Etikett: OS

Regborn och Gustafsson genrepar inför SM, Röjler på plats i Peking och Wengelin fick seger efter diskningar

februari 3rd, 2022

På fredagskvällen den 25 februari inleds årets inomhus-SM i friidrott i Växjö, och då kommer 3 000-metersloppet att avgöras. Just den kvällen är 3 000 meter ett av huvudnumren – och även om ingen av dem är officiellt anmälda ännu kommer Martin Regborn (SM-femma 2016, 13:e i fjol, tidigare distriktsrekordhållare på distansen) och Jonatan Gustafsson (SM-sexa i fjol, rekordhållare i det insomnade Närkedistriktet med 8.09,56) att finnas med på startlinjen då. Men redan i morgon, fredag, gör de båda snabblöpande orienteraren sina genrep inför SM i Mondo indoor games i Uppsala. De båda sticker ut som de två snabbaste löparna i startlistan, men har å andra sidan inte toppat sig inför tävlingen (sprang till exempel 200-metersintervaller i tisdags följt av Ullmax vinterserie i onsdags). Men fart lär det bli oavsett. I tävlingen i Uppsala springer för övrigt Lucas Asplund 1 500 meter i P17-klassen

Johan Röjler är nu på plats i Peking. I går kom första bilderna på tränaren från Örebro och hans adept Nils van der Poel, och i dag höll de en pressträff som bland annat TT var på plats och rapporterade från. Röjler berättar där om de första träningarna på plats i Peking, och den enda som nu återstår inför söndagens 5 000-meterstävling:
– Den sista superskärpan finns inte där än, men det sker mycket varje dag. Den kommer vara där på söndag, säger Röjler till TT.
– Sedan är det bara en tävlingsförberedelse på lördag på isbanan igen, då handlar det om att försöka känna igen den rätta farten inför 5 000-meters loppet.
5 000-meterstävlingen inleds 9.30, svensk tid, på söndag och pågår i knappt två timmar (den är inte lottad än, men Nils kommer gå i något av de tre sista paren). 10 000 meter körs 9.00 nästa fredag (där går Nils i något av de två sista paren).

Efter ett antal diskningar, som gjorde att poängen vid de olika spurtpriserna kastades om, visade det sig att örebroaren och svenska mountainbikemästaren Matthias Wengelin trots allt stod som vinnare i måndagens tävling och därmed tog sin första seger någonsin i Sverigecupen i e-cykling (Zwift). Wengelin var ju först i mål efter en långspurt, men såg ut att ha missat segern eftersom det handlade om ett poänglopp – Henrik Öijer hade samlat ihop fyra poäng mer. Men efter omräkning landade de båda på samma poäng – 193–193 mot tidigare 192–188 – och Wengelin tilldelades därmed segern i tävlingen eftersom han var före i mål. I sammandraget klättrade Wengelin därmed till nionde plats (Öijer leder ändå, men med något mindre marginal till tvåan Daniel Pinto inför finalen på måndag). Almbys Johan ”Limpan” Lindbom kom inte till start och tappade därmed till 15:e plats i sammandraget.
Äntligen är semestern över – nu drar vi igång bloggen igen (med en kort recap)

