Nu har poängtabellen för Södra Svealands löparserie uppdaterats efter de senaste två veckornas tre lopp: Björnlunken, Fjugestaloppet och korta terräng-DM. På herrsidan behåller Starts Per Enback sin ledning, men Tisdagsklubbens John Lundström och Simon Karlsson är genom sina andra- respektive förstaplaceringar i DM nu bara fem respektive sex poäng bakom. På damsidan är Petra Hanaeus ikapp klubbkompisen Emma Reinhed Liljeqvist – som stod över alla tre tävlingarna – på poäng, men Reinhed Liljeqvist leder på fler segrar (2–0). En tredje startlöpare, Marie Dasler, är ny trea, tre poäng bakom. Sju tävlingar är avklarade, 19 återstår. Härnäst väntar Hälleforsterrängen på lördag, den 16 maj.
Jag har ju inte tagit mig tid att redovisa resultaten från varken Björnlunken (lördagen den 2 maj) eller Fjugestaloppet (onsdagen den 6 maj) heller, så vi går igenom det lite snabbt:
>> Marie Dasler vann det 18,3 kilometer långa terrängloppet Björnlunken i Kungsör på 1.22.52, nästan åtta minuter före tvåan Åsa Bergman, Västerås LK, och ytterligare 1,5 minuter före Petra Hanaeus. På herrsidan dök gamle VM-löparen David Nilsson, från Öland, upp och vann på 1.11.34, fem minuter före ett par Ärla SK-löpare som tog hand om de största poängen i serien. Starts Jimmy Jansson var bästa länslöpare på fjärde plats, sex minuter bakom Nilsson (1.16 från Ärlas Joakim Rosendal som var etta i seriesammanhang), och sedan fick man bläddra ned till 16:e plats för att hitta Starts Johan Ingjald. Det gick också att köra en dubbel, 18,3 kilometer mountainbike följt av 18,3 kilometer löpning. Där har jag inte sett någon resultatlista, men Vretstorps Tomas Karlsson lär i varje fall ha varit topp sex.
>> I Fjugesta, på en lätt kuperad femkilometersslinga med varierat underlag, vann Örebro AIK:s Hanna Imhagen på 20.06, 17 sekunder före Dasler och 50 före Garphyttans Ellen Olsson, kanske mest känd som skidåkare. Hanaeus, Jenny Dollerup och Karlstadslöparen Emelie Lindgren Holmedal tog också poäng i serien som fyra, femma och sexa. Enback stack iväg direkt och vann till slut med över minuten före Tisdagsklubbens Oskar Hansson på 16.40 resepektive 17.54. Garphyttans talang Arne Lagerqvist, 15, tog tredjeplatsen på 18.03. Mathias Viktorsson, Daniel Torége och Simon Hagström tog de tre sista poängplatserna i serien.
Etikett: Tomas Karlsson
-
-
När min lilla tävling Porlas jullopp avgjordes på lördagseftermiddagen – med tävlingscentrum på gården utanför mitt hus i Porla Brunn – blev det en riktig spurtuppgörelse mellan Vretstorps Tomas Karlsson, som ledde länge, Tisdagsklubbens Janne Werner, som kom ikapp med några få hundra meter kvar, och Jimmy Iwersen, som försökte hänga Werner in i det längsta.
Loppet avgjordes med jaktstart på tänkt världsrekordtid per ålder enligt internationella veteranfriidrottsförbundets omvandlingstabell, vilket gjorde att Berit Åström, 69, gick ut först medan Ulf Gustafson, 35, fick starta sist (medan Alice Åström, 14, startade mitt i och var snabbast av damerna). Werner, 36, startade 29 sekunder bakom Iwersen, 41, och 1.31 bakom Karlsson, 54. Det var det som bäddade för den spännande spurtuppgörelsen, som Werner tog hem 23 sekunder före Iwersen som i sin tur hade sex sekunder på Karlsson (Alice Åström hade startade 57 sekunder bakom Tina Karlsson, 51, och sprang ikapp dem och vann till slut med nästan 1,5 minuters marginal medan Alice Werner Sääw, 11, var trea, bara 25 sekunder efter Karlsson).
