Etikett: skidorienterings-VM

Mårtensson juniorvärldsmästare, Regborn tvåa i Skottland, Gustafsson med nästpers och VM-meriterade vinnare i Sörbyskogen och Hällefors

januari 28th, 2024

Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Fanny Schulstad som gäst. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

Elin Schagerström fick ju inte chansen att köra mixedsprintstafetten som avslutade skidorienterings-VM – men Nelly Mårtensson inte bara körde utan tog dessutom guld i damstafetten som avslutade junior-VM i skidorientering i österrikiska Ramsau. Det var inte bara Lanna- och Garphyttans IF-åkarens första JVM-guld utan över huvud taget hennes allra första internationella mästerskapsmedalj efter att tidigare som bäst varit fyra på ungdoms-EM (individuellt) och femma på JVM (i stafett, med samma två lagkompisar som i dag tog guld).
Mårtensson körde förstasträckan i det svenska laget, och mot Marie Kravdal (som var bästa norska i sprinten i tisdags och sexa totalt där) och Michaela Srbova (som är Tjeckiens mest lovande junior och som var fyra både i sprinten och långdistansen) tvingades hon släppa 1,5 respektive två minuter – men alla andra åkte hon ifrån med 50 sekunder eller mer, inklusive det finska laget som såg farligt ut på förhand (de var bland annat etta-tvåa-åtta på långdistansen). Stora Tunas Elsa Brandt tackade och tog emot (”Jag fick ett bra utgångsläge av Nelly men försökte bara fokusera på mitt race”, sa hon till Svenska orienteringsförbundets hemsida) och stack ut på andrasträckan och jagade ned både norskan och tjeckiskan och skickade ut Luleås Ella Turesson i en drygt minutstor ledning, och Turesson defilerade inte utan köttade på och drygade ut avståndet till andraplacerade Norge till över 3,5 minuter.
Turesson tackar nu för sig som junior medan Brandt precis som Mårtensson kan återvända till JVM för att försvara guldet nästa år, deras sista som juniorer.
Jag pratade så klart med Mårtensson efteråt, för en text ni kan läsa här. Jag frågade henne också om hur planen ser ut framåt, och hon tänker nu fokusera en hel del på längdskidor och bland annat köra junior-SM där, men räknar också med att kunna klämma in några nationella juniortävlingar vad det lider.

Efter läger i Spanien har Martin Regborn rest vidare till Skottland för Edinburgh big weekend, en tävling som lockat många av världens bästa sprintorienterares intresse eftersom VM kommer avgöras just i Skottland senare i år. Örebroaren, som är regerande Europamästare i långdistans och sprintstafett, slutade tvåa, 21 sekunder bakom regerande sprintvärldsmästaren Kasper Fosser, Norge men tre framför finske Miika Kirmula. På plats fanns också löpare som belgiske stjärnan Yannick Michiels och på damsidan Hanna Lundberg (som vann). ”Kändes bra i kroppen men ingen toppspeed i benen så här mitt i vinterträningen. Får vara nöjd med dagen”, skriver Regborn i sin träningsdagbok på Strava där han noterar att han hade en liten tvekan på fem-tio sekunder men inget större tidstapp än så.

Regborns andslags- och Örebrokollega Jonatan Gustafsson ägnar som bekant den här tiden på året åt banlöpning inomhus, han – som i fjol tog SM-silver och därefter fick springa Nordenkampen – blev i dag tvåa i säsongspremiären, Vinthundsvintern i Sollentuna friidrottshall på 3 000 meter, spurtslagen med 44 hundradelar av Hälles Sharmarke Ahmed. Gustafsson noterades för nästperset 8.00,04 (i fjol gjorde noterade han Närkerekordet 7.58,92 i samma tävling, SM-silver tog han på 8.30,38 efter ett taktiskt lopp). Årets SM avgörs i Karlstad om tre veckor, det återstår att se om Gustafsson gör någon mer start innan dess.
Hälleforsbördiga Louise Wiker gjorde sin bästa tid på elva år när hon 45 år gammal sprang på 9.45,83 för seger i heatet och femteplats totalt i tävlingen. Det lär också vara svenskt veteranrekord med 28 (!) sekunders marginal.

På hemmaplan var det just tre kilometer som stod på programmet i Sörbyskogen svartare – men tolv gånger om, på bitvis teknisk (och snöig/isig/blöt) stig och i mörker. Tidigare VM-löparen André Rangelind från Karlstad var som väntat vassast, hungrig på revansch efter andraplatsen i fjol, och sprang på 12.06 på det sista varvet som var det enda som betydde något (de första elva behövde man bara jogga runt i tid till nästa start, varje halvtimme). Örebroaren Joel Aristondo Magnusson, mest känd som orienterare, var tvåa, 27 sekunder bakom men nio före Marcus Bargholtz (som också är örebroare). På damsidan, som jag inte lyckades tippa alls på förhand, var det dubbelt orienterare överst på pallen när Tisarens Malin Yngström vann tio sekunder för KFUM Örebros Julia Ekdahl, medan Kumlas Maria Pettersson var drygt minuten bakom på tredjeplatsen. Totalt fullföljde 34 löpare alla de tolv trekilometersvarven.

Trots det strålande vackra vintervädret som rådde på förmiddagen valde blott 20 löpare att springa Örebro parkrun (kanske årets finaste upplaga?) och av dem Petra hanaeus (24.52) och Rasmus Andersson (23.37) snabbast. Hanaeus hade bästa tiden för 84:e gången.