juli 21st, 2021

Efter en månad då jag haft semester och sprungit lite i Arvika, Kramfors, Bålsta, Nikkaloukta, Norrköping och Värnamo (och lite hemma i Porla) är jag nu tillbaka på jobbet igen. Jag orkar naturligtvis inte skriva mig igenom allt som hänt medan jag varit borta, men vi ska ta några ord om det största som passerat revy innan bloggen återgår till det normala från och med i morgon:
** Emilia Fahlin har valt att kasta in handduken till OS. Något som, åtminstone för mig, kom som en chock förra veckan. Den officiella orsaken är att hon känner sig ur form. Jag har sökt Emilia i dag, och vi får se när hon kan/orkar utveckla vad det handlar om.
– Jag har inte haft den uppladdning jag ville inför spelen med sjukdomar, krascher och operationer de senaste åren. Jag har drömt om en OS-medalj. Jag vill inte åka till Tokyo på semester. Jag ville vara i mitt livs form och prestera – inte åka dit för att titta på naturen, sa hon i det pressmeddelande SOK släppte förra vecka.
Fahlin har ju tidigare deltagit i två OS, men det här skulle bli det första där hon skulle få chans att köra för eget resultat i linjeloppet, och på papperet (om hon varit i form, alltså) fanns absolut en liten möjlighet till medalj. Det återstår att se när hon väljer att göra comeback, senaste tävlingen (den enda under min semester) var världstourens La Course i Frankrike den 26 juni, där hon var hjälpryttare åt danska lagkompisen Cecilia Uttrup Ludwig.
** Jonatan Gustafsson slutade på 14:e plats i U23-EM och Wilhelm Bergentz blev 18:e i U20-EM, båda i Tallinn och båda på 5 000 meter. Gustafsson var över minuten från sitt nysatta distriktsrekord (15.12,72 mot 14.08,04) i ett taktiskt lopp där distriktsrekordet hade räckt till en fjärdeplats medan Bergentz var 22 sekunder från sitt nysatta distriktsrekord i P19-klassen (14.58,56 mot 14.36,90) i ett lika taktiskt och ännu tätare lopp där 14.32 räckte för guld.
** Nyblivna örebroaren Jerker Lysell slutade på 18:e plats i sprinten i orienterings-VM, 1.04 från guld och 51 sekunder från medalj. Någon plats i svenska sprintstafettlaget blev det ändå inte, och hans VM tog därmed slut där. Den internationella säsongen fortsätter med världscuptävlingarna i Idre 12–15 augusti, och då kommer Martin Regborn göra comeback efter sin stressfraktur. Även Tisarens Andrea Svensson är uttagen, och får därmed (om jag inte missminner mig) göra världscupdebut (hon har tidigare tillhört landslaget men inte fått chansen att springa i blågult på seniornivå, som jag minns det; men hon tog ju JVM-guld 2015) efter att ha tagit en seger och en andraplats i världscuptesterna på skidorten. Lilian Forsgren är reserv i truppen.
** Ex-örebroaren Linus Rosdal slutade fyra i SM på tio kilometer landsväg (på 29.38), bara 13 sekunder från guldet och tio från medalj, på Anderstorp. Louise Wiker blev 13:e (36.25, knappt två minuter från medalj), Erica Lech 17:e (36.58), Fanny Schulstad 21:a (37.07) och Liduina van Sitteren 26:a (37.41). Wiker (brons i K40), Maria Nagle (tidigaer Eriksson, silver i K45 på 43.09), Marie Dasler (silver i K50 på 41.38), Liljana Persson (silver i K65 på 1.05.16) och Bo Persson (silver i M70 på 47.54) tog veteran-SM-medaljer. Noha Olsson vann DM på 5 000 meter, tillika första deltävlingen i långloppscupen, på 15.19,64, sju sekunder före träningskompisen Axel Sandberg och ytterligare fyra före Starts Per Arvidsson som tog kommandot i cupen när han följde upp med överlägsen seger i Semesterhalvmaran (på 1.12.49 – Erik Anfält var tvåa i sin comeback efter en hel del skadestrul senaste året, på 1.14.49). Dasler leder damernas cup tack vare en tredjeplats på DM och en fjärdeplats på halvmaran som vanns av Schulstad på 1.22.34. Nagle (42.20) och Joel Björkenbeck (35.45) vann motionstävlingen Sommarmilen som avgjordes samtidigt. van Sitteren inledde en ny (?) DM-svit med guldet på 5 000 meter, 23 sekunder före Vretstorps Ewa Pettersson och ytterligare 31 före Dasler (18.12,61/18.33,54/19.04,82).
** Jonathan Ahlsson tog, som förstaårssenior, ett sensationellt SM-guld i landsvägscyklingens kortdistansdisciplin efter att ha kommit loss tillsammans med Jacob Eriksson och besegrat honom i spurten. I förra veckan följde han upp med en fjärdeplats i etapploppet U6 cycle tour.
** Axel Lindh fick, efter vårens covid-bakslag, äntligen göra sin debut i senior-världscupen i mountainbike i Frankrike, men hade en tuff dag från sin svåra startposition och slutade på 71:a plats, avplockad med två varv kvar.
** Siri Englund slutade trea i det första, historiska riksmästerskapet i hinderbanelöpning (OCR), där ex-örebroarna Martin Bäckström och Sara Forsström tog hand om gulden, och följde dagarna därpå upp med SM-guld i både hinderbana (den som ingår i militär femkamp) och i just militär femkamp.
** Det blir ett triathlon i länet i år, trots allt. Efter de inställda tävlingarna i Nora och Viker står det klart att Vretstorps triathlon återuppstår, i augusti. Det har föreningen i varje fall hintat om på sin instagramsida. På en helt annan nivå, men i samma sport, vann Örebro AIK:s Sara Jakobsson ironmantävlingen Laponia triathlon på nya banrekordet 11.12.54 (simning på 1.11.14, cykel på 5.34.32 och löpning på 4.21.17), viket gav en segermarginal på 25 minuter.
Fahlin fick beskedet när hon spurtat i mål som åtta – klar för sitt tredje raka OS (som tionde svenska landsvägscyklist någonsin, bara Lafis har fler)

