Mikaela Kemppi har ju varit löparen att slå i länet de senaste åren (även om Josefin Gerdevåg hade ett visst övertag inbördes 2015), och den här våren kanske mer än någonsin: När klassiska tiokilometerstävlingen Kumla stadslopp avgjordes på lördagen tog Kemppi fjärde fullpoängaren på fyra tävling i långloppscupen i vår efter Startmilen (då hon var tvåa men bästa länslöpare), korta terräng-DM och halvmaraton-DM (Örebro AIK halvmaraton, alltså). Ja, räknar man alla lopp Kemppi ställt upp i så var det här 19:e raka i långloppscupen där hon tog full poäng, en svit som håller sedan Åstadslopppet 2015. Loppet i Kumla är knixigt och bjuder sällan på några jättetider, och Kemppi bärgade segern på 38.12, 1.26 före Gerdevåg som smyger vidare med sin comeback efter vinterns barnafödande. Liduina van Sitteren tog tredjeplatsen, ytterligare ett par minuter bakom.
På herrsidan anförde en viss Erik Anfält en Örebro AIK-trippel i Kumla, med ett lopp på 33.45 (Jakob Nilsson tvåa på 34.35, Ludvig Börjesson trea på 34.42), och klättrade därmed förbi Tiomilalöpande Per Sjögren och upp i topp i långloppscupen.
Tiomila, ja. Herrloppet startar nu vid 21, och hur det gick för Tisaren i damloppet kan ni läsa mer om i den här pluslåsta artikeln. Eller ja, resultatet vet ni förstås: Tisaren, som siktade på topp fem, fick nöja sig med en femteplats sedan Josefin Tjernlund inte lyckats komma med i tätklungan på den raka tredjesträckan och avståndet framåt då istället växte rejält, men alla kommenterar finns att läsa i den där artikeln. Näst bästa länslag? Milan, på 103:e plats, tätt före Tisarens andralag på 107:e och Hagabys förstalag på 109:e.
Emilia Fahlin och hennes Wiggle-High5 fick ett par framgångar i Tour de Yorkshire: Tyskan Claudia Lichtenberg var först uppför Côte de Lofthouse och vann därmed bergspristävlingen, och italienskan Giorgia Bronzini blev tvåa i klungspurten om andraplatsen bakom utbrytaren Elizabeth Deignan, trea totalt alltså. Fahlin rullade i mål som 47:a, åtta minuter bakom (i en stor grupp med cyklisterna från 18:e plats och nedåt).
Från premiären i Sverigecupen i mountainbike, Klippingracet i Säter, har jag inte sett mer än en pallbild med Emil Lindgren före Emil Linde och med Örebrocyklisten Matthias Wengelin på tredje plats. Vi får väl se när det dyker upp en resultatlista (och när det gör det från Närkeserien i MTB, som visst körde igång i tordags och som har sju deltävlingar planerade den här säsongen, närmast i Kilsmo den 11 maj):
Och själv då? Jo, jag sprang för första gången Örebro parkrun i förmiddags. Det var trevligt, men kämpigt. Formen saknas fortfarande helt (jag kan väl skylla på blodbrist, sömnbrist, att jag varken hann värma upp eller gå på toa, men det är bara undanflykter), och jag hade blodsmak i munnen när jag korsade mållinjen ganska exakt fyra minuter över mitt femkilometerspers. En 60-taggare seglade förbi mig halvvägs och drygade sedan ifrån med nästan en minut, och när jag korsade mållinjen stannade klockan på 23.46. Förbättringspotential saknas ju i varje fall inte. VM-triathleten Morgan Pätsi sprang tävlingen som en fartökning på sitt långpass och vann på 18.21. Annica Sjölund tog tredje segern på damsidan av tre möjliga, nu på 24.17.
1) Löparfest och två gånger direktsändningar på na.se
Om tekniken är med oss (koncernen Mittmedia, som NA ingår i, har ju haft ett enormt teknikhaveri senaste två dygnen) så blir det som jag tidigare skrivit om dubbla direktsändningar i helgen: Örebro actionrun på lördagen och Svampenmaran på söndagen. I hinderbaneloppet actionrun ska jag försöka bilda mig en uppfattning om vilka löpare som kan tänkas vara snabba senare i dag (fjolårets segrare Per Sjögren kommer ju inte till start, och av namnen i elitstartlistan känner jag inte till särskilt många), men i Svampenmaran går 100-kilometers-VM-löparen André Rangelind för nytt banrekord och under tre timmar, och händer inget extremt oförutsett så kommer han förstås att vinna tävlingen (hela startlistan hittar ni här). Jag snackade med André redan förra veckan, och texten kommer, om tekniken är med oss, ut på na.se under dagen.
Vid sidan om dess båda tävlingar är det på lördagen både Kumla stadslopp (med Erik Anfält!), Munkastigen trailrun (med Hasse Byrén och Roland Eriksson som dubblerar de 44 kilometerna med söndagens 42,2 i Svampenmaran!) och tredje upplagan av Örebro parkrun (som kan få svårt att locka något jättestartfält i konkurrens med alla andra tävlingar).
