Etikett: världscupen i mountainbikesprint

Ny tung dag för världsmästare Lindh – tappade pallplatsen i världscupen (Fryxell vann som vanligt – Bäckström tog hem 95 000)

oktober 12th, 2025

I går, lördag, avgjordes årets sista deltävling i mountainbikesprintens världscup, där Edvin Lindh var regerande mästare och hade viss chans på att försvara titeln i år, men framför allt hade slagläge på andraplatsen i sammandraget från den tredjeplats han låg på inför finalen.
Men precis som i EM i Gibraltar för en vecka sedan blev det en riktigt tung dag för Örebrocyklisternas världsmästare i Barcelona. Han var förvisso fyra i kvalet (som han alltid rukar vinna) och behövde knappast anstränga sig för att avancera från åttondelsfinalen – men sedan blev det respass. Lindh såg inte ut att ha benen för att avancera i fältet från den tredjeplats han kom ut från starten med – och några kurvor före mål hände något tekniskt som gjorde att han inte ens fick chansen att försöka. Det var omöjligt att avgöra på tv-bilderna exakt vad problemet var, men Lindh var i varje fall 23,5 sekunder bakom i mål och sorterades in som 13:e man i tävlingen (eftersom han hade bästa tid i kvalet av de fyra fyrorna i kvartsfinalerna).
Redan där var hoppet om andraplatsen i totalen borta eftersom både slovenen Jakob Klemencic och nederländeren Jeroen van Eck avancerade – men en stund senare gick dessutom fransmannen Lorenzo Serres och vann hela tävlignen, vilket katapulterade honom upp på andraplatsen i sammandraget – bakom Klemencic – och puttade ned Lindh till fjärdeplatsen.
Lindh kan ändå inte vara något annat än supernöjd med den här säsongen där han alltså tog VM-guld.

Valter Pettersson visar precis som i fjol riktigt fin höstform, och efter att ha gått under 15 minuter på fem kilometer i Hostruset förra helgen och sprungit upp Tisaren i 25-manna på lördagen slog han i dag till med en tredjeplats i 25-mannamedeln, bara fyra sekunder bakom segrande Axel Granqvist, OK Ravinen. I H18-klassen blev Lindebygdens talang Axel Thybeck tia.

Ebba Fryxell gjorde som hon brukar när skandinaviska mästerskapen i draghund, barmark, avgjordes på Skidstavallen i Gävle i helgen – hon vann enkelt. Hon var 47 sekunder före tvåan Viktorie Cipro, Tjeckien, över 2,7 kilometer på lördagen och adderade 45,4 sekunder till på söndagen för seger med totalt över 1,5 minuter. Vad jag förstår sprang hon med inlånade hunden Freja.
Fryxell är regerande världs- och Europamästare på juniorsidan i barmark, och tog i vintras två av tre möjliga JVM-guld.
Årets VM (och JVM) i barmark avgörs i Wisconsin, USA, nästa vecka, men jag förstår kommer bara en svensk åka över (Ulf Rönnberg, Boden).
Garphyttans Julia Karlsson, med hunden Valle, var ensam till start i ungdomarnas cykelklass och vann förstås båda dagarna i Gävle. Ebbas pappa Andreas Fryxell, med hunden Cera, var femma i kickbikeklassen både på lördagen och söndagen och totalt (näst bäst av svenskarna, bakom just nämnde Rönnberg).

Officiella VM i OCR, hinderbanelöpning, avgjordes ju för några veckor sedan i Göteborg – men i helgen var det dags för Spartan race-organisationens egna, penningstinna, VM i Kroatien och där vann ex-örebroaren Sara Bäckström ett sjukt tajt damheat på kortdistansen (fem kilometer som visade sig vara närmare sex) där den avslutande spjutkastningen (!) blev avgörande för att Bäckström skulle komma loss och vinna med tre sekunders marginal (hela topp fem var inom 40 sekunder) och ta hem förstapriset på motsvarande drygt 95 000 kronor.
Örebroaren Siri Englund var drygt tre minuter bakom på tiondeplatsen (som näst bästa svenska). På herrsidan var ex-örebroaren Martin Bäckström näst bästa svensk som 23:a (Tobias Jäger var bäst som elva, tjecken Richard Hynek blev världsmästare).
Bloggen tillbaka – läs allt (eller i alla fall lite) om orienterings-EM, Tour de France, världscupsegrar, dopningsdomar som lett till ädlare medaljer och en hel del annat