Loppet var också den sista deltävlingen i Porlas löparcup, där duathlonet Run, bike, run och Porla Brunnsloppet var de två tidigare tävlingarna. Där drog Iwersen det längsta strået på herrsidan närmast före Karlsson och Gustafson (det var de tre som deltagit i alla tävlingarna) medan Alice Åström tog hem det på damsidan.Årets jul-parkrun i Örebro lockade inte lika många löpare som det brukade göra före pandemin (men flest under åren som följt därefter, 55 stycken), men Petra Hanaeus kom till start och var förstås snabbast runt av damerna med 21.23. Erik Höglund snabbast av herrarna med 19.38. Ett kul namn i resultatlistan var hockeyettanklubben Lindlövens assisterande lagkapten Oliver Arle Östergren som debuterade på 22.08.
-
Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där Tisdagsklubbens Simon Karlsson är tillbaka som gäst. Bland annat berättar han allt om uppladdningen inför Berlin marathon som startar 9.15 morgon bitti (lite oklart om det sänds någonstans, jag har inte lyckats hitta någon sådan information). A-målet är 2.20, B-målet det 41 år gamla Närkerekordet på 2.21.46 eller i varje fall perset på 2.23.43. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.
Det blev ingen total världscupseger – eller ny pallplats på en enskild deltävling – för Martin Regborn när årets sista individuella lopp i orienteringens världscup avgjordes i finska Kuopio på lördagen. Och med facit i hand hade det inte räckt om Regborn sprungit skiten ur alla andra – även om han vunnit hade norrmannen Kasper Fosser tagit hem totala världscupen (då med sju poäng, nu när Fosser blev tvåa och Regborn tolva så blev det 98 poäng).
Men man ska veta att Regborn försökte sitt bästa och laddade järnet.
– Jag tänkte ändå att det var ganska långt bakåt (i totala världscupen), så jag tänkte att jag skulle försöka gå hårt och göra som jag brukar, så kanske jag kan matcha honom (Fosser), sa han till SVT efteråt.
Regborn slutade ändå, med hela 52 poängs marginal, tvåa i världscupen (precis som för två år sedan).
– Det hade varit kul att kunna utmana Kasper, men samtidigt var det ett väldigt, väldigt tufft läge och jag hade det inte i egna händer heller. Även om jag hade vunnit så hade jag inte tagit honom (i totala världscupen), så det spelar ingen roll. När han är som bäst, då är han bättre än mig, så det är en värdig vinnare av totala världscupen, sa Regborn till SVT.
Nå, Regborn blev alltså tolva, och sjätte bästa svensk, 2.18 bakom segrande Eirik Lnagedal Breivik och 65 sekunder från pallen. Drygt en minut försvann på den lite längre sträckan från den tredje till den fjärde kontrollen, och där var Regborn inte riktigt överens med den finske kartritaren.
– Jag sprang bara rätt nedför en sluttning och plötsligt blev det alldeles grönt (tätare skog, på orienteringsspråk) och bara ”oj, är jag så långt till höger?” Ja, då är jag ju rätt på, då fortsätter jag rakt på, men så kom jag ned och såg slutet på åkern och … Ja, jag tyckte det var grönt där, så jag blev väldigt förvirrad. Det var dumt, man ska ha koll ned där, sa Regborn till SVT – för det visade sig att han inte alls var så långt till höger och fick en lång omväg in mot kontrollen efter att han kommit ned på den där åkern.
Andre örebroaren i startfältet, Anton Johansson, gjorde en jättebom från sjätte till sjunde kontrollen, en kort teknisk sträcka i ett grönområde som tog Berivik 52 sekunder men Johansson över sex minuter, och i det läget var han nere på 109:e plats av 143 startande. I mål 9,5 minuter bakom segraren, på 81:a plats.
