Det blev stenhårt om segern i herrklassen Örebro AIK halvmaraton, som avgjordes med start och mål vid Karlslund på onsdagskvällen. Efter en 21,1 kilometer lång duell drog till slut Per Enback längsta strået med sex sekunders marginal till Tisdagsklubbens Simon Karlsson – 1.07.30 respektive 1.07.36. För Enback var det personligt rekord – och faktum är att bara fem löpare från länet någonsin sprungit snabbare än så, bland annat just Karlsson i Köpenhamn i höstas (1.07.18). Martin Regborn är över minuten snabbare än någon annan med 1.05.09 från Åstadsloppet 2021.
I kväll var Tisdagsklubbens Anton Öhman och Erik Axelsson trea och fyra på 1.11.48 respektive 1.12.05 medan superveteranen Erik Anfält följde upp sitt topplopp i Startmilen i lördags med 1.12.15 för en femteplats nu. Det är mindre än en minut från Anders Österlund svenska veteranrekord i M50.
Örebroaren Albin Landers var sexa på 1.17.01, men eftersom han springer för Axa SC fick Karlskoga Friidrotts Erik Toivanen den sista poäng i Södra Svealands löparserie för sin sjundeplats på 1.18.06.
Stockholmaren Haley Quantz vann damklassen på 1.22.01, drygt 1,5 minuter före bästa örebroaren – IF Starts Emma Reinhed Liljeqvist som tog andraplatsen på 1.23.41 (några sekunder från perset) och för det belönades med full poängutdelning i löparserien.
Kajsa Rosdal gjorde säsongsdebut med ett fetpers – nästan tre minuter – som trea på 1.24.54 och hennes klubbkompis i Tisdagsklubben, Sara Leksell, blev fyra på 1.32.29 före Starts Petra Hanaeus (1.34.49) och Örebro AIK:s Hanna Imhagen (1.34.56). Sista seriepoängen till IFK Noras Jenny Dollerup (1.37.36).
Resultatet gör att Enback och Reinhed Liljeqvist nu övertar ledningen i löparserien på 13 poäng vardera, ingen annan har fler än åtta. Serien fortsätter med Kumla stadslopp lördagen den 25 april.
Etikett: Simon Karlsson
-
-
Efter en vecka på fjällsemester är jag tillbaka i bloggandet, och här är i kortformat vad som hänt under den:
** Jerker Lysell avslutade skidalpinism-säsongen med dubbla världscuptävlingar i schweiziska Villar-sur-Ollon, där han slutade på 30:e plats i onsdagens vertikaltävling, drygt fyra minuter bakom segrande hemmahoppet Rémi Bonnet (som dominerat sporten de senaste åren) och på 34:e plats i torsdagens individuella lopp (den klassiska distansen), dryg 15 minuter bakom Bonnet.
** Marie Dasler tog tre guld (två individuella och ett i lag) och två brons, slog två svenska veteranrekord och två nordiska veteranrekord (kuriöst nog inte på samma distanser!) när inomhus-EM i friidrott för veteraner avgjordes i polska Torun. Hon inledde med 10.52,81 på 3 000 meter vilket gav guld och nordiskt rekord, men inte svenskt (eftersom vi i Sverige godtar rekord från mixedlopp – alltså med herrar i startfältet – vilket inte görs i Norden, och i Vinterspelen i Tybblelundshallen i november sprang Dasler på 10.49,87). Hon fortsatte med dubbla guld (individuellt och i lag), svenskt och nordiskt rekord på fem kilometer väg (18.44) och avslutade med brons på både 800 (personliga rekordet 2.35,93) och 1 500 meter (svenska rekordet 5.11,66).
** I går, fredag, startade den svenska orienteringssäsongen på allvar med premiären i elitserien (swedish league) i form av en sprint i Stockholm. Martin Regborn är ju alltjämt tidigt i rehaben efter sin svåra ryggmärgssjukdom och Jonatan Gustafsson stämplade bort sig, och i deras frånvaro blev Tisaren-trion Oskar Andrén (14:e) och Valter Pettersson (22:a) och Josefin Tjernlund (37:a) bästa löpare från länsklubb. Andrén var 67 sekunder bakom skrällsegrande Gustav Runefors, IFK Göteborg, och 27 sekunder från topp sex, Tjernlund (som flyttat hem från Frankrike) var 2.21 bakom segrande Sanna Fast, även hon IFK Göteborg, minuten från topp 15. På juniorsidan blev Tisarens nyförvärv Elvira Karmstig bästa länslöpare med en sjätteplats i yngre juniorklassen (D18) medan Lindebygdens Axel Thybeck blev åtta i den äldre (H20) precis som Almbys Måns Dahlberg i den yngre (H18). Sprinten låg också till grund för en testtävling – för landslagslöpare och andra sugna på att kvala till världscupen – i knockoutsprint senare under dagen, vilket för Jonatan Gustafssons del betydde att han som har fyra raka internationella mästerskapsmedaljer i disciplinen (VM-brons, EM-silver, VM-brons, EM-silver) fick springa i B-slutspelet och göra upp om 19:e-platsen (som han förstås sprang hem, han hade sannolikt utmanat om totalsegern om han fått chansen). Andrén missade A-finalen med två sekunder, blev trea i B-finalen (nia totalt) medan Pettersson stämpladae fel i semifinalene men vann C-finalen närmast före örebroaren Erik Berzell (som var 19:e i den individuella sprinten, 13 sekunder före Pettersson). I morgon, söndag, väntar säsongens andra elitserietävling, Kolmårdsmedeln – om snöläget tillåter (det måste i princip var barmark, annars blir det snöspår och orättvisa tävlingar, och då blir det ingen Swedish league-status).
** Olivia Hansson slutade sjua i Nordenskiöldsloppet, världens längsta och tuffaste skidtävling, och har därmed varit just topp sju i alla de nio upplagorna som avgjorts. I år hade hon drygt 83 minuter upp till segrande tjeckiskan Karolina Grohova. På herrsidan blev Karlslunds Mattias Fritz och Larz Andersson 31:a och 32:a, med ungefär 1,5 minuter mellan sig efter 22 mil där både de och Hansson hade sällskap en god bit.
** När SM-veckan avslutades i Umeå var Elin Törnqvist 32:a på tio kilometer i fristil, knappt 3,5 minuter bakom segrande Jonna Sundling, och 59:a i sprintkvalet.
** Zinkgruvanfostrade örebroaren Markus Hallén Johansson avslutade skidkarriären med en 64:e-plats i Reistadløpet och en 59:e-plats i Summit 2 Senja när långloppsvärldscupen avslutades i Nordnorge. Rickard Ericsson fick ge sig i interna Örebro- och teamfajten för första gången den här säsongen i första loppet, där han blev 68:a, men tog revansch i den andra med en 55:e-plats. De båda åkarnas teamkompis Gabriel Strid – värmlänningen som också är teamchef i GS8 – vann till slut sprintcupen som han jagat hela säsongen. Ericsson slutade 54 i cupen, Askersundsåkaren Henric Thunander, som haft en tung vinter och stod över de här tävlingarna, blev 17:e man i ungdomstävlingens total. Även Ola Backlund från Garphyttan slog sig in på topp hundra i finaltävlignen, som 99:a.
