Eftersom jag själv sprungit hela helgen (eller ja, i varje fall 9.00–9.00 lördag–söndag; mycket mer om det i morgon) så blir det en högst summarisk genomgång av helgen som gått:
** Erik Anfält sprang – och vann, förstås – premiärupplagan av Ecotrail Stockholm, en internationell löparserie som nu för första gången hade ett stopp på svensk mark (det började i Paris för tio år sedan och arrangeras nu i sju städer i lika många länder). Anfält, som var femma i SM-klassen i Stockholm marathon på 2.29.24 för bara två veckor sedan) sprang de 45 kilometerna i storstadsdjungeln på 3.06.51; över 46 minuter snabbare än någon annan. Victoria Borg, som inlett året med att vinna både Mariebergs galleria marathon och Svampenmaran, var bästa svensk i damklassen på den längre distansen 80 kilometer, på 8.29.31 (81 minuter bakom segrande Sylvain Cussot, Frankrike).
** Mikaela Kemppi gjorde också ”comeback” efter maran och vann Fröviloppet på 39.21, drygt två minuter före Liduina van Sitteren. Heshlu Andemariam tog hem herrklassen efter att ha vunnit en spurtuppgörelse mot Habtom Tesfamichael: 34.49 mot 34.51. van Sitteren och Andemariam behåller därmd ledningen i långloppscupen.
** Sören Forsberg (som 53 år ung vann sprang Stockholmsmaran på 2.46.45 för två veckor sedan …) och Nina Eibring (Kristinehamn) vann Örebro backyard ultra på 26 respektive 17 timmar (mycket mer om det i morgon, alltså).
** Klara Frih fick en plats i Bauhausgalans B-heat på 800 meter, under förtävlingarna inför diamond league-tävlingen på Stockholms stadion på söndagseftermiddagen, och blev tvåa på 2.13,66. Därmed slog Frih Jenny Olssons 17 år gamla F15-distriktsrekord med nästan en sekunds marginal, och gick upp i överlägsen ledning i Sverigestatistiken för året.
** VM-reserven Lilian Forsgren gjrode en finfin förstasträcka i Jukolakavlen och skickade ut Ellinor Eriksson som trea, och även om Ellinor ”bara” hade 19:e bästa löptid på andrasträckan höll hon en fjärdeplats innan hon skickade ut Ellinor Tjernlund på tredje. Men Tjernlund tappade till 17:e (51:a bästa löptid) och systern Josefin Tjernlund ytterligare nio placeringar (67:e bästa löptid) ned till en slutgiltig 26:e-plats för Tisarens damlag som ansågs ha topp tio-potential. Herrlaget blev 50:e, efter att ha legat 82:a efter första sträckan (Filip Jacobsson) och sedan varit uppe och vänt på 19:e vid terdje växlingen (efter fina sträckor av Daniel Attås och Gustav Hindér). Men en Tisaren-löpare fick ändå ta plats på pallen: Simone Niggli, som sprang för sitt schweiziska lag OL Norska och visade att gammal är äldst när hon inte bara noterade bästa löptid på tredjesträckan utan dessutom sprang upp laget i en över minutstor ledning (men Sabine Hauswirth, även hon gammal världsmästare, tappat nästan 2,5 minuter och därmed segern på sistasträckan; kanske hade varit bättre att ha haft Niggli där med facit i hand).
** Marcus Jansson tog som väntat SM-guld i mountainbikeorientering – men två i stället för tre. Efter guld i fredagens sprint och lördagens medeldistans fick han nämligen nöja sig med en fjärdeplats i söndagens långdistans (han verkar ha haft någon typ av, måhända cykelrelaterade, problem till femte kontrollen där han tappade fyra minuter), 3.26 bakom överraskande segraren Viktor Larsson, Hagaby, som ju är en habil orienterare men nu slog till med SM-guld i mountainbikeorientering efter att ha varit fyra i sprinten och tagit brons i medeldistansen. Kanske ett namn för landslaget framöver?! Karin E Gustafsson, liksom Jansson från Garphyttan, hade placeringsraden sju–nio–fyra, unga karlskogingen Erica Olsson fem–tio–åtta. SM var också final i svenska mountainbikeorienteringscupen, där Olsson blev av med sin pallplats och Jansson var nära att köra till sig en trots att han bara kört fyra av nio tävlingar.