september 2nd, 2025

En dag försenad är bloggen nu tillbaka.
Det är lite uppstartsjobb att göra. Det har så att säga hänt en del under sommaren.
Jag orkar förstås inte skriva om allt i detalj. Men vi får ta de stora dragen av vad som hänt under de drygt 1,5 månader som jag varit på semester (nå, jag har faktiskt jobbat fem dagar under den här perioden, men inte bloggat).
** Jonatan Gustafsson, Martin Regborn och Valter Pettersson (A-landslagsdebut!) har sprungit orienterings-EM i Belgien – och Gustafsson har även hunnit med world games i Kina. Pettersson fick sista platsen trots att han blev diskad från SM-finalen i knockoutsprint där han kom in som tvåa, på bekostnad av klubbkompisen Oskar Andrén som blev förste man utanför truppen (SM-fyra i knockotusprint) trots att han på rena resultat skulle haft platsen (Andrén var inte så nöjd med det på sina sociala medier – ett drama i mikroformat då Andrén ju jobbar åt Svenska orienteringsförbundet men nu fick nobben av kollegorna där). Gustafsson tog EM-silver i knockoutsprint och har därmed resultatraden VM-brons, EM-silver, VM-brons, EM-silver i just den disciplinen de senaste fyra åren. Dessutom tog han world games-silver och EM-brons i sprintstafett (och blev sjua på medeldistans på world games, tia på sprinten på EM och 13:e på sprinten på world games), på EM var också Regborn med i svenska bronslaget, men i övrigt fick han nöja sig med en sjundeplats i knockoutsprintfinalen (de var sju där eftersom finländaren Akseli Ruohola fick en friplats efter att ha blivit nedriven i semifinalen) och en 28:e-plats i individuella sprinten där han kom in som regerande världsmästare men var 68 sekunder bakom segraren Mathias Barros Vallet i mål (”Jag hade höga ambitioner inför den individuella sprinten på EM, så det smärtar att misslyckas så brutalt när det inte finns någon annan förklaring än att jag helt enkelt inte var bra nog på den utmärkta banan”, skriver Regborn på Instagram). Regborn ligger ändå trea i totala världscupen med slagläge inför de två avslutande individuella deltävlingarna i Schweiz om tre veckor. Regborn har också hunnit ta SM-silver i sprint, Gustafsson guld i knockoutsprint. Valter Pettersson? Han blev noterad som 64:a i knockoutsprinten efter att ha blivit utslagen som 22:a i sitt kvalheat (20 sekudner från att avancera till kvartsfinal).
** Emilia Fahlin tog den något prestigefyllda positionen som lanterne rouge – sist av alla som går i mål i Tour de France – efter att ha genomfört sin roll som hjälpryttare till punkt och pricka. Hon är första svensk genom tiderna att bli lanterne rouge, även om man räknar in herrtävlingen. 154 startade, 124 tog sig i mål, Fahlin höll fransk Alison Avoine före sig med 34 sekunders marginal. ”För min del blev det ett race mot tidsgränsen (time cut) under de sista etapperna i bergen. Där och då undrade jag flera gånger varför jag frivilligt valt att genomlida detta. Men så kom man till den där andra andningen ibland, uppför backarna när man fick energi från den enorma publiken. Folk hejar som galningar – både på de ledande åkarna och på den sista, med samma passion och pepp! Även om jag var sist på resultatlistan, som lanterne rouge, loppets röda baklykta, så har jag krigat mig igenom. Jag har vunnit mina egna fighter: att inte ge upp när det vore det enklaste. Med tanke på alla som tvingats kliva av längs vägen, må jag vara sist på listan (eller först, om man vänder den upp och ner) men det är en personlig seger att få fullfölja mitt andra Tour de France”, skrev Fahlin själv på Örebrocyklisternas hemsida. Pauline Ferrand-Prévot (Frankrike/Lease a bike) vann touren, Fahlins stall Arkea-B&B hotels största framgång var franska Titia Ryos andraplats i ungdomstävlingen.
Fahlin har också hunnit debutera i pop-disciplinen gravel (13:e på andra tetappen av Gravel, Grit ‘n Grind i Halmstad, 6,5 minuter bakom segrande Femke Markus, Nederländerna, som var VM-åtta i fjol) och körde i lördags världstourtävlingen Classic Lorient Agglomération, där hon bröt (nederländska Mischa Bredewold, Team SD Worx, vann).
** Axel Lindh är uttagen till långdistans-VM i mountainbike som körs på lördag. Han hade en lite tuffare upplevelse i Cykelvasan i år (21:a efter att ha kommit in mot Mora i en stor klunga som gjorde upp om femteplatsen) men ligger å andra sidan alltjämt tvåa i Sverigecupen.
** Edvin Lindh hade ett par tuffa tävlingar i världscupen efter sitt VM-guld, men vann i São Paulo senast och ligger trea i totalen med slagläge på andraplatsen och viss chans på att försvara totalsegern inför finalen i Barcelona i oktober (ett par deltävlingar verkar ha blivit inställda, precis som i fjol).
** Jacob Ahlsson vann förstås de båda tempoloppen (ett långt och ett kort) men också sammandraget vid Svanesunds 3-dagars. Tävlingen var final i årets Sverigecupen, där Ahlsson klättrade till tredje plats i sammandraget efter två segrar på tredje starter (totalt ingick sex tävlingar).
** Linus Rosdahl har fått se sitt SM-brons från Stockholm marathon i maj förvandlas till ett silver då det visade sig att guldmedaljören Samuel Russom var dopad (testade positivt för meldonium vid SM i halvmaraton). Det blir örebroarens finaste individuella SM-medalj hittills, tidigare stod han på fem brons (tio kilometer 2024, halvmaraton 2022, maraton 2024 och 2025, lång terräng 2021). Men det där var ju i grunden en tråkig historia – roligare var att Rosdahl vann Ultravasan 45 på nytt banrekord – 2.32.40 – efter att ha fått med sig Tisdagsklubbens Simon Karlsson hela vägen (han blev tvåa på 2.32.40 efter sitt livs lopp, även han under det tidigare banrekordet och över fem minuter före trean Mikael Ekvall; Örebro AIK:s Andreas Ingberg blev tia på 2.54.13). Rosdahls syster (och Karlssons klubbkompis) Kajsa Rosdal blev femma i Trailvasan 30 på 2.13.46, Erik Anfält tog ännu en topp tio-placering i Ultravasan 90 (nu sjua på 6.36.46) där Lindesbergsfostrade Elin Engström blev 13:e efter att ha vunnit en spurtuppgörelse efter drygt åtta timmar och 40 minuters löpning. Hälleforsbaserade Silverleden ultras lag med profiler som Linus Wedin, Fredrik Berg, Simon Sveder och Ola Backlund (ja, övriga i laget ska väl också nämnas: Thobias Berggren, Tommy Sundberg, Emil Grip, Madelene Casta och Tommy Holmberg) vann Vasastafetten med över 16 minuters marginal.
** Per Enback (tidigare Arvidsson) tog karriärens bästa SM-placering när han blev tolva på 10 000 meter i Karlstad – och passade på vägen på att persa med nästan två minuter (23 sekunder om man räknar in landsvägslopp på tio kilometer). 30.23,17 skrevs tiden till, vilket för upp honom från 43:e till fjärde plats på Närkebästalistan genom tiderna – nu endast bakom Martin Regborn, Mikael Abrahamsson och Kjell-Arne Sjögren som är de tre länslöparna som gått under tre minuter. Simon Karlsson blev i samma lopp 16:e på SM på 31.04,45. Enback leder också Södra Svealands löparserie efter segrar i båda sommarens individuella lopp (Dalenrundan och Östansjöloppet). På damsidan toppar alltjämt Petra Hanaeus efter seger i Östansjö och en tredjeplats i Brevens bruk där Kajsa Rosdal vann. I Stripastafetten vann Tisdagsklubben på herr- (John Lundström, Simon Karlsson, Philip Sander) och damsidan (Vilma Wahlqvist, Sara Leksell, Kajsa Rosdal) medan Start tog hand om mixklassen (Emma Reinhed Liljeqvist, Jimmy Jansson, Johan Ingjald). I morgon, onsdag, är det dags för Spartacusstafetten.
** Liduina van Sitteren och Marie Dasler representerade Sverige vid den nya veteranfinnkampen, och blev etta och tvåa på fem kilometer väg på 18.06 respektive 19.15 (18 sekunder från hennes svenska K55-rekord), och bidrog därmed när Sverige vann kampen mot Finland med 82–49. I helgen kasserade Dasler också in fyra nya veteran-SM-guld, på 800 (2.37,05), 1 500 (5.13,25), 5 000 (18.49,05) och 10 000 meter (39.32,67). Bo Persson sopade förstås rent på sina tre distanser i M70-klassen, 1 500 (5.55,58), 5 000 (22.37,50) och 10 000 meter (46.26,46) och van Sitteren vann motsvarande distanser i K35-klassen (4.53,84, 17.49,73 respektive 37.27,41). Bos fru Ljiljana Persson vann SM-guld på 1 500 meter med 9.00,82.
** Och Örebroaren Karin Gustafsson tog sitt livs första internationella topp tio-placering, individuellt (hon var fyra i stafett för några år sedan) när hon blev just tia i sprinten på mountainbikeorienterings-VM i Polen – 62 sekunder från medalj. Hon blev också 18:e på medeldistansen, 23:a på masstarten och 25:a på långidstansen. I helgen följde hon upp med ett brons i långdistans när svenska cupen avslutades med tre SM-tävlingar på tre dagar (i sammandraget blev hon fyra, tredje bäst av svenskorna).
Varför gick det som det gick i VM-stafetten? (Och: Tung världscupåterkomst för Lindh och SM-guld till Wiker och Rönngren)