Lospåret i Hällefors, länets näst största långlopp i skidor bakom Wadköpingsloppet, fick finfrämmat i dag när OS- och VM-sprintern Anton Persson, Falun-Borlänge, dök upp och spurtade hem segern i det fyra mil långa loppet två sekunder före SK Bores Kasper Olsen. Kopparbergsbördiga Bill Impola, som nu för snart tio år sedan lade av med sin elitsatsning, blev bästa länsåkare på herrsidan med en fjärdeplats, drygt två minuter bakom Persson medan karlskogingen Simon Nilsson, som körde JVM i våras, blev nia (nästa sex minuter bakom Anton Persson) och Edwin Franzén (liksom Impola från Kopparberg) slutade på tionde plats, drygt sju minuter bakom Persson. Karlslundsduon Gabriel Fernsten och Robert Brundin och Garphyttans Filip Jacobsson blev bästa tävlande för länsklubb, alla inom 30 sekunder på plats elva, tolv och 13 (7,5 minuter bakom Persson). Bland damerna vann Filipstads Anja Stolpe överlägset, över åtta minuter före Karlskogabördiga Susanne Hedlund och nästan tolv före Karlslunds Olivia Hansson på tredjeplatsen. Tisdagsklubbens Kajsa Rosdal blev åtta och Norabygdens Emma Larsson tia, knappt 40 respektive drygt 54 minuter bakom Stolpe. Nästa helg är det dags för Wadköpingsloppet.
Schagerström VM-fyra men stafettpetad, Mårtensson JVM-femma och med stafett-guldchans – och han är favorit i Sörbyskogen svartare

januari 26th, 2024

Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Fanny Schulstad som gäst. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

Tänk att Elin Schagerström varit tvåa-nia-fyra i skidorienterings-VM – och ändå känns det någonstans som att Latorps-åkaren haft stolpe ut. Hon har varit på yppersta världsnivå de två senaste veckorna (det började med fyra guld på student-VM) och hade kunnat få med sig åtminstone ett, kanske två guld även på ”riktiga” VM. Och så klart även en medalj i dagens medeldistans, där hon till slut alltså blev fyra.
Hon låg tvåa, bara sekunder från ledningen efter en monster-långsträcka med massa höjdmeter där hon tog ett högervägval på stort och brett spår medan alla andra i medaljstriden gick till vänster på ett något kortare men mindre (och i slutet lite krångligare) spår där vissa till och med tog av sig skidorna och gen-sprang uppför. Men det var på den sista tekniska biten som Schagerströms sekunder tickade iväg, hon gjorde några småbommar som ackumulerades till till de 56 sekunder hon var från medalj (Linda Lindkvist tog bronset) och de 107 hon var från guldet (som norska Anna Ulvensøen tog, och därmed blev enda icke-svenska individuella medaljör på damsidan den här veckan när Magdalena Olsson, som vann de två första distanserna, nu fick nöja sig med silvret, 47 sekunder bakom).
Resultatet gjorde också att förbundskapten Martin Hammarberg valde bort Schagerström till lördagens sprintstafett, trots att hon tog VM-silver just i sprint i tisdags (det som alltid varit hennes bästa gren) och trots att hon och Jonatan Ståhl i fjol tog EM-brons i disciplinen. I stället får Olsson (som tagit två guld och ett silver) köra i förstalaget och Lindkvist (som tagit ett silver och ett brons) köra i andralaget (Sverige får bara ställa upp med två lag). Olsson kör med Ståhl medan Lindkvist kör med Albin Gezelius som var bäst av herrarna i dag med en sjätteplats. Schagerström är förstareserv om någon får en känning eller blir sjuk under natten.
I världscupen innebar fjärdeplatsen för övrigt att Schagerström tappar från andra till fjärde plats eftersom både Ulvensøen och Lindkvist (som delade andraplatsen) smiter om. Tre deltävlingar återstår, i Estland om en månad.
Jag pratade så klart med Schagerström efter loppet, för en artikel ni kan läsa här. Jag passade också på att fråga vad som egentligen hände i onsdagens jaktstart, där hon tappade så mycket tid, och hon förklarade att hon hade råkat följt Lindkvist på fel gaffling och sedan haft svårt att förstå var hon var när hon skulle hitta till kontroll hon egentligen skulle ta. Hon uppskattar att hon tappade upp emot fyra minuter på den bommen, betydligt mer än hon var bakom segrande Olsson i mål, alltså.
Säga vad man vill om Schagerström fjärdeplats, men dagens mest imponerande läns-insats i Ramsau stod nog ändå klubbkompisen Nelly Mårtensson för i junior-VM-loppet som också gick över medeldistans. För första gången den här veckan knöt hon ihop det – och det belönades med en femteplats, bara 27 sekunder från medalj. Då ska man komma ihåg att Mårtensson till skillnad från tre av fyra före är junior även nästa säsong och får en ny möjlighet på JVM. Men först och främst väntar en stafett där Sverige har alla möjligheter att blanda sig i guldstriden. Mårtensson kör förstasträckan, Elsa Brandt (som tog JVM-guld i sprinten i tisdags och brons i långdistansen i onsdags) kör andrasträckan och Ella Turesson, som tog JVM-guld i sprint i fjol men som i år fått nöja sig med två silver (i sprint och medeldistans) kör sistasträckan. Främsta motståndarna är Finland och Norge, men även Tjeckien och Estland har habila lag.
Seniorerna kör 13, juniorerna 14. SVT sänder inte i morgon heller.

I morgon är det dags för den andra upplagan av Sörbyskogen svartare, det lite udda loppet där det gäller att ta sig runt en slinga på drygt tre kilometer (i Sörbyskogen) varje halvtimme i elva halvtimmar för att sedan, den tolfte halvtimmen, tävla i att springa banan snabbast. Örebroorienterarna Erik Berzell och Elisabeth Ahlgren vann i fjol, men finns inte bland de 55 anmälda till årets lopp. Där märks i stället fjolårstvåan André Rangelind (som garanterat är sugen på revansch) och orienterare som Joel Aristondo Magnusson och Maxim Bonneau. På damsidan har jag sämre koll på vilka som sticker ut, tyvärr.

Örebro parkrun meddelar för övrigt att de ämnar köra i morgon, trots att det varit både halt och snöigt i veckan.

