Etikett: egen träning

Schagerström tar sabbatsår, Nätterlund vann trots nedblåst träd och Runesson gjorde smygcomeback när Hindér tog nytt SM-tecken

maj 27th, 2024

Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Axel Ekström som gäst. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

Det lär bli betydligt mindre skidorientering på bloggen i vinter. Orsaken? Latorps och Garphyttans IF:s stjärna Elin Schagerström, som etablerat sig i världstoppen de senaste åren, har bestämt sig för att ta ett sabbatsår för att i stället ägna vårterminen (då lejonparten av skidorienteringssäsongen avgörs) som utbytesstudent (ännu inte bestämt var) inom sin universitetsutbildning civilingenjör arkitektur. Att det skulle bli så avslöjades när vinterns landslagstrupper presenterades i dag, och jag ringde förstås upp Schagerström för en artikel som ni kan läsa här. Även säsongen 2020/21, det som skulle varit hennes första som senior, tog Schagerström ett sabbatsår och gick på folkhögskola i Tromsø i stället. Det återstår att se om hon återvänder till sporten den här gången, det säger hon att hon inte riktigt bestämt.
Schagerström är regerande Europamästare i sprintstafett och tog VM-silver i sprint i vintras.
Kvar i juniorlandslaget är Lannas och Garphyttans IF:s Nelly Mårtensson som tog JVM-guld i stafett i vintras och hoppas kunna slåss om de individuella medaljer i sitt sista JVM i vinter.

Mattias Nätterlund dök, två dagar efter segern i Hälleforsterrängen, lite oväntat upp och vann den lilla tävlingen Söderhavet runt i Kvarntorp. En störtskur timmen före start gjorde att delar av banan var svårt vattensjuk, och därtill hade tre träd fallit över banan, bland annat en stor björk som löparna var tvungna att klättra genom. Det gjorde att farten togs ned för samtliga på den 2,65 kilometer långa trailslingan runt Söderhavet, och det går inte att jämföra dem bakåt i tiden. Min egen känsla är dock att IF Start-löparen Nätterlunds 9.37 är väl i paritet med Michael Weldays banrekordet på 8.50, om man viktar mot förutsättningarna.
Bloggaren, som faktiskt har en seger i tävlingen från 2022, blev tvåa på 10.59 men var distanserad med nästan 1,5 minuter (och 49 sekunder långsammare än när jag blev trea i fjol, vilket säger lite om banans beskaffenhet) medan Kumla SF:s Peter Ström var ytterligare halvminuten bakom på 11.32. Hans klubbkompis Amanda Brunosson vann damklassen på 13.32, nästan två minuter före Kattis Dahlin (15.25) och Sanna Ask (20.08).

Lyckades bomma att få med resultaten från sprinten som avslutade världscup- och SM-tävlingarna i orienteringsskytte i Lindesberg i gårdagens blogginlägg – och det trots att Tisarens Gustav Hindér slog till och vann för andra dagen i rad. Den här gången med nästan 1,5 minuters marginal till tvåan Johan Ek Larsson, delvis tack vare att han Hindér sköt bättre och åkte på tv åstraffrundor mindre. Hallsbergssonen Anton Hallor var nia i världscupen och sexa på SM, drygt fem minuter bakom Hindér, och Tisarens Nina Hallor var åtta i världscupen och sjua i SM på damsidan, knappt åtta minuter bakom segrande Karin Stenback.
Tisarens Johan Runesson, som vann totala världscupen i fjol, gjorde smygcomeback efter sina dubbla hjärtoperationer och blev 21: i världscupen och 15:e på SM.
Helgens tävlingar utgjorde deltävling fem och sex av 16 i årets världscup i orienteringsskytte, men någon totallista verkar ännu inte ha sammanställts.
Dags för poddbatalj på Silverleden, Tjernlund femma i Kilsbergen och Fahlins lag tog bergatröjan

maj 10th, 2024

I morse släpptes veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Maria Nagle som gäst. 48-åringen från Örebro är en av Sveriges snabbaste veteraner och laddar just nu för VM i Göteborg – men har ett tungt bagage med en kronisk magsjukdom. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

I morgon smäller det i poddbataljen mellan Konditionsbloggenpodden och Inget vilohem-podden. Jag och Fredrik Berg ska springa den 64 kilometer långa Silverleden åt varsitt håll och göra upp om vilken podd som egentligen är snabbast – och du ska vara med och skänka pengar till I move for cancer, och gärna också springa med. All information om tider och hur man är med och bidrar till insamlingen hittar ni på Inget vilohem-poddens instagram-sida. Både där och på Konditionsbloggenpoddens instagram kommer ni att kunna följa poddbataljen live i morgon. Häng med!

