Etikett: Konditionsbloggenpodden

Podden uppmärksammad i kvällspressen, Törnqvist kom hem och vann, och Laine först i prickcupen

december 21st, 2023

I morse släpptes årets sista avsnitt av Konditionsbloggenpodden (nästa kommer den 18 januari), med Johan Röjler som gäst. Vi pratar inte så mycket om den trefaldige olympierns, juniorvärldsmästarens och juniorvärldsrekordhållarens egna karriär, utan fokuserar mycket på åren med Nils van der Poel och vilka ringar på vattnet det gett både utifrån tränarerbjudanden som Johan fått och andra idrottares ambitioner att ”träna som Nils”. Vi pratar också om när Röjler satte FKT på Bergslagsleden och bevisade att det gick att springa hela leden på fyra dagar (nu är rekordet en bra bit under två dygn, men då ansågs det som omöjligt) och om mycket annat. Podden finns där poddar finns, till exempel på Spotify och i podcastappen på Iphone.
I podden pratade vi också lite om van der Poels smygcomeback i en liten tävling hemma i Trollhättan i november, och det har rönt uppmärksamhet i både Expressen och Aftonbladet som hade missat comebacken innan de lyssnade på podden.

Det var finfrämmat på konstsnöspåret i Ånnaboda när örebroaren Elin Törnqvist, som till vardags kör för Lager 157:s ungdomssatsning (och som var trea i juniorklassen och 31:a totalt i Tjejvasan i våras) och numera bor i Östersund, dök upp och körde premiären i Tour de Kif på torsdagskvällen. Det snöade för fullt under tävlingen, och spåren var lösa, och tiderna blev relativt långa över tio kilometer i klassisk stil med masstart (det bjöds på fyra långa varv, på typ 2,3 kilometer styck, och ett kort för att få ihop till milen). Törnqvist vann damklassen nästan 2,5 minuter före klubbkompisen (i Garphyttans IF) Ellen Olsson och var totalt sett sexa av 13 startande (varav elva var män).
På herrsidan var det inte de vanliga namnen som toppade, utan gamle JVM-skidorienteraren Filip Jacobsson (som bäst åtta i sprinten 2015), ursprungligen från Degerfors men numera mest känd som vanlig orienterare i Tisaren (där han brukar ta plats i Tiomilalaget). Han visade att skidtakterna fortfarande sitter i när han vann 53 sekunder före Daniel Olsson och med nästan 1,5 minuters marginal till Viktor Rikner på tredjeplatsen. Karlslunds Robert Brundin, som brukar dominera i de här sammanhangen (Kevin Henriksson är dock regerande mästare i sammandraget), var över två minuter bakom på fjärdeplatsen.
Lagom till start i första etappen släpptes också resten av vinterns schema, och då är det genomgående onsdagar som gäller med start den 3 januari: Deltävling två körs då, nummer tre den 10 januari, fyra den 31 januari, fem den 7 februari och finalen går av stapeln den 14 februari. Vilka tävlingsformer som väntar då är däremot inte presenterat ännu.

Gabriel Laine från Svartå tog hem veckans deltävling i Prickcupen, Djerfs stadsorienteringstävling med handikappsystem. Han vann tolv sekunder före Håkan Pettersson, men hade nästan 3,5 minuter ned till trean (som var konditionsbloggaren själv). Nu tar även den här cupen jul- och nyårsuppehåll och är tillbaka den 11 januari, och Pettersson gör det som ledare i sammandraget, 32 poäng före Ann-Sofi Welander (som ledde inför dagens tävling).
Röjler gästar podden – och Hylander och Pettersson snabbast uppför rekordblött Rusakulan

december 20th, 2023

Tidigt i morgon bitti släpps årets sista avsnitt av Konditionsbloggenpodden (nästa kommer den 18 januari), med Johan Röjler som gäst. Vi pratar inte så mycket om den trefaldige olympierns, juniorvärldsmästarens och juniorvärldsrekordhållarens egna karriär, utan fokuserar mycket på åren med Nils van der Poel och vilka ringar på vattnet det gett både utifrån tränarerbjudanden som Johan fått och andra idrottares ambitioner att ”träna som Nils”. Vi pratar också om när Röjler satte FKT på Bergslagsleden och bevisade att det gick att springa hela leden på fyra dagar (nu är rekordet en bra bit under två dygn, men då ansågs det som omöjligt), om Nils van der Poels smygcomeback i november som uppmärksammades mer i Nederländerna än i Sverige och om mycket annat. Podden finns där poddar finns!