Helgens höjdpunkt får ändå sägas vara Marcialonga – det klassiska italienska långloppet som avslutas med den mytomspunna cascatan – som avgörs på söndag. Örebroaren Rickard Ericsson är tillbaka i långloppsvärldscupen skiclassics efter styrkebeskedet i Dolomitenlauf förra helgen. Starten går 8.00 och SVT sänder så klart.
Så följer ni Schagerströms VM-guldjakt när SVT slutat sända (och Lindh-bröderna tjuvstartade i Spanien)

januari 25th, 2024

Nu på eftermiddagen trillade veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden i efterhand ut där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone. Det är helt enkelt inspelning från gårdagens livepodd, där jag gästades av löparesset Fanny Schulstad i NA:s studio. Vi fokuserade första delen av samtalet på Fannys träning under och efter graviditeten, och andra delen på målen framåt som först och främst handlar om halvmaran i Barcelona nästa helg. Lyssna gärna i efterhand, eller kolla på det hela här.

I morgon är det tillbaka till vardagen för oss som försöker följa skidorienteringen. Det blir ingen SVT-sändningen från medeldistansen (eller lördagens sprintstafett) vid VM i Ramsau, utan vill man se får man glatt pytsa ut med nio euro per dag (eller 25 för hela mästerskapet) för internationella orienteringsförbundets egen sändning. Jag vet inte om man får med junior-VM på köpet, men är så fallet så går Garphyttans Nelly Mårtensson ut som den 17:e av 34 deltagare 10.35. Hon är säkert revanschsugen efter felstämplingen i långdistansen i onsdags och kan en bra dag absolut kämpa om en topp sex-placering.
Men morgondagens stora begivenhet är så klart elitdamernas lopp. Sverige har inlett mästerskapet med två raka trippelsegrar, där Magdalena Olsson tagit dubbla guld och Elin Schagerström och Linda Lindkvist fått med sig varsitt silver, Tove Alexandersson och Frida Sandberg varsitt brons.
Schagerström, som kommer för Latorp och alltjämt tävlar för Garphyttans IF, tog karriärens allra första VM-medalj när hon blev tvåa i sprinten i onsdag och hade varit i en sekundstrid om guldet (som kunde gått åt vilket håll som helst) om hon inte hade försökt ta en genväg (som blev en senväg) två kontroller från mål. I jaktstarten på onsdagen gjorde hon en stor bom tidigt men var sedan snabbast av alla under de avslutande 40 minuterna i vad som också kunde ha varit ett potentiellt guldlopp (men då fick hon nöja sig med en niondeplats.
Nu går Schagerström ut som nummer 31 av 40 deltagare, 12.30, och kommer så klart återigen ha alla chanser på guld, så bra är hon just nu. Hela startlistan finns här.
Efter två guld känns det givet att Olsson kommer ta dam-platsen i svenska förstalaget i sprintstafetten på lördag (Jonatan Ståhl bör vara lika självskriven på herrplatsen), men dörren till andralaget bör stå öppet för den som presterar bäst i morgon, så där finns också något att kämpa om, för Schagerström.

Örebroaren Axel Lindh och hans bror Edvin Lindh, som båda tävlar för Örebroklubben Team Norra (även om Edvin inte bor här), tjuvstartar den här veckan säsongen nere i sydöstra Spanien. Det handlar om mountainbike och det fyra dagar långa etapploppet (över långdistans) Costa Blanca bike race. Edvin blev i dag nia på den första etappen, tio minuter bakom norske segraren Emil Hasund Eid och polska tvåan Krzystof Lukasik, medan Axel fick nöja sig med 30:e-platsen, ytterligare drygt 16 minuter bakom. Dagens etapp var 50 kilometer lång och innehöll 1 840 höjdmeter. I morgon väntar en kortare tur på 14 kilometer och 614 höjdmeter, men sedan är det dags för 65 kilometer på lördag (2 100 höjdmeter) och 40 på söndag (1 200 höjdmeter).

Jag hoppas förresten inte att ni missade min artikel om Emilia Fahlin, som jag förvarande om i går. Annars finns den här.
Schulstad livepoddade – se sändningen i efterhand (och Schagerström tappade tidigt greppet om ny VM-medalj)

januari 24th, 2024

I dag gjordes Konditionsbloggenpodden för första gången som livepodd, i tv-studio, och resultatet kunde följaktligen ses direkt på na.se. I efterhand går det att kolla på bloggarens intervju med Fanny Schulstad här, och den kommer också komma ut på de vanliga ställena där poddar finns under torsdagen (dock inte lika tidigt som vanligt). Vi fokuserade första delen av samtalet på Fannys träning under och efter graviditeten, och andra delen på målen framåt som först och främst handlar om halvmaran i Barcelona nästa helg. Missa inte det!

När Elin Schagerström åkte in som tvåa i VM-sprinten i skidorientering i österrikiska Ramsau i går tog 23-åringen från Latorp inte bara karriärens första VM-medalj – utan bäddade dessutom för onsdagens jaktstart. Men efter en rejäl bom tidigt föll hon i stället som en sten i listan. På väg till den sjunde kontrollen, elva minuter in i den timslånga tävlingen, tappade hon över tre minuter. 43 sekunder upp till tisdagssegraren Magdalena Olsson hade i det läget vuxit upp till 4,5 minuter – och Schagerström hade tappat 18 platser och var 21:a.
Därifrån räddade hon det som gick. Körde från sjunde kontrollen till mål nästan minuten snabbare än Olsson, som drygade ut till alla andra och tog guldet med nästan två minuters marginal, och tog in nästan två minuter på Linda Lindkvist och Frida Sandberg, som körde upp sig från nionde respektive sjätte startposition till silver och brons och därmed ordnade en ny svensk trippel. Schagerströms lopp var alltså i allt väsentligt ett guldlopp – bortsett från missen …
Schagerström behåller trots allt andraplatsen i världscupen, där det här var den andra av säsongens sex deltävlingar.
Superstjärnan Tove Alexandersson, som tog bronset bakom Schagerström på tisdagen, klev av halvvägs i sviterna efter covid-sjukdom.
Efter en vilodag på torsdag avslutas VM med medeldistans på fredag och sprintstafett på lördag.
I junior-VM, som avgörs parallellt med VM, låg Nelly Mårtensson – som liksom Schagerström tävlar för Garphyttans IF – tia halvvägs in i onsdagens långdistans-masstart, men sedan stämplade hon fel och blev diskad.