april 14th, 2021

Det dröjde till efter målgång (i gårdagens blogginlägg tippade jag ju på strax före start) i Brabantse pijl i dag innan Emilia Fahlin fick glädjebeskedet: Hon är klar för sitt tredje raka OS och kommer få köra tävlingen i Tokyo den 25 juli, på en bana hon var på plats och testade redan i slutet av 2019 och som ser ut att passa henne mycket bra. Däremot har SOK tackat nej till platsen i damernas tempolopp, som Lisa Nordén körde hem till Sverige. Kravet för att få köra tempoloppet, som går tre dagar senare, är att man startat linjeloppet, där Sverige bara kvalat till sig en plats. Fahlin, som i början av karriären var något av en tempospecialist och körde tempoloppet i London 2012 (och som tagit dubbla topp tio-placeringar på VM i disciplinen), var därmed den enda som hade möjlighet att få platsen. Läser jag reglerna rätt kommer den återlämnade tempoplatsen nu att tillfalla Kuba.
Fahlin blir den tionde svenska landsvägscyklisten genom alla tider, och den tredje kvinnan efter Susanne Ljungskog och Emma Johansson, att delta i tre OS. Av de tio är Michael Lafis den ende som kommit tillbaka för ett fjärde OS. Sju av de åtta andra har gjort sina tre OS inom åtta år, medan Fahlin på grund av pandemin får sina utspridda över nio år (Lafis hade sina fyra OS över tolv år, Ragnar Malm sina tre över tolv år eftersom första världskriget kom emellan). Bland svenskarna som 107 svenskarna som tävlat på cykel i OS (då är även velodrom och mountainbike inkluderat) märks Örebrocyklisterna Anders Adamsson, Marianne Berglund och Kjell Nilsson samt IFK Örebros Josef Landberg (som blev påkörd redan på väg ut ur Stockholm när det var tempolopp runt Mälaren 1912).
I Fahlins två första OS var hon hjälpryttare åt Emma Johansson med en sjätteplats (2012) och ett silver (2016) som resultat. 2012 körde hon också tempoloppet och blev 17:e (de individuella placeringarna i linjeloppen var 19:e respektive 27:e). I år kör hon bara för sig själv.
Hur det gick för Fahlin i Brabantse pijl? Jo, hon var aktiv i klungan, men kom inte med i den avgörande utbrytningen. Ruth Wilder, Demi Vollering, Elisa Balsamo, Leah Thomas, Joscelin Lowden och Juliette Labous kom uppför backen mot mållinjen med ett 22-kilometersvarv kvar, och därmed var de flesta av de stora lagen representerade där framme (SD Worx, Trek-Segafredo, Drops, Movistar, DSM), så Fahlin och FDJ fick ingen hjälp att köra ikapp. Fahlin försökte av egen kraft brygga över till utbrytningen, som i det läget hade ett 50-tal sekunder, men det gick inte. I stället fick hon ladda om för en spurt, där hon slog alla utom en av de 44 konkurrenterna i klungan (Ashleigh Moolman var starkast i spurten).
Längst fram sträckte Vollering högerarmen i luften och jublade över segern, men målfotot visade att Wilder var fyra tusendelar före.
Kollega Olle Mellström pratade med Fahlin om loppet och OS-uttagningen för en text som går att läsa här.
Fahlin tävlar redan på söndag igen, i Amstel gold race. Sedan avslutar hon våren med La Flèche Wallonne, Vallonska pilen, på onsdag.
Fahlin får vänta på OS-biljetten – åtminstone till den 14 april (men hon kan få chansen att köra Paris–Roubaix i höst)