Röjler har ju arrangerat väldigt många tävlingar det senaste decenniet, i allt från tennis och rarajipari till skridsko och löpning. I år blev det bara en enda hemma i länet – och den avgjordes i kväll: Jul på Rusakulan.
Det var rekordblött och bitvis snöigt, men inte särskilt halt. På den drygt tre kilometer långa banan, med runt 160 höjdmeter, lyckades såväl dam- som herrvinnaren distansera resten av fältet med över en minut. Milans Therese Korkeakoski, som jag hade målat ut som förhandsfavorit, fick nöja sig med tredjeplatsen 18 sekunder bakom Tisdagsklubbens Kajsa Rosdal men hela 1.20 efter Ida Hylander, den till Örebro inflyttade orienterare som i löpning numera också tävlar för Tisdagsklubben. Trots förutsättningarna noterades Hylander för den femte snabbaste tiden på just den här sträckningen (höger när man kommer upp på Bergslagsleden, sedan vänster upp på den orangemarkerade stigen upp på Rusakulan): 19.23,1 slår sig in mitt bland sommartiderna från 2020 och 2021 (men före alla tidigare vintertider).
På herrsidan höll Tisarens Valter Pettersson för favorittrycket efter segern i fjol och vann med 68 sekunders marginal till Tisdagsklubbens Hannes Andersson (som gjorde en grymt stark insats och besegrade välmeriterade namn som David Lundström och Per Sjögren med åtta respektive nio sekunder).
Trots förutsättningarna noterades både Hylander och Pettersson (notera att det är två orienterare som är starkast, igen, och att fyra av sex löpare på pallen kom från Tisdagsklubben) för de femte snabbaste tiderna på just den här sträckningen (höger när man kommer upp på Bergslagsleden, sedan vänster upp på den orangemarkerade stigen upp på Rusakulan): 19.23,1 respektive 14.28,6 slår sig in mitt bland sommartiderna från 2020 och 2021 (men före alla tidigare vintertider).
Bästa tiderna på Rusakulans banvariant där man först svänger höger på Bergslagsleden (fredag 2020–2021, jul 2022-2023), damer:
1) Liduina van Sitteren, fredag 2020: 16.06,3.
2) Frida Nilsson, fredag 2020: 16.56,4.
3) Lotta Lennartsson, fredag 2021: 18.41,1.
4) Kajsa Rosdal, fredag 2021: 18.35,7.
5) Ida Hylander, jul 2023: 19.23,1.
Herrar:
1) Axel Ekström, fredag 2020: 13.35,1.
2) Jimmy Axelsson, fredag 2021: 13.47,7.
3) Mattias Nätterlund, fredag 2020: 13.58,9.
4) Jimmy Axelsson, fredag 2020: 14.10,3.
5) Valter Pettersson, jul 2023: 14.28,6.
Allra snabbaste tiderna upp, oavsett sträckning, har Jimmy Axelsson och Liduina van Sitteren (12.42,1 respektive 14.42,5 på 3,1-kilometerssträckningen med obanad avslutning)
Alla deltävlingssegrare genom tiderna: Jimmy Axelsson (fem), Fredrik Berg (tre, mountainbike), Per Sjögren (tre), Magnus Pettersson (tre, mountainbike), Liduina van Sitteren (tre), Mattias Nätterlund (tre), Kajsa Rosdal (tre), Jonathan Kandelin (två), Maria Åström (två), Fredrik Holmgren (två, mountainbike), Frida Nilsson (två), Lotta Lennartsson (två), Valter Pettersson (två), Malin Hultman (en), Oskar Larsson (en), Annelie Eriksson (en), Lisa Lindskog (en), Oscar Johansson (en, mountainbike), Axel Ekström (en), Ida Hylander (en).
Fahlin gästar podden, Schagerströms starka premiär och Neuenschwander presenterad

december 13th, 2023

Tidigt i morgon bitti släpps veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där Emilia Fahlin är tillbaka och gästar för ett långt samtal om året som gått och det som stundar. Det handlar om besvikelsen över behandlingen i gamla proffslaget och förhoppningen om det nya, om årets VM- och EM-tävlingar där hon fick gräva djupt (med blandat resultat), om de förlösande tävlingarna i Kina i slutet av året, om drömmen om OS i Paris nästa år och om det nya samarbetet med Örebro Hockeys fystränaren Andreas Berglund. Bland annat. Finns där poddar finns.

Den internationella skidorienteringssäsongen har dragit igång med en tour i Finland där Elin Schagerström på måndagen öppnade på bästa möjliga sätt. För det får man väl säga att det är när man tar andraplatsen bakom ”omöjliga” Tove Alexandersson som i vinter kommer satsa mer på skidorientering igen (men ändå inte släppa skidalpinismen). Över en medeldistans var Garphyttans Europamästare 75 sekunder bakom Alexandersson, men tolv sekunder före trean Maria Hoskari. Längre bak fanns starka svenska namn som Magdalena Olsson, Linda Lindkvist och Frida Sandberg, och hela finska landslaget. I dagens sprint fick Schagerström däremot nöja sig med en åttondeplats, 64 sekunder bakom Alexandersson (som vann igen) men bara 14 från en topp fem-placering.
Tävlingarna fortsätter med en medeldistans i morgon, torsdag, och avslutas med en medeldistans på lördag och en långdistans med masstart på söndag.
Vinterns stora mål är VM i Ramsau i slutet av januari.

Jag har ju skrivit några rader om schweiziska 18-åringen Elin Neuenschwanders framfart sedan hon kom och gästade OK Tisaren tidigare i höst. På några veckor han hon bland annat med att springa Tisarens KM i nattorientering, långa terräng-DM och åka med till Danmark på världscupen i orienteringsskytte. Nu är hon dessutom presenterade på klubbens hemsida.
”De tre veckor jag var här i Sverige, jag gillade. Alla är jättesnälla och stötta mig på träningen. Förstås att terrängen här är fin och svår, så perfekt för bra orienteringsträningar”, skriver hon på en svenska som är imponerande efter just bara tre veckor här. Nästa år kommer hon tillbaka för att springa stafetter med Hallsbergs- och Kumlaklubben: ”Jag ska springa Jukola och kanske Tiomila.”
Carlsson gästar podden, Nora marathon blir DM igen och Gerdevåg leder skiertouren

december 6th, 2023

I morgon bitti släpps veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden – med orienteringens landslagschef Håkan Carlsson, bördig från Sannahed men nu sedan många år boende i Örebro, som gäst. Han berättar om hur det var att sitta på Idrottsgalan fyra år i rad och få nobben när priset som årets ledare delades ut (det var alltid fotbollstränare som fick det), om vad han tycker om att Tove Alexandersson inte blev nominerad till Jerringpriset i år, om svåra uttagningar, om bristen på skandaler inom orientering, om vägen till att bli förbundskapten redan som 31-åring och om drömmarna framåt. Bland mycket annat. Podden finns där poddar finns.

Nora marathon har, tämligen väntat, blivit tilldelat arrangemanget av maraton-DM (och veteran-DM i maraton) 2024. Det blir tredje året i rad och fjärde gången totalt som maratonloppet i Bergslagen blir distriktsmästerskap. Per Arvidsson och Erica Lech har varit bästa länslöpare på herr- respektive damsidan båda de två senaste åren. 2024 kommer tävlingen, som även väntas bli premiär i långloppscupen (som det varit senaste åren, men 2024 års program är ännu inte släppt), avgöras med start 10.00 lördagen den 16 mars.
Maraton-DM under 2000-talet: Stockholm marathon (2000–2007; de bästa distriktslöparna i Stockholm tilldelades DM-medaljer i efterhand), Viby marathon (2010–2019), Nora marathon (2020, 2022–2024). DM i maraton arrangerades inte 2008–2009 och ställdes in 2021 på grund av corona (då skulle Nora marathon varit arrangör).

