Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Andreas Ingberg som gäst. Örebro AIK-löparen berättar allt om sin maratonsatsning som gjort honom till sexa i länet under 20-talet. Finns där poddar finns, som på Spotify eller i podcastappen på Iphone.
När Jonatan Gustafsson korsade mållinjen på Folksam GP-tävlingen i Sollentuna i eftermiddags var han mindre än en sekund från sitt tre år gamla Närkerekord på 1 500 meter (i det som var hans första riktiga lopp utomhus på distansen sedan dess). Men bakom resultatet 3.46,73 (som gav seger i B-heatet och hade räckt till en tolfteplats i A-heatet, som femte bästa svensk) fanns det betydligt mer dramatik.
”Jag fick skon halvt avtrampad vid starten, så jag fick springa och spänna mig för att den skulle sitta kvar, med riktigt dålig löpkänsla (jag var väldigt nära på att bryta). Haren öppnade dessutom första 300 på 42, och jag fick springa själv sista halvan. Åkte hit med större ambitioner, så segt att inte få ut det i dag. Hade gärna sprungit i A-heatet såhär i efterhand”, skriver Gustafsson på Strava där han också visar upp sin blodiga vänsterhäl och den trasiga skon.
Närkerekordet ligger därmed kvar på 3.45,90.
Återstår att se om Gustafsson får någon mer möjlighet att förbättra det i sommar. Vad jag vet finns i tävlingsprogrammet för örebroaren, som är både orienterare och friidrottare på hög nivå, är sprint-SM i orientering i Västerås om två veckor och VM i Edinburgh om fyra veckor, där han är uttagen till knockoutsprinten (där han tog VM-brons för två år sedan och EM-silver i fjol). Gustafsson har ju också tagit EM-guld i sprintstafett och silver och brons på 3 000 meter på inomhus-SM i friidrott.
Från Sollentunavallen kan också noteras att KFUM Örebros Henrik Franzén sprang in på 1.54,37 på 800 meter (tre sekunder från perset) i det jag tror var hans säsongsdebut, och hans tidigare lagkompis Kevin Bodén gjorde 1.53,28 i samma lopp.
Att Gustafsson sprang i Stockholm innebar alltså att han stod över Jukola – världens största orienteringsstafett. Men det gjorde inte den andra örebroaren som ska springa VM i orientering – Martin Regborn. Han var i stället ankare för sitt Hagaby och sprang upp laget från 28:e till 16:e plats med en sistasträcka där han trots att han fick göra allt jobb själv i jakten var fjärde snabbast av alla 1 402 löparna.
Hur etappen gestaltat sig så långt? Jo, Viktor Larsson låg med i tätklungan på förstasträckan och skickade ut Jerker Lysell som tolva, 27 sekunder från tät. Lysell tog sig upp på andraplatsen och var halvvägs in på andrasträckan precis i rygg på ledande Hellingin Suunistajat, men av resultatlistan att döma gjorde han sedan en större bom och tappade 4,5 minuter direkt och sedan ytterligare 1,5 minuter. Med tätkänningen borta blev det en tuffare tävling för sådana som Filip Dahlgren (ut som 14:e på tredjesträckan, in som 13:e men med ytterligare fem minuter i tidstapp mot täten), Jakob Wallenhammar på femte (ut som nia, in som 23:a, tapp på sex minuter) och Oskar Eklöf på sjätte (ut som 23:a, in som 28:a, tapp på tio minuter. Men däremellan ska Love Sintring insats framhållas – han gick snabbare än täten och plockade fem placeringar, från 14:e till nionde, på fjärdesträckan (när man jämför på det sättet ska man dock ha med sig att Dahlgren hade nionde bästa sträcktid, Sintring 20:e bästa).
Och sedan kickade alltså Regborn igång och plockade hem Hagabys bästa placering på många år. 16:e plats innebar dessutom att örebroarna var sjätte bästa svenska lag. bakom överlägsna segraren Borlängelaget Stora Tuna, OK Linné, IFK Göteborg, OK Ravinen (tia med örebroaren Quentin Rauturier på förstasträckan) och OK Kåre. Hagaby var 35 minuter bakom Stora Tuna men mindre än 16 från pallen och åtta från topp tio.
Tisarens Valter Pettersson vann kampen om att vara bästa länslöpare på förstasträckan före Larsson och Rauturier, och skickade ut Daniel Forsgren som 16:e, 29 sekunder från tät. Men sedan var Tisaren nere på en 76:e-plas innan det vände uppåt igen och Filip Jacobsson sprang in laget som 63:a. Trots att Jonatan Gustafsson alltså avstod start blev KFUM Örebro tredje bästa länsklubb med en 98:e-plats. Almby blev 160:e lag, inga fler länslag tog sig in på topp 200 av de 1 615 startande lagen.
Hur det gick på stafetten i OCR-EM i Italien i dag vet jag faktiskt inte riktigt. Om jag har förstått saken rätt så tog det svenska mixedlaget, med ex-örebroaren Martin Bäckström i laget, i alla fall silver. Örebroarna Siri Englund och Folke Eriksson sprang i ett gemensamt lag i en vad jag förstår inofficiell mixedklass för de som inte blev uttagna av sina landslag, och där var de i varje fall snabbast och fick kliva upp högst på prispallen ihop med ytterligare en kvinnlig löpare som jag inte har koll på. Jag hoppas att allt reder ut sig när resultatlistorna kommer, men KFUM Örebros Folke Eriksson får i varje fall summera EM med två individuella bronsmedaljer i P19-klassen.