mars 24th, 2021

I dag presenterade Sveriges olympiska kommitté nya uttagningar till sommarens OS i Tokyo (som väl av allt att döma nu verkligen verkar bli av, om än utan publik från utlandet). Det fanns förstås vissa förhoppningar om att Emilia Fahlin skulle få sitt besked nu, efter söndagens niondeplats i världstourtävlingen Trofeo Alfredo Binda, men SOK fortsätter att hålla henne på halster och verkar strikt vilja se en topp åtta-placering för att ge henne den där biljetten (i söndags var det några decimeter ifrån).
De båda handbollslandslaget, sju friidrottare och brottaren Sofia Mattsson var de lyckliga den här gången, och därmed är 26 individuella idrottare, en seglarduo och sju lag klara för de sedan förra sommaren uppskjutna tävlingarna i Japan. Den enda från länet som hittills blivit uttagen är Anna Bernholm, en judoka som kommer från Molkom och bor i Stockholsområdet men som sedan gymnasietiden representerar Frövi.
– Vi börjar få en stor och slagkraftig trupp, säger Peter Reinebo, truppchef för Sverige under OS i Tokyo, i ett pressmeddelande där det också meddelas att nästa uttagning kommer att ske onsdagen den 14 april, då det är exakt 100 dagar kvar till invigningen av spelen.
Jag kan för min del inte se ett scenario, annat än om hon blir skadad, där Fahlin i slutändan inte får en plats i truppen. Hon har trots allt klarat de hårda, svenska kriterierna fem år i rad (och nu redan tidigt på säsongen varit en placering ifrån att göra det en sjätte gång), och även om hon inte skulle nå topp åtta på världstouren i vår så tror jag SOK kommer låta sig blidkas till slut. Vad det handlar om – som jag tolkar det, högst subjektivt – är istället att de ger henne lite mer tid att prestera ett topp åtta-resultat innan de faller till föga och hänvisar till att hon hur som helst har en jättemöjlighet att bli topp åtta just på OS, med tanke på kapacitet och bana.
Innan den 14 april ska Fahlin först och främst köra Gent–Wevelgem på söndag och Flander runt söndagen därpå. Den första, historiska damupplagan av Paris–Roubaix, som skulle ha körts den 11 april, hade Fahlin däremot valt att stå över, av kalenderskäl (och kanske lite beroende på att högerhanden, som hon bröt i fjol, måhända inte redan nu skulle tolerera våldet från de ojämna gatstensvägarna). I dag blev den tävlingen coronauppskjuten. Precis som i fjol kommer arrangörerna att försöka hitta ett nytt datum på hösten, men 2020 blev det till slut ändå helt inställt. En oktoberupplaga i år skulle kunna innebär att Fahlin trots allt får chansen att köra tävlingen som på herrsidan är en av de allra mest klassiska endagarstävlingarna.
Besked om uppskjutet OS – och Örebro parkrun stoppas april ut (men Rusakulan vertikal och Lanna night trail blir av)

mars 24th, 2020

Jag han inte mycket mer än publicera gårdagens blogginlägg innan det stod klart att OS var uppskjutet till 2021. Jag pratade lite med Emilia Fahlin om hennes tankar kring det i dag, och en artikel om det publiceras på na.se i morgon förmiddag. Hennes nästa tävlingar, som ännu inte officiellt ställts in, just nu är La Classique Morbihan och GP de Plumelec i Frankrike den 15–16 maj. Men Fahlin själv trodde att säsongen i allra bästa fall skulle kunna återstarta i slutet av juni (kanske med SM i Lindvallen, min spekulation).