Så här drygt halvvägs in i årets Moto brutal skierg tour – den Örebrobaserade stakmaskinscupen där man får avverka de sex etapperna när man vill (och hur många gånger man vill, bästa resultatet räknas) från den 1 november till den 31 december – så har Mattias Fritz sammanställt resultaten och ställningen så långt: En riktigt konditionsbloggenbekanting leder både total- och sprintcupen på damsidan: Josefin Gerdevåg, som är SM-bronsmedaljör i maraton och Närkerekordhållare i halvmaraton men som senaste åren tävlat mycket sparsamt i löpningen (men i skiergcupen var hon redan i fjol tvåa). Hon har 21 poäng vilket betyder att hon har bästa resultaten på 17 eller 18 av de 19 etapperna (och är trea på en eller tvåa på två). Bakom henne är det jämnt mellan fjolårstrean Karin Karlsson (oklart om det är Örebro AIK-löparen eller någon annan med samma namn) och Tisdagsklubbens Wilma Henriksson.
På herrsidan leder Henning Ekstrand på 36 poäng medan Robert Brundin är bäste länsåkare (heter det ”-åkare” på stakmaskin?) med en fjärdeplats så långt.
Gustavsson och Sager gästar podden, grundarna av Kilsbergen trailrun planerar nytt lopp och skidspåret i Ånnaboda öppnar

november 29th, 2023

Tidigt i morgon bitti släpps veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden – det första någonsin med två gäster: Carina Gustavsson och Stefan Sager. Orsaken att de gästar tillsammans är enkel – det är nämligen så de springer sina tävlingar. De har tävlingar som Bergslagsleden ultra, Ultravasan, Kullamannen (både 50 och 100 kilometer), Silverleden, Uka Pain (100 kilometer) och Österlen spring trail ihop – och i augusti i år toppade de det med att springa CCC, det näst mest prestigefyllda loppet under UTMB-veckan i Chamonix, tillsammans. Podden är som en enda lång racerapport därifrån, men svävar också ut i varför de valt att springa loppen tillsammans, hur de stöttar varandra längs vägen, hur man egentligen tränar för en bergsultra i Alperna på Närkeslätten och mycket mer. Finns där poddar finns.

AH Event – Daniel Sörling och Anders Österberg bolag som bland annat arrangerade Kilsbergen trailrun (ett traillopp med start och mål i Ånnaboda) så framgångsrikt i tio år – har inte gjort mycket väsen av sig sedan de meddelade att fjolårets upplaga av den tävlingen var den sista. Men plötsligt, i går, väckte de liv i sitt instagram-konto igen och meddelade att de planerar en utslagstävling ”en söndag i januari”. Detaljerna som ges är att det blir ”backyard-liknande” (vilket i det här fallet nog bara betyder att det blir start varje heltimme) och utslagning av de långsammaste med start inför det femte varvet och att det totalt blir åtta-tio varv innan en vinnare koras. Det blir start i soluppgången och målgång (för de som hänger kvar i slutet) vid solnedgången och ett varv som kommer mäta runt fem kilometer. Start och mål vid Erik Rosenbergs stuga vid Oset. Mer detaljer lär följa.

I lördag startades snökanonerna uppe vid längdskidspåret i Ånnaboda, Efter ett driftstopp på lite knappt ett dygn (”en frekvensomvandlare i pumphuset som slutat fungera”) så kom man igång i dag igen – och nu är beskedet att det med största sannolikhet blir öppning på fredag den 1 december. Det meddelar Ånnaboda skidspår (som är Örebro skidallians konto, alliansen som består av Almby, Garphyttan och Karlslund sköter ju sedan 2020 snötillverkningen och prepareringen av konstsnöspåret) på instagram. ”Schaktningen som skett idag samt som kommer ske under morgondagen ser ut att göra att vi kan öppna spår på fredag”, skriver de.
Det blir i sådana fall en rekordtidig start på säsongen sedan skidalliansen tog över verksamheten – med två dagars marginal: I fjol hölls spåren öppna från den 14 december till den 24 april, 2021 öppnade spåren redan den 3 december och höll sedan öppet ända till den 26 april, och säsongen 2020/21 dröjde det till dagen innan nyårsafton innan åkarna kunde släppas in på spåret (då fick man också stänga ”redan” den 13 april.
Vinterns två största tävlingar i Ånnaboda är ungdoms-SM och Wadköpingsloppet.
Gustafsson gästar podden, Fahlin på SOK-läger på Fuerteventura, Inneserien har smygöppnat anmälan och så följer du Fryxells i VM

november 22nd, 2023

Tidigt i morgon bitti släpps veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden – Karin Gustafsson som gäst. Eller Karin E Gustafsson, som hon alltid hetat här i bloggen, fram tills nu. Men i podden visar sig att det där E:t inte är något hon använder i vardagen, utan har tillkommit i orienteringsförbundets start- och resultatlistor av rent tekniska skäl. Örebroaren ger en crashcourse i mountainbikeorientering, berättar om fjärdeplatsen på VM i fjol, hur man undviker att cykla in i folk när man läser kartan och vem av Matthias Wengelin och Martin Regborn hon tror skulle ha lättast att nå toppen i mtbo. Finns där poddar finns.

