Regborn får Guldklockan – men Pulsklockan dör inte direkt

Pulsklockan är död! Länge leve Pulsklockan!
När jag 2014 hittade på priset NA:s pulsklocka berodde det på att det då gått tio år sedan en konditionsidrottare senast fick NA:s guldklocka, priset till årets främsta och populäraste idrottsprestaiton i länet. Då bestämde jag att det här nya priset skulle delas ut tills en konditionsidrottare återigen vann Guldklockan.
Inte i min vildaste fantasi hade jag trott att det skulle ta ytterligare tio år, men det gjorde det. Det dröjde tills i dag, då Martin Regborn tilldelades länets finaste idrottspris för sitt VM-guld i orientering i somras.
Efter Guldklockejuryns sammanträde låg jag på NA:s chefredaktör Anders Nilsson om att jag ville lägga ned NA:s pulsklocka direkt, men planerna inför NA:s idrottsgala den 6 januari är så långt framskridna att det inte går att lägga nedpriset med så kort varsel (så jag lär stå på scenen och dela ut det då, och det vore väl konstigt om någon annan än Regborn får det också – men kandidaterna är inte ens avslöjade än). Nilsson vill också att det ska leva vidare i framtiden, men det är jag ytterst tveksam till. Jag tycker åtminstone att det bör få vila till 2034. Har det blivit en ny torka för konditionsidrotten så kan vi starta om det då. Tycker jag.
Hur som helst är Martin Regborn en mycket värdig vinnare av NA:s guldklocka, och ni får inte missa min kollega Billy Hammers intervju med honom som publicerades på na.se nu på morgonen.
Utöver det vill jag bara önska en god jul! Jag hoppas att vi ses ute på någon juljogg någonstans!


Lämna en kommentar