Ett par av de lokala löpartävlingarna har lämnat grönt ljus senaste dagarna: Örebro AIK halvmarathon skrev jag om häromdagen, och nu har även den därefter följande tävlingen i långloppscupen – Rusakulan vertikal – lämnat klartecken för att köra om inte regeringen eller Folkhälsomyndigheten kommer med nya restriktioner. ”I dagsläget ser vi inte någon stor smittspridningsrisk med att genomföra tävlingen”, skriver arrangörerna på sin hemsida, och fortsätter: ”Däremot har vi satt en maxgräns vid 200 deltagare per deltävling. Vi kommer att vidta åtgärder för att minimera risken för smittspridning under vårt evenemang.” Rusakulan vertikal består ju i år av två ben: Dels Rusakulan vertikal tour med tävlingar måndag-onsdag-fredag precis som de tre senaste åren, dels onsdagsdeltävlingen som är utökad i längd och ingår i långloppscupen.
Även Lanna night trail ämnar genomföra sin tävling. ”Eventuellt kan vi göra om startgrupperna för att minska antalet personer i startfållan. Max antal deltagare är satt till 100”, skriver arrangörerna på facebook. Munkastigen trailrun kommer ta sitt beslut i början av april, skriver arrangörerna på hemsidan. Samma sak gäller Örebro crazy trailrun, som sedan tidigare meddelat ett reservdatum den 4 oktober som kan komma att användas.
Däremot har Örebro parkrun (eller ja, alla parkrun i hela världen) nu meddelat att alla tävlingar är inställda april ut (alltså lördagarna 4, 11, 18 och 25 april – sedan tidigare var tävlingarna 14, 21 och 28 mars inställda).
Tävlingskalendern för löparlänet i april, just nu:
4 april: Startmilen (långloppscupen). Inställt.
4 april: Örebro parkrun. Inställt.
4 april: Lanna night trail. Kör med max 100 deltagare.
11 april: Örebro parkrun. Inställt.
15 april: Örebro AIK halvmarathon (långloppscupen). Kör med max 200 deltagare, halvmaratonklassen prioriteras (milklassen stryks eventuellt).
18 april: Örebro parkrun. Inställt.
20 april: Rusakulan vertikal tour, deltävling ett. Kör med max 200 deltagare.
22 april: Rusakulan vertikal tour, deltävling två (långloppscupen). Kör med max 200 deltagare.
24 april: Rusakulan vertikal tour, deltävling tre. Kör med max 200 deltagare.
25 april: Kumla stadslopp (långloppscupen). Inställt.
25 april: Munkastigen trailrun. Beslut i början av mars.
25 april: Örebro parkrun. Inställt.
26 april:Örebro crazy trailrun. Beslut 29 mars (reservdatum är 4 oktober).
27 april: Karlslundsvarvet. Inte sett något beslut.
Fahlins lagkompisar får inte chansen i OS (om det inte skjuts upp) – och internationella förbundet fryser rankningen

