I dag avgjordes alltså historiens första svenska mästerskap i cykelenduro, vilket jag uppmärksammade i helgens höjdare i förmiddags. Och visst kom örebroaren och Almbycyklisten Matthias Wengelin, som förra veckan blev femma på mountainbike-VM och som har SM-guld både i mtb-disciplinerna sprint, crosscountry och maraton samt i cykelkross på meritlistan, till start i Åre. Och i fyra sträckor såg det ut som om han skulle kunna utmana om bronsmedaljen tämligen överlägsna bakom hemmacyklisten Robin Wallner och stockholmaren Alexander Kangas, men på femte och sista specialsträckan var olyckan framme. Wengelin berättar själv på sitt instagramkonto: ”Kedjan gick av och slet sönder en del andra prylar … Fick spring i mål.” Debaclet gjorde att Wengelin rasade till tionde plats i sammandraget, i en mycket jämn tävling. Wengelin fick tiden 10.31,00 på sista sträckan, SM-bronsmedaljören Oliwer Kangas var 54 sekunder före där och 61 sekunder före i sammandraget. Om Wengelin hade kunnat vara lika snabb och rentav kunnat köra in de där sju sekunderna och knipa en medalj om inte kedjan brakat? Det får vi aldrig veta. Kungälvs Josefine Björkman tog det första historiska SM-guldet i cykelenduro på damsidan.
I rullskids-SM i Norrköping,20 kilometer i fristil med masstart, höll 14 åkare ihop hela vägen in på upploppet där Falun-Borlägnes Anton Hedlund var starkast Men Vedevågssonen Filip Danielsson lyckades inte kriga sig med hela vägen dit, utan fick släppa tätgruppen tidigare och korsade mållinjen nästan tre minuter senare (Hedlund på 40.38, Danielsson på 43.35), på 20:e plats. Som det verkar satsar Bore nu istället på Anton Persson och Pontus Hermansson, tia respektive 18:e i fredagens tävling, i lördagens sprintstafett dit även Danielsson var anmäld.
Therese Carlsson och Andreas Yngström, båda Örebro AIK, tog hem Utmaningen i Nora på fredagskvällen, den sprintartade triathlontävlingen över 150 meter simning, åtta kilometer simning och två kilometer löpning som sedan 1984 (med undantag för 1990) arrangerats i samband med Noradagarna. För Carlsson var det andra raka segern och tredje totalt, vilket gör att hon går upp på delad andraplats genom tiderna i damklassen, bakom femfaldiga vinnaren Gabi Jönsson. Totalt kom exakt 100 deltagare till start, färre än de tre senaste åren men ändå femte bäst sett till samtliga 32 upplagor. Kollegorna i norr var förstås på plats och skildrade det hela.
1. Vansbrosimningen
Dags för den tredje (eller fjärde, om man räknar Engelbrektsloppet) delen av en svensk klassiker 2016: Vansbrosimningen. Halvsim och öppen älv i dag, fredag, det stora loppet i morgon, lördag, och kortsim och tjejsim på söndag. Bara trekilometersloppet lockar runt 300 deltagare från länet, men precis som vanligt de senaste åren finns det inte några toppkandidater härifrån. I stället handlar det främst om ett motionsevent. Inte minst som SM i open water, den simdisciplin där Vansbrosimningen räknas inte, konstigt nog avgörs på måndag, i Norrköping.
2. Rullskids-SM
Skrev om det redan i onsdags, men i helgen (fredag-lördag, rättare sagt) är det alltså dags för de två första av sommarens fyra SM-distanser i rullskidor (de två sista, 15 kilometer fristil med individuell start och 52 kilometer i klassisk stil med masstart [notera att damer och herrar till skillnad mot i vanlig skidåkning får åka lika långt på rullskidor], avgörs i Slite Gotland [av alla skidorter!] 17–18 september) i samband med SM-veckan i Norrköping. Tyvärr kommer inte Moto eagle tour-dominanten och tidigare JSM-guldmedaljören Olivia Hansson till start i år, så Vedevågssonen och numera SK Bore-skidlöparen Filip Danielsson blir enda länshoppet. Han rankas som sexa på Fis poänglista inför fredagens 20 kilometer långa masstartslopp i fristil. I morgon kör han dessutom sprintstafett.
