Var ju borta i helgen, så här kommer en liten summering av vad ni missade. Egen racerapport från Lur kommer inom kort!
I helgens andra långlöparutmaning, Linde sextimmars, tog Kopparbergs egen superlubbargubbe Johan Eriksson en väntad seger – och med 76 910 meter slog 46-åringen dessutom sitt eget pers med 721 meter och banrekordet med 1 755 meter. förbättringen av perset gjorde att han avancerade förbi tre män på Sverigebästalistan genom tiderna på sex timmar, där Eriksson nu är 26:a. Ska försöka ta reda på hur många H45:or han har framför sig, kan inte vara många. Ultraswedens Erik Andersson blev tvåa på 74 492 meter, och tillsammans med motionsklassaren Emil Falkek, Falkenberg, på 71614, och damsegraren Yudith Hernandez Melgar, Varberg, på 71 119 var de tre de enda som klarade drömgränsen sju mil. Yudith är Sverigefemma genom tiderna med sitt drygt två kilometer bättre pers. Storådalens Leila Toivonen bästa lokala dam på 54 376 meter, Spartacus långlöparräv Hasse Byrén tvåa av lokala herrarna på 63 642 meter.
Tim Sundström sprang däremot snabbare än lugnt i helgen. Örebrolöparen stagnerade ju efter supertiden 3.56,40 som 18-årig junior 2008, och levde med det perset i sex år, till förra sommaren. Men sedan han då, via en flytt till Stockholm och träning med Tureberg FK, äntligen tog sig under den gamla juniortiden har han exploderat. Distriktsrekordet 3.49.13 inomhus i vintras var första gången han gick under 3.50. Utomhus har han radat upp distriktsrekordet 3.46,18 (i Manchester 30 maj),3.49,82 (världsungdomsspelen i Göteborg) och nu distriktsrekordsförbättringen 3.46,75 i belgiska Heudsen-Zolder.. KBC Nacht (namnet på grund av att tävlingen pågår ganska långt in på natten) som han slog till med 3.46,75. Standarden på 1 500 meter i Sverige i år är riktigt hög, och Tims tid gör honom bara till sjua. Det är fortfarande över fyra sekunder upp till den topp tre-placering på rankningen som vanligtvis ger en plats i Finnkampen. Finns rum för förbättring ges nästa chans vid Karlstad grand prix på onsdag, med Konditionsbloggen på plats!
I mountainbike-SM tvingades Fredrik Berg, som jag intervjuade här på bloggen förra veckan, ta en DNS efter att ha vurpat dagen före tävlingen och slagit i det hjärnskakningsdrabbade huvud. Han tog därmed det enda vettiga beslutet och ställde in sin start. Läs mer om det på hans egen blogg. Linda Meijer fick nöja sig med dubbla silver efter fjolårets dubbla guld. I fredagens sprinttävling enligt längdskidprincip blev Meijer tvåa i finalen bakom Hakarpspojkarnas Ann Berglund. Över den drygt timslånga crosscountrybanan blev avståndet upp till mountainbikeorienteringsvärldsästaren Cecilia Thomasson, Östersund, till slut över fem minuter för Meijer, som efteråt skrev på sin blogg att hon förmodligen hade ”årets sämsta ben”. Medaljer också till Katarina Rönnbacka-Nybäck (silver i D40-sprinten) och Malin Nilsson (brons i D40-sprinten, fyra i crosscountry) och Linus Persson, Karlskogacyklisterna (brons i herrjuniorernas sprint).
Multikompetenta Danny Hallmén (känd från kanotlandslaget, ironman i Kalmar (som han bloggade om uppladdning till på na.se), löptävlingar, vårens EM-brons i quadrathlon och världsrekord i 24-timmarspaddling inomhus, diverse multisporttävlingar med mera, med mera) gjorde i helgen swimrundebut i den över 30 kilometer löpning och hela 6 700 meter simning i den stenhårda tävlingen Höga kusten swimrun, tillsammans med sin gamla kanotkollega Jacob Holst. Efter en del banändringar, med tillhörande besvikelser, på grund av dåligt väder kom det nykomponerade paret, som aldrig tidigare testat tävlingsformen, i mål på en stark nionde plats efter sex timmar och sex minuter (en timme och 16 minuter bakom segrarna). Läs mycket mer på Dannys egen blogg, där det även finns väldigt många fina bilder!
O-ringen hårdbevakas i papperstidningen, där ni i dag kan läsa en intervju med Simone Niggli, Tisarens schweiziska superlöpare (23 VM-guld …) som vann första etappen av O-ringen i går, trots att det snart är två år sedan hon pensionerade sig från landslaget. I dag följde hon upp med seger även på andra etappen (delad sådan med norska Anne Hausken Nordberg), och nu leder Niggli sammandraget med nästan fyra minuter före svenska regerande medeldistansvärldsmästaren Annika Billstam. Degerfors skidorienteringslandslagsman Filip Jacobsson var överraskande tvåa i den stenhårda H18-klassen (120 startande bara i elitklassen …) på första etappen i går, men kom av för mig okänd anledning inte till start i dag. Hans O-ringen är därmed över. Nyblivna juniorvärldsmätaren Andrea Svensson är sjua totalt i D20 efter en åttondeplats i går och en femteplats i dag. Tisarens Lars-Åke Wall leder H65-klassen. I morgon är det dags för sprint för eliten. Då dyker även många av de svenska VM-löpare som står över O-ringen upp och kutar (bland dem Lilian Forsgren och Martin Regborn).
