Inneserien går tillbaka till rötterna. Det står klart när hela vinterns program nu är presenterat. Efter att ha 2015/16 startade serien med tre distanser (1 000, 2 000 och 3 000 meter) och året därpå lades 1 500 meter till. De fyra distanserna kommer att löpas i år också. Men sedan dess har det blivit mer och mer udda distanser. De fem senaste upplagorna har engelska milen ersatt 1 500 meter och förra säsongen ersatte två engelska mil 3 000 meter – vilket gjorde att det inte fanns en enda klassisk distans kvar: Programmet var 1 000 meter, engelska milen, 2 000 meter, två engelska mil.
Det där var kul, ur ett rekordperspektiv: Det slogs tio svenska veteranrekord under tävlingarna förra vintern (plus ett på 600 meter, som var en del av den vidhängande sprintserien), varav inget på den mest vedertagna av inomhusdistanserna – 1 000 meter – och hela sju på den mest kuriösa – två engelska mil (som förvisso är en distans med tradition, där Gunder Hägg slog tre av sina 15 världsrekord när det begav sig).
Men nu blir det alltså bara 2 000 meter som hänger sig kvar av de mer udda distanserna, och den som vill slå ett svenskt rekord på Inneserien i vinter får att bita i.
Sedan tidigare står det klart att Inneserien startar med en tävling på 1 000 meter tisdagen den 17 december, och därefter finns nu ett preliminärt schema för tävlingarna efter nyår: 1 500 meter måndagen den 13 januari, 2 000 meter onsdagen den 12 februari och 3 000 meter torsdagen den 20 mars. Sprintserien, som i själva verket mest är en medeldistansserie, lever vidare med distansanerna 1 000 meter-400 meter-600 meter-800 meter vid samma tillfällen.
Och för den som inte är helt bekant med Inneserien så har tävlingen en resultatlista som sorteras utifrån procentpoäng enligt internationella veteranfriidrottsförbundets koefficientlista över tänkta världsrekord för varje årskull, så att alla – damer och herrar, unga men framför allt gamla – tävlar på lika villkor. Marie Dasler har vunnit de fyra senaste åren (och även svarat för den enskilt bästa prestationen, utifrån ålder och kön) medan Rose Marie Enmalm har två titlar och Per Sjögren en (som ensam totalsegrande man). Varje löpares tre bästa resultat från fyra tävlingar räknas i totalen.
Liten historik om Inneserien följer.
Segrare i Inneserien
2015/16 (1 000, 2 000 och 3 000 meter): Rose Marie Enmalm (Patrik Johansson bäste herre).
2016/17 (1 000, 1 500, 2 000 och 3 000 meter): Per Sjögren (Catharina Wahlstedt bästa dam).
2017/18: Serien inställd (problem med tidtagningsutrustning).
2018/19 (1 000, mile, 2 000 och 3000 meter): Rose Marie Enmalm (Jonatan Gustafsson bäste herre).
2019/20 (1 000, mile, 2 000 och 3 000 meter): Marie Dasler (Rodney Hundermark bästa herre).
2020/21: Serien inställd (pandemi).
2021/22 (1 000, mile, 2 000, 3 000 meter): Marie Dasler (Mikael Hansson bästa herre). Rodney Hundermark vann sprintserien (Tuva Frih bästa dam).
2022/23 (1 000, mile, 2 000, 3 000 meter): Marie Dasler (Henrik Hellborg bästa herre). Ann-Britt Eriksson vann sprintserien (Rodney Hundermark bästa herre).
2023/24 (1 000, mile, 2 000, två mile): Marie Dasler (Rodney Hundermark bästa herre). Rodney Hundermark vann sprintserien (Rebecca Strid bästa dam).
Alla resultat över 94 procentpoäng (motsvarande 94 procent av ett tänkt världsrekord i åldersklassen) i Inneseriens historia:
96,16: Marie Dasler, IF Start, 7.08,13 på 2 000 meter som 56-åring 2024.
95,78: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.26,20 på 3 000 meter som 59-åring 2020.
94,98: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.54,60 på engelska milen som 61-åring 2022.
94,79: Anders Hansson, Vilsta IK, 7.45,61 på 2 000 meter som 78-åring 2022.
94,54: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.49,28 på 3 000 meter som 62-åring 2023.
94,53: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.58,0 på engelska milen som 62-åring 2023.
94,28: Marie Dasler, IF Start, 7.05,95 på 2 000 meter som 54-åring 2022.
94,16: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.30,93 på 3 000 meter som 58-åring 2019.
Alla resultat över 94 procentpoäng i Inneseriens sprintserie:
96,05: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 3.25,64 på 800 meter som 74-åring 2023.