Om någon tyckte det var dåligt med deltagare i veteran-SM i maraton, så var det förstås ingenting mot vad det var i veteran-SM över distansen 100 kilometer i dag, trots att det till skillnad mot maratonmästerskapet avgjordes tillsammans med senior-SM, under självaste SM-veckan i Norrköping. I damklassen (seniorerna alltså, de ”riktiga” SM-gulden som är desamma som Svenska friidrottsförbundet delar ut i till exempel längdhopp eller på 800 meter) kom bara tre (3!) löpare till start och bara två (2!) klarade de tio milen. Därmed delades inget SM-brons ut 2016 (hemmalöparen Frida Södermark, vinnaren av Svampenmaran, tog guldet drygt tio minuter före Väsbys Sophia Sundberg; och tog också guldet i D35 – några andra veteranmedaljer delades inte ut eftersom det inte fanns fler veteraner på plats … – på en tid som hade räckt till fjärde plats i herrtävlingen). Trist, alltså. På herrsidan var 23 anmälda, 15 stod distansen ut, och värmlänningen André Rangelind vann till slut med drygt sex minuters marginal (på tiden 6.51.27) till Ockelbos sköning Elov Olsson efter att de båda haft sällskap en bra stund. En lokal löpare kom faktiskt till start – Fjugestas Claeas Lagerström, som tävlar för Garphyttans IF, och som blev tolva totalt och knep silvret i H50-klassen (med två startande) på tiden 10.26.44.

Under SM-veckans avslutande dag avgjordes också lag-SM-finalen, och trots att jag skrev i går att Louise Wiker förmodligen inte skulle komma till start, så gjorde exil-hälleforsaren (som sprang maraton på friidrotts-VM i fjol men haft skadeproblem under våren och därför aldrig kunde göra någon attack mot halvmaran på friidrotts-EM) just det. Kom till start. Kom, sågs och segrade, as a matter of fact. Avverkad de 5 000 meterna på 17.36,04 och var därmed över nio sekunder snabbare än tvåan, Spårvägens Mikaela Larsson. Grensegern gav sex poäng som gjorde att Hässelby var i silversits inför den avgörande korta stafetten (Ullevi hade redan säkrat guldet vid det laget), och ”bara” behövde hålla Karlstadklubben Göta bakom sig. Det lyckades laget med, och därmed fick Wiker, liksom Lagerström, avsluta dagen med en silvermedalj om halsen. På tal om Göta, förresten. Linda Take, orienteraren som bodde i Karlskoga och tävlade för Djerf när hon var landslagsmässig i mitten av 00-talet, sprang 2 000 meter hinder på 7.49 blankt och tog andraplatsen där, och säkrade fyra poängs övertag på Lidingö som man med facit i hand kan säga var helt avgörande i bronskampen, eftersom Stockholmsklubben slutade fyra, två poäng bakom.