mars 23rd, 2020

Allt mer talar för att OS i sommar kommer att bli uppskjutet (på grund av coronapandemin, förstås), allra minst till senhösten och troligast till nästa sommar. Bara senaste dagarna har Kanada och Polen sagt att de ska bojkotta spelen om de hålls på de planerade datumen i juli och augusti, Australien har sagt att de under rådande omständigheter inte kan sätta ihop en OS-trupp (vilket väl i praktiken är en bojkott) och Internationella friidrottsförbundet uppmanar Internationella olympiska kommittén att fatta beslut om en uppskjutning – trots att IOK själva så sent som förra veckan hade möte och kom fram till att det var alltför tidigt att ge sådana besked.
Man kan förstås undra hur Svenska olympiska kommittén skulle agera med sina uttagningar och sina strikta topp åtta-krav om det verkligen blev ett OS i sommar, men jag är relativt säker på att de i sådana fall skulle ge Emilia Fahlin en biljett med hänvisning till fjolårsresultaten. Tuffare då för hennes två australiska lagkompisar Brodie Chapman och Shara GIllow, som är rankade på tredje respektive åttonde plats av de australiska landsvägscyklisterna och ett vanligt år hade haft alla möjligheter att slå sig in på någon av landets fyra platser (Sverige har ju bara en …) i linjeloppet men i det här läget alltså skulle tvingas följa spelen på tv på grund av nationens bojkott.
SOK gick ut på sin hemsida i dag, och är långtifrån lika hårda som Kanada, Polen och Australien.
– Vi följer IOK:s utvärdering av situationen och arbetet med att utreda olika scenarier, som nationell olympisk kommitté är vi en del av det arbetet. Vi är säkra på att IOK tillsammans med experterna kommer att komma fram till bästa möjliga lösning för när OS i Tokyo kan genomföras, säger säger SOK:s ordförande Mats Årjes.
– Vi planerar tills vidare för att OS kan avgöras i Tokyo med invigning den 24 juli, men förbereder oss nu för flera olika scenarier, säger SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo.
Ytterligare en cykeltävling på den näst högsta internationella nivån har nu ställts in, luxemburgska tredagarstävlingen Festival Elsy Jacobs där Fahlin i fjol blev femma i sammandraget, trea i poängtävlingen och tvåa på den avslutande etappen.
Internationella cykelförbundet UCI har också gått ut och dragit in alla sanktioner för tävlingar mellan den 15 mars och tills vidare, minst till den 3 april, vilket innebär att inga världsrankningspoäng kommer att delas ut under den här perioden och att världsrankningen kommer att vara fryst så som den såg ut den 14 mars. Det innebär att Nederländerna har tre cyklister i topp (och fem på topp sju) med Lorena Wiebes som världsetta på obestämd framtid. Fahlin, som var 14:e på rankningen förra våren men tappade många poäng när hon var borta på grund av huvudskadan, är 62:a tills vidare.
Skinnarloppet ströks ur långloppscupen – Olivia Hansson klar segrare

februari 12th, 2018

Det var en nyhet jag givetvis borde ha haft koll på redan i går kväll, men som jag missat helt. Skinnarloppet ströks i förra veckan ur långloppscupen (oklart varför, men det verkar vara permanent även inför kommande år eftersom cuparrangörerna skriver att Skinnarloppet ”utgår denna vinter och ersätts från och med nästa vinter av ett nytt arrangemang”), vilket innebär att söndagens deltävling Västgötaloppet plötsligt blev final. Det innebar också, när Emilia Lindstedt istället valde att köra Kristinaloppet, att en 15:e-plats skulle räcka för att Karlslunds Olivia Hansson skulle kamma hem totalsegern. Och, som ni säkert läste i gårdagens blogg, så blev ju Hansson trea i loppet, vilket gör att hon redan då tog hem hela långloppscupen och de 15 000 kronor i förstapris med en sammanlagd poängsumma på 325, 35 före Lindstedt och ytterligare 81 före trean Sara Karlsson. På herrsidan blev Linus Larsson bästa länsåkare med en sjätteplats (Pontus Nordström vann förstås efter tre raka segrar i Skistart ski maraton, Wadköpingsloppet och Västgötaloppet), och i H60-, D40- respektive H40-klasserna tog Karlslunds Frank Kiereck, Garphyttans Erika Bergentz och Karlslunds Larz Andersson andra- respektive tredjeplatser.
Men även om den 88:e upplagan av Skinnarloppet inte ingår i långloppscupen så kommer Mittmedia att sända tävlingen (bland annat på na.se), länk kommer senare under veckan.