I fjol blev Kopparbergslöparen Johan Eriksson, 46, trea i 100-kilometersloppet Stockholm ultra (på fina 7.24.51). Året innan noterade han en femteplats i SM över samma distans (på 7.57.05) och länets 20:e bästa hans 2.33.39 från Karlstad 2004 gör honom till distriktets 20:e bästa maratonlöpare genom tiderna (och så sent som i fjol var han god för 2.37.54 i Stockholm). Nu gör han en attack mot klockan i Linde sextimmars på lördag, tävlingen som han vann på 74 622 meter 2013 (ett resultat han sedan överträffade på väg mot 100-kilometern i Stockholm år, då han noterade 76 189 meter på sex timmar, vilket gör honom till Sveriges 29:e bästa sextimmarslöpare genom tiderna).
Frågan är om Eriksson gör en attack mot den distansen nu.
– Jag vet inte, jag har faktiskt inte hunnit prata med honom, han efteranmälde sig under tisdagen, berättar arrangören av Linde sextimmars, Ola Nordahl, för Konditionsbloggen.
– Men jag tror att vädret blir betydligt bättre den här gången, det var så fruktansvärt varmt förra gången. Nu säger det att det ska vara mulet, till och med risk för någon regnskur, så det borde vara trevligare att springa i.
Det här blir tredje upplagan av Lidne sextimmars, och efter att Eriksson vann premiärupplagan tog IFK Moras Niklas Gunne hem fjolårets lopp på 75 155 meter (nytt banrekord med 533 meter, följaktligen). I damklassen vann Elin Jakobsson, Akele, på 57 555 meter första året, men i fjol fick hon (Trots att hon sprang drygt två kilometer längre) se sig slagen av Starts Marie Materné som klarade sex mil med 562 meters marginal. Jakobsson är anmäld i år igen (det är inte Materné), men det är också fjolårstrean Elin Engström, Axa Sportsclub, som var mindre än två kilometer bakom i fjol och säkert är redo att ge Jakobsson en match nu. I herrklassen saknas hela topptrion från i fjol, men Spartacus långloppslegendar Hasse Byrén, femma i fjol på 63 406 meter, kommer förstås till start. Totalt är ett 40-tal löpare föranmälda till tävlingen som också erbjuder en-, två- och tretimmarsklasser, men Nordahl räknar med något fler startande.
– Jag skulle tro att det blir runt 50. De flesta som ställer upp har som mål att fixa ett maraton, och för att få exakta maratonpasseringar startar vi det första varvet en bit ute på banan så att maratonpasseringen blir på mållinjen, säger Nordahl.
– Vi kör samma bana som tidigare, som är kontrollmätt till 1 157 meter. Det är trevligt med en bana som är lite längre än en kilometer, för då får man positiva besked. När jag sprang i Tibro var banan 929 meter. Så när man efter tio varv tänkte att man hade gjort en mil så hade man bara sprungit drygt nio kilometer, det var lite tungt …
Superarrangören Nordahl, som förutom Linde sextimmars också ligger bakom Decembermarathon, har fler lopp på gång. Bloggen har tidigare berättat om den nya maratonserien som nu fått spikade datum (Oktobermarathon den 31 oktober, Decembermarathon den 27 december och Februarimarathon den 27 februari, samtliga på Tybblelundshallens 193-metersbana).
– Vi har försökt lägga dem på bra tidpunkter inför de längre ultraloppen inomhus. Den i oktober inför Luciahelgen (24-timmarslopept ”Personliga rekordens tävling” i Växjö) och Bislett, det i december inför en tävling i Helsingfors som många åker på och så, säger Nordahl.
Nästa sommar planerar han dessutom att starta ett eget Backyard ultra (alltså ett sådant lopp jag ska springa i Lur på lördag) i Örebro. Det blir i sådana fall det blott andra i Sverige.
– Vi håller just nu på att titta på några olika ställen, vi vill ha någonstans där man kan ha dusch. Vi håller också på att titta på olika datum, vi vill ha ett som inte krockar med något större ultralopp eller tävlingar som Stockholm marathon. Jag har tränat på ungefär det sättet sedan jag började med ultralöpning 2005 och bland annat sprungit ”Backyardintervaller” tolv timmar, och jag har följt loppen som arrangerats i Norge, säger Nordahl.
Så, med en sådan erfaren långloppsräv på tråden passade jag naturligtvis på att höra lite vad han trodde inför min egen Backyard-debut på lördag.
– För att komma så långt som möjligt tror jag att man ska hitta sin vanliga lunk. Om det innebär att man springer på 45 och har 15 minuter till nästa så är det ganska bra. Min erfarenhet är att många drar iväg alldeles för snabbt i början, men i en sådan här tävling har man inget för att man sprungit snabbt de första tio timmarna och fått mycket vila då. Det är samma som i 24-timmarslöpning, det kvittar hur snabbt man sprungit de 16 första timmarna, kroknar man de sista åtta kommer de andra ikapp ändå, säger Nordahl. I USA sprang de 49 timmar i fjol, hur långt tror du det är möjligt att komma för en riktig topplöpare?
