Jag har ju skrivit en del om Tisarens och de andra lokala klubbarnas Tiomilauttagningar tidigare i veckan, och i går bytte jag dessutom några ord med Anders Holm, som tillsammans med Martin Sand och Emil Johansson tagit ut Tisarens lag, för en längre förhandsartikel i lördagens pappers-NA (där även EM-löparen Josefin Tjernlund berättar om sina tankar inför tävlingen – och där det är betydligt mer fokus på damlaget än i intervjun nedan). Fokus när det gäller damlaget hamnade naturligtvis på att 23-faldiga världsmästaren Simone Niggli efter fyra raka år (som gett en andra- och två tredjeplatser) missar årets upplaga som avgörs i Falun på lördag (det gör ju även knäskadade, regerande juniorvärldsmästaren Andrea Svensson).
– Skillnaden nu är att vi har ett betydligt mer jämstarkt lag. Med Simone har vi haft extremt bra tyngd där bak, men nu är resten av laget starkare och dessutom är Lilian (Forsgren) starkare än tidigare, säger Anders Holm till Konditionsbloggen.
Hur har ni tänkt när ni fördelat sträckorna?
– Vi vill naturligtvis få ut så mycket som möjligt av laget, så vi har tittat på vilka löpare som passar för vilka roller. Vi hade till exempel flera alternativ till förstasträckan, men Lovisa (Persson) har sprungit den på de mindre stafetterna i vår och och gjort det bra. Marion (Aebi) är också en duktiga förstasträckeslöpare och har sprungit den i andralaget i ett antal år. Nu har hon utvecklats, och vi tyckte att det var dags att hon skulle få chansen i förstalaget, och då kanske det naturliga hade varit att ge henne första där också. Men vi tänkte att Marion, som är väldigt löpstark, också skulle kunna plocka tid på andrasträckan om det skulle behövas.
Vad har ni för mål?
– Vi i uttagningskommittén har inte satt något sådant, men tjejerna själva har gått samman och sagt att de siktar på topp fem. Det är inte omöjligt, de börjar bli ganska erfarna. Det är ingen av dem som gör debut i större sammanhang, och det är ett jämstarkt lag.
I herrlaget saknar ni också några schweizare … Hur har ni tänkt där?
– Ja, vi saknar ju Kyburz, Matthias Merz, som ska bli pappa i dagarna och inte kommer till Jukola heller, och Jonas Mathys (som eventuellt kommer till Jukola, Kyburz är redan klar). Där har vi bestämt oss för att satsa på Oskar Andrén på långa natten. Han sprang ju jättebra på ultralång-SM förra året, där han blev fyra, och han har bättre träningsbakgrund nu. Nu får han visa att han har pannben och att han orkar på slutet. Vi tror att Oskar kommer hantera långa natten bra, han har rätt egenskaper och gjorde en jättebra sträcka på Stigtomtakavlen.
Ni har väldigt starka namn tidigt, vad är tanken med det?
– Att vi skulle inleda med fyra riktigt starka löpare bestämde vi tidigt, eftersom de tuffaste sträckorna ligger först och det är svårare att jaga ikapp än att försöka hänga med. Efter långa natten kan det bli väldigt utspritt och stora klungor, och då gäller det att vara med om det ska bli en bra placering. Jag tror att många klubbar kommer formera sina lag på det här sättet. De fyra första sträckorna är ju alla mellan 12 och 17 kilometer långa, sedan kommer det tre stycken runt sex kilometer, och sedan tre mellan 9 och 16. Det är lite konstigt egentligen, att det bara finns en sträcka mellan sex och tolv kilometer lång i årets Tiomila. Endera är sträckorna korta eller jättelånga. Det gäller att ha många starka löpare i laget om man ska klara av sex sträckor över tolv kilometer.
Albin Pettersson på långa sträcka åtta har jag dålig koll på, vem är det?
– En Mariestadskille som började springa för oss efter att han passerat orienteringsgymnasiet i Hallsberg. Numera bor han i Göteborg. Han är väldigt löpstark, så sträcka åtta kändes väldigt passande åt honom.
Och så har ni Tomas Hallmén i laget i år igen …
– Ja, han säger ju varje år att det är sista året, men även om han är 45 år så håller han ju fortfarande väldigt hög klass, han tar lätt en plats. Det kan inte bli bättre än med Tomas på sträcka nio.
Ni avslutar med Jonas Merz.
– En väldigt, väldigt stark löpare. När det stod klart att Kyburz inte skulle vara med signalerade han redan tidigt i våras att han ville ha sista. Vi gick ut med mail till alla löpare och frågade hur de tänkt och vad de önskade. Givetvis kunde vi inte tillgodose alla önskemål, men när vi fick beskedet från Jonas att han ville testa sista kände vi: ”Perfekt!”
Vad blir målet?
Hur har ni tänkt när ni fördelat sträckorna?