Så här i OS-tider hoppas jag förresten att ni inte missat de konditionsidrottsrelaterade (och pluslåsta) texter jag gjort till na.se: Om bröderna Impola som redan hunnit valla hem ett guld åt Kalla och om Johan Röjler som kommenterar skridskotävlingarna.
David Anderssons OS-chanser – så små är de

december 20th, 2017

David Andersson, skrinnaren som tävlar för Örebroklubben SK Winner, har ju fixat en svensk OS-kvalplats på 1 500 meter, men fanns inte med när SOK i dag presenterade de senaste nio namnen som tagits ut till mästerskapet i Sydkorea om två månader (det gjorde däremot hans tidigare klubbkompis, i moderklubben Trollhättan, Nils van der Poel) trots att han ju säkrat en OS-plats åt Sverige. Eftersom Andersson tidigare gjort ett OS anses han nämligen som 23-åring inte längre kunna åka med för att ”se och lära” utan måste ha ”topp åtta-potential” för att bli uttagen, och det värderas Andersson inte ha eftersom han som bäst varit 32:a (två gånger, på 1 000 meter) i världscupen i vinter.
Jag pratade med förbundskapten Mattias Hadders om det här, och om Anderssons säsongsinledning i stort, i en artikel som går att läsa här (pluslåst), men i korthet kan man säga att Andersson nu måste överträffa sig själv vid EM i Kolomna för att SOK ska ge honom platsen (annars går den vidare till Tyskland, som har första tjing). Andersson kommer att träna hårt under jul- och nyårshelgerna för att komma i bästa form till allround-EM, som avgörs i Kolomna strax sydöst om Moskva 5–7 februari – på samma is där Andersson 2016 blev tolva på 1 500 meter under distans-VM. Den här gången är det tveksamt om ens en topp åtta-placering räcker för att blidka SOK, eftersom inte alla de bästa européerna kommer åka dit, och resten av världseliten förstås saknas. Och förmodligen kommer de inte bara titta på placering utan också på tider, där Andersson alla gånger måste under sitt personliga rekord på 1 500 meter (1.45,61) och kanske också ned mot det svenska rekordet (Joel Erikssons 1.43,90 från 2009). Det ser riktigt, riktigt tufft ut och OS-chansen är liten – men den finns i varje fall där.
Ännu mindre är chanserna att längdskidåkarna Axel Ekström eller Filip Danielsson skulle ta en OS-plats i det svenska herrlaget som just nu består av Marcus Hellner, Calle Halfvarsson, Teodor Petersson och Daniel Richardsson men som ska kompletteras med ett par distansåkare (och någon sprinter, men det rör ju inte Ekström och Danielsson) till. Men i morgon tas hur som helst den svenska truppen till Tour de ski ut, och dit tycker jag att Danielsson ska ha en bra chans att få en plats (och vägen mot OS går i sådana fall via en kolossal överprestation i Tour de ski).
Wengelin och Lindh lämnar sina Örebroklubbar – och nu är det upp till SOK att besluta om Anderssons OS-plats

december 16th, 2017

Det finns ju inga tävlingar att rapportera om i dag, eftersom Örebro parkrun blev inställt och varken Filip Danielsson eller Axel Ekström valde att köra sprinten i skandinaviska cup-premiären i Finland. Så därför blir det ett par nyheter i korthet, i stället:

** Internationella skridskoförbundet har nu bekräftat den inofficiella listan jag rapporterade om natten mot måndag: Alltså att Örebroskrinnaren David Andersson fixat en plats åt Sverige på 1 500 meter (och en plats som andrareserv som SOK får chansen att utnyttja om ett par av de 18 länderna som delar på de 36 platserna på 1 000 meter tackar nej, och en plats som femtereserv om några av de 17 länderna som delar på de 36 platserna på 500 meter tackar nej). Nu återstår bara att se om Svenska olympiska kommittén tackar ja till platsen och skickar David till Sydkorea (Sverige har också en plats på 5 000 meter som Nils van der Poel åkte hem, samt en plats som sjättereserv på 10 000 meter).