3. Mountainbike – både här och där
I dag, fredag, avgörs det första officiella svenska mästerskapet i cykelenduro (mountainbike med rallyregler, typ, med flera specialsträckor där tid tas och däremellan transportsträckor som bara behöver avverkas inom en stipulerad maxtid, utan stress) i samband med Åre bike festival, där örebroaren Matthias Wengelin var på plats redan i onsdags och vann förloppet Kill the villagers – en brutal backtävling över 3,5 kilometer dålig grusväg med start på torget nere i Åre och målgång 409 höjdmeter högre upp på Åreskutan. Snittlutning 11,6 procent. Och ja, nyblivne EM-femman Wengelin vann förstås (på cirka 17 minuter). Oklart dock om Wengelin stannar och kör dagens enduro-SM (han har ju redan vunnit i sprint, crosscountry, maraton och cykelcross, så det vore väl fint att ha ett enduroguld på meritlistan också), eller om han redan dragit vidare till Härnösand för lördagens Härnösand City-sprint (där jag dock inte hittade honom, men väl klubbkompisen Axel Lindh, i startlistan) och söndagens Härnösand Race, som är fjärde deltävlingen i svenska mountainbikecupen och räknas mot världsrankningen (där jag inte hittat någon startlista alls). Dessutom avgörs femte deltävlingen, av nio, i svenska långloppscupen i mountainbike i Rättvik på söndag. Mörksuggejakten är namnet på 74-kilometersloppet där Grytthans Fredrik Berg, som varit topp tio i de fyra första deltävlingarna och ligger tvåa totalt i cupen, jagar nya poäng.
Vätternrundan, släng er i väggen. Om exakt en vecka är det dags för årets verkliga kraftprov: Örebrocyklisternas randonneur över 100 mil. Tio cyklister är just nu anmälda, varav tre från arrangörsklubben (där Kumlas Geir Heggöy är den enda ”riktiga” länsbon) till loppet som startar 7.00 på torsdag morgon och som efter 380 mil dag ett övernattar i Lesjöfors till fredagen, efter ytterligare 307 kilometer tar ny nattvila i Sala och på söndagen avslutar med 322 kilometer (ja, det blir 1 009 kilometer totalt) ned till Örebro igen. Totalt arrangerar Örebrocyklisterna 16 randonneurlopp under 2016, mellan 20 och 100 mil långa, och fungerar som uppladdning för och kval till klassiska Paris–Brest–Paris som avgörs vart fjärde år, härnäst 2019 (Krister Jönsson, 54, från Garphyttan blev 2015 förste svensk någonsin att klara 120-milsloppet under 50 timmar när han avverkade det på osannolika tiden 47 timmar och 24 minuter).
En annan extremt lång utmaning är Fotrally, gångtävlingen där det gäller att gå i fem kilometer i timmen så länge man kan (och som skildras i dokumentären Maratonmarschen som just nu går att se på SVT play), som avgjordes i helgen som gick. PerOla Axelsson, Bandhagen, och Robert Jonsson, Falun, gick 72 timmar och 12 minuter i år, varav 17 timmar ensamma sedan trean Fredrik Holst, Stockholm, gett upp, innan även Robert kastade in handduken (eller snarare ”ställde ned plastpåsen”) och gav upp. Över tre dygn konstant gång, alltså, helt galet. Örebroaren Lars Hagstedt fanns med i år igen, och slutade på tionde plats av 121 startande med respektabla 28 timmar och 45 minuter.
Ett annat lopp jag bommade när det gick av stapeln var gårdagskvällens Enhörna challenge, 5 000 meter på bana i Stockholm där exil-hälleforsaren Louise Wiker vann på 16.55,31 och örebroaren Mattias Nätterlund blev rea på 15.42,52 (pers med drygt 14 sekunder enligt mina uppgifter, vilket gör honom till distriktets 105:e bästa 5 000-meterslöpare genom tiderna).
Vad är väl en rullskidtävling i Sunne en lördag i juli? Tja, det kan man ju diskutera. Men om man som Vedevågssonen Filip Danielsson, 19, inleder en seniorkarriär just där, gör debut för sin nya klubb (bytet från Garphyttan till Bore är nu klart) just där, och dessutom besegrar tvåfaldige OS-guldmedaljören och dubbel världsmästaren Johan Olsson just där – ja, då kan den väl i varje fall vara värt lite grann?
Danielsson, som trots sjukdomsproblem i vintras lyckades ta en JVM-plats men väl där inte kunde matcha sina resultat från året innan, 23:a av 32 åkare i prologen av den där tävlingen, en sprint med namnet Inge Bråten memorial som varje sommar lockar stora delar av den svenska och norska världseliten till Värmland. I kvartsfinalen slutade Danielsson, som aldrig varit någon utpräglad sprinter, näst sist – men slog likväl Johan Olsson som blev allra sist i kvartsfinalen.
Danielssons nya lagkompis Bill Impola, Kopparbergssonen som ställt om från långloppsfokus till en världscupsatsning, var 24:a i kvalet och hamnade i en svinsvår kvartsfinal där han fick ge sig mot Teodor Peterson och Simon Persson, som till slut blev etta och tvåa i hela tävlingen (med regerande rullskidsvärldsmästaren Ragnar Bragvin Andresen på tredje plats). Zinkgruvans Markus Johansson och Oscar Johansson var 25:a och 29:a i kvalet och slutade femma och sexa i sina kvartsfinaler.