I morgon avslutas orienteringens världscup med en stafett där Regborn är ankare i Sveriges förstalag, där Viktor Svensk springer första- och Max Peter Bejmer andrasträckorna. Anton Johansson springer förstasträckan i tredjelaget. I nationscupen ligger Sverige trea bakom Norge och Schweiz inför de båda stafetterna i morgon, men det skilje rså lite att resultaten i morgon kommer bli helt avgörande (2 000 poäng står på spel, och sverige är 51 respektive 38 poäng bakom).Örebrofostrade Linus Rosdahl följde upp fjolårets andraplats, som bästa svensk, på Lidingöloppet med att bli trea och näst bästa svensk – men framför allt sprang han för första gången under drömgränsen 1.40, och till på köpet under 1.39 också (tidigare som bäst 1.40.26). Han landade på 1.38.40 och var bara 22 sekunder bakom segrande Ebba Tulu Chala (Keep up running club) och 19 från Oscar Niyonzima, Burundi/Runacademy IF.
Tiden gör att Rosdahl slår sig in som nionde snabbaste svensken på Lidingöloppet genom alla tider, och som en av tolv svenskar som gått under 1.39 (banrekordet har kenyanen Isaac Chemobwo på osannolika 1.33.33 från 1998).
De tolv svenskarna som gått under 1.39:
1) Mustafa Mohammed, 1.37.10 2008.
2) Magnus Bergman, 1.37.24 1992.
3) Napoleon Salomon, 1.37.41 2018.
4) Robel Fsiha, 1.37.54 2019 (tror inte han blivit fråntagen den tiden, trots dopningsdomen året efter).
5) Samuel Tsegay, 1.37.59 2022
6) Pär Wallin, 1.38.06 1986.
7) Håkan Börjesson, 1.38.10 1989.
8) Ebba Tulu Chala, 1.38.18 2024.
9) Mats Erixon 1999, Linus Rosdahl 2024, båda 1.38.41.
11) David Nilsson, 1.38.44 2016.
12) Mats Hellstadius, 1.38.56 1987.
[Samuel Russom gjorde 1.36.55 2021, men var ännu inte svensk medborgare.]
Linus syster Kajsa Rosdal, Tisdagsklubben, blev bästa länslöpare på damsidan på finfina 2.13.06 (kolla hennes utveckling: 2.29 2017, 2.22 i fjol, 2.13 nu; nu topp tio i Närke genom tiderna, dessutom), 54 sekunder före IF Starts Emma Reinhed Liljeqvist på 2.14.00. Benita Månsson 40:e på 2.16.55 och Elin Vinblad 52:a på 2.21.25. Carolina Wikström vann på 1.51.36.
På herrsidan tog Starts Per Arvidsson en fin 15:e-plats (tolva av svenskarna) på personbästat 1.45.24 (det är bättre än Erik Anfälts pers från 2015 då han blev näst bäste svensk) och gör Arvidsson till den femte bästa Lidingöloppslöparen som representerar en klubb i det gamla Närkedistriktet (det gör ju inte Rosdahl längre, eftersom han numera springer för Hässelby, men han har en bättre tid än Arvidsson från åren i KFUM Örebro). Örebro AIK:s Jonas Nilsson sprang in som 29:a på 1.49.29 och Simon Schagerström som 33:a på 1.50.27.