** Maratonlöparen Simon Karlsson, Tisdagsklubben, inledde förra helgen tävlingssäsongen med 1.07.38 i Berlin halvmaraton, hans näst bästa halvmara i karriären efter det 18 sekunder snabbare loppet i Köpenhamn i september. Tiden gjorde honom till sjätte bästa svensk och 89:a totalt i tävlingen. Samma dag sprang Starts Emma Reinhed Liljeqvist sitt bästa tiokilometerslopp på två år när hon gjorde 38.25 för en 18:e-plats i Premiärmilen i Stockholm.
** I Marsspelen samma helg blev Åsbrojunioren Albin Wallgren tvåa på 800 meter på nya personliga rekordet 2.20,16, bakom IF Götas Karl-Martin Nordling (2.16,43), och fyra på 3 000 meter på 10.42,31 (även det pers) bakom bland andra Starts Elias Zika (trea på 10.16,10). Starts Daniel Torége vann P15-loppet på 1 500 meter på 4.53,03 och slog därmed även alla 16- och 17-åringar i startfältet medan Stocksäters Idun Heidenreich Hjärtsjö var tvåa i F15 och trea totalt på 5.28,36. Några junior- eller seniorlöpare från länet ställde inte upp i damloppen.
** I dag gjorde nattens snöfall att bara 26 deltagare kom till start i Örebro parkrun, där 60 sprang förra veckan. Petra Hanaeus var dock snabbast båda gångerna, på 21.14 respektive 21.46, medan Oskar Hansson (18.06) var först runt förra veckan, Gustav Sundström (18.25) den här. -
OS-drömmen dog för Jerker Lysell och Tove Alexandersson i går. Om inget av de tolv länder som kvalat in tackar nej till sin plats i skidalpinismens sprintstafetten – och det är mycket, mycket osannolikt (men svaret kommer inte förrän den 13 eller 14 januari) – så blir det ingen OS-start för duon. De blir närmast utanför. Jag skrev en hel del om det här i går, först en nyhetsartikel och sedan en längre intervju med Jerker om läget.
Man ska minnas att loppen i våras, då Jerker var nybörjare, såg ut på det här sättet: Tove störtade iväg på förstasträckan, ledde på toppen av första backen och behöll i bästa fall den ledningen, tappade i värsta fall något eller några lag i byten och nedförskörningar. Jerker tappade sedan rejält på andrasträckan, och Tove fick jaga ikapp bäst hon kunde på tredjesträckan innan Jerker försökte hålla emot och tappa så lite som möjligt på sistasträckan.
Så såg det inte alls ut i går, när laget blev åtta i den avgörande OS-kvaltävlingen, tillika världscuppremiären, i Solitude, Utah, USA.
Visst, Tove störtade iväg uppför första backen och ledde på toppen, tappade något lag i första nedförskörningen men var snart i ledningen igen. Men sedan krånglade hon till det rejält med bindningen i ett byte, blev stressad, gav sig iväg för snabbt och tappade skidan och fick stanna igen – och var nere till första växlingen först som sjua. Jerker tappade sedan förvisso två placeringar, men inte mycket tid, och på tredjesträckan stumnade Tove och blev kvar på niondeplatsen efter att tillfälligt ha varit om Norge. Luckan till Polen, som var det enda som betydde något, minskade inte utan ökade. I stället var det Jerker som körde om Slovakien på sistasträckan, men upp till Polen nådde han inte. OS-platsen försvann med minsta marginal.
Ser man på fajten mot Polen så tappade Tove 6,1 sekunder på förstasträckan och 5,1 på tredje medan Jerker tappade 9,5 på andrasträckan och 1,8 på avslutningen – 11,2 respektive 11,3 alltså. Men man har ju blivit van vid att Tove är i en klass för sig, och det var hon inte i går. Efter en helt sanslös säsong med VM-guld i skidalpinism, två VM-guld (och ett silver) i orientering och ett VM-guld (och tidernas främsta prestation) i traillöpning hade hon för en gång skull en lite sämre dag.
Samtidigt kan man ju säga att det inte var i går som de avgörande kvalpoängen försvann. De hade varit mycket lättare att hämta igen i de två första kvaltävlingarna förra vintern (då Jerker inte hade börjat med skidalpinism än och Tove körde med Max Österberg och blev 34:a och med Malte Lessing och blev 31:a). Eller i världscupavslutningen i våras, i en svår backe som inte alls passade Jerker, där han och Tove för första (och sista) gången missade A-final, med blott 14 sekunders marginal (i alla andra tävlingar ihop har de varit som sämst nia).
Men nu blir det OS framför teven, och det återstår att se vad som händer med Jerker Lysells skidalpinism-karriär framåt. Han pratade själv redan timmar efter tävlingen i går om OS 2030 och en förhoppning om en lång individuell distans då tar plats på programmet. Han är 41 år då, men det är ju ingen ålder på en häst. Den som lever får se.
I dag kördes en individuell sprinttävling där Lysell återigen visade att han tagit stora steg jämfört med förra året. Nu var han ”bara” 12,23 sekunder från avancemang till kvartsfinal (dit topp 30 går, precis som i längdskidor) och 44 av 54 startande. Men man ska komma ihåg att några av toppnationerna, som redan hade kvalat in till OS, inte skickade några tävlande till USA, så motståndet var lite lättare än normalt. Alexandersson fortsatte att ha marginalerna mot sig i dag och missade kvartsfinal med 0,44 sekunders marginal, blev 32:a.
Världscup i skidalpinism fortsätter med individuell sprint och vertikallopp i franska Courchevel 15-16 januari och samma typ av lopp i Andorra 25-26 januari följt av sprintstafett och individuell sprint i spanska Boí Taüll i månadsskiftet januari/februari. EM avgörs i Azerbajdzjan i mars, och är årets enda mästerskap vid sidan om OS.En rejäl delegation från Örebro var i dag nere i Valencia och sprang det snabba maratonloppet där. Simon Karlsson, som normalt är länets snabbaste maratonlöpare ihop med Närkerekordhållaren Jonas Nilsson och Per Enback, måste ha fått någon typ av problem, för han hade redan börjat tappa fart när han passerade halvvägs på 1.12.15, och var i slutet en, och till slut nästan två minuter över normalt tempo per kilometer och kom i mål på 2.41.49, vilket förvisso för många är en drömtid men i Simons fall är hans näst sämsta resultat i karriärens 18:e fullföljda mara.
Snabbaste länslöpare blev i stället Andreas Ingberg på 2.32.47 (1.14.40/1.18.07) – han orkade inte riktigt hålla i tempot för karriärens andra mara under 2.30 hela vägen – tätt följd av Tim Sundström på brakperset 2.33.21 med negativa splitten 1.17.03/1.16.18. Sundström bröt i Valencia 2022 och hade fram tills i dag sin enda maratonmålgång på den tuffa banan i Nora, så på så sätt kanske inte ett pers med drygt 8,5 minuter var jätteöverraskande, men ändå. Även Villem Raudsepp, 2.55.22, gick under tre timmar.