Bland damerna var Zinkgruvans Daniela Bjärmark 24:a i kvalet, och även hon åkte ut i kvarten. Där vann Hanna Falk före Maiken Caspersen Falla med Stina Nilsson först på tredje plats.
Nästa stopp för Danielsson blir SM-veckan i Norrköping, som inleddes i dag och där det fredag–lördag är det dags för rullskidåkarna att inta stadens gator. Danielsson är anmäld både till fredagens 20-kilometerslopp med masstart i fristil och till lördagens sprintstafett. Dit är däremot inte Johan Olsson anmäld, och vid sidan om Anton Lindblad och Britta Johansson Norgren inte så många andra toppnamn heller.
Att Örebro län i år får tio lopp på maratondistans eller längre – Februarimarathon, Nora marathon, Munkastigen trailrun, Svampenmaran, Örebro backyard ultra, Viby marathon, Silverleden på en dag, Käglanloppet, Bergslagsleden ultra och Decembermarathon – lär redan det vara någon typ av rekord (för tio år sedan var det bara Munkastigen trailrun som fanns, övriga nio har tillkommit senaste decenniet), men nu har länet dessutom fått ett elfte långlopp i år: Skogsmaran som är en del av fyra lopp som avgörs under samma dag under paraplyet Sixtorpsloppen.
Av hemsidan att döma har loppet varit planerat åtminstone sedan i vintras, men jag fick nys om det först i dag, via en artikel av kollega Peter Eriksson (och det verkar som om fler missat loppet). Loppet avgörs nästa lördag, den 16 juli, vilket gör att jag själv tyvärr missar det på grund av resa. Men jag har ju kutat en del på stigarna i Sixtorp tidigare och kan intyga att såväl Skogsmaran som den halvmaralånga Trollslingan, milloppet Gruvrundan och barnloppet Skogstrollet går på löjligt fina stigar i magisk kilsbergsterräng. Något att verkligen se fram emot!
Bakom loppen står Morgan Rosell, som jag mest haft kontakt med i frågor om endurotävlingen Battle of vikings, som tydlige arrangerat tiokilometerstävlingen Påsklöpet (som jag heller aldrig hört talas om) tidigare. Vinnare i våras var Ola Hellström.
På tal om underbar terräng avgjordes i kväll Milans nionde poängtävling för säsongen (av 14) på kartan som Martin Regborn kallat för ”Sveriges (och kanske också världens?) bästa/finaste karta”, Born-Oskarsvik, i skogarna norr om Nora. I Regborns, Filip Dahlgrens och Simon Hedlunds frånvaro tog Filip Jacobsson hem segern i huvudklassen i sin första start i serien i år. Degerforsaren, som från och med i år tävlar för OK Tisaren, siktade ju på en JVM-plats inför säsongen, men lyckades inte ta en plats i den hårda, svenska konkurrensen och får nu istället ladda om mot O-ringen och SM-hösten (han var ju sexa i ultralånga-SM i lördags). Jacobsson vann 14 sekunder före Hagabys Jakob Wallenhammar, med 1.05 ned till Stora Tunas William Pommer på tredje plats och med hela 3.29 till Tisarens Daniel Attås på fjärde. Josefin Erlandsson blev bästa dam.
I täten av poängtävlingstabellen är det oförändrat (varken ledaren Oskar Arlebo eller Hedlund kom till start i kväll) förutom att Per Eklöf tog över tredjeplatsen.
Jonas Rosengren, den tidigare elitlöparen och finnkamparen (och sedermera maratonlöpare i svensk veteranelitklass) från Kumla, framförde en del kritik Svenska friidrottsförbundets veterankommitté på twitter inför Viby marathon i lördags. Han menade, i korthet och i min tolkning, att det vore bäst att alltid (eller i varje fall oftast) genomföra veteran-SM i samband med Stockholm marathon eftersom det är den maratontävling under året som lockar överlägset flest veteraner, och att det är den som verkligen ger svar på vem som är landets snabbast gamling över 42 195 meter. Efter helgen i Viby roade jag mig med att jämföra resultatlistorna lite grann, och Rosengren har onekligen en poäng i att bredden på toppen (ja, bredden överlag) var obefintlig i Viby. Ändå blev det samma segrare i både H40 och H50 (mycket, förmodligen, tack vare att maran löptes just i Närke; ingen av dem sprang Kustmaran, fjolårets veteran-SM). Dessutom sprang Sören Forsberg på en något bättre tid i Viby, trots att den maran anses lite tuffare.
Damklasserna var rejält tomma på deltagare i Viby. Ingen löpare kom i mål i varken D55, D60 eller D65, och bara en i D45, D50 repsektive D70 (där det krävdes 3.59.43, 3.49.36 respektive 5.41.22 för SM-guld medan löpare gjorde 2.49.56, 3.06.35 och 4.37.04 i Stockholm).