– Vi vill naturligtvis få ut så mycket som möjligt av laget, så vi har tittat på vilka löpare som passar för vilka roller. Vi hade till exempel flera alternativ till förstasträckan, men Lovisa (Persson) har sprungit den på de mindre stafetterna i vår och och gjort det bra. Marion (Aebi) är också en duktiga förstasträckeslöpare och har sprungit den i andralaget i ett antal år. Nu har hon utvecklats, och vi tyckte att det var dags att hon skulle få chansen i förstalaget, och då kanske det naturliga hade varit att ge henne första där också. Men vi tänkte att Marion, som är väldigt löpstark, också skulle kunna plocka tid på andrasträckan om det skulle behövas.
Vad har ni för mål?
– Vi i uttagningskommittén har inte satt något sådant, men tjejerna själva har gått samman och sagt att de siktar på topp fem. Det är inte omöjligt, de börjar bli ganska erfarna. Det är ingen av dem som gör debut i större sammanhang, och det är ett jämstarkt lag.
I herrlaget saknar ni också några schweizare … Hur har ni tänkt där?
– Ja, vi saknar ju Kyburz, Matthias Merz, som ska bli pappa i dagarna och inte kommer till Jukola heller, och Jonas Mathys (som eventuellt kommer till Jukola, Kyburz är redan klar). Där har vi bestämt oss för att satsa på Oskar Andrén på långa natten. Han sprang ju jättebra på ultralång-SM förra året, där han blev fyra, och han har bättre träningsbakgrund nu. Nu får han visa att han har pannben och att han orkar på slutet. Vi tror att Oskar kommer hantera långa natten bra, han har rätt egenskaper och gjorde en jättebra sträcka på Stigtomtakavlen.
Ni har väldigt starka namn tidigt, vad är tanken med det?
– Att vi skulle inleda med fyra riktigt starka löpare bestämde vi tidigt, eftersom de tuffaste sträckorna ligger först och det är svårare att jaga ikapp än att försöka hänga med. Efter långa natten kan det bli väldigt utspritt och stora klungor, och då gäller det att vara med om det ska bli en bra placering. Jag tror att många klubbar kommer formera sina lag på det här sättet. De fyra första sträckorna är ju alla mellan 12 och 17 kilometer långa, sedan kommer det tre stycken runt sex kilometer, och sedan tre mellan 9 och 16. Det är lite konstigt egentligen, att det bara finns en sträcka mellan sex och tolv kilometer lång i årets Tiomila. Endera är sträckorna korta eller jättelånga. Det gäller att ha många starka löpare i laget om man ska klara av sex sträckor över tolv kilometer.
Albin Pettersson på långa sträcka åtta har jag dålig koll på, vem är det?
– En Mariestadskille som började springa för oss efter att han passerat orienteringsgymnasiet i Hallsberg. Numera bor han i Göteborg. Han är väldigt löpstark, så sträcka åtta kändes väldigt passande åt honom.
Och så har ni Tomas Hallmén i laget i år igen …
– Ja, han säger ju varje år att det är sista året, men även om han är 45 år så håller han ju fortfarande väldigt hög klass, han tar lätt en plats. Det kan inte bli bättre än med Tomas på sträcka nio.
Ni avslutar med Jonas Merz.
– En väldigt, väldigt stark löpare. När det stod klart att Kyburz inte skulle vara med signalerade han redan tidigt i våras att han ville ha sista. Vi gick ut med mail till alla löpare och frågade hur de tänkt och vad de önskade. Givetvis kunde vi inte tillgodose alla önskemål, men när vi fick beskedet från Jonas att han ville testa sista kände vi: ”Perfekt!”
Vad blir målet?
– Topp 25, har vi sagt.
Josefin Tjernlund, förresten. Jag bytte även några ord med henne om det här med att springa i ett topplag i Tiomila Något man inte direkt är van vid om man sprungit för lilla Olofströmsklubben OK Vilse 87 hela livet …
– Nej, det kommer bli lite annorlunda, att vara lite högre upp i stafetten. Det kommer vara lite mindre folk i skogen, men fler som håller samma fart. Tidigare har jag ofta fått springa om massor folk, och det är i och för sig en skön känsla, säger Tjernlund till Konditionsbloggen (mer om Tjernlunds tankar inför Tiomila alltså i lördagens pappers-NA).
Så här ett par veckor efter landslagsdebuten, då. Hur var det?
– Väldigt rolig. Jag fick problem med en kontroll som inte tog i sprintkvalet och blev diskad, men annars är jag nöjd. Jag gjorde två bra lopp i sprintens B-final och i mixedsprintstafetten.
Var det nervöst?
– Nja, inte mer än vanligt. Jag blir nervös för stora tävlingar i Sverige också (skratt). Men det var lite annorlunda konkurrens här.
Så här ett par veckor efter landslagsdebuten, då. Hur var det?
– Väldigt rolig. Jag fick problem med en kontroll som inte tog i sprintkvalet och blev diskad, men annars är jag nöjd. Jag gjorde två bra lopp i sprintens B-final och i mixedsprintstafetten.
Var det nervöst?
– Nja, inte mer än vanligt. Jag blir nervös för stora tävlingar i Sverige också (skratt). Men det var lite annorlunda konkurrens här.
I kväll avgjordes för övrigt andra deltävlingen av Närkeserien i mountainbike, i Karlskoga. Men jag har inte lyckats komma in i resultatsystemet.
Konditionsbloggen 