** 59 löpare dök upp för den tionde upplagan av Örebro parkrun, och och snabbast var Nicklas Forsling (18.46) och Annica Sjölund (22.58). Sjölund har varit med i alla upplagor och vunnit sju av dem, nu på nytt personbästa.
** Linda Meijer vann D30-klassen och blev totalfyra båda dagarna (lördag och söndag) under BCA-racet i Borås, en deltävling i Västgötacupen. Trots tre raka segrar är hon dock fortfarande ”bara” tvåa i totalen efter att hon missade de två första deltävlingarna.
** I två pluslåsta artiklar kan ni läsa om ishockey– och fotbollsprofilerna som körde Vätternrundan.
Etikett: löpning
-
-
I dag, och förhoppningsvis en bra bit in på morgondagen, ska jag ta itu med Örebro backyard ultra. Det blir direktrapport på twitter varje varv (så länge batteri och ork räcker), så häng med! Klicka på inlägget nedan så kommer ni vidare till hela rapporten:
-
1. Örebro backyard ultra
Ni kan ju försöka argumentera för att det finns saker nedan som är betydligt hetare ur ett rent sportsligt perspektiv – men för mig är Örebro backyard ultra årets höjdpunkt. Med start lördag 9.00 ska jag försöka att springa så långt och länge det bara går, 6 706 meter i timmen. Bland de startande finns, förutom jag själv, bland andra Nina Eibring (som vann i fjol och har svenskt rekord i den här typen av löptävling; 31 timmar i Trosa i våras), Fredrik Forsström (som vann och satte rekord i Fotrally 2015 när han gick i fem kilometer i timmen i nästa 88 timmar i sträck [tre dygn och 16 timmar utan vila alltså, helt sinnessjukt!]), Hasse Byrén (som vann i fjol, sprungit långt och länge både här och där och slagit svenskt rekord i 24-timmarslöpning på löpband) och Sören Forsberg (som är Sveriges bästa 50-plussare i maratonlöpning, vunnit RM i 24-timmarslöpning och tillhört ultralandslaget). Plus en hel del andra väldigt meriterade namn. Men det fina med just det här loppet är att oavsett hur fort man springer så ligger alla lika på nästa startlinje, klockan 10, 11, 12, 13 och så vidare. Först i mål betyder inget, sist kvar på banan är allt, bara man tar sig runt de där 6,7 kilometerna. Vi får väl se hur länge jag härdar ut den här gången. Jag ska försöka få upp en tweetkedja som ni kan följa här via bloggen.2. Jukolakavlen
Tisaren har ett riktigt intressant lag på gång, och har flyttat Lilian Forsgren från sista- till förstasträckan efter fjolårets debacle då Marion Aebi skickade ut Josefin Tjernlund som 77:a, tre minuter från täten. Med Ellinor Eriksson och systrarna Tjernlund på övriga sträckor kan laget mycket väl utmana om topp tio, kanske rentav topp fem, i världens största stafett. Jag skrev mer om laget i onsdagens blogginlägg.3. Mountainbikeorienterings-SM
Redan i dag drar SM i mountainbikeorientering igång i Södertälje och Eskilstuna, och jag skrev en hel del om det tidigare i veckan. Blir det tre SM-guld till Marcus Jansson och hur bra är egentligen Karin Gustafsson?Bubblare: Långloppscupen rullar på lördagen vidare med Fröviloppet, Örebro parkrun firar tio upplagor, ute på Örebrotravet avgörs Color obstacle rush (som ersatt fjolårssuccén Color me rad) och så avgörs förstås Vätternrundan, tyvärr dock utan Axel Lindh som går och väntar på operation:
-
I dag var jag och lunchade med Lisa Bergdahl (eller ja, jag åt en bagels om fick duga som lunch, hon drack en smoothie) för ett större reportage som kommer att gå i papperstidningen och pluslåst på na.se inom någon vecka. Men redan i morgon kan hon ta karriärens första individuella SM-guld (hon har guld i stafett och ett 15-tal SM-medaljer individuellt av silver- och bronsvalörer) när SM-milen avgörs i samband med Sthlm10, och därför passade jag naturligtvis på att höra lite med den Fellingsbro- och Glanshammarsfostrade och nyligen U22-EM-kvalade (men ännu inte uttagna) långdistanslöparen om hennes målsättning där.
