Jag fick ett tips i början av april om att Emil Danielsson – medeldistanslöparen som sprang 800 och 1 500 meter på friidrotts-VM 2023 och på friidrotts-EM i fjol och som är Sverigefyra genom tiderna på 1 500 meter med 3.34,16 – hade börjat Strava-logga en hel del träningar i Örebro. Jag hann aldrig forska vidare i det, men när han i kväll vann tiokilometersdistansen på Blodomloppet i Örebro förklarade han varför för min kollega Henrik Brändh som var på plats:
– Min flickvän jobbar och bor i Örebro så jag är här en del. Hon flyttade hit i höstas. Sen dess har jag varit här till och från när jag inte är ute på träningsläger och liknande, säger han i en artikel ni kan läsa här.
Danielsson vann på 29.43, nästpers och bara 29 sekunder över perset som han satte på den betydligt snabbare banan i Valencia i januari i fjol. Något som bådar gott för årets satsning på 5 000 meter och friidrotts-VM i Tokyo.
Tisdagsklubbens Erik Axelsson tog andraplatsen, men var över tre minuter bakom med 32.53 – och blott sju sekunder före KFUM Örebros Axel Sandberg som man numera inte ser så ofta i resultatlistorna. Oskar Andrén, orienteraren som siktar mot landslags- och mästerskapscomeback i EM i höst, blev fyra på 33.26 och Erik Anfält femma på 34.18.
KFUM Örebros Lisa Bergdahl, som tidigare elitsatsade och sprang U22-EM 2017 men i dag är glad motionär, vann damklassen på 40.33 närmast före tre orienterare: Elin Vinblad på 42.28, Benit Månsson på 42.45 och Lilian Forsgren på 43.13. 50-åriga örebroaren Iva Fagré (som jag får erkänna att jag har dålig koll på) tog femteplatsen på 43.51 (även Rebecka Nylin och Lovisa Persson klämde sig in på topp tio, så det var många orienterare i farten).
Siri Englund visade att formen är god – det har man sett i OCR-loppen på slutet, om inte annat – när hon vann femkilometersklassen på 19.08, tio sekunder före Madelene Nord och 27 före Elsa Hedin (ännu en orienterare!).
Och visst, herrklassen där vanns av en orienterare i form av Erik Berzell på 16.13, närmast före Tisdagsklubbens Philip Sander (16.33) och IF Starts Måns Dahlberg (16.35). Det var riktigt tajt i den klassen med ytterligare tre löpare under 17 minuter, bland annat Tisdagsklubbens David Lundström (16.40) och gamle Vasaloppstvåan Bob Impola (16.55).
Etikett: Siri Englund
-
-
27 april 2025 skriver in sig i historieböckerna som en – av mycket få – dagar då det slagits dubbla Närkerekord i löpning – i två olika grenar.
I Hamburg slog Jonas Nilsson till slut Lars Hagbergs nästan 42 år gamla distriktsrekord i maraton – och i Växjö sprang Malin Yngström långt förbi Jenny-Ann Ehrlings fem år gamla rekord i 24-timmarslöpning (och slog till på köpet svenskt veteranrekord i K50-klassen).
Vi börjar med Nilsson, eftersom alla försök att slå Hagbergs rekord fått så mycket uppmärksamhet genom åren. Närmast var faktiskt Roffe Barr, som redan året efter att Hagberg satte rekordet faktiskt bara var fyra sekunder från att ta det, i Berlin. Senaste decenniet har först Erik Anfält (jag vet inte hur många gånger han gjort seriösa försök mot just rekordet, men kanske fem), Oskar Andrén (ett försök) och Simon Karlsson (fem uttalade försök) att ta det – men i slutändan blev det alltså Nilsson som på det tredje (?) riktigt seriösa försöket till slut tog sig under de 2.21.46 som Hagberg satte i Stockholm 1983 (han var 25:a i mål, elva av svenskarna, den gången). I Hamburg i dag blev det 2.20.29 för Örebro AIK-löparen Nilsson. Vägen dit gick via ett mycket jämnt och väldipsonerat lopp. Femkilometarna gick på 16.33-16.37-16.39-16.31-16.34-16.39-16.44-16.46 (och sista 2,2 kilometerna i en fart som hade motsvarat 16.54). Första halvan på 1.09.57, andra på 1.10.32. Snittfart över hela loppet 3.19,7 (jämfört med hans på förhand uttalade mål på 3.20).
Min kollega Hugo Levinsson pratade med honom efteråt, för en artikel ni kan läsa här (och extra fint var det att Hagberg själv hade peppat inför och skickat grattis efteråt!).
Notera förresten att Närkerekord gäller för löpare som vid det aktuella loppet springer för en klubb hemmahörande inom det gamla Närkedistriktet, alltså 10,5 kommuner av Örebro län (hela Örebro län utom Karlskoga kommun och halva Degerfors kommun – inklusive Degerfors centralort – som tillhörde Värmlandsdistriktet). Nu för tiden tillhör både Närke och Värmland ihop med Västmanland och Södermanland stordistriktet Södra Svealand, och där är distriktsrekordet Kjell-Erik Ståhls 2.12.33 från Stockholm 1986 (hans bästa från tiden då han representerade Södertäljeklubben Enhörna). Den bästa örebroaren som sprungit maran är däremot Linus Rosdahl, som gjorde 2.11.30 i Sevilla i fjol (vilket gör honom till Sverigetia genom tiderna), men han hade då sedan länge lämnat moderklubben KFUM Örebro, bodde i Göteborg och tävlade för Stockholmsklubben Hässelby.
I själva Hamburg marathon slutade Nilsson – som inte fick någon plats i elitledet – för övrigt på 18:e plats, och som näst bästa svensk – Samuel Tsegay sprang på 2.02.29. Med sig till Hamburg hade Nilsson klubbkompisen Daniel Wärnelid som sprang på 2.42.40, mindre än minuten från perset från Valencia i december (2.41.46).
Så över till Yngström, då. Hon som sprang en egen 24-timmars på Transtensvallen på sin 50-årsdag (och kom 186,4!) och som i helgen tävlingsdebuterade på distansen. Hon kom till slut 190 647 meter och slutade åtta på SM, vann veteran-SM i K50-klassen med nästa fem mils marginal och slog det svenska veteranrekordet i K50-klassen med drygt 1,7 kilometer (i fjol hade hon varit 22:a i världen i sin åldersklass med det resultatet, som en referens). Tidigare Närkerekordet var Jenny-Ann Ehrlingsbronsresultat från RM (motsvarande SM innan grenen fick SM-status) i Skövde 2020, 186 688 meter. Den gången hade Yngströms distans alltså räckt till brons – nu fick hon nöja sig med en åttondeplats. Det säger en hel del om hur grenen utvecklats de senaste åren. Nu bommade Linda Wiese medalj trots att hon sprang nästan 236 kilometer – pallen var samlad mellan 241,6 och 237,1 kilometer (förhandsfavoriten Therese Fredriksson vann på 241,658 kilometer).
Yngström hade dippar under loppet men höll ihop det otroligt bra – hade 52,5 kilometer på första sex timmarna, 47,7 på andra, 49,3 på tredje och 41,1 på sista sex timmarna för 100,2 kilometer på första halvan och 90,4 på andra. Och betänk att det här var debuten – med lärdomar från sitt första riktiga 24-timmars finns det säkert ytterligare lite mer att ta ut om Yngström vill.