Josefin Tjernlund slog till med en finfin femteplats när långdistansen avslutade veckans tävlingar i swedish league, elitserien i orientering, i Ånnaboda. Därmed blandade hon sig på allvar i snacket om platserna till EM i augusti, men det är fortsatt många om budet. Gårdagens överlägsna medeldistanssegrare Hanna Lundberg kom inte till start – i stället krossade Kilsbergen-specialisten Helena Karlsson, som tävlar för norska Nydalen, konkurrenterna och vann med över 6,5 minuters marginal till Falköpings Alva Sonesson på andraplatsen. Tjernlund var mindre än 1,5 minuter från pallen men över tio minuter bakom Karlsson.
På herrsidan var gårdagens dominanter Emil Svensk och Gustav Bergman bara femma och sexa i dag, när brorsan Viktor Svensk stod som segrare 34 sekunder före Max Peter Bejmer över 97 minuter stenhård orientering. Anton Johansson kom inte till start i dag heller, så bakom Tjernlund var de bästa länsorienterarna i elitklassen Lovisa Persson på en finfin tolfteplats,, Quentin Rauturier på 24:e, Viktor Larsson på 26:e, skidorienteringsstjärnan Elin Schagerström på 36:e och Tisaren-trion Anna Hallmén, Gustav Hindér och Valter Pettersson på 39:e, 40:e respektive 56:e plats.
På juniorsidan var KFUM Örebros Hugo Örn, Lindebygdens Axel Thybeck och Tisarens Måns Bergqvist alla topp 30, som 19:e, 25:a respektive 26:a i den äldre juniorklassen H20.
På ungdomssidan var Tisarens Moa Pettersson redan i gårdagens medeldistans snabbast av alla länslöpare i äldsta klassen, D16 – men i dag var hon dessutom snabbast av alla deltagare, vann 39 sekudner före Jönköpings Vera Dahlberg. Det ger henne fina poäng i Ullmax och ÖLOF:s ungdomsserie, där de här tävlingarna ingår (Måns Dahlberg var snabbaste länslöpare i H16 båda dagarna). Ungdomarna tävlar vidare i cupen i morgon, då det väntar ännu en långdistans (med start och mål i Ånnaboda) medan eliten får vilodag inför söndagens deltävling i Stafettligan.

Emilia Fahlin gjorde inget stort väsen av sig i första etappen av världstourtävlingen Baskien runt (Itzulia) i dag. Kanske gjorde hon sitt hjälpryttarjobb och smög sedan i mål med minimal kraftspillan, kanske hade hon något tekniskt problem eller liknande. I mål kom hon i varje fall, i sista gruppen drygt tio minuter bakom segrande Mischa Bredewold (Nederländerna/SD Worx-Protime) och förmodligen finns en del sparat till det två kvarvarande etapperna lördag-söndag. Först i mål av Fahlins lagkompisar i Arkea-B&B hotels var belgiska Lotte Claes på 55:e plats, en bra bit bak i den stora tätklungan – men framför allt höll sig lagets österrikiska Valentina Cavallar framme i utbrytning över topparna och kommer få köra i bergatröjan i morgon.
Impolabröderna sekunder från tredje raka segern i Stafettvasan och fyra guld direkt på veteran-SM

mars 1st, 2024

Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden med Tord Wiksten, skidskytten som var en del av det svenska stafettlaget som tog OS-brons i Albertville 1992, som gästar. Han berättar allt om det, men ger också glimtar av resten av den långa karriären och om sin mission för elektroniskt skidskytte och längdskidteknik. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

I dag avgjordes Stafettvasan, och bloggarens egen insats behöver vi knappast tala högt om (okej, då: INGET glid what so ever), men andra länsskidåkare var – som vanligt – desto mer framgångsrika. Team Torsby Skidtunnel, som vunnit tävlingen två år i rad, med Kopparbergsbördiga bröderna Bill (som numera bor just i Torsby) och Bob Impola (som bor i Harsa) i laget, var nämligen återigen med i segerstriden – men fick den här gången nöja sig med en andraplts efter sekundstrid mot Norrdala Bygg Kåtilla Cowboys. Bill körde förstasträckan, den 24 kilometer långa sträckan till Mångsbodarna, och växlade där som sexa, 51 sekunder bakom gamle långloppskollegan Simen Østensen (som lade av 2019; Bill lade ned elitkarriären redan 2017) men sekunden före det sedermera vinnande laget (och fem minuter före Charlotte Kalla). Bob tog sedan vid och växlade i ledning i Evertsberg, drygt halvvägs, men med blivande segrarna alltjämt sekunden bakom. Oscar Persson och Martin Rosvall såg till att Torsby-laget hade ledningen även i Oxberg och Hökberg (med sjusekunderslucka), men Jimmie Johnsson på sistasträckan fick ge sig mot Norrdalas Eddie Pettersson och var tio sekunder bakom i mål (men fyra sekunder före tredjeplacerade Gårö Badrum och 16,5 före resten).
Några fler riktigt högt placerade länsåkare har jag inte lyckas hitta högt upp i resultatlistan, men det är inte lätt att hålla koll just på Stafettvasan.
Nu på kvällskvisten startade Nattvasan, och där ser Karlslunds Oskar Eklöf ut att vara på väg mot en fin placering.

Samtidigt som skidsäsongen går in på upploppet inleds i helgen orienteringssäsongen på allvar med den traditionella Sverigepremiären i Kristianstad. Ingen av länets elitorienterare på seniorsidan verkar vara på plats, men väl ett gäng lovande juniorer och ungdomar med Tisarens nyförvärv Ella Laine i spetsen. I kväll var det nattorientering, i morgon väntar medeldistans och på söndag avslutas det hela med långdistans.