juli 12th, 2025

Det är lätt att vara efterklok, men eftersom jag kritiserade den svenska laguttagningen till dagens stafett i orienterings-VM redan i går så tar jag mig friheten att konstatera att det inte blev något bra att välja Max Peter Bejmer före örebroaren Anton Johansson, som var nästan 1,5 minuter snabbare än Bejmer i onsdagens medeldistans. Jag förstår att man ville åt Bejmers spurtstyrka, men någon spurt blev han aldrig inblandad i.
Det måste så klart göras en djupare analys, men min grundliga är att det var uttagningsförfarande till VM som spelade Sverige ett spratt i dag. På herrsidan var det bara Gustav Bergman som blev förhandsuttagen – alla andra blev tvungna att toppa formen till världscuptävlingen i Idre för två veckor sedan för att kriga om platserna där. Bejmer toppade bäst dit, vann både medeldistans och stafett, men lyckades sedan inte hålla i formen på samma sätt som örebroarna Anton Johansson och Martin Regborn (som kanske också vågade lita lite mer på grundstyrkan och inte släppte upp på samma sätt till Idre, och därför hade ytterligare lite att plocka ut till VM).
Även Gustav Bergman, som inte behövde toppa sig till Idre, blev ju för övrigt sidesteppad till stafetten trots att han också var före Bejmer – som var sist av svenskarna – i medeldistansen.
Hur det slutade vet vi. Bejmer sprang bort sig totalt på sista sträckan, och Sverige blev diskat. Övriga gjorde heller inga topplopp, men det såg halvvägs ut på sista sträckan ändå ut att räcka till brons, eller i varje fall sämst en fjärdeplats.
Regborn skötte sig bäst, gjorde en liten krok till första kontrollen men gick sedan upp i ledning och var ett tag 40 sekunder före tvåan, innan han tappade lite ned mot målområdet och växlade som trea, tätt bakom Frankrike och Finland men före huvudkonkurrenterna Norge och Schweiz som till slut blev etta och tvåa.
Emil Svensk förde upp Sverige i ledningen på andrasträckan, men tappade sedan både Norge och Schweiz på ett riktigt uselt vägval på långsträckan, och in mot växling också Finland. Där såg Svensk riktigt mör ut, och redan där undrade jag varför inte Anton Johansson fick springa i stället. På sista sprang sedan Bejmer ikapp och förbi Finland innan han helt tappade bort sig på den sista loopen, stämplade vid fel kontroll och kom sedan ännu mer fel eftersom han inte var där han trodde. Kom i mål som femma men blev förstås diskad.
– Det är tufft nu. Vi får bara försöka stöta Max med det han vill bli stöttad med. Han är så klart jätteledsen och vi andra för hans skull också. Det är fint att de andra grabbarna snabbt är framme och klappar om honom. Alla förstår att det är hemskt att vara med om någon sådant. Vi ska göra allt vi kan för att stötta honom vidare. Han är en fantastisk idrottare och han leder världscupen. Han får bryta ihop nu med sedan komma igen, säger förbundskapten Håkan Carlsson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
– Man känner ju för Max nu bara, säger Martin Regborn till samma sida.
Norge vann till slut med nästan två minuters marginal till Schweiz, medan hemmanationen Finland kapitaliserade på Sveriges misstag (och hängde av Frankrike som kom ikapp) och tog bronset ytterligare tre minuter bakom.
Svenska damlaget tog som väntat ett överlägset guld, och därmed är Tove Alexandersson nu ifatt Simone Niggli i VM-historiken, på 23 VM-guld var.
Nu är det bara för orienterarna att börja ladda om för EM, som också är säsongens andra världscupdeltävling och som avgörs i Belgien i slutet av augusti. Resten av den internationella säsongen är det sprint som gäller.

För tre veckor sedan tog Örebrocyklisternas Edvin Lindh VM-guld i mountainbikesprint. När han på söndagen var tillbaka i världscupen för första gången efter triumfen blev det dock ett rejält bakslag. Efter att som vanligt ha varit snabbast av alla i kvalet och sedan stökat av åttondelsfinalen åkte han ut redan i kvartsfinalen. Lindh var tvåa efter första varvet men överraskades av rumänen Ede-Károly Molnar i första kurvan på andra varvet och trots att han jagade frenetiskt lyckades Lindh inte ta sig förbi på den tajta och trixiga banan som jämfört med den på VM handlade mer om teknik än rå kraft.
När Lindh försvunnit tog i stället redan världscupledande slovenen Jakob Klemencic sin första seger för året, tolv hundradeler före tysken Simon Gegenheimer, och drygade därmed ut ledningen före tvåan Lindh rejält i sammandraget. Pltösligt skiljer hela 79 poäng – man kan maximalt köra ihop 120 på en tävling – och bak till trean Jeroen van Eck, Nederlädnerna, har Lindh (som vann totala världscupen i fjol) nu bara sju pinnar.
Fem deltävlingar återstår, och världscupen fortsätter i turkiska Sakarya den 10 augusti.