– Jag vill dels springa på en bra tid, det skulle vara bra om man sprang under 36 (U22-EM-kvalgränsen) igen. Och det känns rimligt. det är ändå en rätt så platt bana. Man springer in mot stan, längs Norrmälarstrand, och sedan genom Gamla stan och så på andra sidan av vattnet och över Västerbron tillbaka till målet vid Rålambshovsparken. Förutom att man ska över brons så är det rätt så platt, så det finns potential att göra en bra tid. Eftersom det är SM vill jag förstås vinna i K22-klassen och ta ett junior-SM. Det känns som att det är dags för ett guld. Jag hade två mål med sommarsäsongen 2017: Att kvala in till U22-EM och springa bra där, och att ta första SM-guldet individuellt, säger Bergdahl till Konditionsbloggen.
Är det här bästa chansen på ett SM-guld?
– Mjae … Jo, det är det nog ändå. Men sedan har jag också junior-SM på bana i augusti och terräng-SM i höst. Jag har några chanser, så det ska nog gå ihop sig innan säsongen är slut.
Hur ser konkurrensen ut i SM-milen?
– Det finns en tjej som heter Frida Michold (Set Saif IF) som var väldigt duktig för några år sedan, som är tillbaka nu och sprang bra på Göteborgsvarvet (1.20.09, femma i SM-klassen), och det är bra. Hon har sprungit ett millopp på höga 36 och ser ut som min största konkurrenten. Det finns en tjej som heter Kerstin Axelsson (Hässelby SK) också, som är bra. Det är väl de två, egentligen. K22-klassen är rätt så tunn så här nära inpå bansäsongen, hade SM-milen legat tidigare tror jag fler hade ställt upp, nu är det ändå rätt sent och kommer lite dumt om man satsar mot till exempel 1 500 meter.
Men du tvekade inte att ställa upp?
– Nej, jag tycker att det är en rolig tävling, jättefin bana och jag trivdes jättebra förra året när jag sprang och tyckte det gick jättebra, och det är ändå en SM-tävling. Och klubben tycker att det är bra när man ställer upp på SM-tävlingar.Vid sidan om Bergdahl kommer också Anna Pettersson, K45, och en viss Per Sjögren, M35, till start i SM-klasserna i Stockholm i morgon.
Jag skrev för övrigt lite slarvigt om att Hagaby skulle ha ett herrlag med i Jukola i helgen, i gårdagens blogginlägg. Det visade sig inte stämma alls, det var jag som hade tolkat ett instagraminlägg av Filip Dahlgren helt skevt.
Har jag inte återigen helt felaktiga uppgifter blir Tisaren därför enda länsklubb i världens största stafett i år, men å andra sidan kommer klubben till start med hela fem lag: Tre i damklassen och två i herrklassen. Och i damklassen är konkurrensen om platser nu så hård att Andrea Svensson, som är landslagslöpare, är nere i B-laget trots att Simone Niggli återigen väljer att tacka nej till att springa för Tisaren (hon stod över Tiomila för andra året i rad tidigare den här säsongen, och springer Jukola för schweiziska OL Norska [som har Nigglie på tredjesträckan och världsmästaren Sabine Hauswirth som ankare]). I förstalaget ingår i stället, precis som i Tiomila tidigare i år, Lilian Forsgren (mitt i VM-uppladdningen!), Ellinor Eriksson, Ellinor Tjernlund och Josefin Tjernlund (på Tiomila har damerna fem sträckor, och då fick också Svensson plats i laget), men även andralaget ser ju riktigt vasst ut med Svensson som ankare och Lovisa Persson, Rebecka Nylin och Line Sølberg på de tre första sträckorna. Filip Jacobsson, Oskar Andrén (osäker, kan ersättas av Johan Aronsson), Gustav Hindér, Ole Josarp, Erik Fernlund, Mathias Drage och Daniel Attås för Tisaren. I andralaget finns bland annat starke junioren Jonatan Gustafsson inlånad från KFUM Örebro.Och till sist blev jag tipsade om att Olivia Hansson fortsätter plocka seger efter seger efter seger under rullskidssäsongen: Nu senast vann hon 48 kilometer långa och rätt kuperade Rådarullen på 1.58.38. Robert Brundin, som liksom Hansson brukar rada upp segra i Moto eagle tour, blev sjua i herrklassen på 1.43.55 med Viktor Hansson två placeringar men över tre minuter bakom sig (Brudin var best of the rest 45 sekunder bakom en tätklunga om sex åkare där Mattias Brryntesson spurtade hem segern). Garphyttans Kevin Henriksson var ensam herrjunior till start och fick tillgodoräkna sig en seger på 2.03.06.