– De säger att man klarar 48 timmar utan sömn, sedan börjar det bli problem. En riktigt duktig löpare klarar ju att springa 6,3 kilometer per timme ganska länge, men frågan är hur man blir när lederna börjar stelna till. Och så handlar det om att kunna inta och tillgodogöra sig energi. Det är de aspekterna som sätter gränsen. Men jag tror att de där 49 timmarna är en ganska bra prestation.
På sjätte dagen hände det för Emilia Fahlins Wiggle-Honda-lag i Giro d’Italia. Och som det hände! Mayuko Hagiwara attackerade redan i inledningen av den sista stigningen, tre mil från mål, och ingen förmådde svara förrän toppen av backen, med två mil kvar. Men trots att förföljarna verkade kunna hämta in henne med fem kilometer kvar kom lagarbetet i klungan av sig, och Hagiwara lyckades hålla undan för seger (Japans första någonsin i Giro d’Italia) med 24 sekunders marginal före en åttamannagrupp där Wiggle-Honda dessutom hade med Elisa Longo Borghini, som klättrade en placering och nu är fyra i sammandraget (25, 14 och 11 sekunder bakom Megan Guarnier, Anna van der Breggen och Ashleigh Moolman som också var med i tätklungan). Hagiwara avancerade från tolfte till sjunde plats och är nu bara 33 sekunder bakom Guarnier. Mara Abbott tappade tre sekunder på tätklungan men klättrade från nionde till åttonde plats, och Wiggle är enda lag med tre cyklister på topp tio (även om Rabobank-Liv har fem på topp elva).
Fahlin brände sitt krut som hjälpryttare under inledningen av etappen, och satt sedan med teamets spurtkanoner Giorgia Bronzini och Jolien d’Hoore över de tre snortuffa stigningarna som dagens bergsetapp bestod av. De tre rullade i mål 33 minuter efter Hagiwara, men ur energibesparingssynpunkt och med kommande etapper i åtanke var det förstås ett perfekt uträttat dagsverke.
Tre etapper återstår. Fler berg i morgon, tempolopp på lördag och en platt etapp med fruktansvärd avslutningsstigning på söndag.
För övrigt har de officiella resultaten från Hr Anders Triple Run Bonanza nu ramlat in, och vi kan notera att Louise Wiker, den snart VM-debuterande Hälleforslöparen som tävlar för Hässelby, gick in på 16.53,30 (rätt bra av en maratonlöpare på 5 000 meter …). Var därmed knappt tolv sekunder före Josefin Gerdevåg över mållinjen, och knappt tio bakom segrande Cecilia Norrbom, Spårvägen. Nu flyger Wiker till USA för höghöjdsläger som en del i uppladdningen inför friidrotts-VM. Nästa uppgift på hemmaplan, även det en del i laddningen, lär bli Norrköpings stadslopp.
Två veckors semester gav 287 olästa mejl. De är avklarade. Men det var det lilla. Att tugga sig ikapp allt som hänt i konditionsidrottslänet under semestern tog betydligt längre tid. Här är något av allt jag (och ni?) missat de senaste 15 dagarna. Håll till godo och tipsa mig om jag missat något väsentligt!
Löpning. Friidrotts-VM: Först och främst: Hälleforslöparen Louise Wiker är uttagen till VM. Det har kollegorna skrivit om här. Hur stort är det här? När hade länet senast en löpare i friidrotts-VM?! Viby marathon: Två präktiga banrekord av Erik Anfält (Örebros egen landslagsman i maraton) och Huddinges Kajsa Berg (som tagit två EM-guld och ett VM-silver på 100 kilometer) i hettan i lördags. 2.36.16 respektive 2.50.12 (de båda vinnarna var också de enda som tog sig under tre timmar; Patrik Johansson herrtvåa på 3.03.38). Maria Eriksson, Start, knep damernas DM-guld på 3.33.43, drygt nio minuter före Emma Ardland, Örebro AIK, som var enda andra länsdamen till start (något DM-brons delades därmed inte ut). På herrsidan tog Thomas Fridh, Stocksäter, DM-bronset bakom Anfält och Johansson (totalt delades dessutom åtta veteran-DM-guld ut). Anfält klättrade i och med segern upp på femte plats i långloppscupen (det var hans blott andra start för året). Av topp tio-löparna i sammandraget var det bara Anfält och Maria Eriksson, som gick upp på andra plats bakom Mikaela Kemppi i cupen, som ställde upp. Lågsäsongen fortsätter, och nästa deltävling i cupen är Dalenrundan den 26 juli. Jordgubbslunken: Näej, den här upplagan kom ingen av snabbspringare från länet till start. Värmland dominerade totalt i loppet som springs i Rudskoga, några kilometer på andra sidan länsgränsen. Hyttloppet: Peter Wiker, Hällerfors, och Åsa Höög, Kumla, försvarade sina fjolårssegrar i Granbergsdal. Höög dessutom på en betydligt bättre tid än i fjol. Med 35.24 hade hon bara fem herrar framför sig i mål (och över tre minuter bak till andra dam över knappt nio kilometer). Världsungdomsspelen: Är ju inte bara en fest för ungdomar. Utan också för veteraner, som Erika Bergentz. I lördagens 1 500-meterslopp bommade hon det 30 år gamla svenska rekordet över 1 500 meter i K40-klassen med åtta sekunder (i mål på 4.40,83), men på söndagen tog hon revansch över 800 meter och klådde Katarina Wikanders sju år gamla svenska rekord på 2.18,43 med över 1,5 sekunder när hon löpte in på 2.16.83. Sonen Wilhelm Bergentz, 12, visade att farten sitter i generna när han klådde morsans tid och blev bäste svensk i P13-klassen på 4.39,61 över 1 500 meter. Även Josefin Gerdevåg gjorde riktigt bra resultat. Mosade sitt personliga rekord på 3 000 meter med 17 sekunder (!) när hon sprang in på 9.38,85, vilket gör henne till näst snabbast i distriktet genom tiderna bakom Ann Sundström. Dan därpå följde hon upp med ett pers även på halva distansen, 4.32,78 (”Långsam öppning blixtrande avslutning för att vara marathonlöpare”, twittrade tränaren Mikael Kroon). Dessutom gjorde Tim Sundström sommarens, och karriärens, tredje 1 500-meterslopp under 3.50 (den här gången med 18 hundradelars marginal), när han blev bäste svensk på 3.49,82.