I går gjorde Svenska olympiska kommittén sin första uttagning till OS i Paris nästa år – och enligt SOK själva innebar 22 individuella idrottare och tre ridsportlag (som ska fyllas med ytterligare tolv olika idrottare) den största trupp som någonsin tagits ut så tidigt. Fyra konditionsidrottare fanns med i truppen i kanotisterna Linnea Stensils och Moa Wikberg, gångaren Perseus Karlström och mountainbikecyklisten Jenny Rissveds (men ingen från länet fanns med i någon sport alls). Sverige har ju, som jag tidigare noterat, bara lyckats tävla till sig en enda kvotplats i damernas landsvägscykling, på linjeloppet (på tempoloppet blir det noll), men för att SOK ska ta ut någon till den platsen så krävs det endera att den visat topp tolv-potential (topp tolv är det nya topp åtta efter ett beslut på SOK:s årsmöte sedan senaste OS) eller att den tas ut på framtidskriteriet (”ung och lovande”). För den platsen finns – som det verkar just nu – fyra alternativ: Att tacka nej till den (det är alltid ett hett SOK-alternativ …), örebroaren Emilia Fahlin (som ju var topp tolv i säsongens tre sista deltävlingar i världstouren, vilket var första gången i år som hon fick chansen att köra för eget i sitt proffslag FDJ-Suez, och därtill blott 14 sekunder från en tolfteplats – hon blev 14:e – på EM), Faluns b (som alltså ändå kommer vara i Paris för att köra mountainbikeloppet, och som tävlat framgångsrikt även på landsväg – och det är sju dagar mellan loppen), och b från Skanör (som är 22 och skulle kunna bli uttagen på framtidskriteriet).
Just nu håller SOK ett läger inför Paris, på anläggningen Playitas på kanarieön Fuerteventura, och där finns Fahlin och Borgström på plats.
– Julia är inbjuden för att SOK tror på henne som en framtidscyklist och hon är ju även med i Topp och talang. Emilia är inbjuden för att hon har gjort flera vassa resultat under många år. Men kriterierna för att kvala in är hårda. Nivån som krävs är topp tolv-resultat på världstour-tävlingar. Inte bara något enstaka, utan flera, säger förbundskapten Lucas Persson till Svenska cykelförbundets hemsida.
Fahlin fanns med som hjälpryttare åt Emma Johansson på OS både 2012 (då hon även körde tempoloppet) och 2016 (då det blev silver-succé) och blev även uttagen till Tokyo 2021, men tvingades kasta in handduken på grund av utmattningssyndrom. Den gången fick hon beskedet om uttagningen först i mitten av april, efter att ha hetsats av SOK att göra fler topp åtta-resultat på världstouren. Återstår att se hur de resonerar den här gången.
Att Fahlin alls finns med på Playitas är ett gott tecken för alla som vill se henne tävla 2024 också. Örebroaren har hunnit fylla 35 och hittills inte lämnat något officiellt besked om hon kommer att fortsätta ett år till eller inte (hon har därtill tackats av av sitt tidigare stall, FDJ-Suez, och inte presenterats av något nytt) – men att hon nu är med på SOK-lägret tyder ju i allra högsta grad på att det blir en fortsättning.

Lite i smyg har Inneserien öppnat anmälan till sin första deltävling, en 1 000-meterstävling som kommer att äga rum i Tybblelundshallen den 11 december (det har varit så mycket i smyg att inte en enda löpare anmält sig ännu). Det har ju inte ens officiellt annonserats att det skulle bli någon Inneserien i år, men så blir alltså uppenbarligen fallet. Det återstår att se vilka övriga distanser som kommer att löpas i år – vad jag har hört har det diskuterats att byta ut 3 000 meter mot två engelska mil (alltså 3 219 meter).
Hittills har sex säsonger av Inneserien genomförts (den första var vintern 2015/16, medan säsongerna 17/18 – på grund av problem med tidtagningsutrustningen – och 20/21 – på grund av coronapandemin – ställdes in). 1 000, 2 000 och 3 000 meter har löpts varje år, medan det första året bara var tre deltävlingar, det andra året också löptes 1 500 meter och det de senaste fyra åren i stället löpts en engels mil (1 609 meter). Tävlingarna har hållits i distansordning (med den kortaste först) och gått på vardagskvällar, oftast en i december, en i januari, en i februari och en i mars. De två senaste åren har det också, parallellt, arrangerats en sprintserie med kortare distanser (som också inletts med 1 000 meter).
Tävlingar har en resultatlista som sorteras utifrån procentpoäng enligt internationella veteranfriidrottsförbundets koeficientlista över tänkta världsrekord för varje årskull, så att alla – damer och herrar, unga men framför allt gamla – tävlar på lika villkor. Marie Dasler har vunnit de tre senaste åren medan Rose Marie Enmalm har två titlar och Per Sjögren en.

I morgon är det dags för Ebba och Andreas Fryxell, och Tjabbe och Cera, att ge sig in i kampen om topplaceringar på barmarks-VM i draghund. Ebba tävlar i löpning bakom hund, och i juniorklassen där hon i fjol blev trea på junior-EM. Andreas tävlar i mountainbikecykling bakom i hund, i elitklassen.
Liveresultaten går att följa här. I Ebbas klass finns tio anmälda, varav fyra från Frankrike (bland annat Shaïny Pignon, som vann junior-EM i fjol), två från Spanien, en från Tyskland, en från Norge och en från Finland. De går ut med en minuts mellanrum med start 13.30 på torsdagen (Ebba startar 13.32).
I Andreas klass finns 30 anmälda (bland annat tre från Sverige och sex från Spanien, men också tävlanden från USA, Mexiko, Chile och Argentina). De startar med en minuts mellanrum med start 9.00 på morgonen, och Adnreas går ut näst sist, vid 9.28.
Båda klasserna fungerar på samma sätt: De tävlande ekipagen springer/cyklar banan en gång på torsdagen och en gång till på fredagen, och den sammanlagda tiden är resultatet. När torsdagens tävlingar är slut är man därmed bara halvvägs.
Cyklisterna cyklar 5,8 kilometer på ett motionsspår med 44 höjdmeter juniorlöparna springer 3,9 kilometer med 26 höjdmeter (på en banan som till ungefär hälften är samma). Liveresultaten går att följa här.
Jag skrev ett reportage om Ebba och Andreas inför VM som ni kan läsa här.
Arvidsson gästar podden, texterna ni ska passa på att läsa när NA har ”öppet hus” och datumet för Vårruset spikat

november 15th, 2023

Tidigt i morgon bitti släpps veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Per Arvidsson gäst. Som alla bloggläsare redan vet tog IF Start-löparen nyss hem Närkes långloppscup för femte gången i rad, men min känsla inför samtalet var att han ändå är något av en doldis. I podden berättar han om hur jobbet tog honom till Örebro, om träningen som tagit honom till toppen och om hur nördig en äkta statistiker egentligen kan bli med sin löpning. Podden finns där poddar finns.