2) Tiomila
Helgens största tävling är ju dock otvetydigt orienteringsstafetten Tiomila, som i år avgörs i Göteborg. Jag har redan skrivit en hel del om Tisarens lag inför tävlingen, och nu står det också klart att vi kan se fram emot att få se både Martin Regborn (Hagaby) och Per Sjögren (KFUM Örebro) på förstasträckan i år igen. Damstafetten startar 13.15 på lördagen med beräknad målgång för segrarlaget vid 17.45 medan herrstafetten startar 21.00 med beräknad målgång vid 7.00.
3) Fahlin i England och svensk mountainbikepremiär Tanken var ju att Emilia Fahlin skulle ha fått en träningsperiod inför etapploppet Tour of California 11–14 maj, men nu är hon plötsligt på plats i England och kommer att köra Tour de Yorkshire (som namnet till trots är ett endagarslopp) på lördagen. Ett race som inte är med på världstouren, men som är på nivån precis under och som lockar ett starkt startfält med Boels-Dolmans nederländska OS-segrare Anna van der Breggen (som svarade för en ”omöjlig” trippel när hon på en vecka vann Amstel gold race, Vallonska pilen och Liège-Bastogne-Liège) i spetsen. Fahlin kör tillsammans med Giorgia Bronzini, Jolien d’Hoore, Claudia Lichtenberg, Audrey Cordon och Lucy Garner för sitt Wiggle-High5 som blivit flitiga på att uppdatera på twitter. Själva tävlingen är 122,5 kilometer lång och har en rejäl backe (nästan 200 höjdmeter ska tas på 1,7 kilometer) mitt på men är i övrigt rätt flack och ser ut att kunna passa Fahlin bra.
Dessutom drar Sverigecupen i mountainbike igång i Säter (barndomsmarker för inflyttade Örebrocyklisten Matthias Wengelin) och Klippingracet. Räkna med att både Wengelin och Almbys Axel Lindh och Fredrik Berg är på plats, plus säkerligen ett stort gäng veteraner, juniorer och ungdomar.
(UPPDATERAD) Snacka om att vara bäst när det gäller. Långdistansen i elitserien i orientering, swedish league, i Huskvarna i dag var kanske säsongens viktigaste tävling för de orienterare som har landslagsambitioner i sommar. Visst, även sprinten och medeldistansen i Bollnäs 12–13 maj (liksom ”internationella meriter 2015–2016”) ligger till grund för uttagningen till världscuppremiären i Finland 23–28 maj, men dagens långdistans var säsongens första, största och viktigaste test – och Martin Regborn stod pall. EM-bronsmedaljören från i fjol, som snuvades på en VM-plats på långdistansen då, visade att han ska ha den i år när han ledde från start till mål i den något förkortade långdistansen (löptider på just under 1,5 timmar). Regborn hade över minutens ledning redan vid första mellantiden, knappt halvvägs, och höll undan till seger med 41 sekunder före Johan Runesson, som i år representerar finska storklubben Tampereen Pyrintö.
– Ett bra lopp, och jag hade bra ork hela vägen så jag är nöjd. Det här är en fin avstämning, att vinterträningen funkat bra, säger Regborn till Svenska orienteringsförbundets hemsida, och på sitt eget instagramkonto tillägger han:
”Tuff terräng och rejäla långsträckor – som det ska vara! Kände mig riktigt stark och höll ihop det bra hela vägen. Skönt att få ett kvitto på att vinterträningen fungerat bra! Nu ligger allt fokus på VM-testerna i slutet av maj. Drömmer om att springa långdistans på VM!”
Av de tre svenska löparna som valdes före Regborn till långdistansen på VM i fjol slutade William Lind trea, slagen med nästan två minuter, medan Fredrik Bakkman blev sexa, nästan 3,5 minuter bakom, och Gustav Bergman blev åtta, över 4,5 minuter efter. Därmed kan Regborn förstås med säkerhet redan nu räkna in sin plats till världscuppremiären i Finland 24–28 maj, där det avgörs sprintstafett, sprint, medeldistans och långdistans (där de tre sista tävlingarna ingår i en minitour, och eftersom upplägget är sådant och varje land får starta med åtta löpare, plus regerande världsmästare, kan man räkna med att det blir just åtta herrar och åtta damer som tas ut vid sidan om Jerker Lysell och Tove Alexandersson som alltså har friplatser).
Världscupen blir dessutom den viktigaste tävlingen inför uttagningarna till årets VM, i Estland i början av juli. Just för långdistansen kommer förbundskapten Håkan Carlsson vid sidan om dagesn tävling även titta på ett VM-testlopp i Estland den 19 maj samt loppet i världscuppremiären den 28 maj. Så ingenting är säkert ännu, men Regborn har i varje fall satt sig i pole position för att ta en av de tre svenska VM-platserna (han har gjort tre raka VM, men hittills ”bara” fått springa sprint).
