Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Axel Ekström som gäst. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

Det lär bli betydligt mindre skidorientering på bloggen i vinter. Orsaken? Latorps och Garphyttans IF:s stjärna Elin Schagerström, som etablerat sig i världstoppen de senaste åren, har bestämt sig för att ta ett sabbatsår för att i stället ägna vårterminen (då lejonparten av skidorienteringssäsongen avgörs) som utbytesstudent (ännu inte bestämt var) inom sin universitetsutbildning civilingenjör arkitektur. Att det skulle bli så avslöjades när vinterns landslagstrupper presenterades i dag, och jag ringde förstås upp Schagerström för en artikel som ni kan läsa här. Även säsongen 2020/21, det som skulle varit hennes första som senior, tog Schagerström ett sabbatsår och gick på folkhögskola i Tromsø i stället. Det återstår att se om hon återvänder till sporten den här gången, det säger hon att hon inte riktigt bestämt.
Schagerström är regerande Europamästare i sprintstafett och tog VM-silver i sprint i vintras.
Kvar i juniorlandslaget är Lannas och Garphyttans IF:s Nelly Mårtensson som tog JVM-guld i stafett i vintras och hoppas kunna slåss om de individuella medaljer i sitt sista JVM i vinter.

Mattias Nätterlund dök, två dagar efter segern i Hälleforsterrängen, lite oväntat upp och vann den lilla tävlingen Söderhavet runt i Kvarntorp. En störtskur timmen före start gjorde att delar av banan var svårt vattensjuk, och därtill hade tre träd fallit över banan, bland annat en stor björk som löparna var tvungna att klättra genom. Det gjorde att farten togs ned för samtliga på den 2,65 kilometer långa trailslingan runt Söderhavet, och det går inte att jämföra dem bakåt i tiden. Min egen känsla är dock att IF Start-löparen Nätterlunds 9.37 är väl i paritet med Michael Weldays banrekordet på 8.50, om man viktar mot förutsättningarna.
Bloggaren, som faktiskt har en seger i tävlingen från 2022, blev tvåa på 10.59 men var distanserad med nästan 1,5 minuter (och 49 sekunder långsammare än när jag blev trea i fjol, vilket säger lite om banans beskaffenhet) medan Kumla SF:s Peter Ström var ytterligare halvminuten bakom på 11.32. Hans klubbkompis Amanda Brunosson vann damklassen på 13.32, nästan två minuter före Kattis Dahlin (15.25) och Sanna Ask (20.08).

Lyckades bomma att få med resultaten från sprinten som avslutade världscup- och SM-tävlingarna i orienteringsskytte i Lindesberg i gårdagens blogginlägg – och det trots att Tisarens Gustav Hindér slog till och vann för andra dagen i rad. Den här gången med nästan 1,5 minuters marginal till tvåan Johan Ek Larsson, delvis tack vare att han Hindér sköt bättre och åkte på tv åstraffrundor mindre. Hallsbergssonen Anton Hallor var nia i världscupen och sexa på SM, drygt fem minuter bakom Hindér, och Tisarens Nina Hallor var åtta i världscupen och sjua i SM på damsidan, knappt åtta minuter bakom segrande Karin Stenback.
Tisarens Johan Runesson, som vann totala världscupen i fjol, gjorde smygcomeback efter sina dubbla hjärtoperationer och blev 21: i världscupen och 15:e på SM.
Helgens tävlingar utgjorde deltävling fem och sex av 16 i årets världscup i orienteringsskytte, men någon totallista verkar ännu inte ha sammanställts.