Nedan följer ett stickprov ur tre klasser (orkade inte sammanställa samtliga), som visar att bredden och damklasserna var det stora problemet med årets veteran-SM (det ska sägas att det finns utländska löpare medräknade i Stockholm marathons siffror nedan, det är samtliga i åldersklassen och inte bara svenskar som räknats med).
H40:
Segrare i Stockholm: Erik Anfält, 2.31.28.
Segrare i Viby: Erik Anfält, 2.34.49.
Löpare i mål i Stockholm: 1 780.
Löpare i mål i Viby: 14.
Antal under tre timmar: 89 i Stockholm, fem i Viby.
D40:
Segrare i Stockholm: Mikaela Kemppi, 2.50.03.
Segrare i Viby: Maria Lundgren, 3.04.51.
Löpare i mål i Stockholm: 637.
Löpare i mål i Viby: Åtta.
Antal under tre timmar: Tre i Stockholm, ingen i Viby.
H50:
Segrare i Stockholm: Sören Forsberg, 2.50.53.
Segrare i Viby: Sören Forsberg, 2.50.28.
Löpare i mål i Stockholm: 1 134.
Löpare i mål i Viby: Elva.
Antal under 3,5 timmar: 162 i Stockholm, sex i Viby.
D50:
Segrare i Stockholm: Karin Schön, 3.06.35.
Segrare i Viby: Kerstin Liljerås, 3.59.43.
Löpare i mål i Stockholm: 335.
Löpare i mål i Viby: En.
Antal under 3,5 timmar: Tio i Stockholm, ingen i Viby.
H65 (och äldre, eftersom äldre klasser inte särredovisades i Stockholm i år):
Segrare i Stockholm: Slim A Safouane, 3.19.07.
Segrare i Viby: Berit Lindgren, 3.44.30.
Löpare i mål i Stockholm: 264.
Löpare i mål i Viby: 13.
Antal under fyra timmar: 27 i Stockholm, en i Viby.
D65 (och äldre, eftersom äldre klasser inte särredovisades i Stockholm i år):
Segrare i Stockholm: Eva Frisk Cook, 4.01.29.
Segrare i Viby: Gunilla Franzén, 5.41.22.
Löpare i mål i Stockholm: 37.
Löpare i mål i Viby: En.
Antal under 4.30: Sex i Stockholm, ingen i Viby.
Efter att ha tillbringat halva lördagen i Rudskoga (Jordgubbslunken) och ägnat söndagen åt att heja i Grabergsdal (Hyttloppet) och lite egen träning (varför jag själv inte sprang något av loppen? Vänster benhinna spökar sedan ÖBU förra helgen) får det bli en kortare form av helgsummering än vanligt här på bloggen. Vi börjar väl med det mest väsentliga; de båda SM som avgjorts i helgen. Veteran-SM i maraton och SM över orienteringens ultralånga distans.
I Viby marathon, som förutom veteran-SM också tjänstgjorde som DM (och veteran-DM) i maraton och deltävling i långloppscupen gjorde Örebros landslagslöpare Erik Anfält som han föresatt sig; han tog hem tävlingen på nytt banrekord och gick under 2.35 (med elva sekunders marginal). Segermarginalen totalt i loppet skrevs till nästan elva minuter före Deri Thomas, Team CRS, medan örebroaren Sören Forsberg, 52, knep tredjeplatsen efter en ny urstark mara på 2.50.28. Anfält behängdes därmed med SM-guld i H40-klassen, DM-guld för herrar och veteran-DM-guld i H40-klassen, och inkasserade dessutom åtta poäng i kampen om en ny titel i länets långloppscup (vilket gör att han går om Peter Wiker och Fredrik Johnsson och är ny trea bakom Jakob Nilsson och Mattias Nätterlund).
Forsberg, som alltså var tredje snabbast av alla (han var snabbast i landet av alla H50-löpare på årsbästalistan i fjol, i veteran-SM är det dessvärre inte så många som ställer upp) och tog guldet med exakt 37 minuter före Örebro AIK:s Ola Norbäck. Nästan så att DM-silvret i herrklassen, bakom Anfält, men drygt sju minuter före Örebro AIK:s Fredrik Johnsson, var en större merit än SM-guldet. Det blev veteran-SM-guld också för Linda Harradine, Örebro AIK (i D35, på 3.50.43), Kerstin Liljerås, Östansjö SK (i D45, på 3.59.43), och Jonas Janegren, IF Start (i H35, på 3.19.09), men det berodde, i varierande grad, på att de var ensamma startande i sina klasser.
Ingrid Ziegler, Örebro AIK, tog DM-guldet och segern i långloppscupens deltävling (på 3.06.12, vilket gav SM-silver i K40 och en andraplats totalt i loppet, 2.19 bakom Maria Lundgren, 338 Småland).) 35 minuter före klubbkompisen Julia Johnsson och ytterligare sju före Maria Eriksson, IF Start. Eriksson är den av de tre som ligger bäst till totalt i cupen, klättrar till tredjeplats bakom Liduina van Sitteren och Mikaela Kemppi.