I morgon är det också ”öppet hus” på na.se, vilket innebär att hela sajten är upplåst och att man under hela dagen kan läsa allt material som normalt är pluslåst helt gratis.
Jag tänkte att jag skulle rekommendera en del texter för er bloggläsare som ännu inte är övertygade prenumeranter, för att visa vad det är för typ av material man får om man investerar i ett pluskonto på na.se (kom ihåg att det fortfarande är låst nu i kväll – det är i morgon som det är ”öppet hus”):
Emilia Fahlin inför VM och efter VM (totalt har vi publicerat 25 artiklar om Fahlin bara i år).
Johan Runesson inför sin hjärtoperation och efter den (den sistnämnda texten publiceras 11.22 i morgon).
Jonatan Gustafsson inför orienterings-EM, Martin Regborn och Oskar Andrén efter sekunddramat i sprinten, Gustafsson och Regborn efter guldet i stafetten och Gustafsson efter EM-silvret i knockoutsprint. Totalt har vi skrivit 87 artiklar om orientering bara i år.
Fanny Schulstad efter comebacken och succé i Åstadsloppet.
Våra sändningar från Blodomloppet och Vårruset (med intervjuer före och efter och bilder utifrån banan – obs, notera att vi fick tekniska problem under årets sändning från Blodomloppet).
Och det här är alltså bara ett litet, litet axplock av allt konditionsidrottsmaterial som man kan ta del av som prenumerant på na.se.

Oktober var månaden då det var dags att söka sanktion för 2024 års löpartävlingar (om man inte ville drabbas av den tilläggsavgift som tillkommer om man gör det senare – det går att sanktionera lopp så sent som åtta dagar före tävlingen), men än så länge har inte alla lopp ramlat in i Svenska friidrottsförbundets officiella tävlingskalender – och de få som ändå finns där har jag gått igenom på bloggen tidigare.
Men ett stort lopp – faktiskt länets största, deltagarmässigt – har tillkommit sedan dess: Vårruset. 2024 kommer femkilometersloppet att avgöras på torsdagskvällen den 16 maj. Än så länge finns dock ingen information om evenemangsområdet eller banan, men man får förutsätta att Vårruset blir kvar på Gustavsviksområdet, där det är inarbetat sedan många år.
Totalt avgörs Vårruset på 16 orter 2024, och vill man springa på fler ställen är det ju nära till till exempel Norrköping (20 maj), Västerås (21 maj) och Karlstad (29 maj).
Sedan tidigare är det känt att Blodomloppet i Örebro avgörs den 23 maj.
Hallmén gästar bloggen, oförändrat för länslöparna i orienteringslandslaget och bråttom att nominera till Pulsklockan 2023

november 8th, 2023

Tidigt i morgon bitti släpps veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden – med Danny Hallmén som gäst. Han har, trots att han bara är 38 år, både hunnit med en egen elitkarriär och att vara tränare och förbundskapten, allt inom kanotsporten där han alltjämt arbetar åt Svenska kanotförbundet. Men han har också tagit SM-guld i chins, EM-brons i quadrathlon och slagit värdslrekord i paddelmaskin – plus mycket, mycket annat som vi i ett rappt tempo betar av. Dessutom om överträningen som dödade hans egen kanotkarriär, om identitetskrisen han drabbades av som tränare efter att ha blivit pappa, och om Agneta Andersson. Bland mycket annat. Podden finns där poddar finns.