Jonatan Gustafsson, som tagit både VM-medalj i orientering och sprungit Finnkampen på 1 500 meter i år blev fyra på 15-kilometersloppet på Lidingö som också avgjordes i dag, blott 16 sekunder från andraplatsen men nästan två minuter bakom Malmö AI:s Jonas Glans (tidigare Leandersson) som vann på 45.59 mot 47.46 för Gustafsson. Tisarens Valter Pettersson, som avslutade swedish league-säsongen så lysande förra helgen, slog till med en klasseger bland de äldre juniorerna, M22, som springer tio kilometer. Han vann på 32.14, 23 sekunder före Gabriel Claesson (IKHP). Starts Hugo Örn femma på 35.40. KFUM Örebros Linus Wedin, som vann nordiska finalen i golden trail-serien förra helgen, var nu sjua i P17-klassen (som också sprang milen), på 35.19 (IFK Lidingös egen Sebastian Lörstad vann på 30.51; med det var han snabbare än alla andra som sprang tio kilometer i dag – Valter var näst snabbast). Starts veteran-VM-medaljör Marie Dasler vann K50-klassen (på Lidingö kör de av hävd tioårsklasser, så där springer Dasler i K50 trots att hon är 56 år) med 43 sekunders marginal (med 42.53 över milen) och Storådalens Birgitta Jansson tog en utklassningsseger i K80-klassen när hon vann med över fyra minuters marginal på fyra kilometer (26.26 blev Janssons tid).Det blev hemmaseger när en jetlagad Axel Lindh – som alltså valde att stå över säsongens sista världscuptävling, i Lake Placid, och flyga hem direkt efter VM – dök upp i Hällefors och tog hem den 103 kilometer långa graveltävlingen BBR Bergslagen gravel tre sekunder före Isak Magnusson, Team IBT-Tripeak. Kumlasonen Jonathan Ahlsson var med i den då sex man starka tätklungan vid passeringen i Sävsjön, två mil innan mål, men fick släppa in mot Hällefors och var 1.40 bakom på femteplatsen. Lisa Nordén, som det hade pratats om så mycket på förhand, kom aldrig till start och i stället fixade örebroaren Malin Jansson (Lindhs sambo) seger åt Team Norra även på damsidan, med nästan fem minuters marginal till Ludvikas Maria Silfwerin på andraplatsen. ”Benen började säga ifrån fram mot de avslutande kilometrarna. Jag lyckades dock få ett par meter på det avslutande motionsspåret och gled över linjen som etta”, skriver Lindh på instagram.
I dag avgjordes också säsongens sista deltävling i Moto tour, den lokala rullskidcupen, en 31 kilometer lång masstart med start i Mogetorp och mål uppe i Ånnaboda. Bara tio stackare (varav noll damer) kom till start – men det bjöds ändå på stor dramatik när tjecken Josef Zizala spurtade ifrån Robert Brundin och vann med 7,9 sekunders marginal (Viktor Rikner på tredjeplatsen var slagen med över åtta minuter). Det var första gången Brundin fick stryk i Moto tour sedan Jimmy Axelsson slog honom i finalen 2020 (sedan dess hade han vunnit de 26 tävlingar han ställt upp i, men å andra sidan missat en, så den verkliga sviten var på sju raka segrar).
Segern i sammandraget var dock redan klar, och det ända som nu hände var att Brundin slutar året på 271 poäng i stället för maximala 276 (tvåan Mattias Fritz landade på 149 och trean Larz Andersson på 132). I och med att ingen dam kom till start blev Olivia Hansson mästare i kavaj på 43 poäng före Alma Olsson på 21 och Ellen Olsson på 18.I Laxå avgjordes årets enda duathlon i länet (med mig i arrangörsstaben); Run, bike, run. Örebroaren Linda Nilsson (1.35.10) och Karlskoga Friidrotts Jimmy Iwersen (1.14.44, seger med nästan fyra minuter före Vretstorps Tomas Karlsson och ytterligare två före gamle endurokungen Thomas Bengtsson från Karlskoga) var snabbast runt den första upplagan av loppet som bestod av två kilometer löpning, 20 kilometer cykel och fyra kilometer löpning (löpning i kuperat motionsspår, cyklingen företrädesvis på platta grusvägar).