I orienteringens SM över ultralång distans, som avgjordes med masstart, ryckte Örebros nyblivne EM-medaljör Martin Regborn åt sig en ledning på 14 sekunder redan till första kontrollen och var ensam i tät första halvtimmen, stämplade kontroll tio 21 sekunder före tvåan Albin Ridefelt, OK Linné. Sedan turades han och Ridefelt om i ledning i en timme, innan Regborn började tappa. Vid 29:e kontrollen, efter drygt 1.50 ute i skogarna utanför Eskilstuna, stämplade han för första gången på en placering utanför pallen, och då var avståndet till täten nästan fyra minuter. Regborn gick sedan en rejäl kamp om bronset med Ivar Lundanes, Södertälje-Nykvarn, där båda stämplade exakt samtidigt på kontroll 35 (av 37), Regborn var sekunden före till 36:an men Lundanes 14 sekunder före till 37:an och 21 före i mål. Guldet till Ridefelt, silvret till Joakim Svensk, Stora Tuna, och bronset till Lundanes med Regborn som fyra, alltså. ”Väggen”, twittrade VM-laddande Regborn. Ibland räcker ett enda ord.
Ellinor Eriksson, KFUM Örebro, tog en överraskande femteplats i damklassen efter en urstark avslutning (klättring från nionde plats vid 20:e kontrollen av 29). Förvisso över 14 minuer bakom segraren Tove Alexandersson, men världsstjärnan var så överlägsen att Eriksson bara var 2.28 från silver och 2.10 från brons (och tre sekunder från fjärdeplatsen).
Josefin Erlandsson, Milan, Filip Jacobsson, Tisaren, och Harald Larsson, Hagaby, blev femma, sexa respektive nia i äldsta juniorklasserna, Karin E Gustafsson, Hagaby, 21:a i damklassen.
För övrigt var det oväntat få lokala orienterare som valde att springa Eskilstuna weekend, en tredagarstävling.
SM, och därtill veteran-SM, var det för övrigt också i triathlonens medeldistans (halvironman) i samband med Vansbro triathlon i lördags, och där fixade Tommy Schröder Andersen länets enda medalj med en tredjeplats i H55-klassen, på 4.57.40.
Matthias Wengelin gjorde som han sa efter femteplatsen i VM-sprinten i onsdags; mountainbikecyklisten från Örebro åkte till Eksjö och körde Ränneslättsturen, en deltävling i den svenska långloppscupen. Men knappt två timmar in i loppet kastade han in handduken, av oklar anledning. Därför blev Fredrik Berg, Grythyttan, bäste länsåkare på sjätte plats, knappt sex minuter bakom segrande Mikael Flockhart, Norrtälje. Berg har varit topp tio i alla deltävlingar i svenska långloppscupen i år, och ligger bra till i sammandraget (som dock ännu inte uppdaterats efter dagens tävling).
Redan i fredags sprang Mattias Nätterlund Trosa stadslopp, en tävling som lockar mängder av elit. Trots att Örebro AIK-löparen avverkade de 8,9 kilometerna på 29.29 hade han 13 före sig i mål, i tät etiopiern Yetsedaw Minale (26.00) följd av Eskilstunas Örebrobekantingar Abraham Adhanom och Nassir Dawud. Exil-hälleforsingen Louise Wiker kutade istället Semesterloppet i Mariefred i lördags, och tog hem segern med över sex minuters marginal via 36.04 över milen (hon bloggar om loppet här).
I Världsungdomsspelen i Göteborg provade en annan exil-hälleforsing to be (Haben Kidane har blivit antagen till riksidrottsgymnasiet för löpare i Sollentuna!) lite kortare distanser än vanligt och slog till med personligt rekord med 30 sekunder på 5 000 meter (15.05) på fredagen och med pers även på 1 500 meter på lördagen (4.09,73). Inte så illa av en 18-åring, va? Även KFUM Örebros Tobias Tranderyd (tillbaka direkt efter sjukdom) och William Wickholm (trots problem med både väder och konkurrenter) fixade personliga rekord, 4.22,31 i P17 respektive 4.12,86 i P19 över 1 500 meter.
Johan Eriksson, Kopparbergs okrönte långlöparkung, vann Silverleden på en dag med nästan en halvtimmes marginal till tvåan Lars Lewin, Torsby, efter 64 kilometer, över 1 000 höjdmeter och nästan sex timmars löpning i skogarna runt Hällefors. Karlskogas Lillemor Bock avslutade väldigt starkt och sprang upp sig från sjätte plats halvvägs till en tredjeplats i mål i damklassen, 1.16 bakom segrande Patrizia Strandman, Västerås, i damklassen.
