van Westerveld, som delvis går på samma vägar, avbrytas redan efter 17 av 87 kilometer på grund av att säkerheten inte kunde garanteras.
    Men i skrivande stund, sent på fredagskvällen, ser det fortfarande ut som om lördagens tävling ska kunna köras – men organisationen har tagit beslut om att ta fram en alternativ färdväg och stryka alla partier med pavé (dåligt underhållen kullersten som sammanlagt skulle ha utgjort 17 kilometer av tävlingen) som Fahlin talade om med skräckblandad förtjusning i podden.
    Hur nya sträckningen ser ut, och hur lång tävlingen nu blir (och om Col du VAM – ”Hollands motsvarighet till Kvarntorpshögen” – behålls) återstår att se – så det enda man egentligen kan säga något om på förhand är startlistan, där den stora attraktionen är säsongens första möte mellan superspurtarna Elisa Balsamo (Italien/Trek-Segafredo) och regerande mästaren Lorena Wiebes (Nederländerna/Team SD Worx). Fler starka namn? Tja, Marta Bastianelli (Italien/UAE Team ADQ), Audrey Cordon-Ragot (Frankrike/Zaaf cycling team) och Lotte Kopecky (Belgien/Team SD Worx) finns också på plats, men den sistnämnda lär få finna sig i att köra för Wiebes den här dagen.
    Discovery sänder med start 15.00 (men starten går redan 13.07), och håller ni utkik efter Fahlin så kommer hon ha nummer 33 medan Guazzini, som hon kör för, har tröja 35. Övriga i FDJ Suez är nederländska Loes Adegeest (31), norska Stine Borgli (32) och franska duon Maëlle Grossetête (34) och Gladys Verhulst (36).

    Det blev två väntade guld och totalt fyra medaljer till länet när inomhus-veteran-SM i friidrott i Uppsala på fredagskvällen inleddes med 3 000-meterslopp – det första av tre medeldistanstävlingar under mästerskapen.
    IF Starts Marie Dasler varvade trean och fyran i K55-klassen fyra gånger (!) och var nästan ikapp tvåan Katarina Löf Hagström, Spårvägen, med en segermarginal på över 35 sekunder. 11.21,00 var visserligen ett antal sekunder från pers, men allt som krävdes och mer därtill den här kvällen. Och Almbys Bo Persson vann med lika stor marginal (och var också nära att varva tvåan) när han tog en lika väntad seger i M75-klassen, drygt 33 sekunder före Nyköpings Tommy Eriksson på andraplatsen. 12.25,87 var liksom för Dasler en bit från tiderna Persson gjort senaste åren, men mer än nog för ett SM-guld.
    Perssons fru Ljiljana Persson tog silver i K70-klassen på 19.29,51 (även om hon var 3,5 minuter bakom segrande Britt Hellmark, Lidköping, så kan det bli i veterantävlingar ibland) och Start-klubbkompis Annica Sjölund tog bronset i samma heat som Dasler, på 14.28,82.
    Annars, då? Jo, Starts Mikael Hansson blev femma i M60-klassen på 11.29,08, men fältet var ganska utdraget och även om han bara var drygt en sekund från fjärdeplatsen var han hela 36,5 från medalj. Superveteranen Håkan Eriksson (med tre VM-medaljer i orientering på meritlistan) som ofta tävlat i Örebro joggade hem guldet på för honom beskedliga 10.11,81. Örebro AIK:s Mikael Waldenborg, som har ett par maror på 2.56 som bästa resultat i rullorna, gjorde debut på 3 000 meter med en 15:e-plats i M40 på 10.15,66 (hemmalöparen Christian Seeger vann på 9.08,68). Och Maria Nagle klev av i K45-klassen (där Frida Södermark, femfaldiga svenska mästaren på 100 kilometer som alltjämt tävlar i elitklass där, fick nöja sig med en fjärdeplats, 41 sekunder bakom segrande Jenny Runström, Öbacka LK, och 13 sekunder från medalj).
    I morgon fortsätter veteran-SM med 1 500 meter och på söndag avslutas det med 800 meter.

    , , , , , , , , , , , , , , ,