I dag avgjordes gravel-SM, alltså SM i grusvägscykling, i skogarna utanför Värnamo, och det fanns vissa förhoppningar om en framskjuten placering för Örebrocyklisternas Therese Fjordäng, men så blev det inte den här gången. Efter det första av de tre 46-kilometersvarven låg hon med i en fyrmannagrupp fyra minuer bakom ledarna (som var sju stycken varav två precis höll på att få släppa). Men där någonstans klev Fjordäng också av. Hennes klubbkompis Malin Jansson låg med i samma grupp i det läget, och kom i mål osm åtta. Men vid det laget hade alla avstånd dragits upp rejält. Nathalie Eklund spurtade förvisso hem segern sekunden före Hanna Nilsson, men Hanna Johansson på tredjeplatsen var över 7,5 minuter bakom, och ned till fyran var det ytterligare över fem minuter – medan Jansson var drygt 32 minuter baom på sin åttondeplats.
På juniorsidan ser det konstigt ut i resultatlistan där Örebrocyklisternas Gustav Enhörning både är noterad för en DNS och för en tid i mål som är två sekunder snabbare än segraren Calle Carlssons – men jag har också sett en bild på prispallen, och där fanns Enhörning inte med.
Enda medaljen som delades ut till en länscyklist i tävlingen var därför Lindecyklisternas Jenny Rönngren, som vann veteranklassen för damer mellan 50 och 54 år med nästan 17 minuters marginal. Ja, hon var snabbare än alla utom en 40-49-åring också, över deras 92 kilometer (två varv på samma bana som eliten körde tre varv på).

Hälleforsfostrade löpare Louise Wiker vann lag-SM tillsammans med Hässelby i dag. Wiker, som gjort två friidrotts-VM men i år gjort comeback efter en mycket lång skadeperiod, sprang 5 000 meter och fixade fyra poäng åt klubben genom att bli femma på 17.35,95 (Örgrytes Emma Dahl vann på 16.58,97). Totalt samlade Hässelby 95 poäng och vann med 10,5 poängs marginal till Upsala IF medan IFK Växjö var tätt efter på tredjeplatsen. Jag hittar inga andra länslöpare i listorna, men örebroaren Fanny Runheim sprang 100 meter för Örgryte som blev sjua.

Juli är en seg månad för löpartävlingar i länet, men Örebro parkrun kör på. I dag med hela 59 löpare till start och bland dem snabba Emma Reinhed Liljeqvist, som med 19.34 var snabbaste dam runt banan (och första under 20 minuter) sedan hon själv gjorde 19.26 i december i fjol. 17-årige turisten George Insley, som gjort 16.45 på parkrun hemma i Skottland, var snabbast av herrarna med 18.05, och en av fyra under 19 minuter.
Osannolik duell i Vårruset, Fjordäng på pallen i Sverigecupen och Lindh förklarar galna missen

juni 2nd, 2025

Mot alla odds blev det en uppgörelse mellan de två senaste årens vinnare Erica Lech – som bara gjort en tävling (Munkastigen trailrun) i år – och Fanny Schulstad – som klev av Stockholm marathon efter 30 kilometer med helstumna ben i lördags – när Vårruset avgjordes i kväll.
Schulstad, som vann i fjol, öppnade hårdast, men Lech, som vann 2023, låg klistrad i rygg, och inledningsvis gick även Siri Englund, Tuva Svedin och OS-gymnasten Jonna Adlerteg (med i London 2012 och Tokyo 2021, och på meritlistan bland annat EM-silver i barr 2013 och 2018) med.
Halvvägs blev Schulstad och Lech ensamma, och runt tre kilometer gick Lech upp och kände på Schulstad – som inte hade något att svara med när lördagens mara satt kvar i benen.
Lech korsade mållinjen som vinnare på 18.20, närmast före Schulstad på 18.35, Svedin på 19.00 (personligt rekord), Englund på 19.10, Marie Dasler – som också sprang maran i lördags och då vann D55-klassen på 3.13.40 – femma på 19.50 och Adlerteg sexa på 20.15. Även Petra Hanaeus (20.33) och Pålsbodas Ida Ellow (20.52) gick under 21 minuter och örebroarna Emma Schagerström (21.08), Malin Eriksson (21.41) och Ellen Hoset (21.50) samt Fjugestas Cecilia Färnsveden (21.47) gick under 22 minuter och IF Starts Ester Skoglund blev 13:e i mål på 22 minuter blankt.
Totalt kom drygt 2 500 löpare till start (rätt långt från forna tiders folkfest med över 10 000 löpare, men ändå länets näst största löpartävling i år bakom Blodomloppet), varav drygt 900 i tidtagningsklassen.
Jag var på plats och snackade med löparna på pallen efteråt, och dessutom hade vi på NA slow-tv som visade alla löparna.

I helgen missade jag att Sverigecupen i gravel (alltså grusvägscykling) drog igång med en 160 kilometer lång tävling i småländska Blomstermåla, där Örebrocyklisternas Therese Fjordäng och Linda Meijer blev tvåa och fyra i en damklass där det tyvärr bara kom fyra till start. Fjordäng var 44 minuter bakom segraren Hanna Johansson, Hammarby CK, men vann en spurtduell med Herrljungas Caroline Sjöström om andraplatsen.
På herrsidan var Axel Lindh länge del av en tätkvartett, men han höll inte riktigt till mål och var till slut 72 sekunder bakom segrande Michael Tjulander, 444 CC, och 33 sekunder från pallen.

Axels bror Edvin Lindh har nu gått ut på Instagram och förklarat vad som egentligen hände när han först slog av på takten och missade final i söndagens världscuptävling i mountainbikesprint med en enda hundradels marginal och sedan inte kom till start i B-finalen.
”Efter att ha vunnit kvalet och enkelt tagit mig vidare till semifinalerna begick jag mountainbikesprintens dödssynd: Jag kände mig för säker i spurten, och det slutade med att jag blev passerade precis över linjen”, skrier han på Instagram.
”Med alla tankar och alla besvikelse snurrandes i hjärnan försökte jag rensa skallen och fokusera om för B-finalen genom att trampa ur benen på gatorna bredvid tävlingsplatsen, men när jag kom tillbaka till startplatsen fick jag reda på att jag hade missat starten med mindre än en minut”, fortsätter han och avslutar: ”Den här dagen vill jag helst glömma, men det är viktigt att använda sådana här händelser som motivation och som en läxa. Förhoppningsvis är det här något man bara tillåter hända en gång i karriären.”
Lindh slog av för tidigt – missade final i världscupen (och Svensson lär ha säkrat världscupplatsen med ett topplopp)

juni 1st, 2025

Örebrocyklisternas och Team Norras Edvin Lindh gjorde som vanligt och vann prologen/kvalet när säsongens andra deltävling i världscupen i mountainbikesprint i dag avgjordes i belgiska Leuven. Han kontrollerade sedan händelserna och var tvåa i sin åttondelsfinal och först i sin kvartsfinal – men såg ut att bli lite för säker på sin sak i semifinalen där han tittade bakåt, slog av på takten några meter för tidigt och blev passerad av både tyske Louis Krauss och rumänske Ede-Karoly Molnar precis över mållinjen: Krauss var sju hundradelar före, Molnar en enda ynka hundradel.
Det är oklart om Lindh kände sig slagen, fick någon känning eller kände sig förfördelade på något sätt, men han kom i varje fall inte till start i B-finalen och blev därför åtta i tävlingen där han länge såg ut som en av huvudfavoriterna till segern. Regerande världsmästaren Jeroen van Eck dominerade finalen och vann med över två sekunders marginal till Krauss på andraplatsen.
I sammandraget behåller Lindh andraplatsen bakom slovenske Jakob Klemencic, som blev trea i finalen – men van Eck, som stod över premiären i Tadzjikistan, är nu bara 40 poäng bakom.
Världscupen fortsätter med en deltävling i tyska Aalen den 12 juli, men dessförinnan väntar VM i turkiska Sakarya den 22 juni.