Tisarens urstarka damlöpare, då? Nä, det blev inga superprestationer på söndagen. Lilian Forsgren behöll förvisso sina redan goda chanser, som den väldigt allrounda orienterare hon är, att få springa hela touren i världscuppremiären genom en sjundeplats i dagens tävling (även om avståndet upp till Helena Jansson, som för en gångs skull snuvade Tove Alexandersson på segern, var över nio minuter stort), men Josefin Tjernlund blev bara 26:a, slagen med nästan 19 minuter, och sedan radade Lovisa Persson, Ellinor Tjernlund, Andrea Svensson och Ellinor Eriksson upp sig på 29:e, 31:a, 35:e respektive 37:e plats. De två sistnämnda, som löpte natt-SM i fredags, var slagna med 24 respektive 29 minuter, vilket väl ger en hint om att alla landslagslöpare som valde att avstå den tuffa natten i Östansjöskogarna gjorde rätt. Nu får det annars så starka laget försöka ladda om till Tiomila nästa helg, laguppställningen verkar släppas på tisdag.
Tisarens sistaårsjunior Filip Jacobsson, som var fyra på natt-SM, klarade av dubbleringen bättre och blev femma nu. KFUM Örebros Jonatan GUstafsson blev åtta i H18.
I mina hemmaskogar, strax söder om Degerfors, vann Hagabys Jakob Wallenhammar på lördagen Letälvsträffen (i övrigt blev det inga segrar för länet i huvudklasserna varken där eller i söndagens Boforsloppet; men Elin Winblad var bara 17 sekunder ifrån på andraplatsen i dag).
Att löpare som inte riktigt tillhör toppskiktet valde bort tävlingarna i Huskvarna är ju inte så konstigt, däremot överraskande att en sådan som Daniel Attås gjorde det. Han sprang i stället långdistanstävlingen Urban Hjärne-kampen i Motala på söndagen och toppade en ren Tisarenpall före Oskar Andrén och nyförvärvet Erik Fernlund.
Hagabys Jakob Wallenhammar vann Letälvsträffen på lördagen. Foto: Gunnar Nyman
Maria Gräfnings, som den här säsongen tävlat för Karlslund men i långloppsvärldscupen Fis marathon cup där hon till slut blev tvåa efter en rad urstarka resultat representerat Team SAS TG Hütten, avslutade säsongen med en sjätteplats i riktigt vass konkurrens i norska Skarverennet (Ingvild Flugstad Östberg slog faktiskt martin Björgen, och bakom dem fanns Krista Pärmäkoski, Martine Ek Hagen och Ragnhild Haga; plus Gräfnings, som slog skidlöpare som Silje Öyre Slind och Seraina Boner; Martin Johnsrud Sundby vann herrklassen före Toni Livers och SJur Röthe.
Matthias Wengelin gjorde landslagspremiär för den här säsongen, men VM-femman från i fjol hade ingen rolig dag i det världsrankningsgivande loppet vid Ötztalers mountainbikefestival i Österrike. Örebrocyklisten fastnade, som så många gånger själv (han berättade själv om det i ett stort reportage jag gjorde på na.se tidigare i våras) bakom en stor startkrasch och hade sedan svårt att göra något vettigt av tävlingen. Den här gången åkte han dessutom på en punktering som tvingade honom att bryta (men han blev av någon anledning ändå klassificerad som 45:a i resultatlistan). Jacob Ahlsson tog en 32:a-plats i sin debut i elitklassen i Sverigecupen i landsvägscykel, Kinnekulle Cyclassic. Och Almbys Axel Lindh och Fredrik Berg blev 26:a i premiären av danska mountainbikecupen Flammenliga respektive sexa i Kolmårdsbiken (för Bergs del någon form av genrep inför premiären av svenska långloppscupen i mountainbike den 13 maj).
Det var aldrig något snack om saken. Almbys Fredrik Berg vann, precis som de två första, även den tredje och avslutande deltävlingen i Rusakulan vertikal tour, som avgjordes med start i Klockhammar och mål på Rusakulans topp, i pannlampssken på torsdagskvällen. Berg behövde den här gången 13.33 på sig för att besegra berget och Grythyttecyklisten var därmed 41 sekunder snabbare än tvåan, Magnus Peettersen. Därmed samlade Berg ihop maximala 300 poäng på tre deltävlingar och fick återigen spruta champagne.
Jonathan Kandelin, Örebrolöparen som vann första deltävlingen, dök upp igen och sprang hem den tredje på 15.12, men Martin Nilsson, som tillsammans med Janne Werner var de enda löparna som deltog i alla tre deltävlingarna, höll tack vare bättre deltagande undan i totalen.
Och min sambo, Maria Åström (Nature running), vann damernas löpklass eftersom hon var den enda som sprang mer än en deltävling (ja, i den andra, när det var fler deltävlingar, slog hon ju dessutom två av tre konkurrenter). I mountainbikeklassen kom det inga damer till start.
