Det dröjde till efter målgång (i gårdagens blogginlägg tippade jag ju på strax före start) i Brabantse pijl i dag innan Emilia Fahlin fick glädjebeskedet: Hon är klar för sitt tredje raka OS och kommer få köra tävlingen i Tokyo den 25 juli, på en bana hon var på plats och testade redan i slutet av 2019 och som ser ut att passa henne mycket bra. Däremot har SOK tackat nej till platsen i damernas tempolopp, som Lisa Nordén körde hem till Sverige. Kravet för att få köra tempoloppet, som går tre dagar senare, är att man startat linjeloppet, där Sverige bara kvalat till sig en plats. Fahlin, som i början av karriären var något av en tempospecialist och körde tempoloppet i London 2012 (och som tagit dubbla topp tio-placeringar på VM i disciplinen), var därmed den enda som hade möjlighet att få platsen. Läser jag reglerna rätt kommer den återlämnade tempoplatsen nu att tillfalla Kuba.
Fahlin blir den tionde svenska landsvägscyklisten genom alla tider, och den tredje kvinnan efter Susanne Ljungskog och Emma Johansson, att delta i tre OS. Av de tio är Michael Lafis den ende som kommit tillbaka för ett fjärde OS. Sju av de åtta andra har gjort sina tre OS inom åtta år, medan Fahlin på grund av pandemin får sina utspridda över nio år (Lafis hade sina fyra OS över tolv år, Ragnar Malm sina tre över tolv år eftersom första världskriget kom emellan). Bland svenskarna som 107 svenskarna som tävlat på cykel i OS (då är även velodrom och mountainbike inkluderat) märks Örebrocyklisterna Anders Adamsson, Marianne Berglund och Kjell Nilsson samt IFK Örebros Josef Landberg (som blev påkörd redan på väg ut ur Stockholm när det var tempolopp runt Mälaren 1912).
I Fahlins två första OS var hon hjälpryttare åt Emma Johansson med en sjätteplats (2012) och ett silver (2016) som resultat. 2012 körde hon också tempoloppet och blev 17:e (de individuella placeringarna i linjeloppen var 19:e respektive 27:e). I år kör hon bara för sig själv.
Hur det gick för Fahlin i Brabantse pijl? Jo, hon var aktiv i klungan, men kom inte med i den avgörande utbrytningen. Ruth Wilder, Demi Vollering, Elisa Balsamo, Leah Thomas, Joscelin Lowden och Juliette Labous kom uppför backen mot mållinjen med ett 22-kilometersvarv kvar, och därmed var de flesta av de stora lagen representerade där framme (SD Worx, Trek-Segafredo, Drops, Movistar, DSM), så Fahlin och FDJ fick ingen hjälp att köra ikapp. Fahlin försökte av egen kraft brygga över till utbrytningen, som i det läget hade ett 50-tal sekunder, men det gick inte. I stället fick hon ladda om för en spurt, där hon slog alla utom en av de 44 konkurrenterna i klungan (Ashleigh Moolman var starkast i spurten).
Längst fram sträckte Vollering högerarmen i luften och jublade över segern, men målfotot visade att Wilder var fyra tusendelar före.
Kollega Olle Mellström pratade med Fahlin om loppet och OS-uttagningen för en text som går att läsa här.
Fahlin tävlar redan på söndag igen, i Amstel gold race. Sedan avslutar hon våren med La Flèche Wallonne, Vallonska pilen, på onsdag.
Etikett: Brabantse Pijl
-
-
I morgon förmiddag kommer Sveriges olympiska kommitté, SOK, att bekräfta ett gäng nya uttagningar till sommarens OS i Tokyo – och det skulle förvåna mig mycket om inte Emilia Fahlin är en av dem som då kan börja planera för resan till Japan.
Ungefär samtidigt (vid tiotiden tror jag, men har inte hittat något exakt starttid) rullar Fahlin ut från belgiska Leuven för starten i Brabantse pijl, en tävling två nivåer under världstouren (UCI 1.1) som hon första gången testade i fjol och som passade henne jäkligt bra då (hon blev femma) – och som hon därför utnämnt till en av vårens stora höjdpunkter och personliga mål. Tävlingen är 127,3 kilometer lång och går till vissa delar på den VM-bana som väntar i september. Reda efter ett par mil kommer den första namngivna backen, Sollenberg (55 höjdmeter på 300 meter), och sedan följer ytterligare sex i snabb takt. Efter ett kortare parti för återhämtning följer en extremt intensiv andra halva med 14 namngivna backar (varav sex med kullersten) – och dessutom är de sista 1 200 meterna en fin slakmota mot mållinjen i Overijse. Även om varje enskild backe är kort blir de totalt sett utslagsgivande och många höjdmeter.