I Sverigecupen i mountainbike i Falun var Lindhs klubbkompis Arvid Lindén – en av de yngsta och mest talangfulla i juniorklassen – i dag tillbaka på pallen som trea, tre sekunder bakom segrande Olle Isaksson, Lindgren racing club. Det var Lindéns tredje pallplats på fyra starter i år, men eftersom det här var ett kortare varvlopp delades bara hälften av poängen mot ett vanligt lopp ut. I Serigecupens sammandrag är Lindén fyra trots att han stått över två tävlingar.

Andrea Svensson tog en urstark andraplats i långdistansen vid swedish league, elitserien i orientering, i Sundsvall i dag – och den lär ha säkrat Tisarenorienteraren en plats i svenska truppen till världscuppremiären i Idre om tre veckor eftersom de fyra sista platserna på damsidan ska tas ut grundat på resultat från den här helgen.
Svensson fick bara ge sig mot Tove Alexandersson – var förvisso drygt 5,5 minuter bakom henne men över 3,5 minuter före alla andra. Grace Molloy, IFK Lidingö, trea.
På herrsidan gjorde Martin Regborn ett betydligt starkare lopp än i går, och blev femma, bara 28 sekunder från andraplatsen i en tät kamp mot Simon Imark, Emil Svensk och Viktor Svensk. Gustav Bergman verkar dock ha prickat formen och vann med nästan 4,5 minuters marginal.
För Regborn, som redan är klar för Idre, handlar det om att prestera där för att nypa en VM-plats.
Jonatan Gustafsson var 13:e (13 minuter bakom Bergman), Gustav Hindér 28:a (22 minuter efter) och Fredrik Glännefors återtog totalledningen i swedish leagues U23-plats genom en 31:a-plats (25 minuter bakom) som gjorde honom till näst bästa U23:a för dagen, mindre än minuten bakom Växjös Linus Wernström.
Lovisa Persson var 31:a (34 minuter efter Alexandersson), Anna Hallmén 37:a (43 minuter bakom) och Sofie Bodin 41:a (67 minuter efter).
I de av JVM-testsynpunkt sammanslagna juniorklasserna var Axel Thybeck så bra som 13:e, mindre än tio minuter bakom segrande Hannes Mogensen, OK Ravinen, vilket gav en tredjeplats i H18-klassen när den sorterats ut – och det gör i sin tur att han nu är tvåa i totalen där, 32 poäng bakom ledande Gustav Netz, Järla. Viggo Holmberg 33:a i herrarnas sammanslagna juniorklass, Emma Lindkvist 46:a i damernas.
Två deltävlingar återstår i swedish league: Sprint-SM i Växjö den 16 augusti och långdistans-SM i Hallsberg den 14 september.

I morgon kväll avgörs Vårruset i Örebro, på ett nytt datum – två dagar efter i stället för som tidigare fyra-fem dagar före Stockholm marathon. Vi får se hur de påverkar antalet deltagare (troligen har det bara marginell påverkan på toppen). Någon startlista har jag inte lyckats hitta, så vi får se vilka som dyker upp. Ska vi gissa att Erica Lech kommer efteranmäla sig och vara med i segersnacket? Att Siri Englund, Kajsa Rosdal och Ida Hylander vill ha ett ord med i laget? Att Petra Hanaeus kniper en topp fem-placering? Och att Josefin Gerdevåg dyker upp och spöar några juniorer?
Fahlin fick bryta i Norge, Rosdahl tog nytt SM-brons och Regborn kämpade mot frustration i skogen

maj 31st, 2025

Emilia Fahlins comeback blev kort. Men det berodde inte på någon ny krasch, eller på smärta från smällen i Spanien runt. Nä, hon drabbades av mekaniska problem, och av någon anledning fanns ingen servicebil på plats som kunde hjälpa örebroaren – som låg i andraklungan vid tillfället – förrän det gått alldeles för mycket tid och hon tvingades bryta den första etappen av två i Tour of Norway.
”Jävla oflax. Fick mekaniskt haveri i gruppen bakom första klungan på första halvan, och det fanns ingen neutral service alls bakom första gruppen, så jag blev stående länge och sen tvingad till att kliva av då. Så jävla surt och tråkigt inte kunna cykla i morgon”, skriver hon i ett meddelande till bloggaren.
Fahlins lagkompisar Titia Ryo och Clémence Latimier fick kämpa för att hänga med längst fram när tätgruppen sprack i småbitar i näst sista backen, och Ryo tog till slut en 15:e-plats, 40 sekunder bakom belgiska klättraren Justin Ghekiere (AG Insurance-Soudal) som i fjol vann bergspristävlingen i Tour de France och som i dag gick ifrån alla uppför backen till målet.
Svenska Stina Kagevi (Team Coop-Repsol) blev för övrigt tolva.
I morgon avslutas touren, utan Fahlin, med ett varvlopp i Stavanger. Ghekiere har med sig en ledning på tio sekunder dit.
Det återstår att se var Fahlin tävlar härnäst.

