1. Stockholm marathon
Mikaela Kemppi och Erik Anfält sprang i landslagsdress förra året (eller ja, de sprang för landslaget, i alla fall, och hade en svensk flagga på bröstet) och blev fyra och femma i SM, åtta och tolva totalt. Båda kommer till start även i år (liksom Erika Bergentz, som gör en intressant start, däremot verkar varken Josefin Gerdevåg eller Louise Wiker kuta de 42 195 meterna den här lördagen). Anfält, som debuterade i Stockholm motionär 1997 med tiden 3.45.24 och sedan förbättrat tiden för varje år och i fjol noterade 2.28.09 har för vana att prestera bäst när han pressar kroppen som mest. Som i höstas, när han laddade upp inför personliga rekordloppet i Valencia (2.25.03) med att springa 13 tävlingar på 2,5 månader.
Men senaste två månaderna, inför årets upplaga av Stockholm marathon som avgörs i dag, lördag, har han inte tävlat alls. En värkande fot, ett krånglande lår och en ihärdig förkylning har satt stopp, tvingat honom att lämna återbud till bland annat Göteborgsvarvet, så jag ringde upp honom och frågade hur formen egentligen är (och hur det gick med den här planen för att hinna i form).

– Det har varit positivt och negativt … Efter Rotterdam har det faktiskt varit ganska trassligt. Jag hade en fot som strulade ganska länge, sedan hade jag ont i ett lår och blev förkyld. En riktigt tung förkylning som gjorde att jag inte kunde träna alls på åtta dagar, och det är väldigt ovanligt för mig. Men kanske var det bra, för efter vilan har det känts mycket bättre i både foten och låret, säger Anfält till Konditionsbloggen.
Och då la du upp en furiös mängdträningsplan …
– Efter att jag hade kommit ur fas kände jag: ”Nu får jag lägga in tio–tolv dagar med riktigt tung grundträning.” Jag brukar svara bra på mängdträning, och jag kände att jag får ta det därifrån. Och det har funkat bra. Jag sprang ett testlopp på sex kilometer i tisdags, och med tanke på hur usel formen var för två veckor sedan tycker jag att det kändes överraskande bra. Det gick i och för sig tungt, men jag vet att värmen gör mycket på känslan. Och även om testloppet indikerar att formen inte är på topp så var den inte det inför Stockholm förra året heller, och då gjorde jag ändå mitt bästa lopp där. Så jag får hoppas på ett riktigt bra lopp på lördag. Det är svårt att bedöma vilken tid jag kan göra, men jag hoppas på en bra SM-placering.
Exakt hur hårt har du kört?
– Över 30 mil på tolv dagar. Själva lättnadsfasen har jag hoppat över, det blir bara nu de sista dagarna jag tar det lugnt. Jag körde ett riktigt tufft långpass i lördags och rätt bra i söndags också. Men jag tycker att jag blir stark i perioder när jag kör tufft och hårt och brukar kunna göra bra lopp mitt i grundträningen, i fjol gjorde jag 2.27 i Kiel mitt i en grundträningsperiod. Jag hoppas att det blir kommer gå bra nu också, och jag är väldigt laddad eftersom det inte blivit så mycket tävlande i år. Jag ser verkligen fram emot att dra på mig nummerlappen igen.
Ja, senaste loppet var nästan två månader sedan, Rotterdam marathon (ja, förutom Salomon City Trail, då). Då öppnade du lite för hårt, va?
– Egentligen var jag i kanonbra form, men tiden i sig blev inte så bra. Jag är ändå nöjd med att jag vågade spänna bågen väldigt hårt, jag gick ut på 1.10.20 (i mål på 2.25.53 efter en andra halva på 1.15.33). Med facit i hand borde jag ha öppnat en knapp minut långsammare, då hade jag nog kunnat hålla ihop det bättre, men det är inget som grämer mig. Man måste testa gränserna, och trots att jag hade det tufft från kilometer 27–28 höll jag ändå ihop det rätt bra. I efterhand är jag väldigt nöjd med hur jag reagerade.
Den tiden gör dig ändå till Sverigeetta just nu …
– Ja, men det beror ju också på att många av de snabbaste inte sprungit något i år, än.
Vad blir det efter Stockholm?
– Jag är sugen på att gå in mer i trailträning över sommaren, så det blir nog en del sådana lopp under sommaren och tidiga hösten. Jag har bland annat tittat på det nya loppet under Axaveckan, över 27 kilometer. Jag tror att det passar mig.

Jag skriver även en del om Anfält i lördagens pappers-NA, där jag bland annat reder ut vad han håller på med på den här bilden … Papperstidningen går att köpa i e-format på na.se.

Är måndag helg? Klart det är, om det är röd dag. Och då är det dags för andra upplagan av Örebro triathlon i sin nuvarande form (sedan flytten från Ånnaboda ned till stan) och sedan STH Skicross blev inställt dessutom den första deltävlingen i Örebro Xchallenge och The Big 5 Challenge. Eftersom vattnet i Svartån var 17 grader så sent som i går verkar det dessutom för första gången bli full simdistans. 162 deltagare är anmälda, varav 95 i den långa klassen (medeldistans; 1 900 meter simning, 90 kilometer cykel och en halvmara löpning). Bland dem regerande mästarna Emma Graaf och KJ Danielsson (två av Sveriges bästa långdistanstriathleter), men också Örebro AIK:s egna Morgan Pätsi och Danny Hallmén, Nora/Gyttorps ex-världsmästare (i swimrun) Lotta Nilsson och Bibben Nordblom och fyrfaldiga världsmästaren (i simning) Emma Igelström. Ja, det blir en hel del roligt att hålla koll på. Dessutom en kortare motionsklass.

3. Lindesjönloppet
Också på måndag; då löpartävlingen BP-joggen återuppstår 16 år efter senaste upplagan under nya namnet Lindesjönloppet. Senast var banan 11,7 kilometer lång, nu är den nio, och ingen av de ”regerande mästarna” Linda Ström och Peter Wiker är förhandsanmälda (men framför allt Wiker kan förstås dyka upp i efterhand). Anmälda är annars 43 löpare, och ambitionen är att växa till nästa år. ”Tyvärr hann vi inte få med tävlingen i långloppscupen i år, men passa gärna på att testa banan till 2017”, skriver arrangörerna på hemsidan.