Och på tal om feta pers: Ex-örebroaren Heshlu Andemariam, som numera bor i Stockholm och tävlar för Spårvägen, sänkte personbästat med nästan sex minuter när han gick i mål som 72:a i loppet på 2.16.14 (1.07.12/1.09.02). Han höll fint, jämnt tempo för att gå under 2.15 i drygt 30 kilometer, men gick tom på energi i slutet och tappade 1,5 minuter.
Kenyanerna John Korir (2.02.24) och Joyciline Jepkosgei (2.14.00) vann.På hemmaplan var det ytterligare en helg med Örebro parkrun som enda ”löptävling”. Petra Hanaeus (21.56) och Simon Hagström (18.12) var snabbast av 38 deltagare den här gången.
-
Emilia Fahlin blev bästa svenska, och 34:a totalt, i debuten i gravel-VM i dag. TV-sändningen startade efter att klungan spruckit av rejäl och det bara var smågrupper kvar längst fram, men av mellantiderna att döma var Fahlin med i tätklungan i runt 65 kilometer – sedan tappade hon successivt och tog mållinjen 7.20 bakom täten, i en 16 cyklister som spurtade om 32:a-platsen (och där Fahlin alltså var trea). Clara Lundmark var länge bästa svenska, och hann faktiskt synas i tv-sändningen, men punkterade ordentligt och tvingades bryta. Hanna Nilsson var med i samma grupp som Fahlin, slutade på 38:e plats.
Längst fram var de båda förhandsfavoriterna Lorena Wiebes (världens bästa cyklist – eller åtminstone spurtare – just nu) och Marianne Vos (världens bästa cyklist genom tiderna) ett tag loss, och Vos grillade Wiebes hårt. Men en grupp bakom kom ikapp, och med milen kvar var de sex samlade. Shirin van Anrooij kom sedan loss och såg ut att ha avgjort, men blev upphunn 300 meter före mål, och då kunde ingen stoppa superspurtaren Wiebes. Vos tog silvret, Silvia Persico bronset.
Det återstår att se om det blir några fler graveltävlingar för Fahlin, men det här var nog i varje fall slutet på säsongen.Martin Regborn ledde länge första sträckan på 25-manna – orienteringstävlingen som avgör vilken som är världens bästa klubb – men gjorde en liten krok och fick se sig passerad av Axel Granqvist (OK Ravinen). Regborn skickade likväl ut Hagaby som tvåa, 25 sekunder från ledning, medan Jonatan Gustafsson såg till att KFUM Örebro var trea, ytterligare 31 sekunder bakom. Men i slutändan var det förstås Tisaren, som i det läget var 26:a, ett par minuter efter (trots att Oskar Andrén sprang förstasträckan) bästa länsklubb med en 14:e-plats (två placeringar sämre än i fjol).
Laget var så bra som tia vid två tillfällen (efter Josefin Tjernlunds andrasträcka och efter den tredje av de fyra fyrdelade sträckorna (där Alice Johansson, Rebecka Nylin, Anna Hallmén och Ellinor Tjernlund avancerade laget) – men på 23:e sträckan tappade Alfred Pihel fem placeringar. Valter Pettersson tog tre på näst sista, där han var femte snabbast av alla, och Andrea Svensson förvaltade sedan 13:e utgångsposition till 14:e-platsen i mål (sexa av de svenska klubbarna), drygt 21 minuter bakom segrande IFK Göteborg.
KFUM Örebros ungdomar gjorde några riktigt imponerande sträckor och hämtade in de nästan fem minuter laget ett tag var bakom Hagaby (efter två sträckor) och blev näst bästa länsklubb på 46:e plats. Hagaby blev 57:a, Djerf 93:a, Milan 130:e och Lindebygden – som hade ett kombinerat manskap med Hagabys B-lag – blev 210:a. Almby stämplade fel redan på tredjesträckan (och sedan på fjärde också).
Emma Ling blev bästa länslöpare, örebroaren var med i IKHP:s lag som slutade åtta. Anton Johansson näst bäst, örebroaren sprang upp sin moderklubb OK Orion från 19:e till 13:e plats på näst sista sträckan, och i mål blev det en tiondeplats efter att syrran Tilde plockat ytterligare tre platser.
3 950 löpare är anmälda till 25mannamedeln, en nationell tävling i samma Stockholmsterräng i morgon. Bland dem Josefin Tjernlund och Valter Pettersson – men inte sådana som Regborn, Johansson och Svensson.Per Enback Per Enback slog personligt rekord med 40 sekunder när han vann Åstadsloppets herrklass på 1.07.45 i dag, och klättrade från sjunde till femte plats på listan över snabbaste länslöparna på halvmaraton genom tiderna (bakom Martin Regborns Närkerekord på 1.05.09, och 80-talsgiganterna Mikael Abrahamsson, Patrik Johansson och Jörgen Mårtensson).
Men den stora dramatiken var på damsidan där Fanny Schulstad släppte Eskilstunas Sofia Wallén efter fyra-fem kilometer och ett tag var nästan minuten bakom, men sedan knaprade in rejält på slutet. Dock inte nog för att ta sig ifatt – i mål skiljde tolv sekunder: 1.20.15 på Wallén, 1.20.27 på Schulstad. Emma Reinhed Liljeqvist tog tredjeplatsen på 1.24.59. IKHP:s Elizabeth Torkelsson (1.28.46) fyra – men eftersom hon inte tävlar för någon klubb i distriktet gick de tre poängen i Södra Svealands löparserie i stället till Kajsa Rosdal på 1.30.13. Två sista poängplaterna tog Hanna Imhagen (1.32.03) och Petra Hanaeus (1.32.32).
I herrklassen efteranmälde sig Jonas Nilsson och följde Simon Karlsson en bra bit – de båda fick släppa Enback tidigt, och Karlsson fick sedan en lucka till Nilsson nånstans runt milen. 1.10.11 respektive 1.10.52 på dem i mål. Mer överraskande kanske att Tisdagsklubbens Erik Axelsson visade så god form att han bara var minuten bakom på 1.11.59, före Simon Schagerström på 1.12.51. Motalas Oskar Åhrén (1.13.39) var sexa, men sista cuppoängen gick till Axel Sandberg på 1.13.40.
I långloppscupen innebär resultatet att tvåan Imhagen minskar avståndet till ledande Hanaeus från 13 till elva poäng, men med bara tre tävlingar kvar blir det svårt att hinna ikapp. Imhagen behöver dessutom endera ta de elva poängen på två tävlingar eller ta totalt 13 på tre (eftersom man bara får räkna sina tolv bästa resultat under året), men eftersom en av tävlingarna som återstår har DM-status (långa terräng-DM i Karlskoga) så står lite fler poäng på spel (totalt 20). Även Marie Dasler är teoretiskt med i snacket fortfarande, även om hon just nu är på Madeira där hon i morgon springer veteran-EM-final på 1 500 meter.
Åstadsloppets motionsklass över tio kilometer höll mycket hög klass: Där vann EM-löparen Sanna Mustonen, Eskilstuna, på 34.32 före dito EM-löparen och trefaldiga maraton-SM-vinnaren Mikaela Arfwedson på 37.47. Klubblösa örebroaren Charlotte Ekenberg bästa länslöpare med en sjätteplats på 42.05 (före Örebro AIK:s Ida Lilja på 44.03. Karlstadskillen Oscar Hjalmarsson vann herrklassen på 33.23 före Tisdagsklubbens Philip Sander (34.01).