53 löpare var kvar hemma i Örebro och sprang Örebro parkrun, och av dem var Petra Hanaeus (20.43) och Oskar Hansson (18.41) starkast den här veckan. Och om ni hört namnen förut så beror det på att det är de båda som varit snabbast runt flest gånger historiskt, på dam-respektive herrsidan. Hanaeus 101 gånger, Hansson 37.
-
Stockholmaren Johanna Bäcklund, som sprang maran på friidrotts-VM så sent som 2019, var ju storfavorit i Örebro AIK:s öppna klubbmästerskap över tio kilometer, på banvallen mellan Karlslund och Latorp, i kväll. Men när både arrangörsklubbens egen Erica Lech, nybliven SM-silvermedaljör i maraton, och KFUM Örebros Fanny Schulstad, som slog distriktsrekordet i maraton i våras, efteranmälda sig blev det toppklass på tävlingen där jag i gårdagens inför-inlägg baissade damklassen (ur ett länsperspektiv).
Och faktum är att Lech inte bara utmanade Bäcklund – hon rett och slett sprang ifrån henne och vann med 34 sekunders marginal på nya personbästat 35.16 (därmed är hon nu bara en, i stället för tre, sekunder bakom Liduina van Sitteren i kampen om det inofficiella Närkerekordet på distansen; van Sitteren saknades, liksom Lisa Bergdahl, i kväll).
Bäcklund sprang in på 35.50 medan Schulstad tog tredjeplatsen på 36.42. Västerås Emilia Brangefält, ensam kvinna i B-ehatet, tog fjärdeplatsen på 37.50 och därmed tredjeplatsen i cup-räkningen eftersom Västmanland från och med i år ingår i distriktet. Kristlina Smårs och Julia Johnsson sprang i C-heatet och tog femte- och sjätteplatserna i loppet vilket gav fjärde- och femteplatserna i cupen och silver och brons i KM (för man får ju inte glömma bort att det, som namnet antyder, också är ett klubbmästerskap) på 39.55 respektive 40.54. Petra Hanaeus tog sista cuppoängen på 40.59, 21 sekunder före ultradistans-VM-löparen Frida Södermark.
Segern för upp Lech i topp i långloppscupen igen (hon ledde från segern i premiären, Nora marathon, tills Therese Persson gick förbi i Vintrosaloppet senast), via tre segrar och en andraplats. Persson är tvåa nu, trots att hon var utanför poängplats i kväll, van Sitteren är kvar på tredjeplatsen.
På herrsidan drygade Per Arvidsson ut sin ledning i cupen med sin fjärde seger på fem starter i år och blev dessutom den 23:e herrlöparen från distriktet genom tiderna att göra landsvägsmilen under 32 minuter (enligt den officiella statistiken, som just på den här distansen dock enbart inkluderar SM och lopp i länet, så det finns en viss felmarginal). Han persade med 32.03 i Startmilen i april och kutade nu på 31.55, och vann med 45 sekunders marginal till Västerås Felix Persson (32.40). Men eftersom Arvidsson springer för IF Start var det Andreas Ingberg på tredjeplatsen som blev klubbmästare på 32.42 (två sekunder bakom Persson men tre före Tomas Mikaelsson från Vilhelminakluben Dalasjö IK, som blev fyra). Jonas Nilsson tog femteplatsen, cup-fjärdeplatsen och KM-silvret på 33.02 medan Anton Öhman stärkte sin andraplats i cupens sammandrag genom att bli cup-femma och KM-bronsmedaljör på 33.18. Tisdagsklubbens Simon Karlsson tog sista cuppoängen, och var siste löpare under 34 minuter, på 33.36.