Grace Brown kom loss och vann 47 sekunder före Liane Lippert och 51 före Floortje Mackaij i fjol, medan klungan (knappt 30 cyklister) var 1.19 bakom. Där spurtade Fahlin in bakom Lotte Kopecky. I år är ingen av de fyra som kom före Fahlin med i startlistan, och enda topp tio-cyklisten på världsrankningen som kommer till start är trefaldiga världsmästaren Annemiek van Vleuten som får bära favoritskapet.
Fahlin får med sig ett rätt orutinerat gäng i FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope-laget: Helfranska kvintetteten Evita Muzic, Maëlle Grossetête, Eugénie Duval, Victorie Guilman och Marie Le Net.
Eurosport sänder tyvärr inte, men däremot finns en belgiska livestream att tillgå från 12.00 (målgång är beräknad till 14.20).
Tävlingen är den första i starten på en intensiv period för Fahlin: På söndag kör hon Amstel gold race och nästa onsdag La Fléche Wallonne, två race som ingår i världstouren. Därefter är våren officiellt avklarad. -
Emilia Fahlin inte bara körde sin internationella comeback efter handfrakturen i dag – hon körde rentav hem en sensationell femteplats före en hel mängd meriterade namn i Brabantse Pijl. Mitchelton-Scotts Grace Brown, Australien, kom iväg med två mil kvar och Team Sunweb-duon Liane Lippert och Floortje Mackaij kom iväg efter henne i en brant backe med milen kvar, men i klungan som bildades där bakom, med 24 cyklister, spurtade Fahlin in andraplatsen (som femma totalt alltså) bakom Lotte Kopecky. Det var över all förväntan i en tävling där Örebrocyklisten egentligen skulle hjälpa fram Eugénie Duval i finalen, och under de tolv bitvis rätt tuffa milen gjorde en hel del jobb i tät av klungan för att kontrollera skeendet. Men Duval fick problem med cykeln, och då fick Fahlin axla spurtrollen – och gjorde en brutalt bra avslutning med tanke på förutsättningarna, både i tävlingen och i att hon kastade gipset först för sju dagar sedan.
Jag pratade med Fahlin i eftermiddags, för den här artikeln. Där säger hon att hon är ”lite förvånad och jäkligt nöjd” över resultatet, och hon lät lätt överväldigad på rösten.
Härnäst väntar Gent–Wevelgem på söndag och Flandern runt söndagen därpå, båda på världstouren.Apropå cykel finns det ytterligare en sak att notera från helgens SM i Tierp, där Kumlasonen Jacob Ahlsson körde hem Mästerskapskedjan, ett pris som instiftades redan 1950 och som går till den svenska mästare, i linjeloppet eller tempolopp, som är bäst i den andra disciplinen. Eftersom Ahlsson, som vann tempo-SM i somras, blev 22:a på linjeloppet i söndags samtidigt som vinnaren där – Kim Magnusson – inte startade i tempot så fick Ahlsson kedjan i år.
-
Även om Emilia Fahlin ”bara” tog silver när landsvägs-SM avgjordes på den platta varvbanan på Tierp arena i går så var det både bragd- och guldstämpel på en medaljen. Det hade inte ens gått tre veckors sedan hon bröt ett ben i högerhanden, bara 15 dagar sedan hon opererades och bara tre dagar sedan hon kastade gipset. Hon fick ta ett stort ansvar när Carin Winell, CK Hymer, var i utbrytning mot slutet och återigen när Alexandra Nessmar, Team Ormsalva, attackerade precis när Winell hämtades in och farten avstannade, bara någon kilometer före mål. Och sedan gick Fahlin upp i tät med en riktig rackarrökare till långspurt där ingen utom Nathalie Eklund, Stockholm CK, kunde följa. Men Eklund inte bara följde, utan vek ut ett 50-tal meter före mål och passerade med en cykellängd. Övriga två sekunder bakom. Matilda Frantzich, CK Ringen, tog ronset.
”SM är alltid ett speciellt lopp, och det här året extra mycket så för min egen del. Jag fick modifiera taktiken utifrån hur vad handen klarade och i slutet testade jag en längre sprint på det knixiga partiet in mot upploppet utan att lyckas hålla undan till linjen. Målet inför tävlingen var bara att se vad kroppen klarade av med tanke på att jag opererade handen för två veckor sedan, och det gick bättre än jag realistiskt sett kunde förvänta mig”, skriver Fahlin på Instagram.
Specialskyddet fungerade så bra för Fahlin att hon redan på onsdag kommer göra internationell comeback i belgiska Brabantse Pijl, en tävling på den tredje nivån inom proffscyklingen (UCI 1.1). Det ör bra startfält med bland andra Ellen van Dijk, Trixi Worrack, Chloe Hosking och Marta Bastianelli anmälda.