I kväll sprang jag säsongens första tävling. Eller ”sprang” och ”sprang”, förresten. Jag ”tog mig upp”, är nog ett bättre uttryck, när andra deltävlingen av Rusakulan vertikal tour avgjordes med start nere i Klockhammar och mål uppe på Rusakulan. Formen (som jag sedan i fredags endast skyller på den blodbrist som då upptäcktes, och som jag nu försöker bota med järntabletter och intervallpass) var precis så usel som jag misstänkt i träning, och inte bara blev jag sist i tävlingen; jag satte dessutom den långsammaste tiden i tävlingens historia (alla som var med i premiären förra onsdagen var alltså också snabbare än mig) och över minuten långsammare än den näst långsammaste.
Ändå var det någonstans ”kul”. Jag älskar ju att springa uppför, älskar att utmana mig, och den här typen av lopp hade, när jag var i bäst form runt höstkanterna 2014 och 2015, ha passat mig som hand i handsken. Not so much just nu, men att känna blodsmaken i munnen, att pressa sig (jag investerade i ett nytt pulsband i går, efter att ha tränat utan senaste året, och noterade 90 procent av maxpuls (eller mer) under 21 av 23 minuter uppför Rusakulan.
Almby IK-cyklisten Fredrik Berg var återigen snabbast upp (40 sekunder långsammare än i onsdags, då kvällens bana var något långsammare) men Patrik Bergman som var tvåa senast fick nu se sig slagen av snabbaste löparen – Örebro AIK:s Oskar Larsson (Tvåa i Viby marathon i somras på 3.08.57) som flög upp på 15.03. Jonathan Kandelin, som var bäste löpare i första deltävlingen, var anmäld även i kväll men kom inte till start, så de enda två löparna som samlat poäng i båda deltävlingarna är Martin Nilsson (150 poäng) och Janne Werner (145).
De som är med i racet om totalsegrarna: Löpning, damer: 1) Malin Hultman, 67 poäng, 2) Maria Åström, 66, 3) Lisa Vaahto, 65, 18) Mikaela Modigh, 64. Löpning, herrar: 1) Martin Nilsson, 150 poäng, 2) Janne Werner, 145, 3) Oskar Larsson, 90, 4) Jonathan Kandelin, 85, 5) Ronny Colling, 76. Mountainbike, damer: Ingen till start än, den som vinner sista deltävlingen vinner cupen. Mountainbike, herrar: 1) Fredrik Berg, 200 poäng, 2) Patrik Bergman, 175, 3) Anton Birath, 162, 4) Joel Wedin, 156.
Örebro AIK:s Oskar Larsson på toppen efter att ha besegrat Rusakulan på 15.03. Undertecknad såg likadan ut efter att ha tagit sig upp på 22.58 … Foto: Rusakulan vertikal tourTisdagens segrare Oskar Larsson (löpning), Fredrik Berg (mountainbike) och Malin Vaahto (löpning) Foto: Rusakulan vertikal tour
I februari flyttade Jonathan Kandelin från Umeå till Örebro och bytte klubb till Örebro AIK, i söndags sprang han Varvetmilen, Göteborgsvarvets seedningslopp på Väster i Örebro, på 36.48 och slutade på sjätte plats, som fjärde bästa länslöpare, och i kväll visade han återigen att han kan bli en kraft att räkna med i alla löpsammanhang (långloppscupen?) i länet den här säsongen. När Rusakulan vertikal tour drog igång i kväll krossade 27-åringen nämligen samtliga andra löpare i startfältet och tog hem den 3,3 kilometer långa backtävlingen, från fotbollsplanen i Klockhammar upp till toppen av Rusakulan, med nästan två minuters marginal. Han hade dessutom tre av fem mountainbikecyklister bakom sig i resultatlistan. Tiden? 14.56.
Totalvinnare blev dock som väntat Fredrik Berg, Grythyttans och Almby IK:s elitcyklist i mountainbikelånglopp, som tog sig uppför backen på 13.29, och därmed var 1.21 före klubbkompisen Patrik Bergman och ytterligare sex sekunder före Kandelin.
Hasse Byrén? Tja, han slutade förvisso sist av de tio tävlande som kom till start i premiärloppet, men 18.37 uppför backen tre dagar efter att ha avverkat maratonlopp (och mer därtill) fyra dagar i rad är förstås ändå urstarkt.
Touren fortsätter, och avslutas, med dubbla deltävlingar nästa vecka: På tisdag och torsdag.