Och så var det Jordgubbslunken och Hyttloppet, som jag alltså själv bevistade i helgen. Båda vanns av Hector Haines, en brittisk orienterare som i Strömstad om en dryg månad gör sitt sjätte raka VM. Han bor till vardags i Stockholm och är klubbkompis med Garphyttans Filip Dahlgren i IFK Lidingö. Han avverkade Jordgubbslunken elva kilometer väg och nyklippt gräs på 36.50 på lördagseftermiddagen och Hyttloppets 8,9 kilometer lagom kuperade väg/elljusspår på 30.08 på söndagsförmiddagen (banrekord med två minuters marginal), med segermarginaler på 3.43 respektive 1.44 före Jonas Carlsson och Dreje Mengesha Biro. Hällefors Fredrik Rådström blev trea i Hyttloppet, som bäste länslöpare på herrsidan, medan Degerforsorienteraren Robin Svennberg tog den titeln som femma i Jordgubbslunken.
På damsidan vann Hectors fru, Rachel Hines, Jordgubbslunken på 46.12, men fick nöja sig med en tredjeplats i i Hyttloppet, drygt 3,5 minuter bakom Ewa Pettersson. Sara Jakobsson, Granbergsdal, tog andraplatsen där, och var därmed bästa länslöpare, medan sjundeplacerade Therese Rudmalm var bästa länsdam i Jordgubbslunken.
Starten går i Jordgubbslunken … Foto: Jonas Brännmyr… och i Hyttloppet. Foto: Jonas Brännmyr
1. Löparfest
Jag skrev ett längre inlägg om Viby marathon, som också är veteran-SM och DM i maraton i år, redan i går. Men i helgen är det dessutom Silverleden på en dag, 64 kilometer härligt kuperad stig med start och mål vid Hurtigtorpet i Hällefors. Och därtill dubbla lopp i mina hemtrakter. På lördag avgörs Jordgubbslunken i Rudskoga, förvisso några kilometer över på andra sidan länsgränsen, i Värmlands län, men ändå. Elva kilometer på grus och ”välklippt gräs”, som arrangörerna skriver. Och dagen därpå är det dags för jubileumsupplagan, den 25:e, av Hyttloppet i Granbergsdal, norr om Karlskoga. 8,9 kilometer över grusvägar, elljusspår och stig. Hällefors Peter Wiker och Kumlas Åsa Höög är regerande mästare. En hel del hugade löpare brukar köra en dubbel och kuta båda loppen.
2. SM i ultralång distans
Orienteringens SM i ultralång distans är förutom längden (22,7 kilometer fågelvägen och 2,5 timmars beräknad segrartid i herrklassen, 16,6 kilometer och 2.05 i beräknad segrartid i damklassen) också speciell eftersom det är den enda individuella SM-distansen som avgörs med masstart. 12.10 går herrarna ut, 30 minuter senare är det dags för damerna. Allt sker i Svalboviken, i skogarna mitt emellan Eskilstuna och Katrineholm, sydöst om Hjälmaren. Örebroaren Martin Regborn, som tog EM-brons i långdistans och är VM-uttagen i sprint, får gälla som guldfavorit då han är ett av få riktigt starka namn som finns med i startlistan eftersom SM ligger under en period där de flesta elitorienterare prioriterar träning efter en tävlingstung vår och inför den andra havlan av säsongen (OK Linnés Albin Ridefelt är ett annat undantag på herrsidan, både Tove Alexandersson och Annika Billstam springer också). Annars är det Regborns klubbkompisar Viktor Larsson och Karin E Gustafsson samt KFUM Örebros Anette Carlsson och Ellinor Eriksson som får försvara länets färger i elitklasserna. På juniorsidan springer Tisarens Filip Jacobsson och Hagabys Josefine Höög.
3. Ränneslättsturen
Svenska långloppscupen i mountainbike rullar vidare med deltävling fyra av nio, i Eksjö. Örebroaren och Almbycyklisten Matthias Wengelin har vunnit de två han ställt upp i, Billingeracet och Långa Lugnet, och kommer av allt att döma till start även på söndag, trots att han så sent som i onsdags körde VM i sprint. Grythyttans Fredrik Berg, som tävlar för Kvänum IF, ligger trea i sammandraget (Michael Olsson, Serneke Allebike, leder före Wengelin) efter stabila topp tio-placeringar i alla tre loppen, och örebroaren och EM-cyklisten Axel Lindh är femma.