Västerås-Persson är nyss fyllda 17 år och var därför snabbast junior – men värda att nämna är också Startduon Linus Wedin och Edvin Halldin som tog andra- och tredjeplatserna i juniorklassen på 37.03 respektive 38.20, finfina tider, inte minst som de är två respektive ett år yngre än Persson (inga damjuniorer kom till start).När alla katterna var upptagna med att springa i Örebro passade råttan på att dansa runt Söderhavet, utanför Kvarntorp. Ja, alltså, konditionsbloggaren själv sprang hem tredje upplagan av Söderhavet runt. Jag sprang bara fem sekunder snabbare än i fjol (10.32 nu mot 10.37 då) över 2,8 kilometer stig, men då var det betydligt fler snabblöpare med (Michael Weldai vann på 8.50). Men i dag var konkurrensen snällare, och jag vann 52 sekunder före Tomas Karlsson, Vretstorp, och ytterligare 22 sekunder före trean, Örebro AIK:s Tomas Galmén. Tina Galmén vann damklassen (på 15.39), drygt 2,5 minuter före Anthe Patuzzo. Det var 18 deltagare i år, mot drygt 20 de senaste åren. Inte dåligt med tanke på krocken med klubbmästerskapet i Örebro, men det är lilla fina loppet förtjänar fler löpare.
-
Det är tveksamt om Marcus Jansson ens själv kan hålla ordning på hur många SM-guld han har i mountainbikeorientering (någon dag ska jag räkna efter, men inte i kväll), men i dag tog han i varje fall ännu ett. Långdistans stod på programmet uppe i Ångermanland, och även om han var långt ifrån lika överlägsen som i fredagens sprint så bärgades SM-tecknet med marginal. 33 sekunder bak till tvåan Marcus Wadell, Ulricehamn. garphyttesläktingarna Erik och Thomas Jansson var sjua respektive nia av 15 startande, drygt tio respektive nästan 17 minuter bakom. Karin E Gustafsson hade femte bästa tid i mål men diskades, lär väl ha stämplat fel någonstans efter banan. Haninges Anna Tiderman var tolv minuter snabbare runt, över fem minuter före tvåan, och tog liksom Jansson guld för andra dagen i rad.
Kopparbergs Oskar Söder var bara elva sekunder från att göra samma sak – följa upp ett första SM-guld den här veckan med ett andra – men fick nöja sig med silver bakom Faluns Vilmer Ekman i P14-klassen när mountainbikens tyngsta disciplin, crosscountry, avgjordes i Göteborg på lördagen. Söder vann ju i tempo-SM på mountainbike i torsdags. Lillebror Hugo Söder tog däremot SM-guld i P12, på samma sekund som Faluns Isak Unger. Gustav Enhörning blev bästa Almbycyklist med en 14:e-plats, 3,5 minuter bakom Ekman i P14. Eliten och juniorerna kör i morgon. Landsvägscyklingens tempo-SM avslutades för övrigt med veteranklass i dag, där Frank Kiereck, Örebrocyklisterna, blev fyra i H55. Klubbkompisen Harald Stålberg blev 15:e man i juniorklassen i går.
Jag var på plats i Hallsberg (Närkeracet på Transtensvallen) när Martin Regborn i kväll snodde distriktrekordet på 5 000 meter, det som Jonatan Gustafsson för bara två månader sedan noterade efter att Bo Engdahl suttit på det i 30 år. Engdahls klassiska rekord från Norge 1991 var 14.19,82 medan Gustafsson sprang på 14.08,04 och Regborn nu på 14.06,69 (Regborn har ju redan distriktsrekordet på dubbla distansen och övertar nu titeln som länets bästa herrlöpare genom tiderna, tidsmässigt).
Det var optimala förutsättningar – ljummet, molnigt, i princip vindstilla och drösvis av löpare med jämbördig kvalitet som gav bra ryggar – och Regborn disponerade loppet finfint. Förivrade sig inte på de första kilometerna, hade krut kvar till slutet. Han är bättre än någonsin i ren löpkapacitet, och på torsdag är det dags för honom att få visa vad det räcker till i hans riktiga habitat: Orienteringsskogen. Då är det dags för första landslagsuppdraget efter stressfrakturen, världscuptävling i dagarna tre i Idre.