Lindesbergsbördiga Elin Engström var drygt en mil före Yngström vid tolvtimmarspasseringen, men hon fick problem med ett knä och beslutade sig för at tkliva av efter 16 timmar. 141,236 kilometer som hon kommit då räckte ändå till en 20:e-plats. Ehrling kom inte till start.Det blev ingen riktig fullträff någonstans för länsklubbarna i den andra deltävlingen av orienteringens Stafettligan (heller). Tisarens starka damlag blev bara 17:e efter att landslagslöparen – och SM-silvermedaljören från i fredags – Andrea Svensson tappat över 3,5 minuter på förstasträckan och skickat ut Lovisa Persson som 22:a. Även om hon tog fem placeringar så tappade hon ytterligare nästan åtta minuter på täten, och lika mycket försvann på sistasträckan där Josefin Tjernlund hade en otacksam uppgift – stack ut som 17:e och gick i mål som 17:e efter förlorad spurtduell mot Kåres stafettvärldsmästare Lisa Risby. Vid det laget hade det gått nästan 19 minuter sedan superstjärnan Simona Aebersold sprang i mål IFK Göteborg som segrare.
Hagabys hade två världsklassorienterare, men João Magalhães på förstasträckan – som ersatte Filip Dahlgren från fjolårets SM-guldlag – gjorde det lite väl svårt för dem när han tappade över 20 minuter på förstasträckan och växlade som 140:e plats av 152 startande lag. Dubble världsmästaren Jerker Lysell på andrasträckan sprang upp laget 58 placeringar (till 82:a) och regerande världsmästaren Martin Regborn löpte upp laget 40 platser till när han trots utgångsläget var överlägset snabbast av alla på sistasträckan (57 sekunder bättre än Lucas Basset som sprang upp OK Linnés andralag från tredjeplats till seger genom att passera bland annat Emil Svensk) – men Hagaby var ändå drygt 22 minuter bakom i mål, som 42:a lag.
Bästa herrlag från länet blev i stället återigen Tisaren, som slutade på 18:e plats, 13 minuter bakom täten. Gustav Hindér gjorde en helt okej förstasträcka som 22:a, 3,5 minuter bakom täten, och Valter Pettersson sprang upp laget hela vägen till en sjätteplats på den andra (via sin bästa tävling för året) innan Fredrik Glännefors tappade tolv placeringar på sistasträckan (det var tajt, fyra placeringar upp inom 63 sekunder).
Förste länslöpare i mål i någon av klasserna blev Erik Berzell, som sprang förstasträckan för Järla som blev elva.
Redan nästa helg är det Tiomila, helgen därpå SM i medeldistans och stafett och helgen därefter svenska VM-tester i Finland. Intensivt, minst sagt.Hagabydominansen bröts under andra dagen av orientering i skogarna söder om Degerfors – i varje fall på damsidan där Lindebygdens Lovisa Thybeck vann medeldistansen Letälvsträffen 2,5 minuter före Tisarens Nina Hallor och där Hagabys Elin Vinbland återfanns först på tredjeplatsen. Love Sintring ordnade dock herrseger åt Hagaby, i ett sjukt tajt lopp där tvåan, Stora Tunas William Pommer som bor i Örebro, bara var sex sekunder bakom och Hagabys Filip Dahlgren åtta.
Tempolopp på svensk mark – då är Jacob Ahlsson från Kumla nästan oslagbar (även om han till slut fick ge sig i SM i fjol). Efter att ha tagit hem klassiska Östgötatempot på försäsongen vann han i dag säsongens enda tempolopp i Sverigecupen – Götenetempot – med en i sammanhanget jättestor marginal: 37,4 sekunder före Hymers Hugo Forsell – som höll undan för Jacobs brorsa Jonathan Ahlsson med blott 32 hundradelar av en sekund. Så nära en Ahlsson-dubbel, alltså. Tävlingen avgjordes över 17 kilometer med 292 höjdmeter varav huvuddelen återfanns i en avslutande klättring upp till målet på toppen av Kinnekulle – och Jacob snittade nästan 43 kilometer i timmen i snitt över hela sträckan.
På damsidan tog Örebrocyklisternas Therese Fjordäng en fjärdeplats, ordentligt distanserad av pallcyklisterna (75 sekunder dit) men också med marginal bakåt.
Resultaten förde upp Jacob till andra och Jonathan till tredje plats i Sverigecupens sammandrag efter två av sex deltävlingar – och de är bästa svenskar eftersom norrmannen Peder Dahl Strand leder. Fjordäng är sexa i sammandraget (femte bästa svenska), men det är inte långt upp till fjärdeplatsen. Nästa deltävling är Jönköping linjelopp på söndag.När Huskvarna MTB-tour, Sverigecuppremiären i mountainbike, avslutades i dag var Örebrocyklisternas Arvid Lindén nära att vinna juniorklassen i varvloppet som avslutades med en spurtuppgörelse där Olle Isaksson till slut ändå drog längsta strået med en sekunds marginal. Men kom ihåg att Lindén bara är 16 år gammal (Isaksson är 18 och har varit sexa på ungdoms-OS). Totalt över tre etapper, där tiderna lades ihop, slutade Lindén fyra, drygt två minuter bakom segrande finländaren Niko Terho. På herrsidan slutade David Stomberg på 16:e plats efter en 17:e-placering på det avslutande varvloppet.
Redan i går slog örebroaren Siri Enlgund förresten till med en andraplats i ett av årets mest prestigefyllda hinderbanelopp i Sverige – Tough viking i Göteborg. Hon var drygt minuten bakom segrande konditionsfenomenet Yoie Bohlin, men mer än så före alla andra. Folke Eriksson kom inte till start.
-
För två år sedan blev Garphyttans damjuniorer – då med Ida Bervenståhl och Nelly Mårtensson som 17-åringar i en klass där man får vara upp till 20 – och Elin Törnqvist tolva på JSM-stafetten. I fjol fick laget bryta efter två sträckor, då de låg på 18:e plats efter två sträckor som Bervenståhl och Mårtensson kört. I år, alltså i dag? Jo, då låg Bervenståhl (som körde förstasträckan) och Mårtensson (som körde sista) – de båda är nu sistaårsjuniorer – tillsammans med Ellen Olsson till med en niondeplats i SM-stafetten efter en jämn och stark insats där laget i slutändan hade mindre än minuten upp till fjärdeplatsen och 1.40 till topptrio som gjorde upp om medaljerna (Hägglunds ski team vann spurtuppgörelsen). Räknar man bort andralagen som var före – vilket man gör i en del andra sporter – var Garphyttan faktiskt sjua. Riktigt starkt av en Närkeklubb. Återstår att se om de får ihop något lag nästa år, nu när både Bervenståhl och Mårtensson (som åker direkt till JVM i skidorientering nu) blir överåriga.