I måndags missade jag den sjätte av de åtta loppen i årets Sverigecup i e-cykling (Zwift), ett individuellt tempolopp där Marcus Jansson, mountainbikevärldsmästaren från Garphyttan som i landsvägscykling tävlar för CK Hymer, blev fyra, bara 20 sekunder från andraplatsen (men drygt en minut från segrande Johan Norén). Till skillnad från de senaste åren är det inga länscyklister som hållit i och kört hela serien, och ingen finns med på topp 20. Norén leder sammandraget tätt före Samuel Brännlund och Jakob Björklund.

På tal om cykel snackade jag med Emilia Fahlin i dag, för en artikel som kommer ut på na.se vid lunchtid på torsdagen. Hennes närmaste tävlingar blir Vuelta CV i Spanien den 4 februari och Omloop Het Nieuwsblad och Le Samyn i Belgien 24 och 27 februari.
VM-silvret gör att Schagerström tagit medalj i alla mästerskap – och missa inte onsdagens livepodd med Schulstad

januari 23rd, 2024

Jag tjallade lite om det redan förra veckan, men nu är det officiellt: I morgon, 13.00, kommer jag att livepodda med löparprofilen Fanny Schulstad. Inte live som inför publik, men inför tv-kameror. Ni kommer kunna se oss snacka live på na.se – öppet för alla, även sådana som inte är prenumeranter – i någon form av podd-tv, och det öppnar för att skicka frågor rakt in i sändningen. Gör det i sådana fall via sms till mitt mobilnummer, 073-038 94 00 (som för övrigt alltid står öppet för tips och tankar, via sms; jag är däremot urusel på att svara på samtal från nummer jag inte känner igen). Podden släpps som vanligt på Spotify och så vidare under torsdagen, dock något senare under dagen än vanligt.

Visst var man förvarnad om att Elin Schagerström var i kanonslag i och med de fyra gulden på student-VM – men få hade nog inte fattat att hon var så bra som hon faktiskt visade när VM drog igång i österrikiska Ramsau i dag. Silver direkt på första distansen, sprinten. Och faktum är att Schagerström hade utmanat Magdalena Olsson om guldet om det inte varit för att hon drog en chansning och försökte gå rakt på från tredje sista till näst sista kontrollen, nedför en brant backe genom en skog, i stället för runt på skidspåret. Det visade sig ganska snabbt att det inte gick att gena just där, men misstaget hann kosta Schagerström (som var långt ifrån ensam om att göra det) minst 40 sekunder och i mål var hon 43 bakom (vid sista kontrollen före misstaget var hon två bakom Olsson, men det är så klart omöjligt att säga hur snabb Schagerström hade varit i spurten om hon inte hade tagit det där vägvalet). Det såg ett tag ut som om även Tove Alexandersson skulle passera Schagerström, men hon gick omkull på väg från näst sista till sista kontrollen och tappade ett gäng sekunder – och var fyra bakom i mål. Med Olsson, Schagerström och Alexandersson blev det en svensk medaljtrippel. medan norskan Anna Ulvensøen, fem sekunder bakom Alexandersson, var den enda ytterligare åkaren som var inom 1,5 minuter från segrande Olsson (och inom 50 sekunder från Schagerström).
Det där blir så klart inte minst viktigt när det är jaktstart, med en tävlingslängd på 50-60 minuter, på de här resultaten i morgon, onsdag. Starten (för Olsson) går 13.10 och SVT sänder i morgon också (men inte de två sista dagarna av VM, som jag förstått det). 25 åkare är samlade inom tre minuter och 15 sekunder inför masstarten, men 20 av dem är inom 1.45 från placering sex och bakåt. Längst fram är det lite större avstånd med Olsson i 43 sekunders ledning före Schagerström som i sin tur har 51 sekunder bak till femman Idunn Strand.
Tävlingen var också den första av totalt sex som ingår i årets världscup, där Schagerström nu alltså ligger tvåa. Dessutom var det här Schagerströms första VM-medalj (i hennes andra världsmästerskap) och gör att hon nu tagit medalj i alla mästerskap hon ställt upp i: Ungdoms-EM, junior-VM, U23-VM, EM, student-VM och VM.
Jag pratade så klart med Schagerström efter dagens silversuccé, för en artikel ni hittar här.
Årets junior-VM avgörs ju paralllellt med VM, och där blev Nelly Mårtensson, som liksom Schagerström tävlar för Garphyttans IF, nia i dag. Hon tappade halvminuten på täten till första kontrollen, men tappade betydligt mindre (procentuellt sett) under resten av banan och var 1.37 bakom segrande landslagskompisen Elsa Brandt i mål, minuten från medalj (förhandsfavoriten Ella Turesson blev tvåa, tio sekunder bakom Brandt). Juniorerna kör inte jaktstart utan masstart i morgon, över långdistans med start 10.10.
Schagerström går in i skidorienterings-VM (SVT sänder), Fahlin avslutade på Mallorca och Holmberg mot andraplatsen i Sverigecupen

januari 22nd, 2024

Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Lars Drageryd som gäst. Finns där poddar finns, bland annat på Spotify och i podcastappen på Iphone.