I dag orienteringslandslagets trupper för 2024, eller ”vintertrupperna”, kanske man ska kalla dem. Det handlar främst om vilka orienterare som kommer få stöd av förbundet det närmaste halvåret och som kommer få följa med på läger och så vidare (när världscup och mästerskap närmar sig är det ändå prestationer som styr uttagningarna, så då är det inte hela världen om man funnits med i de här trupperna eller inte).
Ur länsaspekten kan man säga att det blev oförändrat: Örebroarna Martin Regborn, Jonatan Gustafsson och Anton Johansson – som alla har EM- eller VM-medaljer att försvara kommande säsong – blir kvar i A-landslaget (ja, faktum är att det nio man starka A-landslaget på herrsidan blir helt oförändrat) medan Andrea Svensson blir kvar i utvecklingslandslaget. Det sistnämnda är det mest kontroversiella i sammanhanget – att Tisarenlöparen inte flyttas upp i A-landslaget trots att hon blev nia i världscupsammandraget och fjärde bästa svenska där, bakom stjärnorna Tove Alexandersson, Sara Hagström och Hanna Lundberg.
I stället blir det Sanna Fast, IFK Göteborg, Emma Bjessmo, IFK Lidingö, och Johanna Ridefelt, OK Linné, som tar plats i A-landslaget när Lisa Risby, OK Kåre, Lina Strand, Göteborg-Majorna, och Johanna Öberg, OK Linné. För Fast och Bjessmo blir det debut i A-landslaget.
– Vi flyttar upp Sanna Fast och Emma Bjessmo till A-laget efter väldigt fina resultat. Sanna med sin tredjeplats på världscupen i Tjeckien trots en ganska trasslig säsong och Emma som känns väldigt spännande att följa fram emot VM i Skottland. På både dam- och herrsidan finns det löpare utanför A-truppen som har kapacitet för topp sex i världscupen. Men vi har begränsat med platser och det har varit prestationer på internationella tävlingar som har fått väga över, säger numera ensamme förbundskaptenen Kalle Dalin till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Varken Oskar Andrén, som gjorde så starka sprintresultat under året (och fick springa både världscup och EM), eller Josefin Tjernlund, som tog SM-guld ihop med bland annat Andrén i sprintstafett och SM-silver individuellt och också blev uttagen till EM (men missade det på grund av sjukdom), någon plats i någon av landslagsgrupperna.
Notera också att det inte kommer bli några juniorlandslag i vinter, vilket det inte heller fanns förra året.
Alla länslöpare i orienteringslandslaget och i VM och EM sedan örebroaren Håkan Carlsson, som numera är landslagschef, tog över som förbundskapten 2011 (Johan Runesson endast nämnd när han tillhörde Tisaren, Jerker Lysell och Anton Johansson endast sedan de flyttade till Örebro):
2011 (totalt 14 löpare i elitgruppen+15 i talangtruppen): Lilian Forsgren, Beata Falk (som sprang VM 2010) och Johan Runesson (som tillhörde Tisaren vid uttagningen men bytte klubb före första landslagsaktiviteten) i talanggruppen. Runesson sprang VM.
2012 (12+13): Forsgren och Falk i talanggruppen. Forsgren sprang EM.
2013 (totalt 27 löpare i landslaget, ej uppdelade i grupper): Filip Dahlgren, Martin Regborn och Lilian Forsgren (plus Örebrofostrade Maria Magnusson).
2014 (33): Dahlgren, Martin Regborn och Lilian Forsgren. Dahlgren sprang VM och EM, Regborn sprang VM, Forsgren sprang EM.
2015 (totalt 18 löpare i A-landslaget+12 i utvecklingslandslaget): Forsgren och Dahlgren i A-landslaget. Regborn i utvecklingslandslaget. Regborn och Forsgren sprang VM.
2016 (10+24): Dahlgren, Regborn och Forsgren i utvecklingslandslaget. Regborn sprang VM. Regborn, Forsgren och Josefin Tjernlund sprang EM.
2017 (16+17): Regborn i A-landslaget, Forsgren, Andrea Svensson och Josefin Tjernlund i utvecklingslandslaget. Regborn sprang VM.
2018 (18+7): Josefin Tjernlund och Regborn i A-landslaget. Regborn sprang VM och EM. Josefin Tjernlund och Forsgren sprang EM.
2019 (13+6): Regborn i A-landslaget. Regborn sprang VM.
2020 (11+7): Regborn i A-landslaget.
2021 (9+12): Regborn i A-landslaget, Forsgren i utvecklingslandslaget. Forsgren och Jonatan Gustafsson sprang EM.
2022 (12+20): Regborn i A-landslaget, Svensson, Ellinor Tjernlund och Gustafsson i utvecklingslandslaget. Regborn sprang VM och EM, Gustafsson sprang VM, Svensson, Ellinor Tjernlund, Josefin Tjernlund och Anton Johansson sprang EM.
2023 (16+17): Regborn, Gustafsson och Johansson i A-landslaget, Svensson i utvecklingslandslaget. Regborn sprang VM och EM, Johansson sprang VM, Gustafsson, Svensson och Oskar Andrén sprang EM (Josefin Tjernlund uttagen till EM men blev sjuk).
2024 (16+17): Regborn, Gustafsson och Johansson i A-landslaget, Svensson i utvecklingslandslaget.
Löpare för löpare:
Martin Regborn: 2013–2015 i A-landslaget, 2016 i utvecklingslandslaget, 2017–2024 i A-landslaget. Sprang VM 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019, 2022 och 2023, EM 2016, 2018, 2022 och 2023. EM-brons i långdistans 2016, EM-guld i långdistans 2022, EM-guld i sprintstafett 2023.
Jonatan Gustafsson: Utvecklingslandslaget 2022, A-landslaget 2023–2024. Sprang VM 2022, EM 2021 och 2023. VM-brons i knockoutsprint 2022, EM-guld i sprintstafett 2023, EM-silver i knockoutsprint 2023.
Anton Johansson: 2023 i A-landslaget. Sprang VM 2023, EM 2022. EM-silver i medeldistans 2022.
Lilian Forsgren: 2011–2012 i talangtruppen, 2013–2015 i A-landslaget, 2016–2017 samt 2021 i utvecklingslandslaget. Sprang VM 2015, EM 2012, 2014, 2016, 2018 och 2021.
Filip Dahlgren: 2013–2015 i A-landslaget, 2016 i utvecklingslandslaget. Sprang VM och EM 2014.
Andrea Svensson: 2017 samt 2022–2024 i utvecklingslandslaget. Sprang EM 2022 och 2023.
Josefin Tjernlund: 2016 i utvecklingslandslaget, 2017 i A-landslaget. Sprang EM 2016, 2018 och 2022 (var uttagen 2023 men blev sjuk).
Beata Falk: 2011–2012 i talangtruppen. Sprang VM 2010.
Ellinor Tjernlund: 2022 i utvecklingslandslaget. Sprang EM 2022.
Oskar Andrén: Aldrig uttagen i landslaget. Sprang EM 2023.