Oliver Löfqvist, Spårvägen, vann tävlingen på 13.56,73 (en liten besvikelse tidsmässigt eftersom han och Linus Rosdal harades mot 13.45). Ex-örebroaren Rosdal, som trots allt behåller sitt svenska årsbästa på distansen, låg tillsammans med Löfqvist bakom haren Gustav Berlin i tre kilometer och gick sedan upp och tryckte men stumnade rejält på slutet och tappade fem man, inklusive Regborn (som blev just femma), och var i mål på 14.11, 18 sekunder över perset från Göteborg. En annan ex-örebroare som varit framgångsrik i år, Heshlu Andemariam, var rätt osynlig i loppet och gick in som 13:e man på 14.33,42.
Damloppet på 5 000 meter blev inställt, och även på herrarnas försvann en del vassa namn på grund av regn i Stockholm (flera vågade inte chansa på att det var bättre i Hallsberg) och en cykelolycka (sent anmälde amerikanske OS-löparen Diego Estrada drog en ännu senare DNS). På 800 meter fick Rebecca Högberg inte alls det kvitto hon ville ha tre veckor före SM och gick i mål på 2.12,22. Läs mer om hennes och Regborns tankar i den här artikeln.
Lova Perman, IF Göta, och Simon Wallenlind, Mölndal, vann 800-metersloppen på 2.06,69 respektive 1.53,06. KFUM Örebros Kevin Bodén följde upp förra helgens SM-silver på 3×800 meter (i P19) med nästperset 1.53,88 för en femteplats. Veteranerna Patrik Johansson och Lars Lundegård sprang på 2.19,36 (1,27 från Jan-Olof Schagerströms distriktsrekord i M55) respektive 2.30,52.
Åsbros Klara Frih valde istället att springa Gurkspelen i Västerås, där hon blev tvåa på 2.20,84 (åtta sekunder över pers) medan Albert Ziegler sprang Sayo i Sollentuna (2.10,61 för seger i P15).Uppe i Guldsmedshyttan tog långloppscupslegendaren Mikaela Kemppi sin första seger i cupen sedan Fröviloppet 2019 när hon var med i Örebro AIK:s segerlag i Stripastafetten. Kemppi var snabbast på den första av de tre sexkilometerssträckorna, och varken Julia Johnsson på andra eller Liduina van Sitteren på tredje blickade bakåt. 24.40 på Kemppi, 25.30 på Johnsson, 23.22 på van Sitteren (dagens snabbaste damtid) gav 1.13.32 och seger med 3.23 och 11.22 över IF Starts två lag (Marie Dasler/Antje Wiksten/Petra Hanaeus respektive Helene Nilsson/Frida Nilsson/Helene Titus).
Fredrik Johnsson var tvåa i mixedklassen senast det begav sig (2019, i fjol var stafetten inställd) men fick nu kliva överst på pallen (precis som frun Julia, alltså) i ett herrlag med Oskar Arlebo och Jonas Nilsson. Johnsson var 1.17 bakom Hällefors Simon Sveder på förstasträckan (21.56 mot 20.39) men Arlebo sprang upp laget i tät (sex sekunder före Fredrik Berg) innan Nilsson slog till med dagens snabbaste herrsträcka (20.10) vilket drygade ut segermarginalen till Hällefors (med Fredrik Rådström på sistasträckan) till 1.55. Björn Engqvist Ludvig Börjesson och Martin Duberg såg till att det blev två Örebro AIK-lag på pallen.
Start bröt Örebro AIK-dominansen och fixade seger i mixedklassen genom Pär Englund (22.14), Maria Nagle (25.46) och Elias Zika (22.25), vilket gav 1.10.25 (1.34 före ett blandat kombinationslag med Oskar Larsson, Patrik Jansson och Sara Jakobsson). Vretstorp med Tomas Karlsson, Therese Fjordäng och Björn Skogsdahl var trea.