På fredagen startade också veteran-SM i friidrott i Varberg. Marie Dasler (11.16,47 i K55; slog för övrigt alla 50-plussare), Liduina van Sitteren (10.09,49 i K35), Bo Persson (12.37,87 i M75; slog för övrigt alla 70-plussare) och Mikael Hansson 11.11,95 i M60) inledde alla med varsitt guld på 3 000 meter medan Maria Nagle (11.57,39 i K45) tog silver. I morgon avgörs 1 500 meter och på söndag 800 meter, och alla fyra ställer upp på alla distanser (Hansson också på 400 meter) medan Lars Lundegård ansluter i morgon och springer 800 och 1 500.
Hylander kopplade grepp i Nattcupen och bloggaren förlorade Prickcupen på walk over

februari 29th, 2024

I morse släpptes veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden – för första gången någonsin med en OS-medaljör som gäst. Det handlar om Tord Wiksten, skidskytten som var en del av det svenska stafettlaget som tog brons i Albertville 1992. Han berättar allt om det, men ger också glimtar av resten av den långa karriären och om sin mission för elektroniskt skidskytte (och löpskytte, kanotskytte, orienteringsskytte, you name it) och längdskidteknik. Eftersom det är Vasaloppsvecka snackar vi dessutom en hel del om det, så klart (Tord har faktiskt aldrig åkt Vasaloppet, men han startade Nattvasan i fjol). Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

Örebroaren Ida Hylander var överlägsen i Ullmax vinterserie, som avgjordes i skogarna runt Karlslund den här veckan, örebroaren vann med nästan tolv minuters marginal till tvåan Lovisa Persson (Tisaren; som i sin tur bara hade 24 sekunder bak till trean Karin Gustafsson, Garphyttan). Hylander och Persson har turats om att vinna i vinter, och Hylander har nu fyra segrar och två andraplatser mot Perssons två segrar och fyra andraplatser – men inför avslutningen är det helt öppet; vinner Persson de två sista går hon om oavsett vad Hylander gör eftersom det står extra poäng på spel i finalen.
På herrsidan är det om möjligt ännu jämnare, bara en poäng mellan totalledaren Joel Aristondo Magnusson (örebroare som tävlar för Ärla) och nya tvåan Hugo Örn (KFUM Örebro), som var tvåa även i kvällens tävling – 65 sekunder bakom Hagabys Love Sintring (Tisarens Valter Pettersson var nästan fem minuter bakom på tredjeplatsen). Tidigare totaltvåan Erik Berzell (örebroaren som tävlar för Järla) gick i mål som trea men hade stämplat fel och diskades. En dyr nolla – för även om man får räkna bort sitt sämsta resultat i cupen så hade Berzell redan en nollpoängare eftersom han stod över premiären. Han är ändå trea i sammandraget, men nu 16 poäng bakom Aristondo Magnusson (två skiljde inför tävlingen).
Benita Månsson vann damernas mellanbana, som precis som vanligt lockade fler startande än den långa. Även där är det tokjämnt i totalen: Johanna Nordström tog via en tredjeplats i dag över totalledningen, en poäng före Lindebygdens Lovisa Thybeck.
Nattcupen avslutas med tävlingar i Hallsberg nästa torsdag, den 7 mras, och i Laxå söndagen den 17 mars (i dagsljus).

I Karlskoga avslutades Prickcupen med tävling på en isig Rävåskullen, och där tog Ann-Sofi Welander, som varit i totalledning större delen av vintern, hem serien med minsta marginal. Undertecknad, som inte kom till start i kväll, gick nämligen upp i ledning genom seger i senaste deltävlingen – och för att kontra behövde Welander bli topp tre i finalen. Och trea blev hon, 49 sekunder före Rasmus Pettersson på fjärdeplatsen. Elin Lindberg vann kvällens deltävling två sekunder före Håkan Lindberg (men kom ihåg att det är handikappsystem som gäller, en sån som Rasmus Pettersson hade sprungit åttor runt oss andra annars). I sammandraget blev bloggaren tvåa och Håkan Pettersson trea.
Podden på tio dagars semester, Mårtensson gör världscupdebut som 18-åring och Rosdahl springer snabbt maraton igen (Plus JSM, Tour de Kif och Prick-cupen)

februari 15th, 2024

Det här blir sista blogginlägget till måndagen den 26 februari. Bloggen går för ovanlighetens skull på lite vintersemester. Men podden fortsätter som vanligt, nästa vecka gästar en doldis med många bra historier att berätta!

I morse släpptes veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där Josefin Gerdevåg är veckans gäst. Hon berättar om de tre loppen som står ut allra mest under hennes fina karriär – SM-bronset i ruskvädret i Stockholm maraton 2012, halvmaran i Haag 2016 där hon noterade det fortfarande gällande Närkerekordet på distansen, och maratonloppet i Valencia 2018 då hon för första gången sprang i ”studspjuck” (moderna löparskor med karbonplattor) och gick i mål på den dittills snabbaste tiden någonsin av en länslöpare. Men vi snackar också om hennes satsning (som hon inte vill kalla för satsning) mot att springa 1 500 meter på veteran-VM i Göteborg i september. Podden finns där poddar finns, som på Spotify eller i podcastappen på Iphone.