Linus Wedin var elfte snabbast av alla på sistasträckan i herrjuniorernas stafett, där han förde upp sitt Duved från 21:a till 14:e plats (1.41 bakom Östersund som fick det oväntat svettigt och ”bara” vann med 0,2 sekunder).I dag avslutades också Ullmax vinterserie (även känd som Nattcupen, även om just den här finaltävlingen, i Mogetorp, avgjordes i dagsljus). Den här gången fick löparna välja på gafflad masstart (som är det normala i cupen) och att starta ”när man vill” under förmiddagen, och det bidrog nog till slutresultatet där Filip Dahlgren fick göra jobbet helt själv i skogen när han gav sig iväg 20 minuter före masstarten, och därmed fick nöja sig med tredjeplatsen, två minuter bakom segrande Johan Ek-Larsson – som bor i Stockholm men representerar finska klubben Turun Metsänkävijät – och tre sekunder bakom Tisarens Filip Jakobsson (som vi mest sett på längdskidor i vinter). Men ingen av de där hade ju med cupens sammandrag att göra – där var det inför tävlingen jättespännande mellan Hagabys Love Sintring och Järlas Erik Berzell – men när Berzell inte dök upp till start stod det klart att Sintring skulle ta totalen om han tog sig runt banan på topp 19 (av 26 startande). Och det grejade Sintring så klart, han blev åtta i mål (med över 15 minuters marginal bakåt till 20:e-platsen), drygt nio minuer bakom Ek-Larsson.
På damsidan fanns också en viss spänning på förhand, mellan Lovisa Persson och Karin Gustafsson, där Persson i praktiken bara behövde hålla Gustafsson (som ju först och främst är en av Sveriges vassaste mountainbikeorienterare) bakom sig, och det gjorde Persson med 5,5 minuters marginal även om hon fick ge sig både mot örebroaren Ida Hylander (som var drygt två minuter före) och klubbkompisen, i Tisaren, Sofia Johansson, som var 23 sekunder före. Därmed tog Persson hem cupen för tredje året i rad – samtliga sedan även damernas tävlingsklass flyttades upp från mellanbanan till den långa, precis som det alltid varit för herrarna (dessförinnan splittrades de bästa damerna mellan att springa i damernas tävlingsklass och att springa i herrklassen för att få längre bana).Nere i Göteborg följde örebroaren Anton Johansson upp gårdagens fjärdeplats i medeldistansen vid Göteborgspremiären med en seger i långdistansen (där gårdagssegraren Kasper Fosser – som vann totala världscupen i fjol – förvisso inte kom till start). Johansson imponerade och var drygt 1,5 minuter före Axel Elmblad (Bredaryd) i mål, och bakom sig hade han också namn som Albin Ridefelt, Eskil Kinneberg och Quentin Moulet. Tisarens Andrea Svensson, som ju bor just i Göteborg, följde upp den lovande säsongspremiären i Kristianstad med en sjundeplats nu, nästan 7,5 minuter bakom överlägsna segraren Sanna Fasth (IFK Göteborg) men bara 2,5 minuter från pallen.
För elva år sedan var han med på EM (och bytte några månader senare klubb till Örebroklubben SK Winner), för tio år sedan tog han EM-silver på 500 meter – och för sju år sedan lade han skridskorna på hyllan. Men i går stod David Andersson, 31, på isen i Behrn arena igen, för SK Winners traditionsenliga avslutningstävling. Nå, det var inte hans comeback, för första tävlingen på nästan sju år gjorde han i stället när han blev tvåa i masstarten i Karlstads nordiska i början av november, och sedan åkte han tre distanser på Trollhättans klubbmästerskap i slutet av februari. Men nu blev det alltså en tredje tävling den här ”comebacksäsongen” för Andersson – som visade att han fortfarande har fart när han noterade dagens bästa tid på supersprintdistansen 300 meter. 24,50 var hela fyra tiondelar snabbare än vad Sebastian Forsmark – som vann rubbet på sprint-SM i januari och som åkt U23-världscup i vinter – presterade.
Avslutningstävlingen består dock av en sammanslagning av 300 och 10 000 meter, och de riktiga långdistanserna har aldrig varit Anderssons bästa. Han hade nästan 55 sekunder att gå på jämfört med Hagaströms Gustav Arnell – han som vann rubbet på distans- och allround-SM i Stockholm i februari. Men det räckte inte riktigt, Arnell vann 10 000-metersloppet 1.25 och tog hem totalen med 30 sekunders marginal (89,94 poäng mot 91,47). På damsidan var det tre åkare från Göteborgsklubben IK Wega i topp, och Elin Fryckberg vann med 1,87 poäng (motsvarande 37,4 sekunder på 10 000 meter eller 1,12 sekunder på 300).
Förutom Andersson valde alla andra Winner-skrinnare att tävla på avslutningstävlingens kortare variant, 300+3 000 meter. Där blev Cornelia Appelgren och Emelie Ehrnström fyra och femma på damsidan (Motalas Tina Svensson vann) medan en viss Johan Röjler (i sin första tävling sedan fjolårets avslutningstävling) blev tvåa på herrisdan bakom nämnde svenske sprintmästaren Forsmark (Röjler hade 26,93 på 300 och 4.37,59 på 3 000). Axel Lundström blev fyra, Lars-Erik Larsson sexa, Ola Röjler sjua, Simon Ohlsson nia, Kewin Palmér tia, Mattias Lundström elva och Henrik Appelgren 13:e.Klara Frih, collegelöpare från Askersund som är inne på sista terminen på studierna i Kalifornien, bröt 800-metersloppet på West coast invite i helgen (utomhussäsongens andra tävling) men sprang 4×400 meter (!) och 200 meter (!!). I stafetten, där bara två lag ställde upp, van St. Mary’s (med Frih på andrasträckan) och på 200 blev hon åtta (tredje bäst av collegeatleterna) på 27,59 (drygt sekunden över det gamla perset som Frih, som nu är 800-metersspecialist, noterade som 14-åring).
Jag såg också att örebroaren Siri Englund, som utöver att vara världsmästaren i militär femkamp också tillhör världseliten i OCR (hinderbanelöpning), var på pallen i en riktigt fet tävling i den sistnämnda disciplinen på Mallorca i helgen. I Mallorca spartan trifecta weekend tog hon en tredjeplats, drygt 2,5 minuter bakom ex-örebroaren Sara Bäckström som tog segern. En stark insats efter ett rätt tufft fjolår för Englund.
-
Ida Hylander försvarade titeln i Jul på Rusakulan – och krossade sitt eget pers i uppförsloppet från Klockhammar till toppen av Rusakulan med 96 sekunder när förhållandena i år var betydligt mer gynnsamma än i fjol (kallt och därmed hårt i marken, och betydligt mindre snö och blöta).
Segermarginalen blev nästan exakt lika stor som i fjol – nu 63,9 sekunder – men den här gången till VM-medaljbehängda hinderbanelöparen och militära femkamparen Siri Englund som bara var 15 sekunder från att ta sig in på topp fem-listan genom tiderna på den här stigningen (och som var näst snabbast genom tiderna i vinterupplagan, bakom Hylander). Milan-orienteraren Therese Korkeakoski försvarade sin tredjeplats från i fjol, drygt 2,5 minuter bakom Hylander, och ytterligare en halvminut bakom fanns 2022 års vinnare Malin Jansson (främst aktiv som cyklist i Team Norra). Och tja, bakom dem fanns Jessica Korkeakoski (drygt fyra minuter bakom Hylander) och Kim Semstrand (drygt 5,5 efter), ytterligare två kända namn på den här bloggen.
Hylander var ju fram till för något år sedan mest känd som orienterare, men nu minst lika mycket som traillöpare i Tisdagsklubben.