Hällefors Mathilda Wiker, som numera tävlar för Karlstadsklubben IF Göta, vann femkilometersloppet på 17.58, hade bara en kille – KFUM Örebros Hampus Östring på 17.44 – före sig i mål.Örebro parkrun tog förstås stryk en sådan här dag, hade sämsta deltagarantalet sedan den 19 april: 48 stycken. Christian Lowry (22.53) och Nathalie Ljungberg (24.37) var snabbast runt.
Själv sprang – och vann – jag lilla tävlingen Höstruset med 10-15 deltagare i Degerfors i dag. Det var andra upplagan och andra gången jag var snabbast runt de 6,5 kilometerna som bland annat innehåller Degerfors hälsotrappa. Rickard Örn pressade mig hårt i början och blev tvåa. Extra kul att min syster Therese Persson vann damklassen.
-
Martin Regborn slog till rejält när SM-milen avgjordes som en del av Hässelbyloppet i Stockholm i dag. Han disponerade sitt lopp perfekt, släppte efter ett par kilometer tätgruppen på fem-sex man som försökte hänga ”omöjlige” Sebastian Lörstad (IFK Lidingös 17-åring som sprang in på 28.53, den sjätte bästa tiden av en europeisk junior genom alla tider – trots att han har två hela säsonger kvar i juniorklassen) och plockade sedan placering efter placering när de andra tröttnade. Allra mest märkbart var Yohannes Kiflay, som var den som höll Lörstads rygg längst men tröttnade så pass att han bara var sjua i mål. Regborn höll däremot finfint, och om mellantiderna stämmer blev det 14.26 på första halvan och 14.51 på andra för 29.17 i mål som trea – 26 sekunder från Lörstad men bara tolv bakom Ebba Tulu Chala på andraplatsen.
Tiden är dessutom Närkerekord på distansen. Tidigare var det ju lite si och så med det rekordet: Regborn sprang ju på 29.23 i Startmilen i fjol, men den tävlingen var felsnitslad i ett par kurvor, vilket gjorde att bankontrollanten underkände statusen. Därför har Jonatan Gustafsson stått kvar på rekordet med 29.52 även om Regborn gjorde 29.50 i Sylvesterloppet i Göteborg 2023 (eftersom Gunnar Johansson som sammanställer rekorden just på tio kilometer landsväg bara tittat på SM och lopp i länet – på andra distanser finns samtliga godkända tävlingar med). Men nu sprang Regborn hur som helst snabbare än alla de där gamla tiderna, och hade det inte varit för att Södra Svealands friidrottsförbund satt en maxtid på 29 minuter för att få räknas som distriktsrekord så hade Regborn tagit det också (det finns alltså ännu inget distriktsrekord på tio kilometer landsväg i det nya, stora distriktet).
Reborn snittade i loppet bara 0,5 sekunder över sin bästa tid på fem kilometer landsväg, 14.41, vilket alltså – oavsett om mellantiden stämde exakt eller inte – bör innebära att han var under den tiden i dag.
Hur som helst har Regborn nu en perfekt svit med Närkerekord på 5 000 meter, 10 000 meter, tio kilometer landsväg och halvmaraton – och därtill är den där femkilometerstiden den bästa av en länslöpare genom tiderna.
Jag pratade med Regborn, som bekräftade att han kommer göra en satsning mot terräng-SM om två veckor (och därefter kanske mot NM och EM, om han blir uttagen) för en artikel ni kan läsa här.
Spårvägens Carmen Cernjul gick solo i damklassen och vann på 33.53 före nederländska orienteraren Eef van Dongen på 34.04 och Eskilstunas Sanna Mustonen på 34.08. Spårvägens Ebba Broms, som tidigare tävlat för Brevens IF, blev åtta på 35.11 vilket gav ett silver i juniorklassen, och Hälleforsfostrade Louise Wiker blev 15:e på 35.51 och fick ett veteran-SM-silver i K45 med sig hem. Förre IF Start-löparen Heshlu Andemariam blev 13:e i herrklassen på 30.22, Örebroorienteraren Jonatan Gustafsson 18:e på 30.56.Hemma i länet slog Tisarens EM-orienterare Valter Pettersson till för andra året i Hostruset för andra året i rad. I fjol chockade han alla när han vann på 15.01 – när de i år var förvarnade Per Enback var redo för sub-15 så ökade han takten och vann på 14.52, två sekunder före den 16 år äldre IF Start-löparen. Tidigare var det bara Martin Regborn (14.57 2016 och 14.41 2019) som hade varit under 15 minuter i tävlingen, men nu tillfogades alltså två nya namn till den listan.
Jonas Nilsson efteranmälde sig och blev trea på 15.17 medan Erik Berzell slog sig in som fyra (och näst bästa orienterare) på 15.20 före Simon Karlsson på 15.32. Sedan var det en rejäl lucka till Karlssons klubbkompisar (i Tisdagsklubben) Philip Sander och Oskar Hansson som sexa och sjua på 16.15 respektive 16.51 (Hansson fick sista poängen i löparserien eftersom Berzell tävlar för Järla). Nämnas bör också att ski classics-åkaren Markus Hallén Johansson från Zinkgruvan, som i går vann finalen i Moto tour (se mer nedan) tog åttondeplatsen på samma sekund som Hansson (16.51).
Sanna Mustonens banrekord på 16.42 var aldrig i farozonen i dag, men Eskilstunas Sofia Wallén och Örebro AIK:s egen Liduina van Sitteren hade riktigt bra fart och blev etta och tvåa på 17.28 respektive 17.32. van Sitteren har ju flyttat till Lidköping, och det här var hennes blott andra tävling i länet i år, men i den visade hon att formen är god – 17.32 är bara 25 sekunder från det fem år gamla perset. Hälleforsbördiga Mathilda Wiker, som tidigare i år bytte klubb till IF Göta (Karlstad) blev trea på 18.18, Västerås Åsa Bergman fyra på 19.16, Starts Marie Dasler femma på 19.36 (veckan efter storsegern i Lidingöloppets veteranklass) och orienteraren Emma Ling sexa på 19.47. Även om hon bor i Örebro så springer hon fortfarande för IKHP (Huskvarna), så en annan orienterare – Benita Månsson – tog i stället sista poängen i löparserien som sjua på 20.00.