Exakt en vecka efter att den galna succén på student-VM fullbordades med fjärde guldet på fyra tävlingar är det vid lunchtid i morgon dags för Garphyttans och Latorps Elin Schagerström att gå in i ”riktiga” VM – och det är hennes bästa distans, sprinten (där hon tog EM-brons i fjol), som står på agendan direkt. SVT sänder (med start 11.30 eftersom herrarna kör först) och första dam går ut 12.53. Elin Schagerström går ut som nummer 30 av 42 (som nummer två av sju svenskar) klockan 13.22. I konkurrensväg tillkommer, jämfört med student-VM, framför allt norska världsettan Anna Ulvensøen (som går ut som nummer 40, 13.37), estniska stjärnan Daisy Kudre Schnyder (nummer 34, 13.28) och landslagskompisarna och ex-världsmästarna Tove Alexandersson (nummer 39, 13.35.30), Linda Lindkvist (nummer 33, 13.26.30) och Frida Sandberg (nummer 35, 13.29.30).
VM-sprinten är också säsongens första, av totalt sex, deltävlingar i världscupen.
Tidigare på dagen, med start 10.25, avgörs sprinten i junior-VM – som precis som VM körs i österrikiska Ramsau. Garphyttans Nelly Mårtensson går ut som 17:e åkare (10.41), och runt 11.15 lär de sista åkarna vara i mål så vi vet hur det går. Fe, svensar kommer till start, och Ella Turesson tillhör förhandsfavoriterna.

I dag avslutade Emilia Fahlin de tre tävlingsdagarna på Mallorca. Jag lyckades inte se en enda sekund av tävlingen i dag heller, men det verkar ha spruckit av rejält redan i den första tuffa stigningen och Örebrocyklisten rullade i mål nästan tio minuter bakom täten (där Eleonora Camilla Gasparrini, Italien/UAE team ADQ, vann), som 57:a. 18 cyklister var tillsammans längst fram (Fahlins lagkompis Titia Ryo, Frankrike, blev nia och svenska Julia Borgström, AG Insurance-Soudal, 15:e), de övriga, ytterligare nio inom fem minuter. Jag ska försöka få tag i Fahlin de närmaste dagarna för att höra hur de här tre racen var – och när hon ska tävla härnäst.

Med en andra- och en tredjeplats i helgens två deltävlingar i Indoor grand prix, Sverigecupen i inomhusorientering, klev Tisarens nyförvärv Viggo Holmberg (en 17-åring från Pålsboda) upp på andra plats i sammandraget inför de två avslutande tävlingarna som avgörs i Stockholm om två veckor.
Holmberg var trea i lördagens tävling i Polhemsskolan, nästan sex minuter bakom IFK Moras Alfred Danielsson som dominerat säsongen och redan i helgen säkrade totalsegern i cupen, men sprang i söndagens jaktstart upp sig till en andraplats (han hade över fyra minuter bättre löptid än Danielsson där och var mindre än tre minuter bakom efter två dagar). Djerfs 15-åring Linus Bodin-Liliegren hade bäst löptid av alla i jaktstarten (över minuten snabbare än Holmberg) och sprang upp sig från femte till tredje plats. Han är nu uppe på sjätte plats i sammandraget. Även Djerfs Rasmus Pettersson visade framfötterna med en sjundeplats på lördagen som förvaltade still en sjätteplats på söndagen. Han är tia i sammandraget.
Holmberg gör nu upp med Åke Wettergren, FK Herkules, om andraplatsen i sammandraget. Holmberg har 75 poängs försprång inför de två sista tävlingarna (seger i en ger 150), och strykar man bådas fyra sämsta tävlingar är avståndet detsamma. Om jag räknar rätt räcker en tredjeplats eller två fjärdeplatser för Holmbergs del även om Wetterngren skulle vinna båda de två återstående tävlingarna.
Schagerström officiellt uttagen till VM: ”Räknar med att vi tar medalj varje tävlingsdag”

januari 8th, 2024

I dag kom bekräftelsen: Elin Schagerström är uttagen till skidorienterings-VM i Ramsau som inleds om två veckor, tisdagen den 23 januari. Dessförinnan ska hon ju hinna avverka ett helt annat mästerskap, student-VM, så januari kommer bli en extremt intensiv månad för den 23-åriga skidorienteraren från Latorp som redan är nominerad till NA:s pulsklocka på Örebros idrottsgala i februari efter de tre EM-medaljerna i fjol (ett guld och tre brons).
Skulle Schagerström få åka alla lopp – och utöver mixedstafetten på VM, där bara två svenska damer kommer få chansen, så kommer hon nog få göra det – kommer schemat se ut så här:
Fredag 12 januari: Student-VM i Lenzerheide startar, sprint.
Lördag 13 januari: Jaktstart.
Måndag 15 januari: Masstart.
Tisdag 16 januari: Mixedstafett.
Tisdag 23 januari: VM i Ramsau startar, sprint.
Onsdag 24 januari: Jaktstart.
Fredag 26 januari: Medeldistans.
Lördag 27 januari: Mixedstafett.
Sprintarna brukar vara Schagerströms bästa disciplin. Det var där hon tog EM-brons individuellt i fjol, det var där hon gjorde sitt bästa resultat i VM-debuten 2022 (en sjundeplats) och det var där hon tog sitt efterlängtade junior-VM-guld 2020 (men ho tog U23-VM-brons i långdistans 2022, det ska man inte glömma).
Stjärnorna som står ut i VM-truppen är Tove Alexandersson och Linda Lindkvist, men Frida Sandberg är också topp fem på världsrankningen. Förutom landslagskompisarna blir Schagerströms tuffaste konkurrenter estniska världsettna Daisy Kudre Schnyder och norska världsfyran Anna Ulvensøen. Schagerström själv är åtta på världsrankningen. Totalt sett har Sverige sex åkare på topp åtta och sju på topp tio på rankningen, och det bidrar till att målen inför VM högt ställda.
– Jag räknar med att vi tar medalj varje tävlingsdag och mixstafetten sista dagen vill vi vinna. På damsidan är det ett misslyckade om vi inte tar guld individuellt. Vi är så pass bra där, säger förbundskapten Martin Hammarberg till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Totalt skickar Sverige sju damer till VM, och eftersom varje nation får starta med sex seniorer och två U23:or på varje distans, och OK Renens Anna Aasa är U23:a, så kommer alla få göra alla de individuella tävlingarna. Förutom Schagerström kommer också Aasa, Gustav Johnsson, Truls Lindholm och Jonatan Ståhl även att köra student-VM.
Garphyttans Nelly Mårtensson är högaktuell för en plats i junior-VM, som avgörs samtidigt som VM i Ramsau, men den truppen är ännu inte uttagen.
Fahlins världstourcomeback, distriktsmästarna i Nora, doldisens supertid för seger i Varvetloppet och mycket (MYCKET!) mer från helgen som gick

