I morgon börjar Giro d’Italia, och Emilia Fahlin står alltså på startlinjen igen efter lördagens SM-silver – för åttonde girosttarten i den rätt långa karriären. Fem gånger har hon varit med enda in i mål, och som bäst slutade på 69:e plats (2018), men hon har aldrig tävlat för eget resultat i sammandraget (och ytterst sällan på någon linjeetapp heller). Enda topp tio-placeringarna på etapper kom 2018, då hon var sjua i tempoprologen och nia på en 109 kilometer rätt platt etapp med start och mål i Piacenza. Och senast hon körde, 2018, minns ni ju hur det gick: Bruten hand efter att ha haft extrem otur när hon tog emot en vattenflaska vid langning.
Årets Giro startar med tre etapper på Sardinien, där den första är enda tempoloppet som bara är 4,7 kilometer långt. Den körs alltså i morgon, torsdag, nere i hamnen i Cagliari, medan det på fredag och lördag är platta etapper på 107 respektive 113 kilometer.
Efter en vilodag på söndag flyttar tävlingen över till fastlandet för tre något mer kuperade sträckor måndag–onsdag, med mål i Cesena, Reggio Emilia respektive Bergamo. Sedan väntar tre alpetapper. Den första avslutas med nästan 1 600 höjdmeter rakt upp sista 54 kilometerna (från Brescia upp till Manivapasset, varav 800 sista tio kilometerna och 1 300 sista 30. Den andra klättrar från 150 meter över 1 258 meter höga Bordalapasset, ned igen och så upp till Ceisjön på 881 meters höjd innan det bär utför till målet igen. Och den tredje klättrar både upp till Fai della Paganella (1 033 meter över havet), Duronepasset (1 013 meter) och Daonepasset (1 291 meter varav 631 höjdmeter klättring på sju kilometer). Där kommer Fahlin, och de andra, att få bekänna färg.
Sedan avslutas girot, nästa söndag, med en platt spurtetapp på drygt nio mil med mål i Padova.
undantaget Grace Brown ställer Fahlins franska lag FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope upp med starkast tänkbara lag. Italienska Marta Cavalli är sannolikt den bästa klättraren, och därmed den med största chans i totalen, men här finns också nykorade danska mästaren Cecilie Uttrup Ludwig, som gillar de halvhårda etapperna bäst och lär attackera hårdast i början av nästa vecka, plus vårens stora utropstecken Clara Copponi (stark i spurterna och ett bra kort på Sardinien-etapperna), plus Brodie Chapman (som också har hög kapacitet) och Évita Muzic (som visade i Schweiz runt att hon kan klättra). Fahlin lär, i nuvarande form, främst få inrikta sig på hjälpryttaruppdrag, men det är inte omöjligt att det öppnar sig någon möjlighet att tävla också.
Regerande mästaren Anna van der Breggen har ju lagt av, så Annemiek van Vleuten, som vann både 2018 och 2019, räknas som huvudfavorit före Elisa Balsamo, Lotte Kopecky, Elisa Longo Borghini och Cavalli (men i vassen lurar också Marianne Vos, som man aldrig ska räkna bort). Som ni hör på namnen kör de allra flesta av de bästa tävlingen i år.
Eurosport sänder ett par timmar om dagen (åtminstone i Eurosport player). Från tempot i morgon är sändningstiderna 14–16, men eftersom startlistan inte är släppt än återstår det att se om vi få se Fahlin i tv.

Startlistan har däremot kommit för torsdagsmorgonens kval till eftermiddagens individuella sprint som avslutar orienterings-VM i Danmark. De 107 anmälda herrlöparna är indelade i tre heat, och från vart och ett av dem ska 15 vidare till finalen där 45 gör upp om medaljerna. Martin Regborn går ut sent i den första kvalgruppen och startar 10.00. Han ställs mot bland andra Emil Svensk och norske stjärnan Kasper Harlem Fosser, som båda tvingades kasta in handduken till tisdagens knockoutsprint där Regborn åkte ut i kvartsfinalen.
Förbundskapten Anneli Östberg, som också arbetar som idrottspsykologsik rådgivare, berättade en intressant sak om Regborn på Facebook i morse. Efter att ha blivit utslagen i kvarten valde han att stanna kvar i karantänen (där löparna sitter mellan heaten för att inte kunna tjuvkika på de andra heaten) för att hjälpa Jonatan Gustafsson och August Mollén: ”Ni är fantastiska alla löpare i laget. Minns Martin Regborn i går efter att han åkt ur sin kvartsfinal. Då han stannar kvar i karantän och fortsätter bjuda på sina tankar inför semifinalerna och finalerna”, skriver Östberg. Det säger en hel del om Regborn. Mitt snack med Jonatan Gustafsson efter bronset hittar ni för övrigt här.
Torsdagseftermiddagens sprintfinal startar 17.51 och sänds förstås i SVT.

Mitt i VM-bronsståhejet i går glömde jag för övrigt att uppmärksamma att Axel Lindh, mountainbikecyklisten från Örebro som nyss klev upp på topp 100 på världsrankningen, inledde SM-veckan i Linköping med silver i gamla paraddisciplinen sprint (som inte helt olik längdskidsprint, med heat och fyra cyklister på en kort och tajt mountainbikebana i finalen). Lindh var fyra i kvalet men vann sin semifinal och var sedan bara 46 hundradelar bakom brorsan Edvin Lindh (som aldrig bott i Örebro) i mål i finalen. Å andra sidan var Borlänges Joel Burman bara åtta hundradelar bakom Axel, och halvsekunden baom honom följde örebroaren Matthias Wengelin som nu får börja ladda upp för att försvara sina svenska mästartröjor i crosscountry (OS-disciplinen) och maraton.