I morgon kör Emilia Fahlin det som med stor sannolikhet blir den långa karriärens allra sista proffstävling i landsvägscykel. Hon debuterade i internationella landslagssammanhang redan 2005, när hon som 16-åring blev 35:a i tempot och 42:a i linjeloppet på junior-VM (det var 20 år sedan i augusti). Redan som 18-åring, med ett halvår kvar i gymnasiet, skrev hon proffskontrakt med amerikanska T-Mobile-stallet och den 15 april 2007 debuterade hon i det som då hette Damesronde van Drenthe (och som, innan det lades ned, var känt som Novilon EDR Cup).
Första proffssegern kom året därpå, när hon tog hem en etapp av Redlands bicycle classic i USA, men den största segern dröjde till 2016, då Fahlin slog till och vann den enda svenska världstourtävlingen, i Vårgårda efter en spurtduell mellan ett gäng i utbrytning. Samma år hjälpte hon Emma Johansson till OS-silver i Rio de Janeiro. Hon vann också sju SM-guld och hade två mycket framgångsrika etapplopp i Tour de l’Ardèche 2011 och Gracia Orlová 2018 med totalt sju etappsegrar och en totalseger. Lägg därtill två OS (med två topp 20-placeringar i London) och 13 VM med totalt tre fjärdeplatser (där den i linjeloppet i Innsbruck 2018 nog var Fahlins allra mäktigaste insats, när hon på en bana som inte alls borde passa henne krigade sig hela vägen till en fjärdeplats).
Just 2018 var nog Fahlins allra bästa år, där hon utmanade Marianne Vos hela vägen och slutade tvåa totalt (efter att ha varit tvåa-tvåa-trea på etapperna) i världstourtävlingen Tour of Norway, där hon sedan åkte och tog dubbla pallplatser och en fjärdeplacering totalt även i Belgium tour och sedan en andraplats på första etappen och en sjätteplats totalt i världstourtävlingen Madrid challenge. Och lite tidigare det året hade hon kommit in på upploppet på EM med läge att ta en medalj – men fått kedjehäng och tappat till 16:e plats.
Och vid sidan om alla egna framgångar har Fahlin hela karriären varit en urstark hjälpryttare, både i proffs- och landslag. Hon har kört för många av de allra största namnen de senaste 19 säsongerna – under en tid där damcyklingens status exploderat. Allt detta trots att hon några år i början av 10-talet var rejält sjukdomsdrabbad och de sista åren åkte på allt från blödningar i hjärnan efter en svår krasch på träning till utmattningssyndrom som tvingade henne att avbryta OS-satsningen 2021 och ta ett halvårs timeout. Fahlin har alltid kommit tillbaka starkt.
Sammantaget är Fahlin 2000-talets tredje bästa svenska cyklist bakom Susanne Ljungskog och Emma Johansson, och längre tillbaka är det svårt att jämföra (Marianne Berglund, Tuulikke Jahre och Madeleine Lindberg har guld, silver respektive brons på VM längre tillbaka).
Men nu ser det ut som om landsvägskarriären håller på att läggas till handlingarna. Om inget oförutsett inträffar blir tisdagens tävling det sista för franska stallet Arkéa-B&B hotels som hon kört för de senaste två åren – eftersom de tappat båda sina huvudsponsorer, Arkéa och B&B hotels, och inte hittat några nya. Och frågan är då om det längre finns någon plats för Fahlin i proffsklungan, och om hon alls är sugen på att kuska runt Europa ännu en säsong.
Inget är hugget i sten, men det mesta talar för att Binche–Chimay–Binche blir Fahlins sista tävling. Det är ett lopp på UCI 1.1-nivå (alltså tredjenivån bakom världs- och protourerna) och har för damerna start i Chimay och mål 122 kilometer senare i Binche (loppet är döpt efter herrtävlingens sträckning).
Det är snällt kuperade belgiska vägar vi snackar om, där det avslutande varvet, som körs 3,5 varv, har en liten stigning på 50 meter som ska tas tre gånger, och det inleds med ett litet gatstensparti (på vilket mållinjen är beläget). Någon kommer säkert testa att gå loss i backen, men även om det spricker bör det återsamlas och bli en spurt i en decimerad klunga – i fjol, när man förvisso bara körde 2,5 varv på finalslingan, gjorde till slut 25 cyklister upp om det. Fahlin kraschade i tävlingen både 2023 och 2024 – i fjol bröt hon, 2023 reste hon sig upp och testade en attack med mindre än tio kilometer kvar, men blev snabbt inhämtad.
I år blir det tuff konkurrens för Arkéa-stallet – åtta världstourlag är på plats, och ytterligare två protourlag (som Arkéa är). Vid sidan om Fahlin ställer laget upp med nyzeeländska Michaela Drummond, nederländska Marjolein van ‘t Geloof och franska trion Océane Mahé, Clémence Latimier och Maurène Trégouët.
Världens bästa spurtare, nederländska Lorena Wiebes (Team SD Worx) som är etta på världsrankningen finns med i startlistan efter att ha avstått både VM och EM och lär säkert vilja avsluta säsongen med en ny seger. Hon har med sig Mischa Bredewold (Nederländerna), som är elva på världsrankningen, i egna laget. Annars är det många toppar som avstår – det finns ingen mer från topp 25 på världsrankningen i startlistan, och utmanarna heter i stället sådant som fjolårstvåan Kathrin Schweinberger (Österrike/Human powered health), Linda Zanetti (Schweiz/Uno-X Mobility), Lara Gillespie (Irland/UAE team ADQ), och Charlotte Kool (Nederländerna/Fenix-Deceuninck). van ‘t Geloof är rankad högst av Arkéas cyklister, 97:a på världsrankningen och 20:e av de som finns i startlistan (Fahlin är 249:a i världen, 44:a i tävlingen, trea i laget).
Notera också att Fahlin kommer in i tävlingen med två sjukdomsveckor i bagaget sedan senaste tävlingen, La Choralis Fourmies den 14 september (där hon var i utbrytning i slutet men blev inhämtad), så förvänta er inga stordåd.
Tävlingen startar 11.00, Discovery sänder sista timmen, från 13.00. Missa den inte.
På söndag kör Fahlin (och Wiebes, med flera) VM i gravel, grusvägscykling, i Nederländerna.
För den som vill veta mer om Edvin Lindhs bekymmer i mountainbikesprint-EM i går finns nu en artikel ute på Svenska cykelförbundets hemsida. Han drabbades inte av punktering i kvalet, som det stod på den officiella sidan och som jag skrev här, utan knäckte hela bakhjulet när han hoppade för långt. Och att han alls han fram till kvalet var på håret eftersom han fastnade i köer vid passkontrollen mellan Spanien och Gibraltar. Och därefter blev hela dagen tuff med en kropp som inte alls var på samma nivå som när han tog VM-guldet i somras.