Orientering. Sprint-SM: Avgjordes under SM-veckan i Sundsvall, men blev ingen fest för länsdeltagarna, direkt. Inga lag till start i mixedsprintstafetten. VM-löparen Martin Regborn nia, Josefine Höög 15:e och ex-juniorlandslagsmannen Oskar Regborn 19:e individuellt. ”Bra första halva i dag, något sämre andra del och hjärnsläpp till sista. Besviken nia. Hade hoppats på mer”, twittrade Regborn som låg trea efter sju av 18 kontroller men sedan tappade successivt och la bort halvminuten till den avslutande kontrollen. Junior-VM: Tisarens Andrea Svensson missade ju SM-veckan (både sprinten och orienteringsskyttet, där hon är världens bästa junior) eftersom JVM drog igång i Norge i går. Ingen större succé i sprinten (43:a, 2.44 efter), men i dagens medeldistanskval kvalade hon lätt vidare till morgondagens final. Annars? Nja, det har förstås sprungits en hel del. Typ Idre tredagars, 3+3 i Sälen och Eskilstuna weekend. Men mer bredd än elit, om man säger så.
Triathlon. Långdistans-VM: Har det rapporteras en hel del om på na.se. Morgan Pätsi tvingades bryta, men doldisen Cecilia Jessen tog guld i D30-klassen. Nice ironman: Noras stålkvinna Lotta Nilsson, 50, kvalade för första gången in till ironman-VM på Hawaii genom att fullständigt krossa alla konkurrenter i D50-klassen (och hon var 17:e snabbast av alla damer i hela tävlingen). Lotta simmade snabbast av alla, cyklade snabbast av alla och vann med över en halvtimmes marginal utan att behöva ta ut sig i löpningen (4.17.28 över det avslutande maratonloppet). Däremot missade hennes dotter Bibben Nordblom chansen att kvala in till ett tredje ironman-VM i rad. Bibben ledde U24-klassen stort efter simningen, men tappade nio minuter i cyklingen och var i det läget tre minuter bakom Valetnine Filleul. I löpningen tappade hon ännu mer tid, och var till slut 14 från segern och biljetten till Hawaii. Utmaningen: Andreas Peterson och Therese Carlsson vann årets upplaga av sprinttävlingen i Nora med stora marginaler (43 respektive 90 sekunder). Skidåkaren Olivia Hansson visade att lungor och hjärta funkar oavsett sport när hon tog en sjundeplats, mindre än tre minuter bakom. Se NA:s webbteve här.
Rullskidor. SM: Trist nog kom inga lokala åkare till start. Moto eagle tour: Har inte haft någon deltävling under min semester, faktiskt. Inge Bråten memorial: Både Kopparbergs Bill Impola (trea) och Garphyttans/Vedevågs Filip Danielsson (tia) besegrade Petter Northug (!) över 20 kilometer fristil. Jack Impola fick däremot ge sig i spurten. Calle Halfvarsson vann tävlingen mer än en minut före tvåan (oklart hur långt före trean Bill, några tider har mig veterligen inte publicerats).
Cykel: Giro d’Italia: Emilia Fahlin har genomgått en näsoperation (vidgade luftvägarna med en laseroperation för att slippa fler bihåleinflammationer) och gjort comeback – och succé direkt. I prologen i Giro d’Italia i fredags var hon bara tio sekunder från etappsegern över ett två kilometer platt tempolopp. Fahlin slutade på 30:e plats av 148 startande, och var näst bäst av åkarna i sitt brittiska lag Wiggle-Honda. Därefter har hon fått rikta in sig på sitt ordinarie jobb som hjälpryttare åt stallet stjärnor, som dock inte lyckats nå några pallplaceringar på de tre inledande etapperna. Däremot ligger både Elisa Longo Borghini (femma, 13 sekunder bakom totalledaren Megan Guarnier) och Mara Abbott (nia, 37 bakom) bra med i sammandraget inför de sex etapper som återstår. Mycket mer om Fahlin på bloggen i morgon. Seniorcupen: Adam Axelsson blev tvåa i båda helgens deltävlingar och drygade ut sin ledning i sammandraget rejält. På lördagen fick Kumlacyklisten ge sig i en spurtuppgörelse mot Per Jørstad, CK Lunedi, i 28 kilometer långa Södra Hestra Sparbank GP i småländska Burseryd. På söndagen vann Axelsson klungspurten bakom utbrytaren Mattias Lundqvist, Aktivus SC, i 90 kilometer långa Västboloppet. Även David Klasson, klubbkompis till Axelsson i Örebrocyklisterna, lyckades gå med klungan båda dagarna och körde i mål på 22:a respektive åttonde plats (och Jade Cleveland var med i klungan som 16:e man på lördagen). På måndagen flög Axelsson, som främst satsar på karriären som skridskoåkare, till tyska Inzell för ett tio dagar långt isläger. SM? Näe, det var ju klent med lokalt deltagande både på riktiga SM på Sollerön och på kortdistans-SM under SM-veckan i Sundsvall. Mountainbike: Inga Sverigecupetävlingar att rapportera från, men Grythyttans Fredrik Berg fortsätter prestera riktigt bra cykellopp. Var senast sexa i Mörksuggejakten i lördags. Skriver underhållande om det hela på sin blogg.
