Tidigt i morgon bitti släpps veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, och det är ett avsnittet som ligger mig lite extra varmt om hjärtat eftersom det handlar om FKT på Bergslagsleden (som jag brinner för). Karlskogingen Filip Andersson, som i slutet av augusti (under min andra semester) slog Björn Tikkanens rekordtid för att helt osupportat springa den 28 mil långa leden, gästar podden och berättar allt om det galna äventyret som verkligen blev galet. Av flera anledningar. Filip startade på kvällen för att få avsluta med många timmars dagsljus (han siktade på 48 timmar), men det slog tillbaka när leden var betydligt mer tungsprungen än han hoppats (det var precis efter de väldiga skyfallen) och han i stället tvingades till en lång, seg, tredje natt som avslutning, nere i Tivedens svåra terräng. Han berättar om stigen som bitvis var mer av en bäckfåra, om skräckbilderna på de ruttnande fötterna efter tre dygn i blöta strumpor och om de svåra hallucinationerna den där sista natten. Och om mycket mer. Ett avsnitt ni inte får missa, helt enkelt. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone. Och den nya rekordtiden på Bergslagsleden blev 57 timmar, 16 minuter och 12 sekunder (nästan tre timmar snabbare än den tidigare; Anna Carlsson har alltjämt det supportade FKT-rekordet på 38 timmar och 27 minuter).

I helgen är det dags för Lidingöloppet. Det tjuvstartar med några smålopp på fredagen, därefter avgörs den klassiska tremilen, plus 15-kilometerstävlingen, junior- och veteranloppen, på lördagen innan det hela avslutas med tiokilometerstävlingen och ungdomsklasserna på söndagen.
30-kilometersdistansen är inte bara huvudloppet, utan också den med klart vassast namn från länet till start i år: Först och främst Erica Lech som både 2020 (i elitloppet som avgjordes under coronahösten) och i fjol var näst bästa svensk i tävlingen. I fjol – samma år som hon tog SM-silver i maraton – Lidingö-persade hon med 2.02.03 och var femma totalt i tävlingen, och alltså näst bästa svenska bakom Hälles Samrawit Mengsteab. I år är känslan att hon kommer med stigande form. Med i snacket om topp 20-placeringar finns också Liduina van Sitteren (som hade placeringsraden 16–14–15 2017–2019, som bäst på 2.07.21) och strax där bakom också Hagabys Elin Vinblad som var 30:e i fjol på 2.17.33.
På herrsidan finns Örebrofostrade Linus Rosdahl, som 2015 var bäste svensk i Lidingöloppet (tia totalt) och i fjol sprang friidrotts-EM där han blev näst bäste svensk på maraton (där han är topp tio i Sverige genom tiderna). Senast han sprang på Lidingö var 2021, då han blev sjua (femte svensk) på 1.41.39. Lite oklart hur Rosdahls form är, eftersom han inte sprungit så många tävlingar i år (men han lekte hem Göteborgsvarvet marathon på 2.19.57 för några veckor sedan). I listan finns också Per Arvidsson (19:e i fjol på Lidingöperset 1.47.43) och Erik Anält (som peakade med en 13:e-plats, just bakom Rosdahl, 2015 på 1.46.05 och i år mest sprungit ultradistans). Plus Mattias Nätterlund, Jimmy Axelsson och Bob Impola, för att nämna några.
Det är överlag vassa startfält med några internationella toppar och stora delar av den svenska eliten på plats, med alla från till Hanna Lindholm och Ida Nilsson till Emil Svensk och Oscar Claesson.
Starts Hugo Örn springer äldsta juniorklassen, M22, över 15 kilometer och har fått ett lågt och fint startnummer som innebär att han tillhör förhandsfavoriterna där (han var fyra i P19-klassen, som springer tio kilometer, i fjol). Och Svartås Ella Laine är en av förhandsfavoriterna i F17-klassen (hon var trea där i fjol, men slipper nu att möta 05:orna som gått upp i F19).