** Såväl Matthias Wengelin som Axel Lindh, de båda VM-meriterade mountainbikecyklisterna som bor i Örebro, byter klubbar inför 2018. Wengelin, som flyttade till Örebro i november 2015, tävlade 2016 för Almby och 2017 för Örebrocyklisterna, men kommer 2018 inte att köra för någon Örebroklubb utan för Stockholmsklubben Länna Sport CK, meddelar han på instagram. Bytet medför också att han byter från Bianchi till Scott. ”Ser fram emot att få köra i samma klubb som bland annat Johan Possman som var en av mina idoler när han tävlade i downhill och Dennis Dertell som var en av mina största konkurrenter under ungdomsåren. Jag kommer även få med mig Jack Kok ut på tävlingar både här hemma i Sverige och internationellt vilket kommer bli jäkligt kul”, skriver Wengelin på instagram. Lindh, som flyttade till Örebro i februari 2016, har ännu inte meddelat vilken klubb han kommer köra för 2018, bara att han lämnar Almby som han tävlat för de två senaste säsongerna. ”. Utan stöd så som erat fungerar det inte att driva en elitsatsning. Ni är jättemycket värda”, skriver han som tack till Almby på instagram.

** Och vill ni läsa mer om att det blir Tiomila i Ånnaboda 2022 så finns det en hel del att läsa på Svenska orienteringsförbundets hemsida.

View this post on Instagram

A post shared by Matthias Wengelin (@m.wengelin)

View this post on Instagram

A post shared by Axel Lindh (@axellindh)
David Andersson slog svenskt rekord på 1 000 meter – och kvalade till OS på 1 500 meter

december 11th, 2017

Snacka om att pricka formen vid precis rätt tillfälle. David Andersson, skrinnaren som tävlar för Örebroklubben SK Winner, visade ju att något stort var på gång redan i fredags, då han slog personligt rekord med över halvsekunden på 500 meter och bara var en hundradel från Eric Zachrissons över tolv år gamla svenska rekord på distansen.
När tävlingen, världscupen på den erkänt extremt snabba gamla OS-ovalen i Salt Lake City, fortsatta på lördagen gjorde Andersson, med 63 hundradelars marginal sitt bästa 1 500-meterslopp på två år – och tiden 1.46,05 räckte till att knipa den 35:e och näst sista OS-kvalplatsen på distansen. Nu ska man inte riktigt ropa hej för det – jag återkommer till det nedan.
Men på söndagskvällen, svensk tid, avslutade Andersson hur som helst tävlingarna i Utah med helgens allra bästa resultat när han sänkte sitt eget över två år gamla svenska rekord på 1 000 meter med hela 38 hundradelar: Från 1.09,44 till 1.09,06. Hygglig leverans i alla tre lopp den här helgen, för att uttrycka det milt …
Men tillbaka till det där med OS-platsen: Andersson 1 500-meterslopp innebär att han nu säkrat en OS-plats åt Sverige, och att Svenska olympiska kommittén (SOK) därför kommer få frågan av Internationella olympiska kommittén (IOK) om de vill utnyttja den. Det ska man inte alls vara säker på att de vill göra. SOK kräver nämligen ofta att idrottarna de tar ut har visat topp åtta-potential inför OS (och det kan Andersson med bästa vilja i världen inte sägas ha gjort, dit upp hade han 2,5 sekunder i helgen), framför allt av idrottare som redan gjort ett OS (och Andersson var ju med i Sotji för fyra år sedan, även om hans mästerskap den gången förstördes av vadskada som gjorde att han inte kunde göra sig själv rättvisa; han slutade 38:a av 40 startande både på 1 000 och 1 500 meter). Någon gång i slutet av december eller början av januari lär SOK komma med ett besked. 1 500-metersloppet i OS avgörs den 13 februari.
Faktum är att det finns en liten möjlighet att Andersson, om han blir uttagen, också får åka 1 000-metersloppet, trots att han inte kvalat in dit. Söndagens svenska rekord gav honom nämligen en plats som första reserv bakom (hade han åkt åtta hundradelar fortare hade han säkrat en plats åt Sverige även där), och tackar något av de 18 länderna som delar på 36 kvalplatserna tackar nej till någon av platserna så kommer SOK vara först att få frågan om de vill skicka en i stället.
Förutom Andersson har Nils van der Poel säkrat en OS-plats åt Sverige på 5 000 meter, och eftersom han inte var med i Sotji lär han ha större chans att få åka till Pyeongchang. Och faktum är ju att SOK skulle kunna ge honom platserna på de distanserna som Andersson kvalat för, om de bara vill.