-
På sista dagen slog de till, Wiggle-High5 i Women’s tour. Emilia Fahlins brittiska proffsstall hade ju som mål att ta minst en etappseger i världstouretapploppet på hemmaplan, och den kom på den mest prestigefyllda etappen: Det avslutande varvloppet inne i centrala London. Belgiska spurtaren Jolien D’hoore var först över linjen, men det var i allra högsta grad en lagseger där Fahlin och och Giorgia Bronzini var med allra längst fram och hjälpte D’hoore fram i spurten (Bronzini rullade i mål som sjua i jätteklungan, Fahlin som 14:e). Audrey Cordon hade ju dessutom redan säkrat bergatröjan, så på det hela taget blev det väl en rätt bra vecka för stallet, och Fahlin verkar ju ha blivit bättre och bättre efter att ha varit långt efter på tre första etapperna men i tätklungan på de två sista. Nästa vecka väntar SM för Örebrocyklisten.
När vi ändå är inne på cykel så har jag förstås inte missat att Tjejvättern och Halvvättern avgjordes i helgen – men det är ju liksom Vätternrundan rena motionslopp utan resultatlistor, så de får ursäkta här på bloggen.
Mer intressant då att mountainbikecyklisten Fredrik Berg följde upp femteplatsen i Billingeracet med att bli sexa i Lida Loop, säsongens tredje deltävling i långloppscupen. ”Även om en topp fem-placering hade varit kul såklart så är jag väldigt nöjd med dagen och resultatet”, skriver han på sin blogg. Resultatet gör att han ligger trea i sammandraget. Axel Lindh har varit sjuk och kom inte till start, Matthias Wengelin bröt, och Marcus Jansson slutade på 15:e plats. Alexander Ehrlin blev tvåa i juniorklassen.
I Örebroloppet i multisport blev det hemmaseger i damklassen genom Emma Ardland och Anna Kero. Text och tv och bildextra från tävlingen finns i den här pluslåsta artikeln.
I sprint-DM i orientering tog Ellinor Eriksson och Oskar Andrén hem segrarna när länets fyra landslagslöpare uteblev. Eriksson vann med nästan minutstor marginal över Lovisa Persson och nästa 1,5 minuter före trean Elin Winblad medan Andrén bara var fyra sekunder före tvåan Viktor Larsson (men 46 före trean Erik Fernlund) över en väldigt lång sprint (20–21 minuters segrartider). Även sprintstafett-DM avgjordes under dagen, men arrangörerna verkar ha haft jätteproblem att få fram tider och det enda resultat jag hört ryktesvägen är att Viktor Larsson och Oskar Eklöf lär ha vunnit herrklassen. Eriksson och Persson känns ju oslagbara på damsidan, men där har jag inte hört något alls.
Erica Olsson var femma för andra dagen i rad i svenska mountainbikeorienteringscupen, och behåller därmed andraplatsen i sammandraget. I dag var det långdistans med masstart på programmet, och Olsson gick i mål 8,5 minuter bakom segrande Nadia Larsson.