För första gången erbjöds en singelklass med beteckningen ”extrem” där samma löpare sprang tre varv, totalt 18 kilometer. Två man antog utmaningen, och LK Gränslösts Patrik Nilvér slog Hällefors Tobias Forsell med 22.40 efter att ha sprunigt progressivt på 25.37/24.19/23.10 för 1.13.06 (med det slog han sju av tolv herrlag och samtliga damlag).
Stripastafetten ger bara poäng i klubbtävlingen, och nästa individuella tävling i långloppscupen är DM på 10 000 meter på söndag den 15 augusti.I juniorklassen i Ungdomens 10-mila knep KFUM Örebro (Lovisa Gustafsson–William Segura–Julia Gustafsson–Olle Malm–Edvin Halldin–Ted Nilsson–Sofia Halldin–Anton Kruse–Johanna Berg–Marcus Klasenius–Karin Lindgren–Hugo Örn) platsen som bästa länsklubb med en 30:e-placering – två minuter och en ynka placering före Örebro läns orienteringsförbunds hopplockade lag (Signe Schagerström–Valter Pettersson, Nelly Mårtensson–Måns Bergqvist–Fabian Bergqvist–Viggo Holmberg–Lovisa Thybeck–Robin Helmersson–Anna Nilsson–Rasmus Doering–Vilma Larsson–Axel Thybeck). Lovisa Gustafsson var elva på förstasträckan och tog därmed bästa placeringen för KFUM Örebro, medan Valter Pettersson var näst snabbast av alla på andrasträckan (tolv sekunder från Jesper Johanssons löptid på sträckan) och Robin Helmersson femma på sjättesträckan. Nyköping vann med 22 sekunders marginal men var å andra sidan 85 minuter före Örebrolagen.
Valter gick ut på sin sträcka vid 3.40 natten mot lördag och startade 13 timmar senare i Tibrotrippelns andra etapp (han stod förståndigt nog över den första, på fredagen) där han blev sexa i juniorernas elitklass, fem minuter bakom segrande Benjamin Näslund, Skogslöparna. -
De som känner mig vet att jag älskar småloppen mest. Därför är det med sorg i hjärtat jag fått konstatera att det inte blev någon Jordgubbslunk, Hyttlopp, något triathlon i Viker eller Nora och att flera andra små, fina arrangemang fått ställas in. Allt på grund av coronan, i år igen. Förhoppningsvis kommer de tillbaka nästa år.
Men några småtävlingar har faktiskt avverkats, som inte fick plats i min lite mer schematiska översikt över vad som hänt under tiden jag var på semester (och dessförinnan bjöds ju på både Gallaberget trailrun och Söderhavet runt): Bland annat min egen Porla Brunnsloppet där Janne Werner, som var tvåa i fjol, tog revansch genom en överlägsen seger (nästan tre minuters marginal till tvåan Henrik von Schéele när prologen och de sex specialsträckorna summerats och bonuspoängen från parallellmossprinten dragits av; och nästan fyra till trean Tomas Karlsson från Vretstorp). Förra helgen avgjordes också nya terränglöpningen Gruvloppet i Dalkarlsbergs IF:s regi. Fem eller tio kilometer fina stigar stod på menyn, och till skillnad från de flesta liknande lopp valde de flesta löpare att bara ta ett varv. Anders Dahl vann tiokilometersklassen med åtta minuters marginal till tvåan Peter Karlsson medan Ingvar Skoglund vann halvklassen efter spurtuppgörelse med David Nilsson (en sekund skiljde!) medan Ester Skoglund var snabbaste dam som totaltrea, 2.56 bakom pappa Ingvar men över 1,5 minut före Johanna Eriksson.
Dalklarsberg bjuder som vanligt även in till tuffa Tjurruset-lika terrängtävlingen Utmattningen, i år den 18 september, och det är ytterligare en fin liten tävling som borde locka fler deltagare. Återstår att se om det också blir något Kvarntorp runt i år, och hur det egentligen blir med det triathlon som Vretstorp har hintat lite om att återuppliva.