Simning: Vansbrosimningen: Inga riktigt framskjutna placeringar för de lokala simmarna, men däremot klarade Frank Kiereck sitt mål att genomföra klassikern under 24 timmar. (Däremot väldigt konstigt att han i förhandsartikeln sa att ”vad jag vet har ingen klarat av det här tidigare”, vilket förstås är helt fel. Ganska många har klarat det tidigare, och några få under väldigt mycket tuffare betingelser. Som Andreas Lindén.)
Egen träning:
Tja, någon egen tävling blev det faktiskt inte under semestern. Var en vecka på Mallorca och hade tänkt ställa upp i säsongens tredje deltävling i den baleariska cupen i vertikala kilometer-löpning (alltså en relativt kort löptävling med minst 1 000 höjdmeters stigning), som avgjordes med start i pittoreska kustbyn Deià och mål på bergstoppen Teix. Anmälningsavgiften var modesta 15 euro, men problemet var att man behövde ha spansk tävlingslicens för att få ställa upp, och det skulle ha gått på över 100 euro. Så, i stället för att springa tävlingen ställde jag klockan på 6.00, tog hyrbilen till Deià och sprang tävlingsbanan före tävlingen (där förste löpare gick iväg 9.30). Klockade mig själv och mötte och hejade sedan på de 103 tävlingslöparna på vägen ned. En trevlig utflykt, även om tävlingsbanan inte var riktigt vad jag hade väntat mig (förannonserat var 5,6 kilometer, men faktum är att den var 8,3 med ett nästan tre kilometer långt platt/sluttande parti mellan de första 850 höjdmeterna och den avslutande bergsknallen; se höjdkurvan nedan). Sprang den på 1.35, vilket hade gett en 83:e-plats i tävlingen (hade nog kunnat pressa ur lite till om det verkligen varit tävling och jag inte kört två timmar löpning/benstyrka på gymmet kvällen innan). Vinnaren Juan Navarro Moreno i mål på övermänskliga 55.52 (totalt fyra löpare gick under timmen) i den redan vid den tidiga timmen över 30-gradiga värmen). Totalt blev det tre bergslöpningar, tre stadslöpningar, två vandringar, två gympass och tre simvändor under veckan på Mallis.
Väl hemma igen körde jag i fredags ett genrep inför Lurs backyard ultra. Körde på samma upplägg, med start varje timme, för att testa tempo och matintag och hitta eventuella problem. Gjorde testet tuffare än loppet kommer att vara (6,9 istället för 6,3 kilometer per timme, 115 höjdmeter per timme i stället för en rätt platt bana, stekande sol och 27 grader i skuggan i stället för betydligt trevligare väder [hoppas jag]). Sprang åtta timmar (55,79 kilometer) och kände att jag kunde ha fortsatt en bra stund till. Magen fungerade rätt fint, pannkakorna satt som en smäck, och enda problemet var väl egentligen att det blev ganska långtråkigt att springa själv. Men i Lur kommer jag förstås att ha sällskap (och kanske ska jag frångå mina principer och stoppa hörlurar i öronen; vi får se). Väldigt positivt hur som helst att benen håller! Jag firade det hela med att punktera racercykeln på lördagen och 2,5 timmars monsterträning i vräksol på söndagen. Så är man redo att börja jobba igen!
Höjdkurvan i vertikala kilometern Deià–Teix, fotot på mig har Maria Åström tagit.
Mikaela Kemppi och Haben Kidane vann ett dyblött DM över 5 000 meter på Skölvboslätt i överlägsen stil. Kemppi var, som vanligt när Josefin Gerdevåg inte ställer upp, totalt överlägsen och vann med över 84 sekunder före Starts Edita Martuseviciute. 17.25,46 ska enligt statistiken vara personligt rekord med drygt 13 sekunder och gör Kemppi till den fjärde snabbaste 5 000-meterslöparen i genom tiderna i distriktet (lyfter henne från förbi Charlotte Nilsson). Det var dessutom 42-åringens femte seger på sex starter i långloppscupen, och nu leder Kemppi sammandraget med elva poäng.
Gerdevåg som alltså valde bort 5 000-metersracet, kutade i stället dubbla distansen på Stockholms stadion kvällen före. Dunkade till med 35.12,38 i säsongens första start på 10 000 meter, vilket, om statistiken stämmer, är pers med två minuter och 23 sekunder, och en tid som under alla omständigheter gör Gerdevåg till distriktets näst snabbaste kvinna någonsin bakom Karin Forsberg (då Sennvall). Gerdevåg vann dessutom tävlingen, Långlöparnas kväll tillika Stockholms-DM över 10 000 meter, närmast före DM-guldmedaljören Cecilia Norrbom.