Och så klämde Lisa Bergdahl, som redan gått under U22-EM-kvalgränsen på 10 000 meter, till med ett nytt toppresultat: 9.54,24 över 3 000 meter, vilket inte bara var personligt rekord och tävlingsrekord i Sävedalsspelen utan dessutom gör henne till Sverigetrea i år bakom Meraf Bahta och Isabelle Brauer.
https://www.instagram.com/p/BVNgQt7lDvz/
Själv lyckades jag ta femte segern på fem försök i Degerforsklassikerns orienteringsmoment (den första upplagan arrangerades 2012; jag missade tävlingen 2014 på grund av utlandsresa). Att det berodde på utebliven konkurrens var lika sant den här gången som de tidigare åren (men man kan ju bara slå de som dyker upp, så att säga), och jag fick en bra genomkörare inför nästa helgs Örebro backyard ultra med 5,5 kilometer (enligt gps-klockan) väldigt lätt orientering på 28.56. Jag la väl bort runt 45 sekunder på att helt korkat springa åt fel håll vid två tillfällen, men annars gick jag rent. Bilder från tävlingen (bland annat en på min målstämpling och en annan på min återhämtning) finns här.
Konditionsbloggaren i mål (med buffen nyss avsliten) som segrare i Degerforsklassikerns orientering det här året också. Foto: Jonas Brännmyr -
Faktum är att det blev en rätt lugn lördag i konditionsidrottslänet, ändå.
** Emilia Fahlin klarade sig igenom ännu en etapp i Women’s tour utan några superben, och är nu med in till den pannkaksplatta och knixiga varvloppsavslutningen i London i morgon, och dit kommer hennes Wiggle-High5 förvisso utan den önskade etappsegern men i varje fall med en säkrad bergspriströja för Audrey Cordon. Fahlin är för örvigt bara 2,5 minuter från att vara ”lanterne rouge” i touren, 49.36 bakom totalledaren Katarzyna Niewiadoma.
** Maria Eriksson och Michael Welday tog hem 3 000-metersloppen i Närkespelen på 11.49,60 (nästan två minuter före 15-åriga Emelie Lindgren, som för övrigt vann Glanshammars terrängserie, som jag glömt rapportera om, i F15-klassen i år, där Eriksson var tvåa bakom Siri Englund i damklassen) respektive 9.24,30 (34 hundradelar före Per Arvidsson). Klara Frih (2.17,93) och Wilhelm Bergentz (2.12,10) vann 15-åringarnas lopp över 800 meter.
** Elin Ekerheim, mest känd för att springa och cykla för välgörenhet, vann lördagens upplaga av Örebro parkrun på 23.34, åtta sekunder före Annica Sjölund som ju tagit hem sex av de åtta tidigare upplagorna (Mikaela Kemppi tog de två andra). På herrsidan fick det veckovis återkommande loppet sin åttonde segrare på nio upplagor genom Pär Ehrling, som avverkade de fem kilometerna på 18.31. Maratonlöparen, orienteraren och konditionsbloggsbekantingen Fredrik Johnsson blev trea i debuten, på 19.15.
** Erica Olsson slutade på femte plats i sprinten i Årsunda som utgjorde femte deltävlingen svenska mountainbikeorienteringscupen. Karlskogingen blev därmed av med totalledningen i cupen till Fredrikshofs Nadia Larsson, men behåller andraplatsen. I morgon väntar en långdistans med masstart.