(UPPDATERAD) Jag skrev ju helt kort om Rusakulan vertikal tour när den helt nya backlöpningsserien annonserades för några veckor sedan. I morgon är det dags för premiär. Någon startlista har jag inte lyckats få tag i, men arrangörerna skriver om några namn på sin facebooksida (tre löpare och sex mountainbikecyklister, för att vara exakt, men det lär förstås bli många fler till start). Men spännande får man väl ändå säga att det är att både Hasse Byrén och Roland Eriksson, de båda IF Start-löparna som torsdag–söndag sprang 20 mil runt Balatonsjön i Ungern tillsammans, är anmälda. Man kan ju fråga sig hur deras lår mår när de står på startlinjen i Klockhammar och ska explodera de 3,3 kilometerna (och 160 höjdmeterna) upp till Rusakulan i morgon kväll …
TILLÄGG 21.57: I kväll kom så startlistan, och där finns inte Eriksson men väl Byrén med. Totalt är tolv detagare (elva herrar, en dam; fem löpare, sju cyklister) anmälda, där förytom Byrén mountainbikecyklisten Fredrik Berg är det klart största namnet. Han har ju varit nordisk mästare i enduro (motorcykelsporten, alltså) och tillhör sedan ett par år tillbaka Sverigeeliten i långlopp på mountainbike. I år har han bytt klubb till Almby IK (och Team Bergslagsloppet, där han ersätter Matthias Wengelin), och det ska bli kul att se vad han kan göra för tid uppför Rusakulan. Berg gjorde redan förra helgen smygpremiär (men körde 20 kilometer fel) i ett långlopp i Danmark som han skriver om på sin blogg.
På lördag brakar ju långloppscupen igång med klassiska Startmilen, och anmälan stängde i fredags (även om efteranmälan är öppen till timmen före start, eller så). Eftersom orienteringslandslaget, och därmed Martin Regborn som satte sin sensationstid 30.29 just i Startmilen förra året (vilket var starten på ett helt fantastiskt år för honom, även om han redan dessförinnan hade hunnit med att bli femma på inomhus-SM i friidrott och tagit SM-silver i roddmaskin), befinner sig på läger i Estland och fjolårssegraren Nasir Dawuod inte anmält sig så känns det inte jättelätt att utse någon favorit på herrsidan (men det finns en hel del roliga namn att hålla koll på; KFUM Örebro-ungdomarna William Wickholm, Jack Karlsson, Melker Forsberg och Alexander Larsson brukar mest kubba medeldistans men är nu anmälda, Heshlu Ademariam brukar alltid ha bra fart, Vasaloppsstakaren Anton Hallor verkar ha fått ordning på benen i Marockos berg, Elias Zika har ju tänkt springa snabbt i år, Fredrik Johnsson visade bra form i Holland förra helgen och så har Sören Forsberg fått på sig tävlingsskorna igen).
På damsidan är det desto lättare att utse en favorit: Där är nämligen fjolårssegrande hemmalöparen Mikaela Kemppi anmäld. Kanske kan hon få lite sparring av ex-karlskogingen Linda Take, som brukar ha bra fart.
Matthias Wengelins äventyr i Sydafrika är över. Efter åtta brutala dagar där såväl höjdmeter och distans som värme och tekniskt krävande stigar varit faktorer att räkna med korsade Örebrocyklisten och hans parhäst Calle Friberg på söndagen mållinjen i Cape Epic, världens tuffaste och kanske mest prestigefyllda etapplopp i mountainbike, som 15:e efter en 14:e-placering på sista etappen. Hade det inte varit för Fribergs sjukdom veckan före tävlingen, som gjorde att han var mitt i en antibiotikakur när den började, hade duon mycket väl kunnat sluta topp tio (de hade placeringsraden på 19 (på prologen)–27–15–20–11–11–10–14 på de enskilda etapperna, och efter att ha varit 26:a efter första riktiga etappen klättrade de dag för dag: 23–20–19–16–15–15). ”Jag är väldigt nöjd [med 15:e plats] med tanke på hur min vecka startade. Matthias har varit stark hela veckan. Tack för all draghjälp”, skriver Friberg på instagram.
Regerande olympiske mästaren Nino Schurter och hans partner Matthias Stirnemann, båda från Schweiz, ”släppte” iväg sina hjälpryttare till seger på sista etappen, men drygade ändå ut till en totalseger med över åtta minuters marginal (efter drygt 26,5 timmars cykling) till Jaroslav Kulhavy/Christoph Sauser. Manuel Fumic/Henrique Avancini, som ledde så länge, fick nöja sig med en femteplats halvtimmen bakom täten. Wengelin/Friberg var 115 minuter bakom.
Jenny Rissvdes? Jodå, hon vann mixedklassen, tillsammans med Thomas Frischknecht, Schweiz, i förkrossande stil – med över 65 minuters marginal.
Emilia Fahlin orkade inte slita sig med över fruktade Kemmelberg två gånger (eller om det va de tre andra tuffa topparna och de totalt 146 kilometerna som tog ut sin rätt) i Gent-Wevelgem. 43 cyklister fanns med i första gruppen, medan Fahlin hamnade i andraklungan, med 59 cyklister, drygt sju minuter bakom täten. Örebrocyklistens stall Wiggle-High5 var ändå sjukt nära segern. Det handlade bokstavligen talat om millimeter när Fahlins lagkompis Jolien d’Hoore förlorade spurten mot finska Lotta Lepistö (se instagrambilden nedan). Nästa söndag är det dags för Flandern runt, som från början var Fahlins stora mållopp den här våren. Nu har ju resultaten inte varit lika Fantastiska som i fjol (Fahlin har inte varit med in mot mål i varken Trofeo Alfredo Binda, Dwars Door Vlanderen eller Gent-Wevelgem; faktum är att Hanna Nilsson varit bästa svenska i alla tre tävlingarna), men kanske har benen nu fått de genomkörare de behöver. Och dessutom brukar ju Flandern runt vara en tävling som passar Fahlin betydligt bättre.