I serien, där Enback redan säkrat totalsegern på herrsidan, innebär resultaet egentligen bara att Dasler och Hanna Imhagen (som var anmäld men inte kom till start) misslyckades med att ta in någon betydande summa på ledande Petra Hanaeus (som blev åtta på 20.23). Dasler och Imhagen är de enda som fortfarande har en teoretisk möjlighet att nå ikapp – om Hanaeus inte förbättrar sin poäng i de fyra sista tävlingar behöver Imhagen ta 13 poäng (fördelat på tre tävlingar, inte alla fyra) och Dasler 18 poäng (fördelat på tre tävlingar) eller 20 (fördelat på alla fyra) för att nå ikapp. Det sistnämnda ser väldigt tufft ut, men Imhagen ha fortfarande en realistisk chans. Härnäst väntar Åstadsloppet på lördag, därefter långa terräng-DM i Karlskoga, Kilsbergsleden och Lucialoppet.I juni tog han VM-guld – men när EM i mountainbikesprint avgjordes på Gibraltar på söndagen fick Örebrocyklisternas och Team Norras Edvin Lindh nöja sig med en sjundeplats. Tävlingen inleddes med att Lindh, som alltid brukar vinna kvalen, fick punktering där och slutade sist, vilket innebar sämre startpositioner i både kvarts- och semifinal. I kvarten lycakdes han ändå ta sig fram och bli tvåa, men i semifinalen blev han sist och åkte ut – och i B-finalen blev han trea för en sjundeplats totalt. Slovenen Jakob Klemencic tog herr-guldet, italiensak Gaia Tormena vann damtävlingen.
Lindh får nu i stället ladda om för världscuptävlingen i Barcelona på lördag. I fjol vann han ju totala världscupen, men i år har både tävlingen som skulle ha körts i Aten i september och finalen i Indien om två veckor blivit inställda (även i fjol blev ett gäng tävlingar inställda), så nu ska väldigt mycket till om Lindh ska kunna komma ikapp Klmencic som leder även där. Tvåan Jeroen van Eck, Nederländerna, är dock bara fyra poäng före, så den placeringen har Lindh alla möjligheter att ta (Klemencic är 74 poäng före med 120 kvar att köra om).Tisarens Seline Sannwald hamnade på pallen på samtliga distanser när inofficiella junior-EM i orientering, junior european cup, det här veckoslutet avgjordes i Skottland. Efter silver i sprinten och brons i långdistansen var hon i dag näst snabbast av alla på sistasträckan i stafetten, och förde upp Schweiz förstalag från nionde till tredje plats. Efterom Schweiz andralag var före räknas dock inte placeringen (i varje fall inte om det är samma regler som i övriga orienteringsmästerskap), så Norge som blev femma fick i stället tredjeplatsen. Däremellan fanns svenska andralaget med Alléskolans Izabella Ljungberg på sistasträckan som fyra – men eftersom svenska förstalaget vann räknas inte heller de.
Samma öde drabbade Lindebygdens jättetalang Axel Thybeck, som sprang i mål Sveriges tredjelag som fyra i herrjuniorernas stafett, men bakom både första- och andralagen (de var etta, tvåa, trea ut på sistasträckan, men Matthieu Bührer i Schweiz förstalag passerade både Odin Ek och Thybeck i skogen – Wilmer Selin höll däremot undan till seger). Femman Danmark tog därmed bronset. Alléskolans Arvid Tögenmark sprang andrasträckan i svenska fjärdelaget som blev 17:e.
I nationstävlingen lyckades Sverige tack vare stafettinsatserna med liten marginal passera Schweiz och ta förstaplatsen. Finland var rejält distanserat som trea.Och till sist då utlovade Moto tour-finalen från i går, där Hallén Johansson alltså vann den 32 kilometer långa finalen. Ski classics-åkaren stakade den distansen på strax under 81 minuter – och fick vänta nästan 5,5 minuter på att andre man, Robert Brundin, skulle komma i mål. Trean Viktor Rikner var nästan åtta minuter bakom och Viktor Hansson på fjärdeplatsen nästan en kvart bakom. Alltså samme Hansson som vann fem av de sex första etapperna i årets rullskidcup och avgjorde den tidigt. Hallén Johansson var hittills den ende som hade slagit honom, men han körde bara de två sista sträckorna. Rikner höll, tack vare tredjeplatsen, undan för tidigare flerfaldige mästaren Brundin i sammandraget med en poängs marginal – de slutade alltså tvåa och trea.
På damsidan förlorade Ellen Olsson striden mot systern Alma Olsson med två minuters marginal, men hon vann kriget och tog hem Moto tour med 27 poängs marginal efter 3–3 i inbördes möten och en extra seger då Alma inte kom till start. Olivia Hansson, som bara startade två tävlingar i år, blev trea. -
Martin Regborns sjunde och Jonatan Gustafssons andra världscupseger i orientering kom efter stor dramatik i sprintstafetten i schweiziska Uster i dag. Alva Sonesson på förstasträckan tappade kontakten med den absoluta täten i en tidig gaffling på förstasträckan och var 20 sekunder bakom Schweiz (Natalia Gemperle) och Norge (Victoria Hæstad Bjørnstad) när hon skickade ut Gustafsson på andrasträckan. Han gick hårt och minskade ett tag avståndet till 16 sekunder, men var 18 bakom det som alltjämt var en tätduo när han lämnade över till Regborn.
– En helt okej sträcka. Jag kände att jag fick gå ut i lite jaktläge där, men till första kontrollen var det några andra som fortsatte när vi sprang jättelänge efter en väg, och jag missade att vika in där jag skulle, så jag blev lite stressad efter det. Men sedan höll jag ihop det bra även om jag kanske slarvade lite med tekniken och bytte vägval några gånger när jag kände att jag började bli trött, sa Gustafsson till SVT.
Gustafsson hade tagit Sverige från åttonde till femte plats, och Regborn stängde snabbt den fyra sekunder stora luckan till fyran Tuomas Heikkilä, och de båda jagade stenhårt framåt. Schweiz (Tino Poslini) föll ifrån och till slut lyckades Heikkilä och Regborn gå ikapp ensamme ledare Kasper Fosser (Norge), men när Heikkilä sedan fortfarande att gå ifrån orkade Regborn inte svara. Finland etta, Norge tvåa (sex sekunder bakom) och Sverige trea (nio sekunder bakom) när Hanna Lundberg skickades ut på sistasträckan.
– Det var nästan som ett 5 000-meterslopp på bana, väldigt enkelt. Jag har tryckt på bra, men det går inte att göra så mycket på den här banan. Det skiljer nästan ingenting när det är så enkelt och inte så utslagsgivande, men jag är nöjd med det jag gjorde i dag, säger Regborn till SVT.
På Regborns Strava kan man se att han snittade 3.35 per kilometer under tävlingen – alltså inklusive kartläsande …
Lundberg jobbade snabbt ikapp duon framför, men fick också sällskap av världens, vid sidan om Tove Alexandersson, bästa orienterare i schweiziska Simona Abersold som på nolltid käkade in de 31 sekunder hon gick ut bakom Finland (Venla Harju). Ut på sista slingan hade alla andra fallit av i den höga farten, och det var en duell mellan Lundberg och Aebersold där Lundberg kom bakifrån på det långa upploppet och drog om med marginal – i mål skiljde tre sekunder (Norge blev trea, 14 bakom).