** Däremot lämnade samtliga långdistanslöpare från Örebro återbud till SAYO i Sollentuna. -
1. Örebroloppet
Dags för årets största multisporttävling i Örebro län – som, med multisport mått mätt – är en riktigt sprint på mellan två och tre timmar med löpning, kajak, mountainbike och enklare orientering. Från i fjol minns jag allra bäst när Mats Carlberg satt och var sur på en gräsmatta efteråt, sedan hans lag med Pär Wedin tappat ledningen i herrklassen på den avslutande orienteringen, och fimpat två minuter mot segrande Erik Höglund och Hjalmar Hurtig. De sistnämnda är tillbaka för att försvara titeln i år, men Carlberg/Wedin finns inte bland de anmälda. Det gör däremot fjolårstreorna Oscar Andersson och Mathias Jansson, liksom en viss Johan Röjler som teamet upp sig med skridskoklubbkompisen Lars-Erik Larsson. På damsidan kommer varken ettan eller tvåan från fjolårets tävling till årets kubbning i omgivningarna runt Karlslund, men däremot det tredjeplacerade laget Zandra Olivecrona/Alexandra Gregorius (och de var bara 2,5 minuter från segern i fjol, så det är ett lag att räkna med). Likadant är läget i mixedklassen, där treorna (Lise-Lott Öberg/Per-Erik Modig) från i fjol är det bästa laget som återvänder på söndag.2. Women’s tour
Av Emilia Fahlins instagram att döma (se nedan) trodde jag nästan att hon skulle kasta in handduken inför fredagens 151 kilometer långa etapp från Atherstone till Royal Leamington Spa, men i stället gjorde hon sin klart bästa dag hittills och satt med i tätklungan hela vägen in i mål samtidigt som hennes lagkompis Giorgia Bronzini spurtade in på fjärde plats och Audrey Cordon behöll bergatröjan. I helgen avslutas etapploppet med en etapp från Chesterfield till Derbyshire och ett varvlopp inne i centrala London. Polskan Katarzyna Niewiadoma leder alltjämt totalen efter att ha vunnit i ensam utbrytning på första etappen.3. Närkespelen
Det avgörs inte alltför många arenatävlingar i friidrott i Örebro län under somrarna (till stor del på grund av att det saknas en arena i Örebro), men i helgen är det dags för Närkespelen på Transtensvallen i Hallsberg, och på grenprogrammet finns bland annat 3 000 meter för både herrar och damer med namn som Maria Eriksson och David Berg i startlistan. På ungdomssidan är det 800 meter som gäller med bland andra Wilhelm Bergentz och Klara Frih till start. Jonatan Gustafsson, Jack Karlsson och Alexander Larsson springer i stället stortävlingen SAYO i Sollentuna.Bubblare: Jag ska förstås springa Degerforsklassikerns orientering på söndag (jag har vunnit den fyra av fem gånger den arrangerats; på tal om det har förresten resultaten från Gallaberget trailrun publicerats på nätet nu), men annars är helgens stora begivenhet i orienteringssvängen förstås DM i sprint och sprintstafett som båda avgörs i Arboga på söndag men där alla länets landslagslöpare saknas i startlistorna. Därtill är det ny deltävling i svenska cupen i mountainbikeorientering med sprint på lördag och masstart över långdistans på söndag och Erica Olsson anmäld. Däremot väljer Marcus Jansson, precis som vid tidigare programkrockar, att istället köra långloppscupen i mountainbike, där han som vanligt ställs mot bland andra Matthias Wengelin, Axel Lindh och Fredrik Berg i Lida Loop. Ja, och så är det SM i triathlon, olympisk distans, i Uppsala också, med Andres Avella i elitklassen och Örebro AIK-klubbkompisen Ezequiel Pablo Fernandez i H40-klassen (veteranklasserna har RM-status).
-
I kväll sprang jag Gallaberget trailrun, en tävling mitt ute i ingenstans som jag hörde talas om förra året (när jag redan hade missat den) och höll på att bomma även i år innan jag i tisdags snubblade över en liten notering på Närkes friidrottsförbunds hemsida om att den skulle äga rum. ”Mitt ute i ingenstans” stämmer kanske inte riktigt, eftersom det där i skogen, runt Gallabergssjön mitt emellan Laxå och Vretstorp, faktiskt fanns uppmärkta stigar i tre längder, och genom att kombinera två av dess fick arrangörerna ihop en tiokilometersslinga (man kunde välja att springa 6,5 kilometer också, genom att bara springa ena slingan). Och vilka stigar det var, helt magisk löpning. Lite lätt kuperat, väldigt lättsprunget (inte mycket stenar och rötter) och när skogen som nu i början av juni är klädd i ljusgrön skrud magisk vackert i kvällssolen. Underbart, helt enkelt. Och jag älskar ju verkligen den här typen av små lokala tävlingar där man swishar en femtiolapp, springer en mil och snackar lite skit efteråt.
