Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med superveteranen Marie Dasler som gäst. Podden finns där poddar finns, bland annat på Spotify och i podcastappen på Iphone.
Konkurrensen från norrmän och danskar blev för tuff för Martin Regborn och hans svenska lagkompisar Leo Magnusson och Mohammadreza Abootorabi när NM i terränglöpning avgjordes på Island på söndagen. Norge och Danmark lade beslag på de sex första platserna i loppet, som gick över sex varv på en 1,5 kilometer lång slinga i en park i Reykjavik, och var därmed förstås också etta och tvåa i lagtävlingen. Norske Even Brøndbo Dahl vann före landsmannen Jacob Boutera, med ytterligare en norrman på fjärde plats, medan danskarna var trea (Joel Ibler Lillesø), femma och sexa. Alla de tre svenskarna var med i den elva man starka klungan som höll ihop över de fyra första varven, liksom finländaren Mustafe Muuse och islänningen Baldvin Thor Magnússon. Regborn låg långt fram i den gruppen de första tre varven, och hade hoppats att det skulle gå lite fortare än det gjorde men ville själv inte gå upp och bränna för mycket krut tidigt, förklarade han för mig när jag pratade med honom efteråt (för en text ni kan läsa här).
På fjärde varvet sträcktes klungan ut något, och Regborn hamnade i den bakre delen av den, och på de femte gick Dahl och Boutera upp och satte högre tempo. Då blev det jobbigt för Regborn, som hade föredragit ett hårdare och jämnare tempo över hela loppet. Vid sista varvningen höll han ändå kontakten (fyra sekunder bakom täten där), men på det sista gick snöret och i mål var han 27 sekunder bakom segrande Dahl och sist av de elva som hade hängt ihop så länge (han hade sju sekunder upp till islänningen Magnússon som var närmast framför). Magnusson blev sjua och Abootorabi nia, och tillsammans höll de Finland och Island på behörigt avstånd i lagtävlingen, där det blev bronsmedalj.
NM var en av de sista möjligheterna att övertyga landslagsledaren Lorenzo Nesi om att man ska springa terräng-EM i Bryssel den 10 december, och eftersom ”kapacitet att nå en placering bland de 25 främsta individuellt eller åtta bästa med lag” krävs för uttagning känns det tveksamt om den här prestationen räcker för Regborn, trots de dubbla silvren på terräng-SM. Men man ska aldrig säga aldrig, och den slutgiltiga uttagningen görs först den 28 november.
I F19-klassen på Island slutade Ebba Broms, som tidigare tävlat för Brevens IF, sjua över sex kilometer, 34 sekunder bakom segrande danskan Sofia Thøgersen men bara nio sekunder från medalj. Trots det blev Broms bara fjärde bästa svenska, och alltså utanför den trio som tog NM-guld.
I Svennevad sprang 71 mer eller mindre utklädda löpare första upplagan av Svennevad Halloween trailrun, ett tio kilometer långt traillopp av arrangören bakom Örebro crazy trail, Dovra trail, Talludden trail och Blue mountain trailrun. Som vanligt lyckades han (Fredrik Backéus) locka lite ovanliga namn, bland dem Tobias Johansson-Berg som vann herrklassen på 41.10, nästan 1,5 minuter före Joakim Jansson. Damsegraren Anna Mendelsson är en gammal kollega till mig på NA som tidigare synts i bland annat Örebro parkrun. Hon vann på 47.10, nästan två minuter före 17-åriga Emma Eriksson.
I danska Tranum Klitplantage, utanför Ålborg, avgjordes i helgen någon typ av landskamp i orienteringsskytte, tillika världscupfinal och öppet danskt mästerskap i sporten.
Tisarens flerfaldiga världsmästare Gustav Hindér vann lördagens klassiska distans med över 16 minuters marginal efter att ha varit felfri (!) på punktorienteringen, överlägset snabbast på den vanliga orienteringen och ”bara” skjutit nio bom på 20 skott i skyttet. På söndagen var han bara två sekunder från en andra seger, men fick nöja sig med en andraplats bakom danske Jonas Falck Weber.
Det bidrog till att Sverige var bäst i landskampen på herrsidan – men eftersom herrar och damer summerades ihop, och Sverigei nte var lika framgångsrikt på damsidan, så blev det totalt sett förlust med 241–232 i landskampen. I världscupen har Gustav inte tävlat mer än på de två individuella VM-distanserna tidigare i år, och att han missat sju av elva tävlingar gjorde att han fick nöja sig med en tiondeplats i sammandraget (där varje löpares sju bästa resultat räknades – Hindér hade bara fyra). Vem som vann? Tisarens Johan Runesson – i kostym. Han sprang inte i helgen och jagades hårt av finske Antti Ilivari som hade behövt en seger eller två andraplatser i helgen för att gå om – men det blev en andra- och en tredjeplats, så Runesson vann världscupsammandraget med en poängs marginal.
Nina Hallor tog mig veterligt sin hittills bästa internationella placering när hon blev tvåa i lördagens världscupdeltävling, mindre än två minuter – alltså en bom i skyttet – bakom landslagskompisen Karin Stenback. På söndagen blev hon femma, och därmed slutade hon också just femma i årets världscupsammandrag som Stenbeck tog hem. På plats från Tisaren var också Elin Neuenschwander, den schweiziska junioren som figurerat flitigt här i bloggen de senaste veckorna. Jag tror det här var debut i orienteringsskytte – men i sådana fall en strålande sådan, för hon blev sexa i sprinten, placeringen (och knappt två minuter) bakom Hallor.
Konditionsbloggen 