mars 20th, 2022

Kom lite annat emellan i går, så därför blev det inget blogginlägg varken med resultaten från tävlingarna (det kommer här nedan i stället) eller planerat förhands inför Emilia Fahlins världstourcomeback i Trofeo Alfredo Binda eller Varvetmilen i Örebro i dag (där går vi direkt på resultaten i stället).

Om vi börjar med Trofeo Alfredo Binda så är det verkligen ett obarmhärtigt lopp om man som Emilia Fahlin kommer in med lite för få tränings- och, framför allt, tävlingsmil i benen. Det är upp och ned och i dag var det i princip konstant hårdkörning (åtminstone under andra halvan, som man kunde se på Eurosport). Fahlins lag FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope var hela tiden uppe i tät och stötte, och Fahlin var framme och visade sig första gången tätgruppen rullade igenom Cittiglio där målet är beläget. Men i Orinostigningen, drygt fyra mil före mål, var sista gången man såg henne i tv, så förmodligen var hon klar med dagens jobb då. Någon gång därefter klev hon av, precis som 72 andra av de 139 startande, vilket väl säger en del om tuffheten. FDJ-stallet fortsatte attackera för att skapa något uppför sista backen, men de sista åtta kilometerna ned till mål samlades en 23 cyklister stor grupp och en sådan spurt är inte FDJ-kaptenen Cecilie Uttrup Ludwig styrka, och hon blev nionde (Marta Cavalli 23:a).
Det här var alltså Fahlins andra tävling efter comebacken. Tre återstår under vårsäsongen: Gent–Wevelgem i Belgien den 27 mars, Amstel gold race i Nederländerna den 10 april och Paris–Roubaix i Frankrike den 16 april.

Avslutningen på skidorienteringsmästerskapen i Finland blev inte alls lika bra som inledningen (när Elin Schagerström blev sjua på VM och etta i U23-världscupen och Nelly Mårtensson blev fyra på ungdoms-EM, båda i sprint) – Schagerström fick inte någon av de två svenska damplatserna i sprintstafetten och Mårtenssons lag växlades bort sig i ungdoms-EM-stafetten. Mårtensson hann dock köra sin sträcka, och fick själv en olycklig start – hon var sist av de sju lagen till första kontrollen (tappade drygt en minut till Schweiz som var först) – men kämpade sig upp till fjärdeplatsen vid växling, knappt två minuter bakom alltjämt ledande Schweiz. Men redan tidigt på andrasträckan gjorde Elsa Kaipe någon fadäs, och Sverige blev diskat. På det hela taget blev det ändå lyckade mästerskap för de två debutanterna från Garphyttans IF och Vintrosa.

I Nora korades de allra första distriktsmästarna i det nya, stora friidrottsdistriktet – men alla medaljer på seniorsidan och alla utom tre veteranguld gick ändå till Närke.
Ska man slå sig för bröstet så kan jag konstatera att jag tippade guld- och silvermedaljörer rätt på både herr- och damsidan (men det var ingen bragd) men att jag däremot bommade på bronsmedaljörerna. Följaktligen vann Erica Lech (på den urstarka tiden 2.55.55, pers med över tre minuter och det på en bana som innehåller över 500 höjdmeter och därtill bitar av både is och mjuk grusväg) och Per Arvidsson (på dito finfina 2.41.26 – mer än åtta minuter under tiden han gjorde på samma bana för två år sedan). Josefin Tjernlund gjorde sitt andra maraton och persade också, med 3.08.21, medan Therese Persson tog bronset på 3.41.10, drygt 7,5 minuter före Antje Wiksten som blev fyra. Andreas Ingberg var bara 55 sekunder bakom Arvidsson i kampen om herrguldet (tiden alltså 2.41.21). Jonathan Kandelin och min bronsfavorit Martin Duberg sprang länge ihop med Lech, men ingen av dem orkade matcha hela vägen in på sista varvet. Duberg släppte först och gick i mål som fyra på 2.59.04 (nästan ikapphunnen av Oskar Larsson som blev femma på 2.59.12) medan Jonathan Kandelin tog DM-bronset på nästperset 2.56.26.
Lech fick också med sig ett D45-guld – men några andra veteranguld delades inte ut på damsidan eftersom klasserna i övrigt var tomma.
Arvidsson fick också ett guld i M35 medan Ingberg tog hand om segern i M40. Stefan Sager (3.10.40) tog veteran-DM-guld i M45, Torbjörn Sjölander (3.47.49) i M60 och Per Börjesson (4.41.06) i M65 och Västerås Pär Muhr, Niclas Häggman och Jouko Mourujärvi vann DM i M50, M55 och M70 (Rodney Hundermark och Lars Lanneborn var bästa Närkelöpare som tvåor där på 3.21.55 och 4.06.34 i M50 och M55).
Det löptes också motionsklasser på halv- och kvartsmaraton. På 21,1 kilometer vann Lotta Nilsson tre sekunder före dottern Bibben Nordblom (1.57.55 respektive 1.57.58) – de båda har ju tagit två VM-guld tillsammas i swimrun – likosm Borlänges Jonas Gustad (1.24.12; Starts Pär Englund var bäste länslöpare där på 1.30.09). Och på 10,5 kilometer (alltså Sylvesterloppets bana plus en liten, liten slinga) vann Maria Nagle (46.54) och KFUM Örebros Håkan Andersson (43.29).