Seniorernas skidsäsong avslutades ju i praktiken med tre- och femmilarna på lördagen, medan juniorernas fortsatte över söndagen då finalen i deras Sverigecup avgjordes på samma banor i Umeå. Det bjöds tio respektive 15 kilometer jaktstart baserad på lördagens trekilometersprolog, i fristil. Zinkgruvans Markus Johansson och Oscar Johansson och Garphyttans Adam Gillman (som var delad trea, 2,8 sekunder från segern, i prologen) slutade åtta, tia respektive elva där, och sexa, tia respektive åtta i cupsammandraget. Alla tre blir seniorer till nästa säsong. Gillman visar en instagrambild från lördagens prolog, där han var delad trea.
Och även veteranerna avslutade sin säsong på söndagen, med sista distansen på veteran-SM i Borås. Länets ende åkare där, Norabygdens Royne Andersson, följde upp fredagens brons i klassisk stil med intervallstart med ett silver i klassisk stil med masstart (fick släppa 58,7 sekunder på Filipstads Heimo Marttila över 20 kilometer, men var 50 sekunder före tvåan och trean i tävlingen).
Mikaela Kemppi fick göra sitt 3 000-meterslopp helt själv i Marsspelen i Tybblelundshallen i kväll, men pressade ändå ut drygt två sekunde till jämfört med Inneserien för ett par veckor sedan. 10.20,3 då, 10.18,22 nu. Även Elias Zika, Startlöparen som jag skrev en hel del om före och efter Marieberg galleria marathon, förbättrade sig jämfört med inneserien. Just över tio minuter då, 9.53,57 nu.
OK Tisaren, som gjorde så starka resultat i lördagens Nyköpingsorienteringen, fick nöja sig med fjärde respektive femte plats i damklassen i söndagens Måsenstafetten (lag två–fem var inom två minuters marginal, medan Järla var helt överlägset i täten, 7.09 före tvåan IFK Lidingö). Men andra lyckades bättre: Tisarens herrlag blev tvåa, som bästa svenska lag (3.13 bakom finska Turun Metsänkävijät), med laguppställningen Gustav Hindér, Oskar Andrén, Daniel Attås och Filip Jacobsson (som hämtade in över en minut på trean Ärla på sistasträckan och vann spurten om andraplatsen med fem sekunders marginal). Och dessutom vann Hagabys och KFUM Örebros gemensamma lag, med Jacob Eriksson, Josefin Erlandsson, Saga Sander och med EM-bronsmedaljören Martin Regborn som ankare den öppna klassen med nästan 4,5 minuters marginal.
Det har ju sprungits lite under landslagsläger och i Löpex vinterserie och så vidare. Men helgens tävlingar i Nyköping var första chansen för länets landslagslöpare (och många andra) att visa upp sig på den nationella scenen 2017, och göra ett riktigt intryck inför världscup- och VM-uttagningar. Och själva premiären kunde ju knappast gått så mycket bättre varken för Hallsbergs och Tisarens Lilian Forsgren eller för Örebros och Hagabys Martin Regborn, som tillhör utvecklings- respektive A-landslagen.
Forsgren vann natt- och masstartstävlingen Nyköpingsnatten efter ett ryck efter drygt tre fjärdedelar av banan, och var 33 sekunder före nya klubbkompisen (tidigare i KFUM Örebro) Ellinor Eriksson som jagade ifrån Lisa Andersson, Ärla, på upploppet (bakom dem var det över minuten till fyran, Tisarenlöparen Lovisa Persson).
Regborn joggade bara igenom nattorientering i motionsklass (men vann ändå), och gjorde istället sin riktiga debut på lördagen, i stortävlingen Nyköpingsorienteringen (1 309 startande varav 71 i herrarnas elitklass) och vann med över två minuters marginal före tvåan, Tisarens ex-landslagslöpare Daniel Attås. Regborn verkar ha gjort ett helt bomfritt lopp, och var snabbast på nio av 17 delsträckor (mellan kontrollerna) och topp tre på 14 av 17 (han ledde med minuten redan till andra kontrollen och höll sedan farten uppe).
Tisaren missade pallplats på damsidan, men Ellinor Eriksson blev fyra, Josefin Tjernlund femma, Marion Aebi sexa, Lovisa Persson sjua, Ellnior Tjernlund åtta, Andrea Svensson tia och Lilian Forsgren tolva, alla i spannet 2.19–5.41 bakom segrande skotskan Catherine Taylor, Södertörn.