På herrsidan såg Hannes Andersson (något av en doldis som tagit stora kliv på slutet) till att det blev dubbla segrar för Tisdagsklubben, och när bröderna John (18 sekunder efter) och David Lundström (35 sekunder bakom) kom tvåa och trea blev det en trippelseger för Tisdagsklubben på herrsidan. Gamle medel- och långdistansstjärnan Per Sjögren (han har varit SM-fyra på 3 000 meter, tagit åtta DM-guld och vunnit tre tävlingar uppför Rusakulan) var bara 3,6 sekunder från en pallplats men fick nöja sig med att vara fyra den här gången. Även Team Norra-cyklisten Adam Pettersen och Milan-orienteraren Edvin Lindh på femte- och sjätteplatserna var inom en minut bakom segrande Andersson. Så startfältet var brett i år – om än inte lika spetsigt som i fjol då orienteraren Valter Pettersson studsade upp på 14.28 – 22 sekunder snabbare än Andersson i år – trots betydligt tuffare underlag.
Nämnde Edvin Lindh vann för övrigt den prestigefulla (?) kampen om att vara den bästa Edvin Lindh i tävlingen eftersom hans namne, världscupsegraren i mountainbikesprint 2024, fick nöja sig med en 14:e-plats, drygt 2,5 minuter bakom Milan-orienteraren. Det ska dock nämnas att cykel-Lindh joggade upp i slitna asfaltsskor och mysbyxor och med en laktatmätare i jackfickan för att kontrollera träningskompisarnas värden på toppen.
Hela 48 löpare kom till start, vilket är klart bästa siffran förutom pandemiåren 2020 och 2021 när bristen på andra tävlingar gjorde att Rusakulan lockade lite extra.Bloggen håller sig med en fullständig historik över Rusakulanloppen som uppdateras årligen. Här nedan följer årets verison.
Rusakulan vertikal tour startade 2017, och har haft lite olika upplägg genom åren. En lite tillbakablick och statistikgenomgång:
2017: Tre deltävlingar under en vecka i mars (måndag-onsdag-fredag, med final i mörker, något som sedan blev loppets signum), med både mountainbike- och löparklasser. Martin Nilsson och Maria Åström vann löparklasserna, Fredrik Berg mountainbikeklassen (där inga damer kom till start). Berg var snabbast upp alla tre gångerna medan Jonathan Kandelin (två deltävlingar), Maria Åström (två deltävlingar), Malin Hultman (en deltävling) och Oskar Larsson (en deltävling) var snabbast av löparna. Bergs banrekord på 13.29 står sig fortfarande som alla tiders bästa mountainbiketid.
2018: Återigen tre deltävlingar, nu i april och med en förändrad sträckning på onsdagen, där sista biten var en obanad genväg till toppen. Per Sjögren knep banrekorden både på den vanliga sträckningen (14.44) och den kortare (13.45) och vann alla tre tävlingarna och sammandraget. Annelie Eriksson, Kajsa Rosdal (banrekord med 19.00 på den kortare onsdagsbanan) och Lisa Lindskog vann deltävlingarna på damsidan, och Eriksson tog hem totalen. Bland mountainbikecyklisterna vann Fredrik Holmgren två deltävlingar och totalen, Magnus Pettersson var snabbast upp på onsdagen (inte heller den här gången cyklade några damer upp).
2019: Samma upplägg som 2018. Jimmy Axelsson fick sitt stora genombrott som traillöpare på högsta länsnivå när han vann alla tre deltävlingarna och slog båda Sjögrens rekord (13.44 på korta sträckningen, 14.19 på långa). Frida Nilsson och Kajsa Rosdal gick en minnesvärd kamp med varsina segrar och andraplatser på måndagen och onsdagen, men Nilsson fick fredagssegern (och totalen) till skänks när Rosdal blev sjuk. Nilsson sänkte måndags-/fredagsrekordet till 17.14 medan Rosdal bättrade sitt eget onsdagsrekord med över 2,5 minuter, till 16.21. Magnus Pettersson vann två av dagarna i mountainbikeklassen (som sedan lades ned), men Oscar Johansson tog hem totalen genom en seger och två andraplatser (några damer hojade inte 2019 heller).
2020: Avgjordes mot alla odds mitt under pandemin, i april. Mountainbikeklassen skippades och upplägget för löparna gjordes om. Originalbanan skrotades och den snabbaste sträckningen – det som tidigare var onsdagsbanan – kördes redan på måndagen, och under mörkerlöpningen på fredagen användes en ny variant där man först gick höger på Bergslagsleden och sedan vek vänster upp mot toppen. Men största nyheten var en helt ny, längre sträckning på onsdagen – upp genom Trolldalen, sedan en bit på Bergslagsleden och förbi toppen på Rusakulan och ned till Klockhammar igen (på stigen man vanligtvis springer uppför). Onsdagstävlingen skulle ha varit en del av långloppscupen, som dock ställdes in. Eftersom alla andra tävlingar var inställda på grund av pandemin lockades superstartfält, och Liduina van Sitteren (som det året blev SM-femma på både halvmaraton och maraton) vann alla tre etapperna och slog på måndagen banrekord med 14.42,5 (bara 23 sekunder bakom det som några år tidigare ansågs vara en supertid av Per Sjögren) medan hon etablerade nya rekord på de två nya sträckningarna. Mattias Nätterlund slog till med 12.54,7 på måndagen (50 sekunder under det tidigare banrekordet) och var även snabbast på onsdagen medan han fick se sig slagen av Klockhammarsonen Axel Ekström (som gjort 31 världscupstarter i längdskidor och vid den här tiden fortfarande satsade mot VM och OS) på fredagen. Men i sammandraget vann Nätterlund förstås.
2021: Samma upplägg som 2020, men tävlingen flyttades till augusti på grund av pandemin, och nu kunde onsdagsetappen verkligen ingå i långloppscupen. Nätterlund tog andra raka totalsegern efter en vinst (på onsdagen) och två andraplatser medan Jimmy Axelsson vann de två kortare etapperna (men inte kom till start på onsdagen) och slog alla tiders rekord upp till toppen (på den kortaste varianten av banan) med 12.42,1. Lotta Lennartsson tog hem totalen efter två vinster och en andraplats, men Kajsa Rosdal vann långloppscupsdeltävlingen på onsdagen.
2022: Avgjordes under namnet ”Jul på Rusakulan” den 14 december. I mycket snöiga förhållanden sprang Tisarens Valter Pettersson, som samma år hade varit med på junior-VM i orientering, upp på 15.31. Garphyttans Malin Jansson var snabbast av damerna med 24.00.
2023: Den 20 december blev det återigen ”Jul på Rusakulan” och i rejält blöta och mjuka (och bitvis snöiga, men inte halkiga) förhållanden vann Valter Pettersson på nytt, nu på 14.28,6. Ida Hylander tog sin första seger på finfina 19.23,1.
2024: Den 4 december avgjordes tredje upplagan av ”Jul på Rusakulan” i sju-åtta minusgrader men på hårt underlag och med bara några centimeters snötäcke. Ida Hylander tog andra raka segern på nytt ”julrekord” 17.46,8 medan Hannes Andersson tog sin första seger i en mycket jämn herrklass (sex löpare inom en minut) på 14.50,1. Nämnas bör att toppidrottare som Siri Englund (VM-guld i militär femkamp, VM-medaljer i hinderbanelöpning) och Edvin Lindh (nykorad världscupvinnare i mountainbikesprint).