I dag kom uttagningen till världscupfinalen i skidorientering i Estland nästa vecka, och att Elin Schagerström skulle få en plats var så klart en no-brainer för förbundskapten Martin Hammarberg – men faktum är att också blott 18-åriga, nyblivna juniorvärldsmästare Nelly Mårtensson från Lanna får chansen, för första gången i världscupen. Hon har alltså ett helt juniorår kvar, men får redan nu gå in och möta seniorvärldseliten. Orsaken är att världscupfinalen dubblerar som U23-VM, och Mårtensson bedöms redan vara topp tre i Sverige av U23-åkare (och det finns friplatser till dem vid sidan om den ordinarie världscuptruppen). Övriga U23-åkare på damsidan är OK Renens Anna Aasa, som redan avverkat student-VM och stora VM i år, och Ella Turesson som liksom Mårtensson var med i laget som vann junior-VM-guld i stafett.
U23-VM består av blott två distanser, sprint fredagen den 23 februari och medeldistans söndagen den 25 februari – men i världscupfinalen ingår också en jaktstart på sprintresultatet på lördagen.
U23-åkarna kör liksom inbäddat, helt och hållet tillsammans med, de övriga världscupåkarna och har lika stora möjligheter som de andra att ta poäng i världscupen. där ligger Schagerström så här långt fyra, efter de tre första tävlingarna (de tre individuella VM-distanserna). IFK Moras Magdalena Olsson leder stort efter två guld och ett silver på VM, men Schagerström har absolut slagläge på en pallplats.
2022 tog Schagerström U23-VM-brons – men att Mårtensson skulle vara med så högt upp och slåss redan nu är att begära för mycket. Hon skulle trots allt kunna köra U23-VM varenda år fram till 2028 (!), och junior-VM har hon åldern inne för även nästa år.

På tal om Mårtensson så kör hon ju den här veckan junior-SM i längdskidor, men efter en fin placering i masstarten i går missade hon i dag att ta sig vidare från kvalet i sprinten (som gick i fristil) – hon slutade som 34:a i D20-klassen där, 0,76 sekunder från avancemang. Karlskogingen Ella Berg blev 33:a i D18-klassen, hon missade att ta sig vidare med 1,73 sekunder.
Däremot tog sig tre herråkare från länet igenom det nålsögat: Men de åkte alla tre sedan ut i semifinalerna: Gårdagsfyran Oskar Söder blev 20:e i H18 där Garphyttans Linus Wedin (som tog sig vidare med en hundradels marginal från kvalet!) placerades som 25:a efter en femteplats i sin kvartsfinal, och Karl Kylborn tog 27:e-plats i H20.
NA sände tävlingarna, och det gör vi också med distansloppet på lördag och stafetten på söndag som båda går i klassisk stil. Ni hittar sändningarna här.

Linus Rosdahl ska springa maraton igen – i Sevilla, där det bjuds en snabb bana och ett otroligt brett elitstartfält, nu på söndag. Den Örebrobördige löparen, som numera bor i Göteborg och tävlar för Stockholmsklubben Hässelby, har ett pers på 2.12.48 (som gör honom till Sverigetia genom tiderna och överlägset bäste löpare bördig från länet) från just Valencia 2022. Då satsade han Rosdahl, som tagit SM-brons både i terränglöpning och på halvmaran, hårt på maraton och tog via den tiden en plats i svenska EM-laget – och på EM blev han näst bäste svensk och 34:a totalt det året.
Inför fjolåret ville han satsa mer på halva distansen, men åkte på överträningssyndrom och var tillbaka på riktigt först till Lidingöloppet, där han blev tvåa bakom amerikanen Diego Estrada.
Nu är Rosdahl alltså tillbaka på rekordbanan, och det ska bli spännande att se hur fort det går den här gången.

Redan i går avgjordes säsongsfinalen i Tour de Kif, som Ellen Olsson redan avgjort på förhand på damsidan men där det på herrsidan var riktigt rafflande med Viktor Hansson, Filip Jakobsson och Robert Brundin inom nio poängs marginal. Tio kilometer i klassisk stil stod på programmet och Hansson tog det säkra före det osäkra och utklassade resten av startfältet, vann nästan 2,5 minuter före Brundin (och Larz Andersson på tredjeplatsen var nästan tre minuter bakom). Därmed tog de båda hand om första och andraplatsen i sammandraget (Jakobsson kom inte till start). Olivia Hansson var ensam dam till start den här gången, men passade på att vara snabbare än tio av 16 herrar till start (och bara fem minuter bakom segrande brorsan). Därmed tog Olivia, som vunnit alla deltävlingar hon ställt upp i, andraplatsen i sammandraget.
Tävlingen dubblerade som klubbmästerskap för Karlslunds IF, oc hdär tog Brundin och Olivia Hansson gulden, medan silver och brons på herrsidan gick till Larz Andersson och Daniel Forsgren.