Efter ett år av bakslag och usla resultat känns det som att kroppen börjat samarbeta senaste veckorna, och i tisdags gjorde jag mitt bästa intervallpass sedan 2015. Och i kväll var känsla relativt lätt (jag har överlag varit 25 procent sämre, tidsmässigt, på alla tävlingar senaste året jämfört med 2015, trots att jag tränat minst lika bra), och jag kunde trycka hela vägen tills två kilometer återstod och magen rasade ihop (förmodligen beroende på att det blev lite mycket pannkakor och grädde till lunch …). Kunde inte förmå mig att hålla varken farten eller pulsen uppe sista biten och la nog en minut eller två där, men tappade i varje fall ingen placering. Och även om jag hade jävligt ont i magen någon halvtimme efter loppet så gick det över sedan. Och med tanke på att det här var långt ifrån ett mållopp, utan bara ett härligt träningspass, så gjorde det ju inte så mycket. Allt jag hoppas på är att jag får behålla den lätta känslan men slipper magraset på Örebro backyard ultra nästa helg. Men först väntar Degerforsklassikerns orientering på söndag!
Preliminär tid och placering: Sexa i herrklassen, sjua totalt, på 53.12. Johan Nilsson och Therese Karlsson vann på 39.53 respektive 50.34.Emilia Fahlin, frågar ni. Jo, jag skrev ju en längre (pluslåst) artikel om henne inför Women’s tour som drog igång i går. Hon har främst ett hjälpryttaruppdrag i det fem dagar långa etapploppet Women’s tour. I går tappade hon klungan tidigt och rullade i mål 21 minuter bakom polska Katarzyna Niewiadoma som vann i ensam utbrytning och i dag var hon drygt nio minuter efter Amy Pieters över 139 kilometer. De riktiga framgångarna har uteblivit för Wiggle-High5 i det viktiga etapploppet på hemmaplan (Giorgia Bronzini var trea i klungspurten bakom Nieiadoma, fyra totalt, i går), men kan trösta sig med att Audrey Cordon lagt beslag på bergatröjan. Touren fortsätter fredag–söndag, och avslutas med ett varvlopp inne i centrala London.
-
Martin Regborn såg ut att stå lite i bakgrunden på dagens presskonferens där den svenska VM-truppen i orientering presenterades (se bilden här), men med EM-bronset förra året och som världscupledare borde örebroaren vara ett householdname (hur säger man det på svenska; ”köksbordsnamn”?) i varenda idrottsintresserad familj vid det här laget. Hur som helst fick han som han vill: Regborn får springa långdistansen vid orienterings-VM i Estland om en knapp månad. Efter tre år och tre världsmästerskap där han ”bara” tävlat i individuell sprint är Hagabylöparen nu klar både för sprint och långdistans – och inte bara det. Med tanke på resultaten den här våren är han därtill en av de absoluta guldfavoriterna.
Målet för svenska truppen är sex medaljer varav tre guld i de nio grenar (fyra på damsidan, fyra på herrsidan, en mixed) som avgörs i VM.
– Många löpare har höjt sig ett snäpp och därmed kan vi också sikta ännu lite högre. För oss ligger allt fokus på prestation, men om allt går som vi hoppas kan vi nå medaljmålet. Just nu ser det väldigt bra ut, säger förbundskapten Håkan Carlsson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Stafett- och mixedsprintstafettlagen är ännu inte uttagna (förutom att Gustav Bergman är förhandsuttagen till stafetten och Helena Jansson till mixedsprintstafetten), så det kan bli fler distanser för Regborn på VM. Där ligger stafetten närmast till hands; dels prioriterade Regborn bort sprintstafetten vid världscuppremiären och dels ligger den fel i programmet för hans del mitt emellan lördagens sprint och tisdagens långdistans. Stafetten avgörs dock inte förrän fredagen efter långdistansen, och dit lär Regborn vara högaktuell.