I morgon har Regborn chans på sin åttonde världscupseger, och Gustafsson på sin första individuella, när en knockoutsprint avslutar världscupsäsongen där Regborn fortfarande har teoretisk chans på totaltiteln. Regborn startar i kvartsfinal två, 11.35, och Gustafsson i kvartsfinal tre, 11.40. Därmed kan de inte möta varandra förrän i finalen. För matematik kring hur Regborn kan ta titeln, kolla in gårdagens blogginlägg. SVT:s sändning startar 13.00 och herrarnas semifinaler drar igång 13.50 (Regborn i första, Gustafsson i andra, om de tagit sig vidare dit). Finalen går 14.40.Marie Dasler blev dagens stora vinnare av länslöparna på Lidingö när hon krossade motståndet i K50-klassen – som springer tio kilometer – och vann med över två minuters marginal. Det är ju extra häftigt eftersom hon till vardags springer i K55-klassen, men just i Lidingöloppet är det av hävd tio år stora åldersspann i veteranklasserna, mot fem år överallt annars. Dasler, som är 57 – och alltså bara har två år kvar i klassen – spöade över sju år yngre löpare och vann på 42.36 mot Trångsvikens Agneta Ledin Näslunds 44.59 som tvåa (bara tre löpare var inom sex minuter bakom Dasler). Storådalens Birgitta Jansson vann för sin del med nästan 1,5 minuters marginal i K80-klassen (där hon gör tredje året).
I huvudloppet över 30 kilometer var det som vanligt främst örebroaren Linus Rosdahls prestation vi var spända på. Han valde att inte gå med en kvintett i täten som fick lucka efter sex kilometer, och sedan tappade han successivt hela tiden i tid, men låg kvar på position sex-sju (ihop med Arvid Örn, som sedan kroknade rejält), och när Akeles Senay Fissehatsion, som var med i tätklungan, klev av ärvde Rosdahl femteplatsen. Kenyanen William Nyarondia Morwabe vann på 1.37.15, bakom honom var det idel svenskar. Rosdahl i mål på 1.40.50 (i fjol gjorde han 1.38.40).
Tisdagsklubbens Simon Karlsson låg med i tätgruppen första tre kilometerna i sin Lidingöloppsdebut, men kände att han var tvungen att backa av (”Jag hade inte riktigt dagen för att mentalt och fysiskt pressa mig. Kanske var Köpenhamn halvmaraton för två veckor sedan med personbästa för hård urladdning”, skriver han på Strava). I stället blev Starts Per Enback näst bästa länslöpare när han slog sig in på en finfin tiondeplats på 1.43.51 vilket var retsamt nära att göra honom till den bästa Närkelöparen genom tiderna i Lidingöloppet (Rosdahl springer ju för Stockholmsklubben Hässelby). Bara Åsbros Patrik Johansson har nämligen varit snabbare än så, han gjorde 1.43.45 1986 (sex sekunder snabbare, alltså!). Enbacks tidigare bästatid var 1.45.23 från i fjol och räckte då till femteplatsen genom tiderna. Den femteplatsen tog nu i stället Örebro AIK:s Jonas Nilsson över när han gjorde 1.44.44 (Lidingöpers med nästan fem minuter!) för en 15:e-plats i tävlingen. Örebroaren Erik Berzell blev 39:a, Karlsson till slut 44:a – på 1.50.48 respektive 1.51.22.
Örebrofostrade Beata Falk upprepade 15:e-platsen från i fjol (nu på 2.05.59) i ett lopp där Linköpings Carolina Johnson slog banrekordet när hon kom in på mäktiga 1.49.19. Kajsa Rosdal kom av någon anledning inte till start, och i stället blev Hagabys Benita Månsson bästa löpare för en länsklubb i dag (i fjol var hon trea på den listan) med en 64:e-plats på 2.19.48. Starts Emma Reinhed Liljeqvist 74:a på 2.21.07.
På 15-kilometerdistnasen tog Hälleforsfostrade VM-löparen Louise Wiker en sjätteplats på 57.07 (fyra minuter bakom segrande norskan Kristine Lande Dommersnes) medan Tisarens Valter Pettersson – som i fjol vann M22:ornas tiokilometersklass men i år var överårig där – blev sjua på 49.40 (exakt tre minuter bakom segrande David Nilsson, Högby IF).69 löpare struntade i Stockholmsresan och sprang i stället Örebro parkrun, där Petra Hanaeus (20.43) och Isak Kopaas (19.34) var snabbast. Kopaas gjorde sin allra första start, Hanaeus sin 161:a (och hon har varit först runt de fem kilometerna 130 av dem).
Askersunds Stina Hagström och Örebrocyklisternas Therese Fjordäng har båda skördat stora framgångar i år och var i en klass för sig i BBR Bergslagen gravel i dag. Efter 103 kilometer spurtade de om det, och Hagström var först över linjen i Hällefors med 15 sekunders marginal. Örebroarna Malin Jansson och Linda Meijer var fyra och femma, fyra respektive 23 minuter bakom. Ex-örebroaren Matthias Wengelin återvände till länet och herrklassen, efter en spurtuppgörelse med Camp Dalslands Hugo Porath. Örebroaren och fjolårssegraren Axel Lindh var länge med i tätfajten, men hade dubbelt kedjestrul och tappade flera minuter och blev fyra. Kopparbergs multitalang (skidor, cykel) Oskar Söder blev sexa.
-
Det blev ju inget landsvägs-VM för Emilia Fahlin i år – men det blir ändå ett världsmästerskap. I gravel, grusvägscykel. Det stod klart när Svenska cykelförbundet på måndagen presenterade den svenska VM-truppen till mästerskapet i Belgien i oktober.
Fahlin fick sin första smak på sporten när hon körde en världsserietävling i Halmstad i mitten av augusti, och tog då en 13:e-plats, 6,5 minuter bakom segrande nederländaren Femke Markus, som i fjol var åtta på gravel-VM, över 146 kilometer. Fahlin har inte kvalat in till mästerskapet på den traditionella vägen, men ansökte om en plats hos Svenska cykelförbundet.
– Vi bestämde tidigt att vara restriktiva med ansökningar för de som inte kvalificerat sig själv till VM. Av dessa var det endast Emilia Fahlin som uppfyller de krav som vi ställt, även om det var positivt att fler ansökte om att få köra, säger Fredrik Kessiakoff, sammankallande i uttagningskommittén, till förbundets Instagram.
Uttagna är också Nathalie Eklund, Hanna Nilsson, Clara Lundmark och, på herrsidan, Michael Tjulander som alla kvalat in den traditionella vägen.
Damernas VM-lopp avgörs den 11 oktober, och går över 131 kilometer i södra Belgien, med mål i Maastricht.Vad sägs om ett 41 dagar långt löplopp? 2 348 kilometer genom Europa, från Flensburg (i norra Tyskland, på gränsen mot Danmark) till San Marino? Det är precis vad Karlskogalöparna Regina Johnson och Leonora Johnson just genomfört, och 57-åriga Regina (som är mamma till Leonora) slutade tvåa. Starten för årets Transeuropalauf gick 7.00 på söndagen den 3 augusti, och på eftermiddagen den 12 september kom löparna fram till målet. Det handlade om dagsetapper om i snitt 57 kilometer (som kortast 48 kilometer, som längst 72 – alltså ultralopp 41 dagar i rad) där resultatet varje dag ackumulerades till en total över de 235 milen.
Japanska Ykari Nabeshima vann på 299 timmar och 46 minuter, medan Regina var 27,5 timmar bakom på andraplatsen (så någon riktig spurtduell var det inte) med totaltiden 327 timmar och 13 minuter.