Allra snabbaste tiderna upp, oavsett sträckning, har Jimmy Axelsson och Liduina van Sitteren (12.42,1 respektive 14.42,5 på 3,1-kilometerssträckningen med obanad avslutning)
Alla deltävlingssegrare genom tiderna (löpning där inget annat anges): Jimmy Axelsson (fem), Fredrik Berg (tre, mountainbike), Per Sjögren (tre), Magnus Pettersson (tre, mountainbike), Liduina van Sitteren (tre), Mattias Nätterlund (tre), Kajsa Rosdal (tre), Jonathan Kandelin (två), Maria Åström (två), Fredrik Holmgren (två, mountainbike), Frida Nilsson (två), Lotta Lennartsson (två), Valter Pettersson (två), Ida Hylander (två), Malin Hultman (en), Oskar Larsson (en), Annelie Eriksson (en), Lisa Lindskog (en), Oscar Johansson (en, mountainbike), Axel Ekström (en), Hannes Andersson (en).
Alla totalsegrare genom tiderna: Mattias Nätterlund två. Maria Åström, Martin Nilsson, Fredrik Berg (mountainbike), Annelie Eriksson, Per Sjögren, Fredrik Holmgren (mountainbike), Jimmy Axelsson, Frida Nilsson, Oscar Johansson (mountainbike), Liduina van Sitteren och Lotta Lennartsson varsin. Från 2022 koras inga totalsegrare eftersom det bara varit en tävling per år.
Topp fem-tiderna på de olika sträckorna av Rusakulan vertikal tour, varianten med obanad avslutning (cirka 3,1 kilometer, onsdag 2018–2019, måndag 2020–2021), damer:
1) Liduina van Sitteren, deltävling ett 2020: 14.42,5.
2) Frida Nilsson, deltävling ett 2020: 15.34,7.
3) Kajsa Rosdal, deltävling två 2019: 16.21.
4) Frida Nilsson, deltävling två 2019: 16.40.
5) Lotta Lennartsson, deltävling ett 2021: 17.07,7.
Herrar:
1) Jimmy Axelsson, deltävling ett 2021: 12.42,1.
2) Mattias Nätterlund, deltävling ett 2021: 12.51,1.
3) Mattias Nätterlund, deltävling ett 2020: 12.54,7.
4) Jimmy Axelsson, deltävling ett 2020: 13.04,1.
5) Jimmy Axelsson, deltävling två 2019: 13.44.
Bästa tiderna på Rusakulans banvariant där man först svänger höger på Bergslagsleden (fredag 2020–2021, jul 2022-2024), damer:
1) Liduina van Sitteren, fredag 2020: 16.06,3.
2) Frida Nilsson, fredag 2020: 16.56,4.
5) Ida Hylander, jul 2024: 17.46,8.
3) Lotta Lennartsson, fredag 2021: 18.41,1.
4) Kajsa Rosdal, fredag 2021: 18.35,7.
Herrar:
1) Axel Ekström, fredag 2020: 13.35,1.
2) Jimmy Axelsson, fredag 2021: 13.47,7.
3) Mattias Nätterlund, fredag 2020: 13.58,9.
4) Jimmy Axelsson, fredag 2020: 14.10,3.
5) Valter Pettersson, jul 2023: 14.28,6.
Originalbanan (cirka 3,3 kilometer, alla dagar 2017, måndag och fredag 2018–2019), damer:
1) Frida Nilsson, deltävling ett 2019: 17.14.
2) Frida Nilsson, deltävling tre 2019: 17.15.
3) Kajsa Rosdal, deltävling ett 2019: 17.36.
4) Johanna Söderin, fredag 2019, 21.54.
5) Lisa Lindskog, fredag 2018, 23.02
Herrar:
1) Jimmy Axelsson, fredag 2019, 14.19.
2) Jonathan Kandelin, fredag 2019, 14.29.
3) Jimmy Axelsson, måndag 2019, 14.43.
4) Per Sjögren måndag 2018, 14.44.
5) Jonathan Kandelin, måndag 2017, 14.56.
Mountainbike, allt på originalbanan (inga damer har provat):
1) Fredrik Berg, måndag 2017, 13.29.
2) Fredrik Berg, fredag 2017, 13.33.
3) Fredrik Berg, måndag 2017, och Magnus Pettersen, fredag 2019, båda 14.10.
5) Magnus Pettersen fredag 2017, 14.14.
Långloppscupsbanan (cirka 7,8 kilometer, onsdag 2020–2021), damer:
1) Liduina van Sitteren, onsdag 2020, 37.13,4.
2) Frida Nilsson, onsdag 2021, 39.27,2.
3) Kajsa Rosdal, onsdag 2021, 42.39,1.
4) Lotta Lennartsson, onsdag 2021, 42.51,1.
5) Marie Dasler, onsdag 2021, 43.34,5.
Herrar:
1) Nätterlund, onsdag 2020, 32.05,4
2) Axelson, onsdag 2020, 32.13,9
3) Mattias Nätterlund, onsdag 2021, 34.53,0.
4) Patrik Jansson, onsdag 2021, 35.15,3.
5) Mathias Viktorsson, onsdag 2020, 35.19,2. -
Miss inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Lotta Nilsson som gäst. 59-åringen från Nora är både dubbel världsmästare i swimrun och veteran-VM-femma i ironman. Finns där poddar finns som på Spotify och i podcastappen på Iphone.
21 september 2024 blev dagen då Josefin Gerdevågs 6,5 år gamla Närkerekord i halvmaraton till slut rök. Fanny Schulstad hade tänkt ta det redan i söndags, i Köpenhamn, men när hon inte riktigt hade dagen (hon gjorde ändå 1.17.32, rekordet låg på 1.16.43) anmälde hon sig raskt till Klarälvsloppet och sprang i dag på 1.16.04. Pers med 55 sekunder och Närkerekord med 39.
Loppet gick på den gamla banvallen mellan Forshaga och Karlstad, och som en del i en helg där söndagens nio mil långa rullskidtävling är huvudnumret. De två tidigare bästatiderna av länslöpare i halvmaraton kom från samma lopp, i Haag den 6 mars 2022 när Gerdevåg gjore 1.16.43 och Mikaela Kemppi 1.16.47 efter att ha duellerat om vem som skulle bli först i mål. Schulstad var trea på listan med sin tid på 1.16.59 från Örebro AIK halvmaraton i våras.
Jag pratade med Schulstad efteråt, för en artikel ni kan läsa här. Hon berättade att det blir Hostruset (fem kilometer) den 6 oktober, Hässelbyloppet (tio kilometer) den 13 oktober och Åstadsloppet (halvmaraton) den 19 oktober på väg mot höstens stora mål, Valencia marathon den 1 december.Örebrocyklisternas Gustav Enhörning slog till med silver när junior-SM i gravel avgjordes i samma lopp som seniorernas tävling, över 160 kilometer i Dalsland gravel race i dag. Enhörning var drygt fem minuter bakom segrande Filip Persson, Oxie, men 24 minuter före trean. Garphyttebördige Marcus Wehlin, som tog brons på seniorsidan i fjol, var nu bara 58 sekunder före Enhörning (de båda blev 34:a respektive 38:a totalt i h herrklassen som vanns av Michael Tjulander, Stenungsund). På damsidan blev Team Norras Malin Jansson tia och Örebrocyklisternas Therese Fjordäng tolva, knappt respektive drygt 20 minuter bakom segrande Nathalie Eklund, Stockholm CK.