Erik Anfält springer ju det mesta som går att springa – och nu har han kastat in en sen anmälan till veteran-SM i maraton, som dessutom är distriktsmästerskap och deltävling i långloppscupen, alltihop inom ramen för den sjunde upplagan av Viby marathon på lördag. Trots att han egentligen övergått till en trailsatsning och Vibymaran är hundra procent asfalt. Med i startlistan finns också namn som Lennart Skoog, 69, från Stenungssund, och Stig Söderström, 73, från Falun – Sveriges mesta maratonlöpare genom tiderna med 870 respektive 800 maratonlopp (eller ultralopp, räknat per den 12 maj när den officiella listan senast uppdaterades; trean Jan Paraniak kommer också, men han har än så länge bara hunnit till 399 maror eller ultralopp). Och så örebroaren Sören Forsberg, som 52 år gammal sprang personligt rekord med 2.44.30 i Frankfurt i höstas, och Tomas Fridh, Kumla, som var tvåa totalt och bäste länslöpare i Svampenmaran. Jag ringde upp tävlingsledaren Per Börjesson för att höra vad han såg mest fram emot.
– Det är jättekul att Anfält kommer, och han har sagt att han ska gå för att slå banrekordet som han satte förra året (2.36.16). Det var väldigt varmt förra året, och i år ser det ut att bli bättre löparväder, så det verkar bli goda förutsättningar för att springa fortare. På damsidan lär rekordet däremot stå sig. Kajsa Berg (Huddinge) var med förra året och sprang på 2.50.12, och några damer med den potentialen är inte anmälda. Annika Askengren Berg (Trollhättan), som blev tvåa i Örebro backyard ultra i helgen, och hennes klubbkompis Sofia Kay är nog de snabbaste, säger Börjesson till Konditionsbloggen. Har arrangemanget av veteran-SM gett er många fler deltagare än normalt?
– Förra året hade vi 65 i mål och nu har vi över 80 anmälda, och en hel del av är sådana som vi ser är en direkt effekt av att vi fått veteran-SM. Vi har sökt det tidigare, men då har det inte passat i tid i förhållande till andra veteran-SM-tävlingar, men i år passade det bra. Många säger att er bana är tuff, hur är den?
– Ja, tuffare än Stockholm marathon, i alla fall. Det är mycket småkuperat, många motlut som man inte märker så mycket av men som sätter sig i benen. Det är några rejäla backar mellan tolv och 14 kilometer, och avlsutningen, mellan Vretstorp och Östansjö, har en rejäl backe som alla brukar tycka är fruktansvärd. Det är mellan kilometer 38,5 och 39,5 som det går rakt uppför i en kilometer (32 höjdmeter, enligt jogg.se:s höjdkurva). Försökte ni få det riktigt tufft när ni la banan 2010?
– Nej, inte direkt. Vi ville få till en bra bana med start och mål i Östansjö och med ett varv som gjorde att man kunde använda samma vätskestationer flera gånger.
Dagens (eller, egentligen gårdagens, men hann inte blogga om det då) stora nyhet är ju annars att Kopparbergs Bill Impola, vars kontrakt med numera nedlagda långloppslaget Team Exspirit gick ut efter årets säsong, nu efter tre framgångsrika år som långloppsproffs nu satsar på att slå sig in i svenska världscuplaget, och att han får Garphyttans dubble JVM-åkare Filip Danielsson som ny klubbkompis i SK Bore (det är alltså Danielsson som byter klubb, vilket han skriver lite om på sin hemsida).
Och så avslutades ju Idre tredagars i dag. Sammandraget är inte uppdaterat än, men Daniel Attås, som var trea inför etappen, avancerade i varje fall inte i listan efter att ha bommat rejält till femte kontrollen då varit nere och vänt på 30:e plats. Till slut blev tisarlöparen 13:e, nästan 13 minuter bakom Rassmus Andersson, OK Linné. Bäste länslöpare i torsdagens långdistans blev istället Per Eklöf, OK Milan, med en femteplats, bara 3.41 bakom Andersson. Tisarens Lovisa Persson och Josefin Tjernlund blev sjua och åtta i damklassen, nästan 14 respektive 17 minuter bakom överlägsna segraren Tove Alexandersson. Lilian Forsgren valde att bryta igen.
Redan på lördag avgörs SM över ultralång distans i Eskilstuna, med Persson som enda tisarlöpare i seniorklass men med Hagabys Martin Regborn alltjämt anmäld.
I Bob Impolas frånvaro tog Robert Brundin som väntat hem segern i fjärde deltävlingen i rullskidscupen Moto eagle tour. Brundin har varit etta-tvåa-tvåa-etta den här säsongen, enbart slagen av Impola (den här gången över 3,5 minuter före tvåan Mattias Fritz). Olivia Hansson tog fjärde raka segern på damsidan, i en tävling som kördes i Hallsberg (och som, av Frank Kiereck på Facebook att döma, var ”djävulskt jobbig, motvind och uppför till vändunkt, hemskt”). Någon tvåa i damklassen fanns det som vanligt inte.