Linus Rosdahl tog sitt andra raka SM-brons i maraton (och sitt femte SM-brons totalt, han har också ett i tio kilometer landsväg, ett i halvmaraton och ett i terränglöpning) – men den här gången var det väldigt nära att det blev en ännu ädlare medalj. Jättefavoriten i SM-klassen, Samuel Russom, gick med sju utländska löpare (varav fem kenyaner) i drygt 30 kilometer medan Rosdahl i det läget låg med övriga svensktäten (Kristofer Låås, David Nilsson, Archi Casteel och Mohammadreza Abootorabi) över tre minuter bakom. Men Russom väggade rejält, och vid 40 kilometer var hans försprång till Rosdahl – som satt upp högst fart därbakom – nere i 26 sekunder. Men sedan stumnade även Rosdahl, och Russom drog ifrån till seger med 33 sekunder före Rosdahl, och dessutom smet Låås förbi och tog silvret, 18 sekunder före Rosdahl men 15 bakom Russom.
I själva loppet blev det trippelt Kenya med Onemus Kiplagat Kiplimo som segrare på 2.11.34, Russom hade 2.16.39 (1.05.53 på första halvan/1.10.46 på andra halvan) och Rosdahl 2.17.12 (1.08.15/1.08.57).
Jonas Nilsson följde upp sitt Närkerekord för bara en månad sedan med en tiondeplats i SM-klassen med 1.25.52 efter en av mycket få negativa splittar i loppet (1.13.08/1.12.44), och var med det placeringen närmast bakom ex-örebroaren Heshlu Andemariam som tappade väldigt mycket mer på andra halvan (2.24.18; 1.08.15/1.15.03).
Tisdagsklubbens Simon Karlsson blev 13:e i SM med 2.27.21 (1.10.51/1.16.30), hans klubbkompis Erik Axelsson 30:e med 2.33.37 (1.15.54/1.17.43) och Örebro AIK:s Erik Anfält 37:a med 2.35.56 (1.16.40/1.19.16) vilket gav honom en tredjeplats i M45-klassen (nästa år gör han debut i M50). ÖAIK:s Simon Schagerström hade inte kvalat in till SM-startfältet, men sprang ändå på 2.36.29 (1.17.06/1.19.23) för en 57:e-plats i hela tävlingen (fyra placeringar bakom Anfält).
På damsidan var de två bästa länslöparna inte inkvalade i SM-startfältet: Örebro AIK:s Hanna Imhagen blev 85:a i hela tävlingen och Hagabys Elin Vinblad 110 på 3.10.10 (1.33.36/1.36.01 för 3.09.37 netto) respektive 3.13.52 (1.35.10/1.38.01 för 3.13.11 netto).
Hade Imhagen varit inkvalad hade hon blivit 42:a på SM, som IF Götas Wilma Modig vann på 2.36.03. Nu blev i stället IF Starts Marie Dasler – som vann loppets D55-klass med nästan fyra minuters marginal – bästa länslöpare i SM-klassen med en 45:e-plats på 3.13.40 (1.31.50/1.40.50) medan hennes klubbkompis Emma Reinhed Liljeqvist blev 47:a med 3.24.37 (1.32.30/1.52.07). Förutom Imhagen, Vinblad och Dasler klämde sig också klubblösa örebroaren Sofia Larsson in före Reinhed Liljeqvist, med 3.24.28 efter nagtiv split (1.40.52/1.40.20 för 3.21.12 netto).
Örebro AIK:s Mikael Bask blev för övrigt femma (fyra av svenskarna) i M55-klassen på 2.59.56 (1.28.22/1.31.29 för 2.59.51 netto)

Kvar hemma i Örebro fanns 71 löpare som i stället valde de fem kilometerna i Örebro parkrun. Bland dem Petra Hanaeus som med 20.28 var snabbast runt för 125:e gången. Tisdagsklubbens Fredrik Johnsson snabbast av herrarna med 17.22, fem sekunder under hans tidigare, över tre år gamla, banpers.

Martin Regborn fortsätter att inte få till några riktiga toppresultat i skogen i vår. Efter segern i säsongspremiären i sprint i swedish league i Söderhamn i torsdags fick han i dag nöja sig md en niondeplats i medeldistansen utanför Sundsvall, där han var över 2,5 minuter bakom segrande Gustav Bergman. Örebroaren, som bland annat är regerande världsmästare i sprint, gjorde småmisstag runt banan och var inte nöjd efteråt.
”Jag hade svårt att hitta flytet, kämpade mot frustration efter att flera gånger ha varit på rätt plats utan att se kontrollen. Det blev två dumma misstag också”, skriver han på Strava.
Regborn behåller ändå ledningen i swedish league, men är nu bara 20 poäng före Bergman.
Örebroaren och sprintspecialisten Jonatan Gustafsson brukar sällan slå Regborn i skogen, men var nu 15 sekunder och en placering före, som åtta.
”Kul att få till ett bra lopp i skogen också”, skriver han på Strava.
Filip Dahlgren tredje bästa länslöpare med en 20:e-plats, knappt fem minuter bakom täten.
Tisarens Fredrik Glännefors var 39:a och behåller därmed sin stora ledning i swedish leagues U21-klass – med tre tävlingar kvar är Skogshjortarnas Lukas Larsson på andraplatsen 144 poäng bakom (en seger ger 200).
På damsidan tog Andrea Svensson tävlingens bästa placering över huvud taget av en länslöpare med en sjundeplats – 48 sekunder från pallen, mindre än två minuter från andraplatsen men över sju minuter bakom helt överlägsna segraren Tove Alexandersson. Övriga länslöpare i elitklassen var väl samlade: Lovisa Persson 42:a, Anna Hallmén 45:ao ch Sofie Bodin 47:a, alla 19-23 minuter bakom Alexandersson.
Svensson är femma i swedish league-sammandraget.
På juniorsidan var det JVM-test som gällde, med sammanslagna klasser. Där blev Lindebygdens Axel Thybeck med en 29:e-plats (drygt 8,5 minuter bakom FK Göingarnas Wilmer Selin) och KFUM Örebros Ella Kruse med en 30:e-plats (drygt 12,5 minuter bakom Tumba-Mälarhöjdens Freja Hjerne) bäst av länslöparna, men räknar man in eleverna på orienteringsgymnasiet i Hallsberg så var OK Linnés Elsa Hedin och OK Tyrs Izabella Ljungberg värst med nionde respektive tionde plats.
När den yngre och den äldre juniorklassen räknats isär så är Ljungberg nu tvåa i D18 medan Thybeck är trea i H18.
I morgon avslutas swedish league-tävlingarna med en långdistans i samma terräng.