17-årige Kidane från Hällefors ledde liksom Kemppi redan långloppscupen och kasserade in säsongens tredje seger när han löpte i mål nästan halvminuten före Jonas Rosengren och drygade ut ledningen till 16 poäng före Mattias Nätterlund och Peter Wiker. 16.01,71, var dessutom Habens första officiella notering på 5 000 meter, och tar honom in på 167:e plats i distriktet genom tiderna.
I rullskidscupen Eagle moto tour bjöds det i lika ruskigt väder, men några mil västerut (på GIH), på en nästan ännu värre maktdemonstration. Över 10 000 meter rullskidor varvade Bob Impola hela fältet (somliga betydligt mer än en gång). Bob i mål på 28.28,1. Nästan 3,5 minuter bakom gick Mats Carlberg och Erik Svensson loss från övriga klungan, och gjorde upp i en spurtduell som slutade med målfoto. Svensson två tiondelar före. Efteråt var Carlberg ödmjuk: ”Bobs prestation var i högsta Sverigeklass. Han verkar helt rå! Avståndet på cirka fyra minuter är helt normalt på 10 kilometer även på vintern. Löparbanorna är tyngre än snö, och det blir stora tidsavstånd då. Det är skillnad mellan vältränade åkare och supertränad elit.”
Bob själv, på sms till Konditionsbloggen: ”Rå vet jag väl inte, men formen är helt okej. Har inga planer på att åka rullskids-SM än i alla fall.” Men där kanske han borde tänka om …
Olivia Hansson, som vann de tre första deltävlingarna i touren, kom inte till start på onsdagen. Det gjorde ingen annan kvinna heller.
Högmod går före fall. Mats Carlberg (i täten) drog i 600 meter innan Bob Impola (tvåa, i vit tröja) tog över och varvade hela fältet när fjärde deltävlingen i Moto eagle tour avgjordes. Foto: Privat
Maria Eriksson, 39, och Jonas Rosengren, 42. Där har ni rutinerade vinnarna när femkilometersloppet Rallarrundan i Hallsberg firade elva år (det tredje i orienteringsklubben OK Tisarens regi). Loppet ingår inte i långloppscupen, och någon officiell resultatlista tillhandahålls inte, men NA:s pigge utsände Åsa Eriksson var beredd med stoppuret och noterade 16.58 på Rosengren och 20.18 på Eriksson i ett lopp som klämt mellan Stockholm marathon och långloppscupsdeltävlingen Fjugestaloppet på onsdag inte lockade de största namnen i löparlänet (men Rosengren har ju varit trea på Finnkampen på 90-talet, sprungit ett par veteranmästerskap inomhus och kutat maran under 2.40 efter fyllda 40, så han ska alltid räknas). Rosengren gick en hård match mot 25 år yngre Stocksäterlöparen Abdi Farah, 17. ”En vinst långt ner i Hallsberg. Rallarrundan 5 km på 16.58 efter en spurt mot en junior som stretade emot rätt bra… Det blev nog en sekund eller två tillslut men det krävdes under 3.15 på sista kilometern”, twittrar Rosengren.
Jonas Rosengren knäckte Abdi Farah på upploppet. Foto: Åsa ErikssonRose-Marie Enmalm kramar om och gratulerar klubbkompisen Maria Eriksson till segern i Rallarrundan. Foto: Åsa Eriksson
I morgondagens NA, papperstidningen, har jag en tråkig nyhet om Emilia Fahlin, som fått tillbaka sin bihåleproblematik och nu kämpar för att rädda karriären. Ni får köpa tidningen för att läsa mer, men senare i veckan (redan i morgon?) blir det lite bonusläsning här på bloggen om Emilia som trots sjukdomen laddar för en spännande USA-tripp i helgen.
Stockholm marathon, var det, ja. Om Mikaela Kemppi och Erik Anfält kan ni läsa här, och jag har rejäla snack med båda i morgondagens papperstidning. Plus en intervju med NA-bloggaren Anna Levin, som hade en tung dag men gjorde en stark prestation som tog sig i mål i ovädret. ”Fruktansvärt, jag tar hellre en normalförlossning än det här”, sa Anna efteråt men öppnade för att det eventuellt ändå blir en ny mara nästa år.
Kopparbergs längdskidsstjärna Bob Impola, som vann både Västgötaloppet och Wadköpingsloppet i vintras, visade att han pallar långlopp även utan skidor på fötterna. 2.43.11 är en urstark maratondebut och gav en 72:a-plats efter ett väldisponerat lopp med halvmaratontiderna 1.21.14/1.21.57 där han klättrade från 116:e plats halvvägs.
Starts Sören Forsberg förtjänar också ett omnämnande. Den 51-årige örebroaren gjorde sitt 17:e Stockholm marathon – och slog till med sin bästa tid. 2.48.12 gav honom en femteplats i H50-klassen – och bakom en italienare, en britt och en polack var han näst bäste svenske 50-plussare.
Mer läsning om maran i söndagens papperstidning, alltså. Där kan ni också läsaen intervju med Tim Sundström, om hur han slog Andreas Hugossons över 20 år gamla distriktsrekord på 1 500 meter och löpte in på 3.47,18 vid en tävling i Manchester. Resultatet är fortsättningen på en enorm utvecklingskurva. Inför förra säsongen hade Sundström som bäst sprungit 3.56,40, och det redan som 18-årig juniorlandslagsman, 2008. Förra året lämnade han Örebro och flyttade till Stockholm, där han tränar med Tureberg FK, och då har allt plötsligt lossnat. En kul detalj i sammanhanget är att det är Tims mamma, Ann Sundström, som alltjämt har damernas distriksrekord på 1 500 meter (4.21,34, noterat i Göteborg den 7 augusti 1977). Farten i generna.