Och i dag var det alltså dags för Varvetmilen, Göteborgsvarvets seedningslopp Varvetmilen på Väster i Örebro. Jag vill inte klappa mig själv för mycket på axeln här (framför allt inte efter vad var det jag sa-segmentet i texten om Nora ovan), men jag vill påstå att det inte är ofta en länslöpare jag aldrig hört talas (och som aldrig nämnts på denna blogg) om dyker upp och vinner en tävling av sådan dignitet. Men Jonas Andersson är en sådan löpare, och trots att jag försökt höra mig för både här och där har jag ännu inte fått tag i någon som kan berätta mer. Allt jag vet är att han enligt resultatlistan tävlar för KFUM Örebro, är 23 år gammal och inte har en enda registrerad tävling i Svenska friidrottsförbundets officiella resultatdatabas. Tiden? För en debutant helt enorma 32.11 – vilket gör honom till 23:a genom alla tider på landsvägsmilen i det gamla Närkedistriktet och åtta under 2000-talet efter Martin Regborn, Linus Rosdal, Wilhelm Bergentz, Mathias Lidson, Per Sjögren, Erik Anfält och Albin Olausson. Jag får helt enkelt forska vidare i vem den här killen är.
Två av länets etablerade topplöpare sprang också tävlingen: Fanny Schulstad blev tvåa bland damerna med 36.18 (bakom Linköpings Carolina Johnson som gjorde 34.41) och Jonas Nilsson blev trea på herrsidan med 32.54 (bakom Andersson och Umeås Erik Linnér). Nilsson persade med två sekunder (trots litet tapp på andra halvan, 16.16/16.39) medan Schulstad var tolv sekunder från sin bästanotering (hon hade däremot negativ split med 18.15/18.04).
Varvetmilen är ju främst ett seedningslopp, men man kan inte seeda sig till elitfältet (där både Schulstad och Nilsson lär hamna). Till startled ett, som är det högsta man kan nå här, krävs 37.57 av herrarna och 40.38 av damerna, och det klarade totalt 17 löpare. Från länet utöver de tre nämnda även Patrik Jansson (36.14), Oskar Hansson (36.33), Björn Engqvist (36.51) och 16-åriga Karlskogalöparen Ella Laine (39.07), hon som var enda länslöpare att ta sig till final på inomhus-ungdoms-SM förra helgen (sexa på 1 500 meter, mindre än fyra sekunder från medalj). Det är inte många löpare i den åldern som ens testar landsvägsmilen, och det är en mycket respektabel tid som gav en femteplats i mål.

Trots att 118 löpare sprang i Nora och 142 sparade sig till Varvemilen blev det över 62 till Örebro parkrun – där Magnus Värnqvist (19.22) och Petra Hanaeus (21.41) var snabbast i den härliga vårsolen. Värnqvist var först i mål för allra första gången – Hanaeus för 40:e gången, flest av alla (Johan Ingjald har 30).

Efter att så många starka länsåkare kommit till start i Vasaloppet var det plötsligt bara Filip Danielsson som stod på startlinjen när det efterföljande loppet i långloppsvärldscupen ski classics avgjordes på lördagen, Birkebeinerrennet (Edwin Franzén blev sjuk på tävlingsdagen). Liksom i Vasaloppet fick Danielsson aldrig riktigt känna på tätgruppen, utan tvingades släppa ett par minuter i den inledande branten för att sedan aldrig komma ikapp när det blev åkning av ett slag som borde passat bättre. I mål var han 53:a, drygt nio minuter bakom segrande Andreas Nygard (de var 18 längst fram medan Danielsson var i någon sorts fjärdeklunga med 14 åkare där Vinjar Skogsholm var längst fram och knep 43:e-platsen.
Återstår att se om Danielsson väljer SM eller Årefjällsloppet kommande helg.

Adam Axelsson sänkte säsongsbästanoteringen med 23 hundradelar och var bara 14 från perset – men var ändå 1,12 sekunder ifrån den där världscupkvaltiden på 500 meter som han jagade under de säsongsavslutande tävlingarna i Calgary i helgen. 36,82 blev veckoslutets, och hela säsongens, bästa tid på 500 meter för den svenske mästaren från Kumla. Han körde också två 1 000-meterslopp (på 1.12,34 och 1.12,63 mot 1.12,02 förra helgen och 1.11,60 som är perset), ytterligare ett 500-meterslopp (på 36,94) och testade en start på 1 500 meter (men han avbröt). Men nu är säsongen alltså av allt att döma över, och Axelsson – som inledde säsongen med hjärtmuskelinflammation och gjort en på alla sätt remarkabel comeback till positionen som Sveriges bästa sprinter – får fortsätta jakten på världscupkvaltider till hösten.

Hemma i Behrn arenas skridskohall åktes också skridskotävling – SK Winners avslutningstävling. När tävlingen senast kunde genomföras (på grund av pandemin) för två år sedan klev Johan Röjler av det avslutande 10 000-metersloppet – men i år fullföljde den gamle trefaldige olympiern och blev liksom 2018 tvåa. Då bakom en viss Nils van der Poel, nu efter Hagaströms Gustav Arnell.
Tävlingen avgörs över 300 och 10 000 meter, där tiden på den något udda distansen 300 meter (som körs först) multipliceras med 1,67 och tiden på 10 000 meter (som körs strax efter) divideras med 20 så att båda motsvarar 500 meter. Därefter adderas dem till en totalsumma. Arnell var tvåa på sprinten, men 34 hundradelar (värt 0,57 poäng) före Röjler – och körde sedan ifrån med nästan 33 sekunder på 10 000 meter (värt 1,63 poäng) och vann på 89,05 mot Röjlers 91,25 (Nils har det förmodligen oslagbara tävlingsrekordet på 82,78 efter 24,70/13.52,22 på 250-metersbanan i Behrn arena). Sundsvalls Emil Klockar var trea den här gången. Elin Fryckberg, IK Wega, vann på damsidan med 106,17 poäng (30,83/18.15,77). Där kom inga länsåkare till start, men i olika ungdomsklassern blev både Eje Röjler, Viktor Ehrnström och Simon Ohlsson vinnare.