Nästan två månader efter premiären där Örebrocyklisternas Edvin Lindh blev tvåa i Tadzjikistan fortsätter världscupen i mountainbikesprint i morgon, söndag, med andra deltävlingen av åtta, i belgiska Leuven. Den kommer att gå att se live på Youtube med start 16.00.
I dag blev Filip Eidemar bästa Örebrocyklist vid Sverigecuptävlingen på Lugnet i Falun med en 32:a-plats, ett par minuter bakom segrande Leo Lounela, Strängnäs CK. Arvid Lindén, som gjort en fantastisk säsongsinledning, fick den här gången nöja sig med en åttondeplats i juniorklassen. I morgon fortsätter cupen med ett varvlopp.
Lindh tvåa i världscuppremiären (passerad på mållinjen) – och Hagaby bäst i länet igen

april 13th, 2025

I fjol vann Edvin Lindh totala världscupen i mountainbikesprint. I dag vann han kvalet, kvartsfinalen (åttondel blev det ingen på grund av för få anmälda) och semifinalen – och ledde 99,8 procent av finalen. Men precis över mållinjen passerade slovenen Jakob Klemencic och vann med tolv hundradelars marginal. Men en andraplats är ändå en andraplats och en fin start på säsongen för Lindh, som körde i Örebroklubben Team Norras tirkosa tröja (han representerar även Sörbybackens kamratförening). Eftersom Lindh vann kvalet – och man får 30 poäng för det jämfört med 90 poäng för en seger i finalen – så samlade han bara två poäng mindre än Klemencic över dagen – 102 mot 100. Tysken Simon GEgenheimer var trea i finalen men är hela 27 poäng bakom i sammandraget. Tävlingen kördes i Tadjzikistans huvudstad Dusjanbe. Nästa deltävling körs inte förrän den 1 juni, i belgiska Leuven.

Hagaby fick revansch för Måsenstafetten och tog en åttondeplats – och framför allt positionen som bästa länsklub – i Kolmårdskavlen i dag. Dessutom var Örebroklubben – som är regerande svenska mästare i just herrstafett – fyra av de svenska lagen på plats (fyra av dem framför var norska och danska lag). João Magalhães tappade drygt fyra minuter på täten på förstasträckan och skickade ut Viktor Larsson som 15:e, men Larsson gjorde en kanonsträcka, var femte snabbast, tog 28 sekunder på täten och klättrade sju placeringar. Love Sintring och Jerker Lysell höll sedan åttondeplatsen hela vägen in i mål (jagade av norska NTNUI:s andralag, annars var det lugnt). I mål var laget knappt 7,5 minuter bakom segrande Farum Tisvilde (från Danmark). Tisaren var tätt bakom efter Johan Aronssons förstasträcka men nästan åtta minuter bakom Hagaby i mål, på 14:e-platsen (Viggo Holmberg tog fyra placeringar på andrasträckan och Valter Pettersson fyra på sista, däremellan höll Mykyta Zviahin 18:e-platsen.
KFUM Örebro blev 30:e, nästan 48 minuter bakom täten, men Jonatan Gustafsson vann förstasträckan (gick loss med 43 sekunder) och Hugo Örn såg till att laget alltjämt var femma efter halva stafetten.
Tisarens damlag var baktungt – Ellinor Tjernlund tappade nästan elva minuter på förstasträckan och växlade som 23:a, men sedan plockade laget placeringar hela stafetten: Anna Hallmén sprang upp det till 21:a-platsen, Lovisa Persson till 18:e och Andrea Svensson sprang in det som 15:e som ankare, hon var femte snabbast av alla på sistasträckan trots att hon var så pass långt bakom täten. I mål var laget halvtimmen bakom segrande IFK Göteborg.

Dagens medeldistans, vid Sverigecupenpremiären i mountainbikeorientering i Hässleholm, slutade precis på samma sätt som gårdagens långdistans för örebroaren Karin Gustafsson. Tredje bästa svenska, fyra totalt. Nu bara 51 sekudner från pallen (men nästan fyra minuter bakom överlägsna segraren Nicoline Splittorff, Danmark). Garphyttans Eva Gustafsson kom också till start och blev förvisso rejält distanserad, men kom ändå i mål som sjua (och veteranen Thomas Jansson blev nia i herrklassen och Elin Doering sexa i juniorklassen). Cupen fortsätter med dubbla tävlingar i Skåne 24-25 maj.
Lindh i världscuppremiär i Tadzjikistan, Expressen med nya uppgifter om OS-kvalet och Johansson siktar mot VM

april 9th, 2025

Förra året vann Edvin Lindh, 24-åringen som kommer från Härnösand och bor i Falun men tävlar för Örebrobaserade Team Norra (och Sörbybackens kamratförening), totala världscupen i mountainbikesprint. Både på VM och EM hade han dock oflyt i finalerna och slutade sist där, alltså fyra, så det är inte svårt att tänka sig att han är revanschsugen när årets säsong i helgen inleds med världscuppremiär i Dusjanbe. ”Dusjanbe?”, kanske någon undrar. Jo, det är ju huvudstaden i den gamla sovjetrepubliken Tadzjikistan (ett tag gick staden under namnet Stalinabad). Staden är av Göteborgs storlek och landet i praktiken en diktatur under Emomaly Rahmon som styrt sedan 1992.
Tävlingen kommer gå på en bana framför Ismail Somoni minnesmonument, nära presidentpalatset. Kvalet går över ett varv på den korta (mindre än en kilometer) och intensiva banan, och de 32 snabbaste tar sig vidare till åttondelsfinalerna (men bara 22 herrar och elva damer är anmälda, så kvalet handlar mest om att seedade sig för att få en enklare väg framåt). Därifrån är det fyra mot fyra hela vägen, de två bästa avancerar. Lindh är ensam svensk på plats. Världsmästaren Jeroen van Eck saknas i startlistan, men övriga som presterade bra i fjol verkar vara på plats.
Tävlingen körs på lördag (och brukar gå att se på Youtube här, även om det ännu inte finns någon upplagd live-video) och är den första av åtta planerade i årets världscup (”planerade” skriver jag eftersom de två sista blev inställda i fjol). Cupen fortsätter med tävlingar i belgiska Leuven den 1 juni, i tyska Aalen den 12 juli, i turkiska Sakarya den 10 augusti, i brasilianska São Paulo den 17 augusti, i Aten den 7 september och i Barcelona den 11 oktober innan den avslutas i indiska Chennai den 19 oktober. Men framför allt avgörs VM i Sakarya den 22 juni medan EM ännu inte har något datum.

Aftonbladet och Expressen hakade i dag på min (NA:s) publicering om Jerker Lysell och Tove Alexanderssons situation i OS-kvalet, och i Expressen framkom en ny uppgift om att det internationella skidalpinismförbundet (ISMF) i dag hade gått ut med ett mejl till sina medlemmar (bland annat Svenska klätterförbundet) och bekräftat att de just nu saknar arrangör för världscuppremiären i december, då de sista OS-kvaltävlingarna både individuellt och i mixstafett skulle avgöras. Fortsättning följer, förstås.