Jag hade missat örebroaren Anton Johansson i startlistan till dagens medeldistans i swedish league, i Borlänge – men han missade inte att bli bästa länslöpare med en fjärdeplats, bara sju sekunder från pallen (men drygt 3,5 bakom segradne Max Peter Bejmer, IFK Göteborg). Hagabys Viktor Larsson slog till med en åttondeplats, något av det bästa han gjort i elitklass, minuten bakom Johansson. Med det var han före de båda VM-medaljörerna från länet som ställde upp: Jerker Lysell som blev tolva och Jonatan Gustafsson som slutade på 14:e plats (och Fredrik Glännefors blev 17:e). Valter Petterssons 38:e-plats räckte för att säkra hans femteplats i totalen i U23-cupen som avslutades i dag.
Emma Ling blev bästa örebroare på damsidan med en 17:e-plats (drygt sju minuter bakom segrande Hanna Lundberg, OK Renen), Ida Hylander var 26:a, Lovisa Persson 42:a.
I juniorklasserna tog Axel Thybeck enda topp tio-placeringen genom att bli just tia i H18, knappt tre minuter bakom segrande Gustav Netz, Järla.
I jaktstarten på årets totalresultat, som avgörs hela slutställningen i swedish league och som avgörs på söndagsförmiddagen, går Lysell ut som nia och Gustafsson som tia, fyra sekunder från varandra, drygt 11,5 minuter bakom totalledaren Gustav Bergman (men de har mindre än tre minuter till topp fem). Hylander kommer kommer gå ut som 16:e, drygt tolv minuter bakom Lundberg (men det är bara minuten till topp tolv).Erica Lech vann som väntat helt överlägset i Fröviloppet, på 38.03 över tio kilometer landsväg. Tvåan Petra Hanaeus (42.49) var drygt 4,5 minuter bakom och trean Sara Leksell (43.39) ytterligare 50 sekunder bakom. Eftersom örebroaren Leksell springer för Umara SC, en förening som är registrerad i Halmstad, var det dock Maria Nagle (44.46) som tog tredjeplatsen ur långloppscupshänseende. Karin Karlsson (48.43), Therese Persson (51.09) och Malin Wiremalm (51.12) tog de sista poängen i cupen där Marie Dasler alltjämt leder sammandraget.
På herrsidan dök det in ett helt gäng snabba löpare på efteranmälan, och Simon Karlsson och Jonas Nilsson gick en ny match om segern. Karlsson hade fått en lucka på 23 sekunder efter sex kilometer och drygade ut den till 34 sekunder i mål där de registrerades för 32.30 respektive 33.04. Andreas Ingberg (35.18) ytterligare drygt två minuter bakom. Hammarbys Eskil Persson (35.43) var fyra i tävlingen, men inte förstås inte i långloppscupen där Ludvig Börjesson (36.47) tog den positionen följd av Åsbros Andreas Borg (36.59) och Oskar Hansson (37.27). I cupen drygar Karlsson därmed ut sin ledning något.
Redan i morgon är det dags för nästa cuptävling, Tarstaborgsrundan.I ler- och trailloppet Utmattningen i Dalkarlsberg blev det nästan idel kända vinnare när Per Eklöf (med nästan nio minuters marginal) och Threese Korkeakoski (med knappt 4,5 minuters marginal) vann huvudklassen över nio kilometer medan Siri Englund vann halvklassen över ett varv, 4,5 kilometer, med nästan fyra minuter. Ja, Englund – regerande världsmästare i militär femkamp – var rentav totaltvåa av 40 startande herrar och damer, bara slagen av herrvinnaren Karl Uebel med 42 sekunder (han vann herrklassen med drygt tre minuter).
Jag sprang själv Hovstajoggens femkilometerslopp i dag, men som vanligt blev det ingen resultatlista därifrån. Jag kan dock rapportera att det var en otrolig folkfest, det snackades om 400 startande inklusive barnloppet, och det tror jag på.
Ändå blev det 73 löpare över till Örebro parkrun, där Riina de Silva (23.25) och Carl-Robin Åqvist (18.04) var snabbast runt femkilometersslingan. -
Bloggen är äntligen tillbaka, och även om jag bara varit borta i tio dagar så har det hunnit hända så mycket att vi verkligen får snabbspola för att det inte ska bli för långrandigt här i bloggen. Till att börja med får ni inte missa veckans avsnitt av Konditionsbloggen, där jag och min kollega Hugo Levinsson snackar maratondebut och löpning i allmänhet. Finns där poddar finns som på Spotify och i podcastappen på Iphone.
Orienterings-EM blev ingen jätteframgång för de tre länslöparna: Martin Regborn hade lite baksmälla efter VM och hade inte riktigt hunnit komma in i skogslöpning (han var ändå på väg mot en pallplats, eller i varje fall en topp fem-placering i medeldistansen innan han gjorde en svårförklarlig sexminutersbom på en av de sista kontrollerna) och både Andrea Svensson (precis tillbaka efter vinterns mycket segdragna sjukdom) och Anton Johansson (som inte heller haft en optimal vår) led i den ungerska chockvärmen, på riktigt hårda banor. Ja, Andrea föll dessutom under långdistansen och slog sönder åtminstone en tand.
Regborn blev 23:a i medeldistansen och tolva i långdistansen och tappade världscupledningen till norrmannen Kasper Fosser (silver och guld), men är kvar på andraplatsen (77 poäng bakom). Johansson var tolva på medeldistansen, där han hade ett silver att försvara, och 87:a på långdistansen. Svensson var 38:a på medeldistansen och bröt långdistansen efter vurpan. I stafetterna fick alla tre springa i de svenska andralagen.Siri Englund avslutade på söndagen OCR-VM i Costa Rica med en sjätteplats i mixedstafetten, ihop med ex-örebroaren Martin Bäckström och Daniel Ekström. Trion var bara drygt 1,5 minuter från medalj. Örebroarens bästa prestation på mästerskapet var nog ändå att hon försvarade fjolårets åttondeplats i långdistansen där hon dessutom var bästa svenska.
Emilia Fahlin tog sig runt hela sin debut i Tour de France, och avslutade på toppen av Alpe d’Huez en monumental vecka som hjälpryttare som dels bjöd på en nionde- och en tolfteplats för egen del, dels hjälpte franska lagkompisen Maëva Squiban till en andraplats på den näst sista etappen. Vi får se om det blir EM härnäst för Fahlin.
Tre löpare från länet kan kalla sig världsmästare efter veteran-VM i Göteborg, och Liduina van Sitteren kan göra det två gånger om (eller fyra om man räknar lagtävlingarna på halvmaraton och i terränglöpning). I K35-klassen vann Örebro AIK-löparen både just halvmaran (1.20.19) och den åtta kilometer långa terränglöpningen (30.00) och dessutom tog hon silver på 5 000 meter (17.20,55) och brons på tio kilometer landsväg (36.51). Örebro AIK:s Erica Lech tog veckan efter tredjeplatsen i Ultravasan 45 guld i K45-klassens halvmara på 1.20.56 och Almbys Bo Persson vann den sex kilometer långa terränglöpningen i M75-klassen på 26.58. Därtill tog han brons brons på 5 000 meter (21.54,56). Och IF Starts Marie Dasler tog silver både på 5 000 meter (19.09,81) och tio kilometer landsväg (40.06) i K55. 400 meter är strikt sett inte löpning utan sprint, men det bör nämnas att IF Starts Ann-Britt Eriksson tog silver i K75 på 1.27,29. Flera av de ovan nämnda och även andra (bland annat Maria Nagle) tog dessutom medaljer i lagtävlingar i terräng- och landsvägslöpning.