Men det hände ju fler saker i konditionssvängen under lördagen: ** Örebrocyklisten Emilia Fahlins Wiggle-Honda-team följde upp fredagens seger med en ny pallplats i franska Grand Prix de Plumelec-Morbihan, ett lopp på nivån precis under världscupen. Den här gången var det regerande japanska tempo- och linjemästaren Mayuko Hagiwara som kom med i en utbrytning osm höll hela vägen, men fick ge sig i spurten mot Sheyla Gutierrez och Sandrine Bideau. Av bilderna att döma slet Fahlin hårt åt laget innan hon, tillsammans med spurtstjärnan Chloe Hosking, klev av det tuffa tiomilaloppet där en och samma branta backe på 120 höjdmeter skulle forceras tio gånger (med mål på toppen sista varvet). Nu flyger Fahlin och resten av det brittiska stallets världscuplag till USA för nästa helgs världscupdeltävling i Philadelphia. ** Garphyttans mountainbikeorienterareMarcus Jansson fick en biljett till sommarens EM, som avgörs i portugisiska Idanaha-a-Nova 8–14 juni, så sent som i torsdags. I dag visade han förbundskaptenerna att det var helt rätt genom att köra hem sin andra raka seger i den svenska mountainbikeorienteringscupen. Jansson var över fyra minuter före tvåan Anders Frisk, Attunda, och över 16 minuter (!) före trean Per Vestling, Kåre, över en långdistans som mätte drygt två mil fågelvägen och och där alla utom Jansson och Frisk hade att göra en bra bit över två timmar. Jansson drygade därmed ut sin totalledning i cupen inför söndagens medeldistans. ** Karlsundsskidåkaren Patrik Karlsson har fått upp ångan efter fjärdeplatsen i Stockholms brantaste förra helgen och kutar det här veckoslutet ett gäng lopp i Falun under samlingsnamnet Scandinavian outdoor games. På fredagen vann han kuperade halvmaran Urban trial run på 1.27.26, 1.17 före gamle VM-sprintern Petter Myhlback (som är från Dalarna men tävlat för Karlslund) och 5.07 före trean Daniel Bodare. I dag tror jag att han kutade Killer hill (Mördarbacken rätt upp!), men någon resultatlista har ännu inte dykt in.
I går, söndag, sprang Josefin Gerdevåg kontrollerat hem 800 meter (på 2.23,94, segermarginalen 2,20) och 1 500 meter (på 4.55,15, segermarginalen 7.83) när KFUM Örebros damer vann division 1 Svealand i friidrottens lag-SM och därmed säkrade en plats i lag-SM-kvalet nästa år. På måndagen slog hon till med ännu en seger – i The Run, ett tio kilometer långt terränglopp som bland annat går rakt uppför den svarta slalombacken på Kvarntorpshögen. ”Seger i The Run! Väldigt trevlig tävling, fler borde ta sig till kvarntorpshögen nästa år”, twittreade Gerdevåg efteråt.
Minst lika imponerande som Gerdevågs prestation var Rose-Marie Enmalms. IF Start-löparen från Kumla fyllde 60 år i höstas och var därmed klart äldst i hela startfältet – men det hindrade henne inte från att ta tredjeplatsen bakom Gerdevåg och Antje Torstensson (som var tvåa på 3 000 meter med 11.16,13 i den där klubbmatchen i går).
Gerdevågs segertid 39.38 är ruggig med tanke på den snortuffa backen, och hade räckt till en fjärdeplats i herrklassen. Där saknades alla de större namnen (som fjolårssegraren Filip Dahlgren, som kutade så bra i Umeå i helgen), men Mattias Nätterlund gjorde en bra tid när han vann på 36.45.
Från KFUM:s klubbmatch ska man också notera att Erika Bergentz, dubbel veteran-EM-medaljör inomhus i vintras, gjorde karriärens första hinderlopp och vann direkt, på 5.21,53 över den udda distansen 1 500 meter.
Nästa tävling i långloppscupen är Fjugestaloppet nästa onsdag. Fram tills dess kan ni läsa här om det väldigt väntade beskedet att Tisarens supertalang Andrea Svensson nu även officiellt är klar för sommarens junior-VM i orientering.