Matthias Wengelin, den nyinflyttade örebroaren som tävlar för Almby, blev VM-femma i sprint i kväll. Text kommer på na.se inom kort och i morgondagens papperstidning. Det var blandade känslor när jag pratade med Wengelin, på telefon från Tjeckien, eftersom han aldrig tidigare varit bättre än runt 20:e på VM, men samtidigt kände att han mycket väl kunde ha tagit en VM-medalj om han inte fått en tryckare när han var på väg att runda fältet efter en dålig start i semifinalen, och därför hamnade på tvären nedför ett dropp och knäckte bakfälgen. Annars vann han åttondelsfinal, kvartsfinal och B-final, efter en femteplats i kvalet. Redan i morgon tvingas han flyga hem från Tjeckien, trots att han är på plats får han inte köra crosscountryloppet, OS-disciplinen, eftersom förbundet inte anser att hans rankning och därmed startposition räcker för att göra ett bra resultat. I stället blir det, om kroppen känns bra, Ränneslättsturen i Eksjö samtidigt som VM-crosscountryn körs på söndag.
Redan i går kväll svarade Tim Sundström (lite i skymundan av, men i samma lopp som, Johan Rogestedt supertid) sitt livs lopp i Sollentuna GP. Trots blodproppen som förstörde en hel del av träningen i vintras och hela inomhussäsongen sprang medeldistansaren från Örebro nästan 1,5 sekunder snabbare än han någonsin gjort tidigare, lika mycket snabbare än hans årsgamla distriktsrekord (något nytt blir det ju inte, eftersom han sedan i november tävlar för Stockholmsklubben Tureberg). Tiden? 3.45.16. 2013 hade den gett honom hade den tiden gjort honom till Sverigefyra (Sverigetrea om man räknar bort Nacereddine Hallil som inte var ”landslagssvensk” då) och hade med råge räckt till en finnkampsplats (den tredje gick till just Rogestedt, som hade ett årsbästa på 3.46,34 den säsongen). Men sedan dess har bredden på svensk medeldistanstopp vuxit explosionsartat, och 2016 räcker tiden, trots att vi fortfarande är i början av utomhussäsongen och inte hunnit halvvägs genom kalenderåret, bara till en åttondeplats på svenska årsbästalistan. Det kommer bli tuff kubbning om finnkampsplatserna i år …
Tisarens Daniel Attås är trea totalt efter två dagar i Idre tredagars, tappade en placering totalt genom en åttondeplats i onsdagens medeldistans, som var betydligt jämnare än tisdagens utspridda långdistans. Lovisa Persson, Josefin Tjernlund och Ellinor Tjernlund fixade en tisartrippel på positionerna åtta, nio och tio i damloppet, sju-åtta minuter bakom Domnarvets Emma Johansson som vann stort. Lilian Forsgren tog sig i mål för första gången under Idreveckan, på 15:e plats (hon, liksom de flesta andra orienterare efter den tävlingstunga våren, är ju i träningsfas just nu). I sammandraget ligger Josefin bäst till inför torsdagens avslutande långdistans, med en sjätteplats.
Redan i går återupptogs, helt utan att jag märkte det, Milans poängtävlingar med deltävling åtta, i skogarna nordväst om Striberg. Eftersom Martin Regborn var i Idre blev det ohotad seger för … Filip Dahlgren. Garphyttelöparen 2.42 till tvåan Oskar Arlebo, hela 10.31 till trean Albin Arlebo, båda KFUM Örebro. Ellinor Eriksson bästa dam på åttonde plats. Oskar tog även över ledningen totalt, men det beror mest på att varken Regborn (fyra) eller Dahlgren (tre) hunnit upp i de fem deltävlingar som får räknas än.
Röjler och Knoblach? Jodå, de klarade även dagens sträcka på Bergslagsleden. Passerade platsen där de bröt i fjol med gott humör, men drabbades sedan av problem med oroväckande meddelanden i direktrapporten (innan det förlösande glädjebeskedet kom): 14.06: Johan har problem med knät och var tvungen att tejpa upp det … På grund av det går det lite långsammare nu eftersom de inte kan springa. 15.51: Elva kilometer kvar av dagen. Johan har det riktigt tufft just nu med ett ömmande knä och låg på energi. 17.35:SVARTÅ HERRGÅRD! Riktigt stark insats i dag och framförallt sista halvan av dagen! 21.00:Vad ska man säga om dagen egentligen? Vi har haft svårt att uppbringa energi och motivation nog för att överkompensera för tröttheten och smärtorna. Både Johan och jag har problem med vår vänstra sida av underkroppen. Båda har framförallt ont i knät och därmed svårigheter med att springa. Därför har dagen mest bestått av snabbmarsch och etappen har känts väldigt kuperad och jobbig. Tillslut nådde vi ändå målet och imorgon fortsätter äventyret. /Peter
I morgon kväll är det tänkt att målflaggan ska tas i Stenkällegården. Med en enda, om än drygt sex mil lång, dag kvar tror jag att pannbenskillarna biter ihop och grejar det.
Konditionsbloggen 