Jag nämnde Lechs tredjeplats på Ultravasan 45 ovan. Hon blev av med sitt banrekord där, men säkrade alltså andra raka pallplatsen (på 3.04.56). På 90-kilometersdistansen blev Erik Anfält sexa på 6.48.45 och Elin Engström 19:e på 9.24.47, och och på Trailvasan 30 blev Tisdagsklubbens Simon Karlsson trea, bara 65 sekunder bakom segrande britten Andrew Davies (som ar på semester i Sverige och hittade loppet av en slump). Där blev Karlssons klubbkompisar Kajsa Rosdal och David Lundström femma respektive åtta (förmodligen Rosdals förnämnast placering i en stor tävling utanför länet).
Dessutom vann Hällefors LK:s lag Vasastafetten med en laguppställning bestående av Johan Ånger, Thobias Berggren, Simon Sveder, Fredrik Berg, Fredrik Rådström, Viggo Grip, Oscar Gustavsson, Tobias Forsell, Linus Stenberg och Emil Grip.Team Norras Edvin Lindh vann både tidskvalet och själva huvudtävlingen när säsongens sjätte världscuptävling i mountainbikesprint avgjordes i brasilianska São Paulo, och därmed utökade han sin totalledning i världscupen till 93 poäng (120 poäng står på spel varje tävlingshelg). Rent teoretiskt skulle han därmed kunna säkra totalsegern i Indien den 29 september. Finalen avgörs annars i saudiska Riyadh den 3 november.
Storebror Axel Lindh körde i stället EM i långlopp i danska Viborg samma dag och tog en 27:e-plats som bästa svensk, knappt åtta minuter bakom segrande Lukas Baum. En vecka senare, den gångna helgen, tävlade han i stället på hemmaplan och tog en femteplats i Nordic Gravel series Bergslagen, ett 173 kilometer långt grusvägslopp med start och mål i Nora. Lindh var med i utbrytningen (i slutet var de fem grabbar kvar) och försökte ett par ryck men kom inte loss ordentligt och fick kramkänning i slutet. Markus Auvinen vann på herrsidan och Wilma Aintila på damsidan.
Jonathan Ahlsson fick köra en av karriärens häftigaste tävlingar i franska Tour de l’Avenir som till delar går på klassisk Tour de France-mark. Ahlsson körde som en del av svenska landslaget, ihop med bland andra OS-cyklisten Jakob Söderqvist som hann med en tredjeplats. Ahlsson höll sig framme under etapperna men fick inte med sig någon riktigt framskjuten placering (men mycket erfarenhet).
Storebror Jacob Ahlsson gjorde samtidigt comeback i Motala AIF-Serneke-Allebikes uppställning i Sverigecupen efter att ha satsat uteslutande på tempolopp i drygt ett år,o ch tog en niondeplats i Scandinavian race i Uppsala där laget körde för David Larsson som vann.I helgen var det dessutom dubbla DM-tävlingar i orientering i Suttarboda: Långdistans på lördagen och medeldistans på söndagen. Hagabyduon Benita Månsson och Filip Dahlgren tog hand om gulden i långdistansen, 34 respktive 80 sekunder före Tisaren-duon Lovisa Persson och Valter Pettersson. Tisarens Anna Hallmén och Hagabys Viktor Larsson tog bronsen (men på herrsidan var Anton Johansson, just hemkommen från EM, trea i tävlingen, men han tävlar ju inte för någon länsklubb). På söndagen fick Persson och Pettersson revansch för silvren med varsina guld, 66 respektive 33 sekunder före urstarkt rutinerade Lilian Forsgren (EM-silver på meritlistan) och Jerker Lysell (två VM-guld). Månsson och Dahlgren tog bronsen den här gången (och Anton Johansson vann herrtävlingen, 33 sekudner före DM-guldmedaljören Pettersson).
I Värmland avgjordes natt-DM på fredagen och långdistans-DM på söndagen, och där tog Djerfs Rasmus Pettersson dubbla brons medan klubbkompisen Åsa Zetterberg-Eriksson tog silver på lången.Och i Örebro parkrun hände i lördags det historiska att Petra Hanaeus var första dam runt femkilometersslingan för 100:e gången (förra veckan var det 99:e). Kristoffer Ingberg snabbast på herrsidan båda gångerna.
-
Jag får ta tillbaka typ allt jag skrev om SM i OCR, hinderbanelöpning, i gårdagens blogginlägg. Jag hade blandat ihop mycket. Detta gäller:
Fredagens kortdistans (där Folke Eriksson från Lanna var bäst svensk i P19-klassen och tvåa totalt i den klassen bakom en belgare) och lördagens klassiska distans (där örebroaren Siri Englund var sexa) var inte SM-tävlingar utan ”bara” världstourtävlingar.
SM-tävlingen avgjordes i stället över sprintdistnasen 400 meter på söndagen. Där utgjorde kvalet till söndagens världstourtävling svenskt mästerskap, och där tog Folke Eriksson ett helt överlägset SM-guld – med över 42 sekunders marginal till Gripens Alex Erlandsson (3.01,452 mot 3.43,931 ger en segermarginal på över 23 procent!) medan Englund blev åtta. Båda avancerade till utslagsomgångarna, som utgjorde världstourtävlingen, och Eriksson fortsatte sin kross – vann semifinalen med 21,6 sekunder och finalen med 23,7 sekunders marginal till danske Gustav Gessø på andraplatsen.
Englund tog tredjeplatsen på damsidan efter att ha slutat tvåa i en högdramatisk semifinal och sedan cruisat igenom finalen. Englund blev därmed trea i världsourtävlingen men sexa i SM (ex-örebroaren Sara Bäckström tog SM-guldet men blev tvåa bakom Gripens Lisa Digby i världstourfinalen).
SM i klassisk distans avgjordes ju, vilket jag borde ha kommit ihåg, i Åkersberga i mitten av maj (Folke Eriksson tog P19-guld med nästan tolv minuters marginal) och SM i kortdistans avgörs i Enköping i slutet av september (dessförinnan väntar VM i Costa Rica i augusti).I dag inleddes U6 cycle tour, Sveriges kanske största etapplopp på landsvägscykel (men utan UCI-status) i Tidaholm, med ett 3,2 kilometer långt (kort) tempolopp. Nyblivne svenske kortdistansmästaren Jonathan Ahlsson, från Kumla, är en av cyklisterna som skänker stjärnglans åt årets upplaga, och han tillhörde förhandsfavoriterna i tempot men fick nöja sig med en 16:e-plats trots att han bara var 13,42 sekunder från segern och åtta från pallen. Team IBT-Tripeaks Viktor Lychou kommer i stället att få cykla i den gula ledartröjan i morgon när fem varv på en 31,2 kilometer lång loop ska avverkas för totalt 156 kilometer (med en 140-metersklättring upp på Hökensås, där målet är beläget, varje varv).
Etapp tre är 187 kilometer lång och etapp fyra 152, etapp fem ett kriterium över 23 varv (totalt 52,9 kilometer) inne i Tidaholm, vilket borde passa Ahlsson som hand i handske, och etapp sex ett tempolopp över 14 kilometer.
Med sig i laget, Motala AIF-Serneke-Allebike, har han Lukas Vernersson (som var fyra i dag), Eric Pedersen (tolva), Colin Ossiansson (14:e), Paul Greijus (18:e), Albin Stålberg (22:a), Ville Merlöv (25:a, David Larsson (33:a), Alfred Odin (38:a) och Niklas Jagerstål (56:a). -
Det blev som väntat tufft när Sverige ställde upp med ett andralag bestående av bara damer när mountainbikeorienteringens världscuphelg i lettiska Smiltene i dag avslutades med mixedstafett där två sträckor fick köras av herrar. Örebroaren Karin Gustafsson körde andrasträckan i laget som blev 28:a av 34 startande (svenska förstalaget, med två herrar, var tia i mål men rankades som åtta eftersom två andra nationer hade dubbla lag före). Gustafsson mötte i princip bara män på sin sträcka. Världscupen avslutas med de fyra individuella distanserna vid VM i Bulgarien i september.