JVM-jagande Filip Jacobsson (som ju gjort tre JVM i skidorientering men inget utan skidor under fötterna) blev tvåa i H20-klassen, 1.13 bakom Anton Forsberg, Långhundra.
När Måsenstafetten avgörs i morgon lär Tisarens två lag – Ellinor Eriksson/Ellinor Tjernlund/Lilian Forsgren och Lovisa Persson/Andrea Svensson/Josefin Tjernlund – båda vara med i segersnacket.
Dubbelt Tisaren överst på pallen i säsongspremiären Nyköpngsnatten: Ellinor Eriksson tvåa och Lilian Forsgren etta. Foto: Tomas HallménStarten i Nyköpingsnatten, med bland andra Lilian Forsgren, Ellinor Eriksson, Rebecka Nylin och Josefin Erlandsson på startlinjen. Foto: Tomas HallménDaniel Attås stämplar på väg till andraplatsen i Nyköpingsorienteringen. Foto: Tomas Hallmén
Maria Gräfnings och Axel Ekström visade helt olika formkurvor under SM-avslutningen i dag (som gick att se direkt på na.se). Karlslundsåkaren Gräfnings, som verkar fått en boost av alla fina resultat i långloppsvärldscupen Fis marathon cup (där hon ligger tvåa totalt inför sista deltävlingen), och körde in på sjätte plats efter tre tuffa mil i tiogradig värme, före namn som Emma Wikén, Evelina Settlin och Linn Sömskar, och bara slagen av VM-åkarna Charlotte Kalla, Ebba Andersson, Ida Ingemarsdotter, Anna Haag och Jennie Öberg. Sjätteplatsen var enligt Karlslunds facebooksida klubbens bästa någonsin på damsidan, och den bästa över huvud taget på ett decennium (sedan Petter Myhlbacks sjätteplats i sprint 2007).
Garphyttans Ekström? Tja, han kunde ju inte åka en nationell tävling i fristil utan att tampas om pallplatser tidigare i vintras, och belönades (och tog chansen!) med världscup i Davod och La Clusaz och Tour de ski och var klart bäste svensk på U23-VM. Men senaste veckornas skandinavisk cup och Sverigecup har skvallrat om att formen inte är i zenit efter alla toppresultat i december och januari, och även om han gick ut hyggligt optimistiskt (åtta vid mellantiden efter 12,8 kilometer) så mattades han sedan (tia halvvägs, 14:e vid 37,7) och var ”bara” 16:e i mål, slagen med 9,5 minuter av Anders Svanebo som sensationellt lyckades besegra Marcus Hellner trots att han bara var femma efter 37,7 kilometer (1.17 bakom ledande Hellner då). Men då ska man komma ihåg att det här bara var Ekströms tredje femmil i hela karriären (han var 33:a på SM 2015 och 30:e på SM i fjol).
Vedevågssonen Filip Danielsson blev 31:a och Garphyttans Joel Lager 54:a av de 78 som kom till start.
I Årefjällsloppet visade Anders Aukland att gammal är äldst när 44-åringen spurtslog Tord Asle Gjerdalen i en galen saxningsfajt på det branta upploppet. Största sensationen stod nog ändå Oskar Kardin för, som fixad en sällsynt svensk pallplats åt halvt Örebrobaserade Team Serneke när han knep tredjeplatsen. Bill Impola kom inte till start medan Bob, som kör för Serneke, fick nöja sig med en 55:e-plats, kvarten bakom täten. Resultaten för Kardin och Sara Lindborg (nia) gör dock att Serneke behåller sin sensationella femteplats i lagtävlingens sammandrag när nu bara två deltävlingar återstår av långloppsvärldscupen Skiclassics.
Vid veteran-SM i Borås tog Norabygdens Royne Andersson, länets enda deltagare, på fredagen brons i H60-klassen (fem kilometer klassisk stil) men strök sig sedan från lördagens tävling (tio kilometer fristil). På tal om Norabygden insåg jag att jag glömt redovisa de nu två veckor gamla resultaten från Hyttrännet, där Per Eklöf tog ännu en seger.
Sjukdomsproblem verkar släppa allt mer för Calle Friberg, Örebrocyklisten Matthias Wengelins parhäst i Cape Epic, för duon blir bättre och bättre dag för dag. Elva på fredagen, tia på lördagen och nu uppe på 15:e plats i sammandraget. ”Folk börjar bli lite krispiga nu”, skriver Calle på instagram, men då återstår också bara den allra sista etappen i morgon, söndag.
I täten tappade Manuel Fumic, Tyskland, och Henrique Avancini, Brasilien, ledningen de haft sedan prologen när Avancini drabbades av punktering och strul på fredagen (de förlorade nästan elva minuter mot nya ledarna Nin Schurter, regerande olympiske mästaren från Schweiz, och hans landsman Matthias Stirnemann, och var bara minuten och placeringen före Wengelin/Friberg i mål). Och på lördagen var det tjecken Jaroslav Kulhavy, OS-segraren i London för fem år sedan, och Christophe Sauser, Schweiz, tur att strula till det. De båda, som var tvåa i sammandraget bara 50 sekunder bakom efter sex dagars cykling, tappade nästan sex minuter (de är kvar på andraplatsen, men nu 6.49 bakom Schurter/Stirnemann som kan defilera i mål i morgon). Wengelin/Friberg är 108 minuter bakom.