I dag blev det officiellt att NA kommer att arrangera den andra upplagan av Örebros idrottsgala (som kanske egentligen borde heta Örebro läns idrottsgala, om man ska vara petig). Hur som helst har vi på sportredaktionen blivit anmodade att snabbt vaska fram kandidater till de olika kategorierna och eftersom jag vill involvera er bloggläsare till det allra fräckaste priset – NA:s pulsklocka – brinner det numera i knutarna.
Jag uppfann ju priset eftersom det 2014 gått exakt tio år sedan en konditionsidrottare senast fick länets finaste idrottspris, NA:s guldklocka, och har tänkt lägga ned det den dag någon får Guldklockan – så skulle det bli i år (chansen finns!) så vet jag inte hur det blir med priset på galan. Men hur som helst ska det nomineras till den nionde upplagan nu.
Mina egenhändigt hopknåpade stadgar säger att ”priset ska gå till den eller de konditionsidrottare (eller den konditionsidrottstränare) eller -lag från Örebro län eller verksam(ma) i en länsklubb som under det gångna året utfört den prestation eller den rad av prestationer som anses främst och populärast.”
I en grov lista är för mig på rak arm tänkbara kandidater (i bokstavsordning): Jonatan Ahlsson (SM-guld i landsvägscyklingens tempolopp, samt vinnare av de flesta stora svenska tempotävlingar), Oskar Andrén (snabbaste maratontiden av en Närkelöpare på 40 år, internationell mästerskapsdebut och SM-guld i orientering samt vinnare av långa natten på Tiomila), Siri Englund (VM-guld, två VM-silver och svenskt rekord i militär femkamp – som dock inte enbart är konditionsidrottare – samt EM-guld och VM-brons i hinderbanelöpning, OCR), Emilia Fahlin (SM-guld i landsvägscyklingens linjelopp och SM-brons i dess tempolopp, 14:e på EM, två topp tio-placeringar på världstouren), Ebba Fryxell (tre av tre möjliga JSM-guld i draghund, ska tävla på junior-VM senare i november), Jonatan Gustafsson (EM-guld, EM-silver och två SM-guld i orientering, SM-silver på 3 000 meter, landslagsuttagen i två idrotter), Martin Regborn (EM-guld och två SM-brons i orientering, två SM-silver i terränglöpning, landslagsuttagen i två idrotter), Elin Schagerström (EM-guld och två EM-brons i skidorientering, bästa länsåkare på Vasaloppet).
Saknar du någon i listan, vilka tre tycker du ska bli nominerade till galan och vem tycker du ska vinna? Hör av dig före helgen till mig på jonas.brannmyr@na.se eller 073-038 94 00 (sms).
Alla vinnare av NA:s pulsklocka:
2014: Adam Axelsson, skridsko/cykel, SK Winner/Örebrocyklisterna.
2015: Josefin Gerdevåg, löpning, KFUM Örebro.
2016: Martin Regborn, orientering, Hagaby Goif.
2017: Emilia Fahlin, cykel, Örebrocyklisterna/Wiggle-High5.
2018: Bob Impola, skidor, Karlslunds IF/Team Serneke.
2019: Jonas Nilsson, löpning, Örebro AIK.
2020: Jacob Ahlsson, cykel, Motala AIF.
2021: Jonathan Ahlsson, cykel, Motala AIF.
2022: Martin Regborn, orientering, Hagaby Goif.
Lundström gästar podden – och här är alla intressanta klubbyten (KFUM:s VM-trea till Eskilstuna, två stora talanger byter till Start, Schagerström vänder hem och Bodén lämnar för Mölndal)

oktober 25th, 2023

Tidigt i morgon bitti släpps veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där David Lundström är gäst (och han har den goda smaken att som första gäst ha med sig ett paket till poddaren!). Även om David vann Bergslagsleden ultra redan 2021 har han fått ett enormt genombrott i år, han sänkte sitt personbästa på fem kilometer med nästan 1,5 minuter i Hostruset för några veckor sedan (från 17.18 till 15.56) och blev trea på Trailvasan 30 (bakom skyrunning-EM-fyran Martin Nilsson och trefaldiga friidrotts-VM-löparen David Nilsson). I podden berättar han om de båda prestationerna, men också om livet som skejtare i Barcelona, hur han hittade löpningen när han bodde två år med sin bror John i en husvagn på Ånnabodas camping och hur han nått den här grymma nivån trots att han inte kan springa mer än fem-sex mil i veckan på grund av en snowboardolycka för snart 20 år sedan som gör att hans knä fortfarande smärtar. Podden finns där poddar finns!

I dag släppte Svenska friidrottsförbundet listan över de redan nu anmälda klubbytena som kommer att ske vid friidrottens årsskifte den 15 november (att man har sitt årsskifte då beror på att man vill ha det mellan ute- och innesäsongen). Här är de mest notabla med länslöpare inblandade:
Simon Schagerström: Simon Schagerström: Bytte till Hälle IF när han flyttade till Göteborg för jobb, men byter nu tillbaka till moderklubben Örebro AIK (han har flyttat hem och jobbar på P4 Örebro, och är därmed kollega eller konkurrent till mig – vilket man nu vill). En mycket habil löpare som gjort 16.29 på fem kilometer, 32.36 på tio och 1.14.16 på halvmaran som tia på Åstadsloppet för ett par veckor sedan. I helgen springer han långa terräng-DM utanför DM-tävlan, eftersom klubbytet sker först den 15 november, men nästa år kommer han kämpa om medaljerna.
Kevin Bodén: 20-årigen har sprungit för KFUM Örebro sedan augusti 2020 men hela tiden bott kvar i Motala där han tidigare sprang för Motala AIF, lämnar nu KFUM för Mölndals AIK (vilket kanske indikerar en Göteborgsflytt). Bodén är främst 800-meterslöpare och har senaste åren varit sexa-fyra-femma-sexa i olika ålderskategorier på JSM (nästa år har han en sista chans på medalj i U22), men hans främsta insats för KFUM var när han sprang andrasträckan, mellan Noha Olsson och Henrik Franzén, i P19-laget som tog SM-silver på 3×800 meter 2021. Helgen som gick debuterade, vilket jag missade att notera, i seniorklass på terräng-SM med en 35:e-plats på fyrakilometersdistansen (det blev sannolikt hans sista tävling för KFUM).
Kim Semstrand: Noras 16-åriga löparlöfte tog tre topp tio-placeringar på ungdoms-SM i somras (som bäst sjua på 3 000 meter) och var 16:e i F17-klassen på terräng-SM i helgen. Hon byter nu IFK Nora mot IF Start.
Sixten Widmark: Byter Almby IK mot IF Start. 15-åringen är främst orienterare (tog USM-guld i långdistans i P15-klassen i år) men chockade med 17.52 på femkilometerstävlingen Hostruset för tre veckor sedan, en riktigt bra tid av en 15-åring. Tävlar även i längdskidor.
Sara Bäckström och Martin Bäckström: Det äkta paret byter Hälle IF mot Eskilstuna Friidrott. De bodde ju under flera år i Örebro (kom hit för att studera på universitetet), men bor numera i Ljungskile. De är två av Sveriges absolut bästa hinderbanelöpare (OCR-löpare), och den disciplinen lyder ju numera också under friidrottsförbundet. Eskilstuna Friidrott är en framstående klubb där, och till exempel har Siri Englund redan flyttat över sin tävlingslicens för just OCR (men inte löpningen, där hon är kvar i Örebro AIK) dit. Nu får hon nya, starka lagkompisar för till exempel SM-stafetten (Bäckström och Englund tog ju både EM-guld och VM-brons i mixedstafett tillsammans i år).
Folke Eriksson: Är ytterligare en OCR-atlet som tar klivet över till Eskilstuna Friidrott (för hans del från KFUM Örebro). 17-åringen från Vintrosa tog JSM-guld och JVM-brons i somras och är förmodligen Sveriges största talang i hinderbanelöpning just nu.
Aleksandra Gustafsson: Byter Lidköpings IS mot Karlskoga Friidrott. En löpare jag har väldigt dålig koll på, men hon var 39:a på korta distansen på terräng-SM i helgen och bor tydligen i Örebro numera (som junior verkar hon ha varit medeldistansare).
Anders Montén: 40-årig örebroare som aldrig blivit omskriven på bloggen, men som gjorde fina 1.23.25 som 35:a på Åstadsloppet för några veckor sedan (och Lidingö på 2.19). Byter nu Almby IK mot IF Start.
Daniel Öst: Den 54-åriga Askersundslöparen, som var 16:e när veteran-SM i halvmaraton avgjordes som en del av Norasjön runt 2021, byter från Åsbro till Östansjö.
Härlin gästar poddar – och väntat besked att Fahlin lämnar FDJ (hon återtar samtidigt platsen som bästa svensk på världsrankningen)