Pallen: Tvåan Antje Torstensson, vinnaren Josefin Gerdevåg och trean Rose-Marie Enmalm. Foto: Alexander LindheJosefin Gerdevåg korsar mållinjen som överlägsen segrare. Foto: Alexander LindhePallen: Tvåan Johan Ingjald, vinnaren Mattias Nätterlund och trean Dan Bäck. Foto: Alexander Lindhe
Resultat, The Run, 10 kilometer, damer: 1) Josefin Gerdevåg, KFUM Örebro, 39.38, 2) Antje Torstensson, +4.28, 3) Rose-Marie Enmalm, IF Start, +10.21, 4) Hanna Fridhamre, IFK Nora, +11.51, 5) Hanna Henriksen, Östansjö, +12.16. Långloppscupen efter 7 av 26 individuella deltävlingar: 1) Mikaela Kemppi, Örebro AIK, 23 poäng, 2) Gerdevåg, 17, 3) Gabriella Eliasson, IF Start, 14, 4) Tiina Hänninen, do, 11, 5) Erika Bergentz, KFUM Örebro, 8. Herrar: 1) Mattias Nätterlund, Örebro AIK, 36.45, 2) Johan Ingjald, IF Start, +1.53, 3) Dan Bäck, Kumla SF, +2.18, 4) Per Arvidsson, IF Start, +3.07, 5) Dag Sandblom, Örebro AIK, +5.40. Långloppscupen efter 7 av 26 individuella deltävlingar: 1) Haben Kidane, Hällefors LK, 28 poäng, 2) Peter Wiker, do, 16, 3) Nätterlund, 15, 4) Per Sjögren, KFUM Örebro, 11, 5) Ulf Hallmén, Hagaby Goif, Fredrik Rådström, Hällefors LK, Simon Sveder, do, alla 9. 5 kilometer, damer: 1) Emma Axelsson, 21.40, 2) Malin Johansson, +0.10, 3) Malin-Charlotta Rudin, +3.38. Herrar: 1) Jonathan Karlsson, Svennevad, 18.48, 2) Thiraphat Jörgensen, +1.01, 3) Johannes Äng, Hagaby Goif, +2.05.
Vi kör en kort lördagssummering eftersom det om några minuter är dags för årets tv-höjdpunkt näst Vasaloppet; Eurovision song contest.
I orienteringen i Umeå slog Filip Dahlgren till igen och låg faktiskt tvåa efter 25 av 36 (för ledaren) minuter, men tappade lite tempo (eller riktning?) på andra halvan och blev fyra. Regborn var sexa till elfte kontrollen men gjorde sedan en större bom och tappade 15 placeringar på ett bräde. Räddade upp och var 19:e i mål, 5.19 efter segrande Gustav Bergman, 3.13 bakom Dahlgren. Forsgren åtta, 3.39 bakom Helena Jansson efter ett till synes odramatiskt lopp.
Dahlgrens placering gör att han klättra till fjärde plats i elitseriesammandraget inför söndagens avslutande jaktstart, där han bara har 24 sekunder upp till pallen över en långdistans. Och långdistans är som ni vet något som Filip Dahlgren gillar.
Andrea Svensson gjorde för övrigt precis som jag sa (och min uträkning stämde), så Tisartalangen startar i delad ledning i äldre juniorklassen i morgon. Spännande!
I Eskilstuna åkte KFUM Örebros herrar ur näst högsta divisionen (som kallas för lag-SM-kval) i lag-SM i friidrott och får nästa år börja om i division 1 Svealand. Om man jämför de olika grengrupperna – sprint och häck (åtta poäng på fem grenar), hopp (18 poäng på fyra grenar), kast (elva poäng på fyra grenar) och medel-, långdistans och häck (åtta poäng på fyra grenar) – så ser man att det var på både kort och lång löpning det brast för KFUM. Inte så konstigt på de längre sträckorna där KFUM ställde upp med det överlägset yngsta laget, med fyra löpare födda 1996 (William Fransson), 1997 (Abshir Aweys), 1998 (William Wickholm) och 1999 (Jack Karlsson). Hade klubben verkligen gått in för tävlingen hade det naturligtvis funnits snabbare, äldre löpare att kasta in, men det är fräckt att ge framtiden chansen!
Själv var jag i Stockholm och sprang hufvudstadens brantaste lopp. Och blev slagen av en bergsget och en lokal skidmatador som gjorde comeback. Och 59 stycken till, förstås. Men mer om det i morgon!
I kväll drog Vårruset vidare till Karlstad. Ex-karlskogingen Linda Take, 41, som kutat orientering för både Tisaren, Djerf och landslaget, tog sin första seger i tävlingen på 17.54 – men det mest spektakulära var ändå att Lova Perman, som fyllde tolv år för mindre än en månad sedan, blev tvåa på 18.20. Snacka om grym prestation.
– Lova tränar tillsammans med min dotter Rebecka. Hon är ruskigt snabb. Hon springer ifrån alla i sin åldersklass i löpning och i orientering har konkurrenterna inte en chans när Lova hittar kontrollerna, berättar Take för nwt.se.
Perman själv? Tja, för en talang av den kalibern är det förstås enkelt att sätta mål:
– Min dröm är att bli världsmästare någon gång. Take nästa uppdrag blir 5 000 meter på lag-SM-kvalet i Eskilstuna på lördag, där Karlstadsklubben Göta gör upp med Gefle, Hammarby, Täby, Upsala och Västerås om en finalplats. KFUM Örebros damer tävlar också i Eskilstuna, men i divisionen under, division 1 Svealand, på söndagen, och möter Falun, Huddinge, Tumba, Hellas och Lidingös B-lag i kamp om en plats i nästa års SM-kval. På herrsidan är det däremot lördag som gäller för KFUM, som ställs mot Huddinge, Göta, Umeå, Upsala och Västerås i kampen om finalplatsen. När laguppställningarna nu blivit officiella står det klart att Örebro kommer matcha unga gardet på medel- och långdistans: Abshir Aweys, 20, på 800, Jack Karlsson, 15, på 1 500 och William Fransson, 18, på 5 000 meter. 3 000 meter hinder är fortfarande obesatt. Damernas laguppställning offentliggörs under fredagen.
Konditionsbloggen 