På torsdagen avgjordes säsongens näst sista deltävling i Prick-cupen, Djerfs stadsorientering med handikapp. Undertecknad, som vann för tre veckor sedan och därmed fick betydligt fler hinder på vägen för två veckor sedan och blev sista, var nu tillbaka på ruta ett och sprang hem en ny seger – 30 sekunder före Janne Hansson. Därmed tog jag också över totalledningen i cupen inför finalen – som jag tyvärr missar på grund av stafettvasan där jag ska köra förstasträckan i NA:s lag. Ann-Sofi Welander, som ligger tvåa, passerar mig om hon blir topp tre i sista deltävling, Håkan Pettersson, som ligger trea, behöver vinna och Rasmus Pettersson, som ligger trea, behöver vinna, så min pallplats i totalen är säkrad – frågan är bara om jag blir etta, tvåa eller trea.
Trea i dag blev Lisa Malmros – vi var fyra löpare inom 68 sekunder och nio (av tolv startande) inom fyra minuter vilket visar att handikappsystemet fungerar utmärkt.
Sekundstrid efter nio kilometer orientering i Nattcupen – och Wadköpingsloppets elitled fylls på

februari 1st, 2024

I morse släpptes veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Linus Wedin som gäst. Han blir yngsta gästen någonsin (även om rekordet bara kommer stå sig i en vecka) och berättar om framgångarna i junior-VM i skyrunning, Kullamannen och terräng-DM – men också om varför han valt att söka sig till ett längdskidgymnasium trots att hans största framgångar kommit i löparskorna och om hur det var att flytta 60 mil hemifrån som 16-åring. Podden finns där poddar finns, bland annat på Spotify och i podcastappen på Iphone.

Det blev spurtuppgörelse efter nio kilometer rak orientering (7,3 fågelvägen) i herrklassen när fjärde deltävlingen av Ullmax vinterserie (även känd som Nattcupen) avgjordes som masstart i skogarna utanför Svennevad på torsdagskvällen. Martin Regborn bröt efter första kontrollen och joggade tillbaka till målet (motivationen tröt, det berodde inte på någon skada eller så), men Surahammars Vidar Nettelmark, Karlstads Anton Jonsson (OK Tyr) och örebroaren Erik Berzell (som tävlar för Järla) jagade på varandra hela vägen, och efter drygt 51 minuter i skogen vann Nettelmark en sekund före Jonsson och tio före Berzell – och därtill var KFUM Örebros Hugo Örn inom minuten bakom. I sammandraget gör det att Berzell tar över totalledningen från Joel Aristondo Magnusson, som blev femma i dag (3,5 minuter bakom). Berzell leder med en poängs marginal med fyra tävlingar kvar.
På damsidan är det nu helt jämnt i sammandraget, efter att örebroaren Ida Hylander varit snabbast från start till mål i dag och till slut vunnit med nästan sex minuters marginal till Tisarens Lovisa Persson (de var de enda två startande på långa banan, men Hylanders tid var så bra att hon hade haft elva av 19 herrar bakom sig i mål). Persson och Hylander har nu två segrar och två andraplatser var i cupen – jämnare kan det inte bli.
Mellanbanan lockade som vanligt fler damer – 21 stycken i kväll – och där vann Uppsalas Elsa Hedin (OK Linné) sex sekunder före Karlstads Izabella Ljungberg (OK Tyr) och sju före örebroaren Emma Ling (IKHP).

I Prickcupen i Karlskoga, OK Djerfs stadsorienteringsserie med ett snillrikt handikappsystem, blev undertecknad så hårt straffad för segern senast att jag kom dyngsist nu. Mats Welander vann deltävlingen, men cupens skapare Rasmus Pettersson, som får flest handikapp-prickar och därmed längst och tuffast bana av alla, var bara 15 sekunder bakom på tredjeplatsen. I sammandraget återtog Ann-Sofi Welander (fyra i kväll) ledningen när Håkan Pettersson inte kom till start. Själv skulle jag behöva ett riktigt toppresultat till, men jag är rädd att jag missar nästa deltävling på grund av Örebros idrottsgala. Finns det något sätt att komma undan den? Det går inte att sjukanmäla sig och sedan smita iväg och springa orientering, va?

Det fyller på i startlistan till Wadköpingsloppet, om än inte jättefort. Nu är 161 anmälda till söndagens skidtävling i Ånnaboda, varav 67 i tävlingsklassen och fem i elitledet (därtill vet vi sedan tidigare att Markus Hallén Johansson kommer tillkomma). De nya namnen i eliten senaste två dygnen är Karlslunds egen Robert Brundin, som i ganska många säsonger nu varit distriktets mest pålitlige långloppsåkare med placeringar mellan 95 och 256 i Vasaloppet varje år sedan 2017, norrmannen Magnus Waaler som kört i långloppsvärldscupen skiclassics för Team Rustad och bland annat var topp 60 i Jizerska padesatka och Grönklitt criterium i fjol (och för ett par veckor sedan femma, placeringen bakom Hallén Johansson, i Moraloppet i svenska långloppscupen), Karlskogas Magnus Hedlund, som vann Wadköpingsloppet redan 2001 men som framför allt 2022 blev förste åkare genom tiderna att starta i elitstartled som Vasaloppsveteran (30 lopp på nacken; då hade han startat samtliga lopp sedan 1991, men i fjol kom han inte till start), och Filipstads Emma Dahlgren, som är tränare på skidgymnasiet i Torsby och som verkar ha satsat lite seriösare på skidåkningen i vinter igen efter att inte ha tävlat särskilt mycket sedan juniortiden för drygt tio år sedan (om jag inte googlar fel).
Räknar med att det tillkommer lite fler namn när vi närmar oss söndag.
Drageryd gästar podden, Berzell och Persson vann Nattcupen i snöiga Markaskogen och bloggaren vann en orienteringstävling (!)