oktober 18th, 2023

Tidigt i morgon bitti släpps veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där Ellinor Härlin är gäst. En riktig doldis för de flesta av bloggens läsare, skulle jag gissa, även hon gjort två Stockholm marathon (på 4.26 2017 och på 4.42 i fjol, nettotider; och hon var även anmäld i år men kom inte till start). Men det som verkligen gör henne intressant: Att hon två år i rad tävlat i VM i ploggning – alltså att plocka skräp när man joggar. I år blev hon sjua och vann dessutom ett fair play-pris ihop med italienska Silvia Ines Canavero. Vi går igenom allt om hur man tävlar i, och blir duktig på, ploggning, vad som krävs för att få en plats på VM och hur själva VM-tävlingen fungerar. Och så pratar vi om de värsta och konstigaste skräpen, om vilken träning man ska syssla med för att bli en bra ploggare och en hel del annat. Missa inte!

I dag kom det mycket väntade beskedet att Emilia Fahlin lämnar FDJ-Suez efter fem säsonger. Vad hon ska göra nästa år – om hon är klar för ett nytt stall (utan att det annonserats), om hon jagar en plats någonstans eller om hon bestämt sig för att lägga av – är däremot inte klart. Det får vi återkomma till när hon är tillbaka i Sverige. Att det var väntat att Fahlin skulle lämna beror på att FDJ redan gått ut med värvningarna av nederländska Nina Buijsman och Lauren Molengraaf, franska Léa Curnier och Coralie Demay och italienska Alessia Vigilia samtidigt som Fahlin offentligt vädrat sitt missnöje med att få så få chanser att tävla för eget resultat i år (hon har, fram tills förra veckan, bara fått vara agera hjälpryttare.
Fahlin kom in i proffscikusen för T-Mobile-teamet 2007, och körde för amerikanska stallet (som ofta bytte namn) i sex säsonger. 2013 tävlade hon sedan för Team Hitec innan hon 2014–2015 och 2017–2018 körde för brittiska Wiggle-Honda (2016 gjorde hon ett år i italienska Alé-Cipollini). Och sedan 2019 har hon alltså tävlat för franska FDJ-Suez. Nu återstår det att se om det blir en adress till innan proffskarriären är över. Det finns i skrivande stund 13 team på världstournivån, och några av dem har tunt med cyklister: Liv racing Teqfind har inte kommunicerat att de har kontrakt med en enda, och Human Powered Health har bara Alice Barnes i truppen. Och de allra felsta stallen (utom möjligen FDJ, Team SD Worx, Lidl-Trek och Team DSM) har åtminstone några platser kvar att fylla.
Förutom Fahlin blev i dag också officiellt att norska Stine Borgli och frnaksa Maëlle Grossetête lämnar FDJ, sedan tidigare har det varit klart att Clara Copponi går till Lidl-Trek och Victorie Guilman till continental-laget St Michel-Mavic-Auber93.
När Fahlin kom till FDJ inför 2019 var stallet 21:a på världsrankningen, och det var en stor sak att de lyckats skriva kontrakt med en så välrenommerad cyklist som Fahlin (och hon fick stort utrymme de första två säsongerna). När hon nu lämnar är stallet etablerat i världstoppen, femma på årets världsrankning, och med ett koppel av stjärnor i laget.
Internationella cykelförbundet UCI uppdaterade i dag just sin världsrankning, och nationsrankningen såg inte riktigt ut som experten Peter van der Veen förutsåg (som jag skrev om på bloggen i går). Sverige är där, just nu (den kan uppdateras), så lite som 6,7 poäng från 25:e-platsen som skulle ge en plats i tempoloppet i OS (en enda struken placering i något lopp under säsongen kan få stor påverkan när marginalerna är så små). Så vi får fortsätta hålla utkik.
På den individuella världsrankningen gjorde Fahlins starka resultat i Kina den senaste veckan att hon flög förbi Jenny Rissveds och återtog platsen som Sverigeetta på rankningen: Hon avslutar året som 124:a (upp 57 placeringar från förra veckan) medan Rissveds är 162:a. Julia Borgström är, med sin 220:e-plats, enda övriga svenskan på topp 300.
På herrsidan är Lucas Eriksson högst rankade svensk med en 441:a-plats medan Kumlacyklisten Jacob Ahlsson avslutar ett år, där han inte fått chansen att tävla internatioenllt, som sjätte bästa svensk, på 1 103:e plats.