I dag avgjordes herrseniorernas lopp på samma bana (men över 25 varv i stället för 15, och där vann Kim Magnusson, CK HVR16 närmast före Gånghester CK-bröderna (som startat klubben!) Jacob och Lucas Eriksson. Garphyttesonen Marcus Jansson, som tävlar för CK Hymer, blev bäste länscyklist på 19:e plats, drygt en halvminut bakom, medan Kumlakillen Jacob Ahlsson, den svenske tempomästaren som tävlar för Motala AIF och Örebrocyklisternas Albin Stålberg blev 22:a respektive 23:a (åtta och nia av U23:orna, ytterligare en minut efter. Axel Lindh (örebroare som tävlar för Team Ormsalva) 37:a. Herrjuniorerna körde i går, och där blev Örebrocyklisternas Jonathan Ahlsson och Harald Stålberg elva respektive 19:e. Ahlsson var med i 16-mannaklungan in mot mål (juniorlandslagskollegan Edvin Lovidius, Södertälje CK, vann) med Stålberg var ett par minuter efter.Resten av allt det göttiga som hände i helgen (alla löpartävlingar!) får ni vänta på till i morgon, för nu går ögonen i kors efter en natt utan sömn. So long!
-
** I går kom besked om att alla cykeltävlingar i Belgien och Nederländerna är inställda även under resten av april (dittills var stoppet till och med den första helgen i april). På damsidan, för Emilia Fahlins del, betyder det att världstourtävlingarna Amstel gold race, Vallonska pilen (La Flèche Wallonne) och Liège–Bastogne–Liège nu också är strukna ur kalender (samtliga vårens nio världstourtävlingar i Europa har blivit inställda, och det är bara Trofeo Alfredo Binda som fått ett nytt datum). Därtill har Helthy ageing tour, Brabantse Pijl och Omloop van Borsele på den tredje högsta internationella nivån och Ronde van Mouscron på fjärdenivån ställts in. Fler länder kommer med besked om inställda tävlingar: På världstouren stryks kinesiska etapploppet Tour of Chongming Island och på nivåerna under försvinner Gracia (etapploppet i Tjeckien som Fahlin totalvann 2018) och Tour de Yorkshire i Storbritannien. De nästkommande tävlingarna på världstouren som ännu ej är strukna är Tour of California i mitten av maj (få tror väl att det kommer gå att tävla i USA redan då …) och italienska Trofeo Alfredo Binda som fått nytt datum den 2 juni och Giro d’Italia 26 juni–5 juli. På fjärdenivån är dock inte svenska Tour of Uppsala, 6–8 maj, struket ännu, men på så låg nivå får Fahlins franska proffslag inte tävla enligt reglementet (men det kanske skulle gå att tumma på i det här läget; å andra sidan känns det väl otroligt optimistiskt att tro att regeringen ska ha lyft på förbudet för folksamlingar större än 500 personer – vilket krävs för en professionell cykeltävling – redan då). I övrigt finns luxemburgska Festival Elsy Jacobs, på nivån just under världstouren, kvar i programmet 8–10 maj (Fahlin blev femma i sammandraget där i fjol, två på sista etappen).
De som följer Fahlin på instagram har för övrigt säkert noterat att hon tagit sig ut ur utegångsförbudets Spanien och kommit hem till Örebro, där hon i varje fall kommer kunna bedriva sin träning under lite vettigare förhållanden, tills vidare.
** Orienteringen har ju sedan tidigare bland annat flyttat natt- och ultralångdistans-SM och strukit starten på elitserien, Swedish league. Nu kommer också besked om att Tiomila flyttas eller, mer troligt, helt stryks ur kalendern i år. Tävlingen skulle ha avgjorts i Kungsängen 2–3 maj.
”Tillsammans med Svenska Orienteringsförbundet förs nu diskussioner för att utröna om det finns någon möjlighet att flytta årets Tiomila till ett senare datum. Primärt undersöks datum under hösten, men uppgiften är långt ifrån enkel då tävlingskalendern redan är fylld av arrangemang, såväl nationellt som internationellt”, skriver Svenska orienteringsförbundet på sin hemsida.
** I dag kom också beskedet att SK Winners avslutningstävling, som skulle ha avgjorts i Behrn arena nästa helg, skjuts upp till höstkanten och i stället för ett avslut blir en start på nästa säsong. För övrigt är ju också årets skridsko-SM uppskjutet till i höst, men inte på grund av coronaviruset utan med anledning av den milda vintern.I morgon är bloggen tillbaka med en titt på startlistan inför Nora marathon på lördag!
Konditionsbloggen 