januari 18th, 2024

Jag får erkänna att jag blev lite tagen på sängen av att det plötsligt var den 18 januari i dag och att poddsäsongen satte igång igen. Det var därför jag inte skrev något om det här på bloggen i går, och det var därför det inte blev någon artikel på na.se i morse. Men. I morse släpptes alltså veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Lars Drageryd som gäst. Löparprofilen från Örebro berättar allt om sina rekordlöpningar på Bergslagsleden och Roslagsleden, men också om resorna i Östeuropa och Centralasien, varför han aldrig tävlat på ultradistans, tränaren Mikael Kroons betydelse och monsterloppet i Himalaya. Finns där poddar finns, bland annat på Spotify och i podcastappen på Iphone.
Nästa vecka blir det någon sorts live-tv-podd, det blir spännande! Jag återkommer med detaljer om tid och gäst. NA.se är det som gäller för den som vill se live, i varje fall.

En tävling i dagsljus i november, en i mörker i december – men nu jäklar är Ullmax vinteserie (även känd som Nattcupen) igång på allvar. Efter dagens snöpuls i Markaskogen väntar tre tävlingar i februari och två i mars. Det var gafflat direkt från startpunkten i dagens masstart, och när det återsamlades till femte kontrollen drog KFUM Örebros Hugo Örn med Denselns Arvid Algers Omholt (från Söderköping), Örebroboende Järla-orienteraren Erik Berzell och Tisarens Johan Aronsson i rygg. Men därefter tog Berzell kommandot – och även om Algers Omholt och Aronsson länge kunde följa i rygg så blev hans spurt för svår för dem (Berzell vann sex sekunder före Algers Omholt och 32 före Aronsson). Örn fick också släppa Örebroboende Ärlaorienteraren Joel Aristondo Magnusson på slutet, och blev femma (13 sekunder bakom Aristondo Magnusson, två minuter efter Berzell. Övriga var mer än fem minuter bakom segraren.
Två damer körde längsta banan, och de (Tisarens Lovisa Persson och Örebroboende Nyköpingsorienteraren Ida Hylander) var tillsammans vid 13:e kontrollen där Hylander stämplade först. Men sedan vred Persson upp tempot och kontroll för kontroll växte luckan bakåt till nästan två minuter i mål.
De där två har fajtats varje lopp den här säsongen, och Persson leder nu totalen efter att ha varit tvåa-etta-etta medan Hylander är tvåa efter att ha varit etta-tvåa-tvåa. På herrsidan, där bara Aristondo Magnusson av löparna på topp 15 ställt upp i alla tre tävlingarna (vilket i slutändan inte kommer betyda så mycket eftersom de sämsta resultaten ska räknas bort) leder nu Aronsson närmast före Aristondo Magnusson, Berzell och Valter Pettersson som inte kom till start i dag.
På mellanbanan kom 18 damer till start i kväll, och där var Almbys Emma Lindkvist snabbast.
Nästa deltävling i Svennevad om två veckor.

I Karlskoga är det som bekant stadsorientering som gäller på torsdagarna, och det snillrika handikappsystem som Rasmus Pettersson klurat ut ledde i dag till att 13 orienterare (av 14 till start) på vitt skild nivå klarade banan inom sju minuters marginal från segraren som den här gången råkade bli udnertecknad (som hade sju prickar på kartan men nu får två extra till nästa gång. Djerfs Håkan Pettersson var tvåa, 45 sekunder bakom (men med 13 prickar!), medan Rasmus Pettersson – som är så bra att han har 14 prickar, flest av alla – var sexa, tre minuter efter. Nästa vecka är det uppehåll för träningshelg, sedan väntar fyra deltävlingar i Prickcupen där Håkan Pettersson i dag gick upp som ledare närmast före Ann-Sofi Welander och mig. Men eftersom de tre bästa resultaten ska räknas bort, och fyra deltävlingar återstår, så är det fortfarande typ tio löpare med i racet.
Podden uppmärksammad i kvällspressen, Törnqvist kom hem och vann, och Laine först i prickcupen

december 21st, 2023

I morse släpptes årets sista avsnitt av Konditionsbloggenpodden (nästa kommer den 18 januari), med Johan Röjler som gäst. Vi pratar inte så mycket om den trefaldige olympierns, juniorvärldsmästarens och juniorvärldsrekordhållarens egna karriär, utan fokuserar mycket på åren med Nils van der Poel och vilka ringar på vattnet det gett både utifrån tränarerbjudanden som Johan fått och andra idrottares ambitioner att ”träna som Nils”. Vi pratar också om när Röjler satte FKT på Bergslagsleden och bevisade att det gick att springa hela leden på fyra dagar (nu är rekordet en bra bit under två dygn, men då ansågs det som omöjligt) och om mycket annat. Podden finns där poddar finns, till exempel på Spotify och i podcastappen på Iphone.
I podden pratade vi också lite om van der Poels smygcomeback i en liten tävling hemma i Trollhättan i november, och det har rönt uppmärksamhet i både Expressen och Aftonbladet som hade missat comebacken innan de lyssnade på podden.