Leonora, som hade rejäla skadeproblem men ändå tog sig igenom, slutade fyra på 354 timmar och 26 minuter. Totalt kom åtta damer till start och fem tog sig hela vägen till San Marino. Loppet började för Johnsons del som en del i Reginas make Toms 60-årsfirande, men han fick kasta in handduken efter tio etapper.
På herrsidan var det sex tyskar i topp, med Rene Strosny överst på pallen. Han avverkade de 235 milen på 207 timmar och 17 minuter och vann med nästan elva timmars marginal till Florian Reus (som i sin tur faktiskt bara hade 34 minuter bak till trean Matthias Völkel som spurtade in den sista, 48,6 kilometer långa, etappen på 3.52 och bara där tog in nästan en timme).
Ett fascinerande lopp, minst sagt.
Tidigare har Transeuropalauf genomförts 2003 (från Lissabon till Moskva), 2009 (från Bari till Nordkap) och 2012 (från Skagen till Gibraltar).Bland alla löpartävlingar som avgjordes i helgen bommade jag halvmaran i Köpenhamn, Copenhagen half marathon. Tisdagsklubbens formstarke Simon Karlsson – som närmast siktar mot Lidingöloppet och Frankfurt marathon – persade med 30 sekunder när han sprang in på 1.07.14, och passerade därmed orienteringsgiganten Jörgen Mårtensson på länets genom tiderna-lista på distnasen där Karlsson nu är fyra bakom Martin Regborn (1.05.09), Mikael Abrahamsson (1.06.10) och Patrik Johansson (1.06.22). Karlsson öppnade hårt och gjorde femmorna på 15.29/15.58/16.11/16.09 och sista 1,1 kilometerna på 3.28. Att det är bra startfält i Köpenhamn understryks av att kanontiden bara räckte till en 82:a-plats, som trea av svenskarna. Kenyas Nicolas Kipkorir vann på 58.23, fem löpare var under timmen.
-
Det blev favoritsegrar i Spartacusstafetten när Tisdagsklubben inte kom med full styrka och IF Starts därför tog hem både dam- och mixedklasserna: Petra Hanaeus, Malin Wiremalm och Emma Reinhed Liljeqvist (på sex-, tre- respektive niokilometersdistanserna över två, ett respektive tre varv i Karlslunds trekilometersspår) vann med nästan tre minuters marginal (1.12.33 mot 1.15.27) före Örebro AIK:s lag med Isabelle Karlsson, Iva Fagré och Hanna Imhagen medan Starts andralag, med Marie Dasler som ankare, tog tredjeplatsen. Militära femkamps-världsmästaren Siri Englund från Örebro sprang andrasträckan i ett föreningsblandat lag som blev fyra, närmast före ett hopplock av orienterare. I mixedklassen var det Starts andralag som, med drygt en minuts marginal, spurtade förbi och slog klubbens förstalag: Henning Janegren, Amanda Karlsson och Elias Zika vann före Johan Ingjald, Tuwa Montén och Anders Montén. Kumlas lag med Lars-Erik Höög, Malin Lindberg och Dan Bäck tog tredjeplatsen.
På herrsidan var ett föreningsblandat lag med orienterare – Valter Petterson, nyss hemkommen från EM, på förstasträckan, Erik Berzell på andra och tidigare landslagslöparen Oskar Andrén på tredje – snabbast, höll undan för Tisdagsklubben med Simon Karlsson som ankare (och Erik Axelsson och Philip Sander) med 45 sekunders marginal. Men eftersom bara rena föreningslag räknas i löparserien så tog Tisdagsklubben maxpoäng där. Här fick Start nöja sig med tredjeplatsen genom Måns Dahlberg, Arvid Andersson och Per Enback, närmast före två Tisdagsklubben-lag. Trefaldige olympiern Johan Röjler dök upp och sprang sistasträckan för ett lag med skrinnare från SK Winner, som blev elva.
Resultaten lär ha gjort att Start utökade sin ledning i seriens föreningstävling.
Nästa deltävling i Södra Svealands löparserie är DM på 10 000 meter på Transtensvallen i Hallsberg på lördag.Viktor Hansson gjorde femte starten – av sex möjliga – och tog femte segern i årets Moto tour (den lokala rullskidserien), som han dominerar. Han lämnade de andra bakom sig efter 1,5 kilometer och vann den 17 kilometer långa masstartstävlingen i Asker med över 1,5 minuter före Viktor Rikner som tog andraplatsen fyra sekunder före Mattias Fritz. Ellen Olsson slog syrran Alma med drygt två minuter, och därmed är det 2–2 i inbördes möten i årets Moto tour – men Ellen toppar tabellen med 25 poängs marginal eftersom hon kört (och vunnit) en deltävling mer. Två deltävlingar återstår, härnäst väntar Karlslunds IF:s öppna klubbmästerskap i Kåvi nästa onsdag.
-
En dag försenad är bloggen nu tillbaka.
Det är lite uppstartsjobb att göra. Det har så att säga hänt en del under sommaren.
Jag orkar förstås inte skriva om allt i detalj. Men vi får ta de stora dragen av vad som hänt under de drygt 1,5 månader som jag varit på semester (nå, jag har faktiskt jobbat fem dagar under den här perioden, men inte bloggat).
** Jonatan Gustafsson, Martin Regborn och Valter Pettersson (A-landslagsdebut!) har sprungit orienterings-EM i Belgien – och Gustafsson har även hunnit med world games i Kina. Pettersson fick sista platsen trots att han blev diskad från SM-finalen i knockoutsprint där han kom in som tvåa, på bekostnad av klubbkompisen Oskar Andrén som blev förste man utanför truppen (SM-fyra i knockotusprint) trots att han på rena resultat skulle haft platsen (Andrén var inte så nöjd med det på sina sociala medier – ett drama i mikroformat då Andrén ju jobbar åt Svenska orienteringsförbundet men nu fick nobben av kollegorna där). Gustafsson tog EM-silver i knockoutsprint och har därmed resultatraden VM-brons, EM-silver, VM-brons, EM-silver i just den disciplinen de senaste fyra åren. Dessutom tog han world games-silver och EM-brons i sprintstafett (och blev sjua på medeldistans på world games, tia på sprinten på EM och 13:e på sprinten på world games), på EM var också Regborn med i svenska bronslaget, men i övrigt fick han nöja sig med en sjundeplats i knockoutsprintfinalen (de var sju där eftersom finländaren Akseli Ruohola fick en friplats efter att ha blivit nedriven i semifinalen) och en 28:e-plats i individuella sprinten där han kom in som regerande världsmästare men var 68 sekunder bakom segraren Mathias Barros Vallet i mål (”Jag hade höga ambitioner inför den individuella sprinten på EM, så det smärtar att misslyckas så brutalt när det inte finns någon annan förklaring än att jag helt enkelt inte var bra nog på den utmärkta banan”, skriver Regborn på Instagram). Regborn ligger ändå trea i totala världscupen med slagläge inför de två avslutande individuella deltävlingarna i Schweiz om tre veckor. Regborn har också hunnit ta SM-silver i sprint, Gustafsson guld i knockoutsprint. Valter Pettersson? Han blev noterad som 64:a i knockoutsprinten efter att ha blivit utslagen som 22:a i sitt kvalheat (20 sekudner från att avancera till kvartsfinal).