Svenska orienteringsförbundet publicerade i dag en artikel om örebroaren Anton Johansson, orienteraren som tog EM-silver i medeldistans för tre år sen. Han står i år som bekant utanför landslaget, men siktar ändå på att ta en av blott tre svenska VM-platser på medel- eller långdistans i Finland i sommar. Han är så pass nära att han fick erbjudande om att åka med på nästa veckas läger med landslaget, i Finland, men tackade nej, berättar han.
– Det passade inte riktigt min planering. Jag siktar på att lägga tid i Finland senare när det är så relevant som möjligt i skogen med löv och grönska. Jag försöker också hitta liknande terräng på hemmaplan, säger han.
Han berättar också att sambon Ellinor Tjernlund, även hon tidigare landslagsorienterare, fått dra ett tungt lass hemma för att han ska kunna fortsätta elitsatsningen efter att paret i fjol blev föräldrar.
– Ellinor har varit väldigt stöttande så jag kunnat fortsätta satsa och träna. Hon har dragit ett stort lass när jag varit på läger till exempel.
Mellberg gästar podden – Lindh vann totala världscupen

oktober 9th, 2024

Tidigt i morgon bitti släpps veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden – med Kevin Mellberg som gäst. Han spelade länge på defensiva linjen – som en sådan där stor, elak jävel – i amerikansk fotboll, men fick förra hösten en idé om att köra Vätternrundan, började träna som fan och blev biten av konditionsträningen. Tio veckor efter att han stod på skidor första gången i sitt liv körde han Öppet spår på 6.10, sedan körde han Vätternrundan under tio timmar och sprang Lidingöloppet på 2.23 – och nu siktar han framåt. Han berättar allt om träningen och vad som driver honom. Finns där poddar finns!

Efter tekniskt strul (datorn på reparation) är bloggen tillbaka. Under den två dagar långa frånvaro har Edvin Lindh, som kör för Örebroklubben Team Norra, hunnit vinna världscupen.
Orsaken att det blev klart redan nu? Att finalen i Riyadh, liksom tidigare deltävlingen i Bengaluru, ställts in och att Det därmed blir ställningen efter deltävlingen i São Paulo den 18 augusti som blir slutställningen i välrdscupen. Där vann Lindh både tidskvalet och själva huvudtävlingen och drygade ut ledningen till 93 poäng ,vilket i princip hade varit ointagbart för tvåan Lorenzo Serrez, Frankrike, även om de två sista tävlingarna hade blivit av – om Lindh bara presterat på normal nivå.
Lindh kan därmed summera säsongen med två snöpliga fjärdeplatser på VM och EM följt av en mycket meriterande seger i totala världscupen efter två segrar och fyra pallplatser på sex deltävlingar.
– Den här vinsten i världscupen känns som ett stort kliv för mig. Jag tävlade min första XCE-världscup 2017, men har inte förrän nu haft rutinen, erfarenheten och toppfarten som krävs för att tävla om vinster på den högsta nivån. En stor del av årets framgång tror jag har att göra med att jag har tävlat så mycket mer XCE i år jämfört med tidigare år. Rutin är något som jag upplever som väldigt viktigt inom disciplinen, och detta är för mig något av en färskvara, säger Lindh till Svenska cykelförbundet hemsida och tillägger, om VM och EM:
– Jag känner även att det finns mycket mer att hämta inom disciplinen. Jag ser redan fram emot att ta revansch på nästa års mästerskap, och förhoppningsvis plocka hem någon EM- eller VM-medalj.
Fjordäng gästar podden, Lindh kör EM (och tar jättekliv mot världscuptiteln) och 25-mannaorienterarna genrepade

oktober 2nd, 2024

Tidigt i morgon släpps veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Therese Fjordäong som gäst. 36-åringen från Vretstorp har gått från att vara JSM-medaljör i längdskidor (silver i sprint bakom Lina Korsgren i Åsarna 2007), i samma generation som Charlotte Kalla, via en ironman-finish till att 2022 debutera som landsvägscyklist. Och i somras slog hon till med en sensationell fjärdeplats på SM, före hela svenska VM-laget och Caroline Andersson som blev 14:e på OS. Om den resan – och målen framåt – berättar hon i en podd som finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

På söndag kör Edvin Lindh, som tävlar för Örebroklubben Team Norra, EM i mountainbikesprint i Gibraltar. Men en större nyhet som vi ska börja med är att världscuptävlingen i Bengaluru, Indien, den 27 oktober ställts in enligt världscuparrangörens hemsida. Vilket i sådana fall skulle innebära att Lindh i princip bara behöver komma till start i världscupfinalen i Riyadh, Saudiarabien, den 3 november för att säkra världscuptiteln. 93 poäng skiljer världscupledande Lindh från tvåan Lorenzo Serrez, Frankrike, med 120 poäng kvar att köa om. Det innebär att Lindh säkrar titeln redan i tidskvalet om han slutar framför Serrez – och om Serrez vinner både kvalet och huvudtävlingen räcker det ändå för Lindh att bli sexa i tävlingen (eller tia i kvalet och åtta i tävlingen). Nå, det återstår att se om det blir officiellt bekräftat att det inte blir någon tävling i Indien och att den inte ersätts av en tävling någon annanstans.
Men EM blir det alltså på söndag, oavsett, och där har Lindh revansch att ta efter att ha kraschat bort sig och blivit fyra i finalheatet på VM i somras. ”Inte oväntat är det en havsnära bana; läckert belägen men med risk för mycket vind”, skriver Svenska cykelförbundet på sin hemsida om tävlingen i Gibraltar. 19 cyklister kommer till start i herrklassen, varav två svenskar (Joel Burman är den andra), och alla går vidare från kvalet. Det är oklart om det blir någon tv-sändning, men om det blir så hittas den sannolikt här.

Nästa helg är det dags för den sista större orienteringstävlingen i Sverige för året – 25-manna, som alltid går i Stockholmsregionen och som enligt egen utsago kårar världens bästa klubb eftersom det krävs just 25 orienterare av varierande kön och ålder (från elit till ungdomar och veteraner) för att fylla alla specifika sträckor. I fjol krockade det med EM, och då blev Tisaren bästa länsklubb med en 24:e-plats – vilket förvisso var klubbens näst sämsta resultat sedan 1997 (annars är Kumla- och Hallsbergsklubben nästan alltid topp tio).
Hur som helst genomfördes i går en officiell träning, arrangerad av Örebro läns orienteringsförbund, inför 25-manna, och där var Elsa Hedin (OK Linné-löparen som går fjärde året på orienteringsgymnasiet i Hallsberg) och KFUM Örebros Hugo Örn snabbast i stark konkurrens (141 till start varav 66 på de längsta banorna).