Det var finfrämmat på konstsnöspåret i Ånnaboda när örebroaren Elin Törnqvist, som till vardags kör för Lager 157:s ungdomssatsning (och som var trea i juniorklassen och 31:a totalt i Tjejvasan i våras) och numera bor i Östersund, dök upp och körde premiären i Tour de Kif på torsdagskvällen. Det snöade för fullt under tävlingen, och spåren var lösa, och tiderna blev relativt långa över tio kilometer i klassisk stil med masstart (det bjöds på fyra långa varv, på typ 2,3 kilometer styck, och ett kort för att få ihop till milen). Törnqvist vann damklassen nästan 2,5 minuter före klubbkompisen (i Garphyttans IF) Ellen Olsson och var totalt sett sexa av 13 startande (varav elva var män).
På herrsidan var det inte de vanliga namnen som toppade, utan gamle JVM-skidorienteraren Filip Jacobsson (som bäst åtta i sprinten 2015), ursprungligen från Degerfors men numera mest känd som vanlig orienterare i Tisaren (där han brukar ta plats i Tiomilalaget). Han visade att skidtakterna fortfarande sitter i när han vann 53 sekunder före Daniel Olsson och med nästan 1,5 minuters marginal till Viktor Rikner på tredjeplatsen. Karlslunds Robert Brundin, som brukar dominera i de här sammanhangen (Kevin Henriksson är dock regerande mästare i sammandraget), var över två minuter bakom på fjärdeplatsen.
Lagom till start i första etappen släpptes också resten av vinterns schema, och då är det genomgående onsdagar som gäller med start den 3 januari: Deltävling två körs då, nummer tre den 10 januari, fyra den 31 januari, fem den 7 februari och finalen går av stapeln den 14 februari. Vilka tävlingsformer som väntar då är däremot inte presenterat ännu.

Gabriel Laine från Svartå tog hem veckans deltävling i Prickcupen, Djerfs stadsorienteringstävling med handikappsystem. Han vann tolv sekunder före Håkan Pettersson, men hade nästan 3,5 minuter ned till trean (som var konditionsbloggaren själv). Nu tar även den här cupen jul- och nyårsuppehåll och är tillbaka den 11 januari, och Pettersson gör det som ledare i sammandraget, 32 poäng före Ann-Sofi Welander (som ledde inför dagens tävling).
Nytt ultralopp i Kilsbergen i sommar – och bloggaren tvåa i orientering (!)

november 30th, 2023

I morse släpptes veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden – det första någonsin med två gäster: Carina Gustavsson och Stefan Sager. Orsaken att de gästar tillsammans är enkel – det är nämligen så de springer sina tävlingar. De har tävlingar som Bergslagsleden ultra, Ultravasan, Kullamannen (både 50 och 100 kilometer), Silverleden, Uka Pain (100 kilometer) och Österlen spring trail ihop – och i augusti i år toppade de det med att springa CCC, det näst mest prestigefyllda loppet under UTMB-veckan i Chamonix, tillsammans. Podden är som en enda lång racerapport därifrån, men svävar också ut i varför de valt att springa loppen tillsammans, hur de stöttar varandra längs vägen, hur man egentligen tränar för en bergsultra i Alperna på Närkeslätten och mycket mer. Finns där poddar finns, till exempel på Spotify eller i podcastappen.

I går berättade jag om AH Events nya januari-lopp i Oset, kring vilket detaljerna än så länge inte är kända. I dag dök det upp ett nytt lopp på nätet, som förvisso inte var okänt för mig eftersom jag har ett finger med i arrangörs-spelet. BMTR GPX-ultra 54k är det långa och något krångliga (det måste medges) namnet på tävlingen som har en hemlig bana som blir känd först veckan före start.
BMTR står för Blue mountain trailrun, vilket är loppet vi arrangerade för första gången i fjol och som återkommer den 26 maj nästa år. Den nya tävlingen blir en storts stora- eller lillasyster, vilket man nu vill (det är längre distans men ett mindre arrangemang). Och GPX står för filformatet på de filer som används för att visa en GPS-rutt i till exempel en löparklocka, och det är så löparna kommer ta sig runt på tävlingen – den kommer inte att snitslas.
54k står förstås för distansen, som kommer att bli runt 54 kilometer. ”Vi har dragit GPX-banan genom Kilsbergens allra finaste stigar, naturskönaste skogar, sjöar och bäckar, allt blandat med totalt 1 500 höjdmeter och berg med vidsträckt utsikt ut mot Närkeslätten”, skriver Fredrik Backéus, som tillsammans med Ola Backlund är initiativtagare till tävlingen (själv är jag ansvarig för anmälningar och dylikt).
Anmälan öppnar den 1 januari och tävlingen äger rum lördagen den 15 juni. Start och mål vid Ånnaboda.