Och när vi ändå är inne på cykel får ni förstås inte missa det roliga bostadsreportaget (med tillhörande videoklipp) om hur Emilia Fahlins (som kör Gent-Wevelgem i morgon) bor när hon är hemma i Örebro (hon har ju sitt eget boende i spanska Girona sedan ganska många år tillbaka).
I Marsspelen, där 800 meter stod på programmet i kväll, var det väl inga resultat som direkt fick en att tappa hakan. Starts Heshlu Andemariam var snabbast av länslöparna med 2.10,88 vilket gav en fjärdeplats bland seniorerna, Åsbros Klara Frih vann F15-klassen med nästan två sekunders marginal (det finns ingen Sverigebästalista för 800 meter i F15, men hon är trea på 1 000 där hon blev fyra på SM), och 48-årige Rodney Hundermark från Gyttorp (tävlandes för IFK Nora) och Starts Maria Eriksson vann veteranklasserna på 2.14,16 respektive 2.48,12.
1. Avslutningen (?) på skidsäsongen Jag skrev ju redan i går en hel del inför SM-avslutningen i Umeå i helgen, som vi alltså sänder gratis på na.se. Det är en tävlingshelg som förstås blir säsongsavslutning för många, i varje fall den sista stora måltävlingen även om somliga hittar på annat fram på vårkanten.
På lördagen avgörs också det som senaste åren varit finalen på långloppscirkusen, Årefjällsloppet, men som i år ”bara” är deltävling tio av tolv i långloppsvärldscupen skiclassics. Båda bröderna Impola, Bob och Bill, som hade det tungt i Birkebienerrennet förra helgen är anmälda och säkerligen revanschssugna när det vankas 55 kilometer stakning på en banprofil som torde passa dem betydligt bättre än tävlingen i Norge.
Dessutom är det ju veteran-SM i Borås i helgen, men dit är Royne Andersson, från Norabygdens SK, ende länsdeltagare till start. Han kör i H60-klassen.
2. Starten på orienteringssäsongen
En del har ju redan varit nere på Panvåren, och fortfarande är det nästa en månad kvar till de första nationella tävlingarna i länet (natt-SM, Tisarträffen, Letälvsträffen och Boforsloppet 21–23 april), men visst känns ändå Nyköpingsorienteringen och Måsenstafetten som något av starten på den riktiga orienteringssäsongen? Det börjar redan i kväll, med masstartsnattävlingen Nyköpingsnatten, dit Tisaren kommer med alla sina bästa svenska löpare sånär som på systrarna Tjernlund och Andrea Svensson; från landslagslöparna Lilian Forsgren och Filip Jacobsson via Daniel Attås och Ellinor Eriksson till Lovisa Persson och Rebecka Nylin ställer de upp mangrant (dessutom kommer Martin Regborn till start i motionsklass!).
Till lördagens Nyköpingsorienteringen, med långt över tusen anmälda löpare, ansluter även Josefin och Ellinor Tjernlund, Andrea Svensson och Marion Aebi. Och så springer Martin Regborn i tävlingsklass.
Och i Måsenstafetten, även den i Nyköpingsområdet, på söndag ställer Tisaren upp med fyra dam- och två herrlag medan KFUM Örebro och Hagaby kör ett gemensamt mixedlag i öppen klass, med Jacob Eriksson, Josefin Erlandsson, Saga Sander och Regborn.
3. Löpning och cykel
Det händer mycket i helgen, för vid sidan om allt det där är det dessutom Sveriges näst största inomhustävling i friidrott i Örebro, Marsspelen, med 800 meter (för alla från tolv år och upp till veteranklass), 1 500 meter (för 14–17-åringar) och 3 000 meter (för seniorer och veteraner). Bland intressanta länsnamn i startlistan finns Mikaela Kemppi (3 000), Klara Frih (800), Wilhelm Bergentz (1 500), Elias Zika (3 000) och Maria Eriksson (både 800 och 3 000). Och på söndag är det ju dessutom Varvetmilen, Göteborgsvarvet seedningslopp, på Väster (där har jag bara scannat startlistan snabbt utan att hitta några riktiga toppnamn, och egentligen hajade jag bara till när jag såg att Kif Örebros klubbchef Anders Nilsson skulle springa).
Dessutom avslutas ju Cape Epic med Matthias Wengelin med tre etapper fredag–söndag, och på söndag kör Emilia Fahlin belgiska världstourtävlingen Gent-Wevelgem.
Har jag missat nåt? Säkert massor. Det här blir en i sanning intensiv sporthelg. Tur att man är ledig så man hinner följa allt …
Konditionsbloggen 