Som vanligt var det inte helt enkelt att tolka resultatlistorna när SM i OCR, hinderbanelöpning, avgjordes i Eskilstuna i helgen. Men Folke Eriksson från Lanna, som tävlar för Eskilstuna friidrott (vilket stora delar av Sverigeeliten i grenen numera gör) var i varje fall den snabbast U19-svensken i mål i fredagens kortdistans (bakom en belgare) vilket bör ha gett honom ett JSM-guld, men det törs jag inte lova.
Siri Englund, örebroaren som tog EM-guld och VM-brons i stafett för svenska landslaget i fjol, var en bit efter där men sexa i lördagens klassiska distans (tolv kilometer), tre minuter från pallen och 6,5 bakom klubbkompisen (i Eskilstuna friidrott, så klart) Malin Dahlbäck som tog guldet.Ex-örebroaren Matthias Wengelin krossar allt motstånd i mountainbikens långloppscup i år, och när Mörksuggejakten avgjordes i Rättvik i helgen tog han fjärde segern på fyra försök, 15 sekudner före Oliver Vesterlund på andraplatsen. Jakob Söderqvist, som skördat stora framgångar som landsvägsproffs i år, gjorde comeback i mtb-cirkusen och tog en fjärdeplats, 1,5 minuter bakom Wengelin, medan örebroaren Axel Lindh fick nöja sig med elfteplatsen, fyra minuter bakom. Lindh körde förra helgen säsongens andra deltävling i världscupen i just långlopp.
-
Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Andreas Ingberg som gäst. Örebro AIK-löparen berättar allt om sin maratonsatsning som gjort honom till sexa i länet under 20-talet. Finns där poddar finns, som på Spotify eller i podcastappen på Iphone.
När Jonatan Gustafsson korsade mållinjen på Folksam GP-tävlingen i Sollentuna i eftermiddags var han mindre än en sekund från sitt tre år gamla Närkerekord på 1 500 meter (i det som var hans första riktiga lopp utomhus på distansen sedan dess). Men bakom resultatet 3.46,73 (som gav seger i B-heatet och hade räckt till en tolfteplats i A-heatet, som femte bästa svensk) fanns det betydligt mer dramatik.
”Jag fick skon halvt avtrampad vid starten, så jag fick springa och spänna mig för att den skulle sitta kvar, med riktigt dålig löpkänsla (jag var väldigt nära på att bryta). Haren öppnade dessutom första 300 på 42, och jag fick springa själv sista halvan. Åkte hit med större ambitioner, så segt att inte få ut det i dag. Hade gärna sprungit i A-heatet såhär i efterhand”, skriver Gustafsson på Strava där han också visar upp sin blodiga vänsterhäl och den trasiga skon.
Närkerekordet ligger därmed kvar på 3.45,90.
Återstår att se om Gustafsson får någon mer möjlighet att förbättra det i sommar. Vad jag vet finns i tävlingsprogrammet för örebroaren, som är både orienterare och friidrottare på hög nivå, är sprint-SM i orientering i Västerås om två veckor och VM i Edinburgh om fyra veckor, där han är uttagen till knockoutsprinten (där han tog VM-brons för två år sedan och EM-silver i fjol). Gustafsson har ju också tagit EM-guld i sprintstafett och silver och brons på 3 000 meter på inomhus-SM i friidrott.
Från Sollentunavallen kan också noteras att KFUM Örebros Henrik Franzén sprang in på 1.54,37 på 800 meter (tre sekunder från perset) i det jag tror var hans säsongsdebut, och hans tidigare lagkompis Kevin Bodén gjorde 1.53,28 i samma lopp.Att Gustafsson sprang i Stockholm innebar alltså att han stod över Jukola – världens största orienteringsstafett. Men det gjorde inte den andra örebroaren som ska springa VM i orientering – Martin Regborn. Han var i stället ankare för sitt Hagaby och sprang upp laget från 28:e till 16:e plats med en sistasträcka där han trots att han fick göra allt jobb själv i jakten var fjärde snabbast av alla 1 402 löparna.
Hur etappen gestaltat sig så långt? Jo, Viktor Larsson låg med i tätklungan på förstasträckan och skickade ut Jerker Lysell som tolva, 27 sekunder från tät. Lysell tog sig upp på andraplatsen och var halvvägs in på andrasträckan precis i rygg på ledande Hellingin Suunistajat, men av resultatlistan att döma gjorde han sedan en större bom och tappade 4,5 minuter direkt och sedan ytterligare 1,5 minuter. Med tätkänningen borta blev det en tuffare tävling för sådana som Filip Dahlgren (ut som 14:e på tredjesträckan, in som 13:e men med ytterligare fem minuter i tidstapp mot täten), Jakob Wallenhammar på femte (ut som nia, in som 23:a, tapp på sex minuter) och Oskar Eklöf på sjätte (ut som 23:a, in som 28:a, tapp på tio minuter. Men däremellan ska Love Sintring insats framhållas – han gick snabbare än täten och plockade fem placeringar, från 14:e till nionde, på fjärdesträckan (när man jämför på det sättet ska man dock ha med sig att Dahlgren hade nionde bästa sträcktid, Sintring 20:e bästa).
Och sedan kickade alltså Regborn igång och plockade hem Hagabys bästa placering på många år. 16:e plats innebar dessutom att örebroarna var sjätte bästa svenska lag. bakom överlägsna segraren Borlängelaget Stora Tuna, OK Linné, IFK Göteborg, OK Ravinen (tia med örebroaren Quentin Rauturier på förstasträckan) och OK Kåre. Hagaby var 35 minuter bakom Stora Tuna men mindre än 16 från pallen och åtta från topp tio.
Tisarens Valter Pettersson vann kampen om att vara bästa länslöpare på förstasträckan före Larsson och Rauturier, och skickade ut Daniel Forsgren som 16:e, 29 sekunder från tät. Men sedan var Tisaren nere på en 76:e-plas innan det vände uppåt igen och Filip Jacobsson sprang in laget som 63:a. Trots att Jonatan Gustafsson alltså avstod start blev KFUM Örebro tredje bästa länsklubb med en 98:e-plats. Almby blev 160:e lag, inga fler länslag tog sig in på topp 200 av de 1 615 startande lagen.Hur det gick på stafetten i OCR-EM i Italien i dag vet jag faktiskt inte riktigt. Om jag har förstått saken rätt så tog det svenska mixedlaget, med ex-örebroaren Martin Bäckström i laget, i alla fall silver. Örebroarna Siri Englund och Folke Eriksson sprang i ett gemensamt lag i en vad jag förstår inofficiell mixedklass för de som inte blev uttagna av sina landslag, och där var de i varje fall snabbast och fick kliva upp högst på prispallen ihop med ytterligare en kvinnlig löpare som jag inte har koll på. Jag hoppas att allt reder ut sig när resultatlistorna kommer, men KFUM Örebros Folke Eriksson får i varje fall summera EM med två individuella bronsmedaljer i P19-klassen.
Konditionsbloggen 