Undertecknad var bara fyra sekunder från segern i kvällens stadsorientering, Prick-cupen, i Karlskoga. Men jag lyckades inte riktigt spurta ifatt Jan Hansson, som hade en något enklare väg från sista kontrollen till mål, och fick nöja mig med andraplatsen. Det ska tilläggas att tävlingen avgörs med ett handikappsystem, annars hade Rasmus Pettersson (sexa i dag) vunnit varje vecka. Totalt kom tio löpare till start i kväll. Nästa torsdag är det uppehåll, men torsdagen därpå körs nästa deltävling.
Bloggaren gästar podd (och pratar om segern), Fahlin berättar om tävlingarna mellan VM och EM, och klent startfält till natt-DM (alla medaljer kommer inte kunna delas ut)

september 21st, 2023

I morse släpptes veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där karlskogingen Filip Andersson, som i slutet av augusti (under min andra semester) slog Björn Tikkanens rekordtid för att helt osupportat springa den 28 mil långa leden, gästar podden och berättar allt om äventyret som verkligen blev galet. Han berättar om stigen som bitvis var mer av en bäckfåra, om skräckbilderna på de ruttnande fötterna efter tre dygn i blöta strumpor och om de svåra hallucinationerna den där sista natten. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.
För den som inte kan tröttna på min röst (svårt att tänka sig att det finns sådana personer, men ändå) så är jag dessutom bisittare i podden Ultraaktuellt den här veckan. Där kommenterar jag andra löpares prestationer från den gångna helgen (bland annat the one and only Rune Larssons comeback!), men jag får också tillfället att berätta lite (eller mycket) om segern i Bergslagsleden ultra och varför det loppet betyder så mycket för mig. Även den podden finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

I dag pratade jag med Emilia Fahlin inför EM på lördag, för en artikel som publiceras på na.se vid lunchtid i morgon (tävlingen går på lördag, med start 13.45 och sänds direkt på Discovery.
Vad som inte fick plats i texten på NA var mitt snack med henne om de senaste tävlingarna, de tre mellan VM i augusti och EM. Så det får ni här, helt bloggexklusivt.
Först ut var etapploppet Tour of Scandinavia över fem dagar i Norge och Danmark, där Fahlins danska teamkompis Cecilie Uttrup Ludwig vann två etapper och australiska teamkompisen Grace Brown en (en tempoetapp), men där Ludwig ändå fick nöja sig med andraplatsen i sammandraget, två sekunder bakom Annemiek van Vleuten:
– Kul att få köra ett etapplopp igen. Jag kände att det var ett tag sedan jag tävlade, och det var bra att få de tävlingarna i kroppen. Konceptet var lite ändrat, med tempolopp och lite mer klättervänliga banor: Uppför Norefjell, upp till fästningen i Halden två gånger och så en uppförsmålgång på sista etappen. Det passade bra för Cecilie, och det var rätt mäktigt att laget tog tre etappsegrar. Synd att det inte räckte till totalsegern, men kul att kunna hjälpa till när det blir sådana framgångar. Jag kände också att benen blev bättre och bättre dag för dag, säger Fahlin.
Därefter följde de två franska tävlingarna, La Choralis Fourmies och Grand prix international d’Isbergues, de två senaste helgerna:
– Fourmies var nytt för mig, d’Isbergues har jag kört en gång innan. Det är ganska roliga tävlingar: A- till B-lopp eller ett stort varv följt av avslutningsvarv, mycket upp och ned. Det som var nytt för oss var att det inte var tillåtet med radiokommunikation, vilket ändrar lite hur man kan tävla ihop och spela ut sina kort. Utbrytningarna kanske inte hade sett ut på samma sätt annars. Men det var bra för våra tjejer att få chansen, säger Fahlin som alltså gillade tävlingarna men hade jobbigt med annat:
– Problemet har varit alla resdagar. Det tog två dagar att resa till tävlingarna i Frankrike och två dagar att ta sig därifrån. Fyra resdagar för endagarstävlingar, två helger i rad, och så EM på det, nu … Sedan Belgien igen och så Kina. För att minska lite på resande, och i alla fall inte behöva åka till Arlanda varenda gång, så tog jag några dagar på Mallorca, ett miniträningsläger, mellan de franska tävlingarna. Det gjorde att jag inte kom med någon toppad känsla till d’Isbergues, jag prioriterade att få bra träning gjord. Nu har jag haft några lugna dagar och ett lite hårdare pass på onsdagen, sedan resa ned till Holland och så blir det att försöka skaka liv i kroppen och så får vi se hur det känns på lördag.
Men mer inför EM får ni alltså läsa på na.se i stället (även om jag så klart kommer med en liten guide i morgondagens blogginlägg).
Efter EM kommer Fahlin köra belgiska tävlingen Binche–Chimay–Binche den 3 oktober innan hon flyger till Kina för de två avslutande tävlingarna på världstouren: Etapploppet Tour of Chongming Island (12–14 oktober) och endagarsloppet Tour of Guangxi (17 oktober).

I morgon kväll avgörs natt-DM i orientering i för mig helt okänd orienteringsterräng (men desto mer bekant terräng- och traillöpningsmark): Med start och mål vid Hurtigtorpet i Hällefors (där Hälleforsterrängen och Silverleden på 1 dag har sina tävlingscentrum). Tyvärr har nog många endera prioriterat EM-förberedelser eller tyckt att det varit lite långt att åka, för i elitklasserna är det så få anmälda att alla medaljer inte ens kommer kunna delas ut. På damsidan är det bara Milans Jessica Korkeakoski och Garphyttans Karin E Gustafsson (av löpare som tävlar för länsklubbar) som anmält sig. Totalt är knappt hundra löpare – alla klasser inkluderade – anmälda varav en hel del springer utom tävlan. På söndag avgörs stafett-DM i Blackstahyttan i Kilsbergen, och dit ser det lite positivare ut – bland annat kommer Tisaren med ett förstalag som hade kunnat utmana om topp tio på SM, med Ellinor Tjernlund, Anna Hallmén och Lovisa Persson.