En liten skräll i truppen var att Hallsbergsorienteraren Lilian Forsgren, mot sin egen tro på att det var kört, blivit uttagen i VM-truppen om än som reserv. Om någon av Tove Alexandersson, Karolin Ohlsson eller Lina Strand inte kan springa sprintkvalet den 30 juni så är Forsgren förstereserv (på samma sätt är Regborn förstereserv för Bergman, Albin Ridefelt och Johan Runesson på medeldistansen) och får kliva in. Forsgren är välbekant med uppgiften, redan vid VM i Schweiz 2012 var hon reserv i den svenska truppen (utan att få springa) och i Skottland för två år sedan var hon uttagen som mixedsprintstafettlöpare men reserv på övriga distanser, och då fick hon hoppa in på medeldistansen där hon sprang in på 22:a plats.En annan tidigare VM-löpare från länet, den till Hagaby numera återbördade men svårt skadeförföljde Filip Dahlgren, smög under långhelgen igång säsongen uppe i Hälsingland. Efter att som lagledare, på grund av sjukdom i truppen, fått hoppa in och täckt upp på en sträcka under Tiomila i våras var det nu ”riktig” tävlingsdebut för året i de tre sista etapperna av fyradagarstävlingen Ösaträffen, och Dahlgren verkar ha dragit på rätt ordentligt. I söndagens medeldistans, med 69 startande, var han enbart slagen av VM-uttagne Ridefeldt, i måndagens medeldistans var han trea och i tisdagens medeldistans fyra. Av Dahlgrens instagram att döma verkar formbeskedet duga för start i Jukolakavlen, världens största orienteringsstafett, nästa helg:
I kväll var det också säsongens andra deltävling i rullskidscupen Moto eagle tour, och liksom i den första och i de flesta av förra årets tävlingar hette segrarna Olivia Hansson och Robert Brundin. Brundin vann den här gången med exakt en minuts marginal till tvåan Daniel Olsson, Hansson var återigen ensam dam till start men slog 13 av 19 herrar.
I morgon kväll är tanken att jag, och förhoppningsvis många med mig, ska springa Gallaberget trailrun utanför Laxå.
-
Marcus Jansson, mountainbikeorienteraren från Garphyttan som vid sidan om en tävlingsvecka i Danmark och en deltävling i svenska cupen mest fokuserat på rena mountainbiketävlingar under inledningen av säsongen, slog till med andra topp tio-placeringen i världscupen på lika många dagar – och den tredje i karriären – när världscuppremiären i österrikiska Zwettl i dag avslutades med långdistans. Jansson var 6,5 minuter bakom efter en långdistanstävling på nästan två timmar.
– Fysiskt hade jag verkligen en bra dag. Tekniskt finns det fortfarande en del att jobba på. Det var bitvis ganska teknisk orientering och det småstrulade en del i orienteringen på några ställen. Det var inga stora misstag, men flera mindre misstag kostar en del tid. På det stora hela var det ett bra lopp från min sida. Under våren har jag medvetet fokuserat på det fysiska. Nu, i takt med att det är allt fler tävlingar på hemmaplan känner jag mig trygg i att jag kommer att få upp hastigheten på kartläsningen. Resultatmässigt är det faktiskt bättre än vad jag trott. Jag är förvånansvärt jämn med tanke på att jag inte tävlat så mycket fram till nu. Det känns lovande inför fortsättningen av säsongen, säger Jansson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Janssons klubbkompis Karin Gustafsson, som gjorde sin landslags- och världscupdebut i helgen, hade det som väntat tuffare och fick nöja sig med en 32:a-plats, över 41 minuter från segern.
I världscupsammandraget tappade Jansson från sjunde till nionde plats, medan Gustafsson är 33:a. De tre individuella distanserna vid mountainbikeorienterings-EM i franska Orleans i slutet av juli och början av augusti är nästa världscupdeltävlingar, och därefter avslutas världscupsäsongen med de fyra individuella VM-deltävlingarna i Litauen i slutet av augusti.I morgon avgörs den tionde av säsongens 27 deltävlingar i långloppscupen: Lindesjönloppet. Det saknas, så här tre dagar efter Stockholm marathon, en hel del bra namn i startlistan än så länge, men är benen pigga på tisdag morgon kanske somliga efteranmäler sig …
Konditionsbloggen 