** Emilia Fahlin tog den något prestigefyllda positionen som lanterne rouge – sist av alla som går i mål i Tour de France – efter att ha genomfört sin roll som hjälpryttare till punkt och pricka. Hon är första svensk genom tiderna att bli lanterne rouge, även om man räknar in herrtävlingen. 154 startade, 124 tog sig i mål, Fahlin höll fransk Alison Avoine före sig med 34 sekunders marginal. ”För min del blev det ett race mot tidsgränsen (time cut) under de sista etapperna i bergen. Där och då undrade jag flera gånger varför jag frivilligt valt att genomlida detta. Men så kom man till den där andra andningen ibland, uppför backarna när man fick energi från den enorma publiken. Folk hejar som galningar – både på de ledande åkarna och på den sista, med samma passion och pepp! Även om jag var sist på resultatlistan, som lanterne rouge, loppets röda baklykta, så har jag krigat mig igenom. Jag har vunnit mina egna fighter: att inte ge upp när det vore det enklaste. Med tanke på alla som tvingats kliva av längs vägen, må jag vara sist på listan (eller först, om man vänder den upp och ner) men det är en personlig seger att få fullfölja mitt andra Tour de France”, skrev Fahlin själv på Örebrocyklisternas hemsida. Pauline Ferrand-Prévot (Frankrike/Lease a bike) vann touren, Fahlins stall Arkea-B&B hotels största framgång var franska Titia Ryos andraplats i ungdomstävlingen.
Fahlin har också hunnit debutera i pop-disciplinen gravel (13:e på andra tetappen av Gravel, Grit ‘n Grind i Halmstad, 6,5 minuter bakom segrande Femke Markus, Nederländerna, som var VM-åtta i fjol) och körde i lördags världstourtävlingen Classic Lorient Agglomération, där hon bröt (nederländska Mischa Bredewold, Team SD Worx, vann).
** Axel Lindh är uttagen till långdistans-VM i mountainbike som körs på lördag. Han hade en lite tuffare upplevelse i Cykelvasan i år (21:a efter att ha kommit in mot Mora i en stor klunga som gjorde upp om femteplatsen) men ligger å andra sidan alltjämt tvåa i Sverigecupen.
** Edvin Lindh hade ett par tuffa tävlingar i världscupen efter sitt VM-guld, men vann i São Paulo senast och ligger trea i totalen med slagläge på andraplatsen och viss chans på att försvara totalsegern inför finalen i Barcelona i oktober (ett par deltävlingar verkar ha blivit inställda, precis som i fjol).
** Jacob Ahlsson vann förstås de båda tempoloppen (ett långt och ett kort) men också sammandraget vid Svanesunds 3-dagars. Tävlingen var final i årets Sverigecupen, där Ahlsson klättrade till tredje plats i sammandraget efter två segrar på tredje starter (totalt ingick sex tävlingar).
** Linus Rosdahl har fått se sitt SM-brons från Stockholm marathon i maj förvandlas till ett silver då det visade sig att guldmedaljören Samuel Russom var dopad (testade positivt för meldonium vid SM i halvmaraton). Det blir örebroarens finaste individuella SM-medalj hittills, tidigare stod han på fem brons (tio kilometer 2024, halvmaraton 2022, maraton 2024 och 2025, lång terräng 2021). Men det där var ju i grunden en tråkig historia – roligare var att Rosdahl vann Ultravasan 45 på nytt banrekord – 2.32.40 – efter att ha fått med sig Tisdagsklubbens Simon Karlsson hela vägen (han blev tvåa på 2.32.40 efter sitt livs lopp, även han under det tidigare banrekordet och över fem minuter före trean Mikael Ekvall; Örebro AIK:s Andreas Ingberg blev tia på 2.54.13). Rosdahls syster (och Karlssons klubbkompis) Kajsa Rosdal blev femma i Trailvasan 30 på 2.13.46, Erik Anfält tog ännu en topp tio-placering i Ultravasan 90 (nu sjua på 6.36.46) där Lindesbergsfostrade Elin Engström blev 13:e efter att ha vunnit en spurtuppgörelse efter drygt åtta timmar och 40 minuters löpning. Hälleforsbaserade Silverleden ultras lag med profiler som Linus Wedin, Fredrik Berg, Simon Sveder och Ola Backlund (ja, övriga i laget ska väl också nämnas: Thobias Berggren, Tommy Sundberg, Emil Grip, Madelene Casta och Tommy Holmberg) vann Vasastafetten med över 16 minuters marginal.
** Per Enback (tidigare Arvidsson) tog karriärens bästa SM-placering när han blev tolva på 10 000 meter i Karlstad – och passade på vägen på att persa med nästan två minuter (23 sekunder om man räknar in landsvägslopp på tio kilometer). 30.23,17 skrevs tiden till, vilket för upp honom från 43:e till fjärde plats på Närkebästalistan genom tiderna – nu endast bakom Martin Regborn, Mikael Abrahamsson och Kjell-Arne Sjögren som är de tre länslöparna som gått under tre minuter. Simon Karlsson blev i samma lopp 16:e på SM på 31.04,45. Enback leder också Södra Svealands löparserie efter segrar i båda sommarens individuella lopp (Dalenrundan och Östansjöloppet). På damsidan toppar alltjämt Petra Hanaeus efter seger i Östansjö och en tredjeplats i Brevens bruk där Kajsa Rosdal vann. I Stripastafetten vann Tisdagsklubben på herr- (John Lundström, Simon Karlsson, Philip Sander) och damsidan (Vilma Wahlqvist, Sara Leksell, Kajsa Rosdal) medan Start tog hand om mixklassen (Emma Reinhed Liljeqvist, Jimmy Jansson, Johan Ingjald). I morgon, onsdag, är det dags för Spartacusstafetten.
** Liduina van Sitteren och Marie Dasler representerade Sverige vid den nya veteranfinnkampen, och blev etta och tvåa på fem kilometer väg på 18.06 respektive 19.15 (18 sekunder från hennes svenska K55-rekord), och bidrog därmed när Sverige vann kampen mot Finland med 82–49. I helgen kasserade Dasler också in fyra nya veteran-SM-guld, på 800 (2.37,05), 1 500 (5.13,25), 5 000 (18.49,05) och 10 000 meter (39.32,67). Bo Persson sopade förstås rent på sina tre distanser i M70-klassen, 1 500 (5.55,58), 5 000 (22.37,50) och 10 000 meter (46.26,46) och van Sitteren vann motsvarande distanser i K35-klassen (4.53,84, 17.49,73 respektive 37.27,41). Bos fru Ljiljana Persson vann SM-guld på 1 500 meter med 9.00,82.
** Och Örebroaren Karin Gustafsson tog sitt livs första internationella topp tio-placering, individuellt (hon var fyra i stafett för några år sedan) när hon blev just tia i sprinten på mountainbikeorienterings-VM i Polen – 62 sekunder från medalj. Hon blev också 18:e på medeldistansen, 23:a på masstarten och 25:a på långidstansen. I helgen följde hon upp med ett brons i långdistans när svenska cupen avslutades med tre SM-tävlingar på tre dagar (i sammandraget blev hon fyra, tredje bäst av svenskorna).
Konditionsbloggen 