Tisarens världscuporienterare Andrea Svensson vann dubbelt i säsongsdebuten: Tolereds vårmedel på lördagen (nästan fem minuters marginal över 3,7 kilometer orientering med 45 startande!) och Laxträffen i Falkenberg på söndagen (seger med nästan sju minuters marginal över en långdistans på åtta kilometer).
OK Djerf och Degerfors OK arrangerade träningshelg med långdistans på lördagen och medeldistans på söndagen där de största namnen kutade i den senare: Örebroboende Anton Johansson och Quentin Rauturier var etta och tvåa med Djerfs Rasmus Pettersson och Tisarens Filip Jacobsson som trea och fyra och Ellinor Tjernlund som femma och bästa dam. Mest anmärkningsvärt kanske ändå att Josefin Tjernlund tog sig runt – dagen efter maran i Nora.
Positiv comeback för Fahlin – Schagerström diskad i VM-jaktstarten (plus förhands inför Ahlssons start i Nederländerna och Inneseriens final)

mars 16th, 2022

(UPPDATERAD 23.55) Det blev en, med tanke på förutsättningarna, väldigt positiv återkomst för Emilia Fahlin – i varje fall av det man kan döma av tv-bilderna. Cykelstjärnan från Örebro hade ju inte tävlat på nästan nio månader inför dagens start i belgiska Nokere koerse – men gjorde alla rätt. Höll sig undan från krascher, vilket inte var det lättaste: Australiska stjärnan Grace Brown, som Fahlins lag skulle köra för och som siktade på segern, kraschade tidigt och fick bryta, och norska lagkompisen Stine Borgli fick ett kast på cykeln och flög av våldsamt (såg ut att slå i huvudet) och tvingades också kliva av, just när tv-sändningen kommit igång med tre mil kvar av det 126 kilometer långa racet. Hon gick fram och visade sig och provade att ligga i tät i klungan. Hon gjorde jobb åt sina två kvarvarande lagkompisar Eugénie Duval blev åtta och Maëlle Grossetête var också med i tätklungan. Och hon höll i och tog sig i mål i klungan längst fram, där ett 50-tal cyklister (Fahlin fick placering 41, men det har förstås mest akademisk betydelse) fick se Lorena Wiebes krossa allt motstånd med en långspurt. En positiv start i allt man kunde se, alltså, men jag har inte prata med Fahlin efteråt, så jag kan förstås inte uttala mig om hennes känsla.
Jag hoppas att ni inte missade reportaget om Fahlin som jag skrev inför tävlingen och som publicerades på na.se i morse.
Nu flyger Fahlin direkt vidare till Italien för söndagens världstourtävling Trofeo Alfredo Binda.

Efter gårdagens grymma tävling, där Elin Schagerström blev sjua i VM-debuten och därtill vann U23-världscuptävlingen som avgjordes i samma lopp, blev det betydligt tuffare för åkarens från Vintrosa i dagens jaktstart på gårdagens sprintresultat i skidorienterings-VM i Finland. Hon gick ut som sjua men tappade till 13:e plats i mål och blev sedermera diskad för att ha missat den 20:e av de 37 kontrollerna på den drygt 15 kilometer (fågelvägen) långa banan. Hon hade varit trea i U23-världscupklassen och varit med i fajten om totalsegern inför säsongens sjätte och avslutande deltävling – fredagens medaldistans i VM i Kemi – men är nu i stället 63 poäng bakom litauiska Judita Traubaite som blev tvåa av U23-åkarna och elva totalt i dag. Andraplatsen i U23-världscupen ser däremot säker ut, om Schagerström tar sig i mål på fredag.
Linda Lindkvist, som var bakom Schagerström i går, körde upp sig från tiondeplatsen och fixade Sveriges första VM-guld i mästerskapet när hon vann tävlingen nio sekunder före finska Salla Koskela. Gårdagsvinnaren Daisy Kudre Schnyder, Estland, blev femma.
I ungdoms-EM inkasserade Vintrosas Nelly Mårtensson – som i går var fyra och bästa icke-finska – en ny topp tio-placering i dagens medeldistans. Den här gången just en tiondeplats, som näst bästa svenska, 3.21 bakom segrande Sanni Hoskari (Finland lade beslag på hela pallen i dag också) och 3.10 från pallen. Mårtensson öppnade defensivt men var sexa efter sex av nio kontroller, men gjorde sedan en bom till sjuan och föll tillbaka lite.
I morgon är det vilodag i mästerskapet som avslutas fredag–lördag.

Tour de Kifs bonusetapp, en omvänd jaktstart, avgjordes i konstsnöspåret i Ånnaboda i kväll, men några resultat har jag ännu inte sett – så det får vi helt enkelt återkomma till om de dyker in.

Jag litar ju inte skitmycket på preliminära anmälningslistor i cykel, men vad jag förstår finns Jacob Ahlsson med i Motala AIF-Serneke-Allebikes lag till nederländska etapploppet Olympia’s tour som rivstartar med dubbla etapper på torsdagen. Kumlasonen tvingades ju kliva av förra veckans etapplopp i Kroatien redan efter den 1,5 kilometer långa prologen på grund av förkylning – och det var trist, för den tävlingen bjöd på förutsättningar som hade passat honom betydligt bättre som den lätta klättrare han är. Nu väntar i stället rätt platt, holländsk terräng.
Tävlingen startar med ett 10,4 kilometer långt och pannkaksplatt lagtempo (på riktiga tempocyklar den här gången) där Motala startar som 16:e lag av 25, klockan 10.30.
3,5 timmar senare startar den första linjeetappen, en 75 kilometer lång och lika pannkaksplatt (högsta punkten är 13 meter över havet, lägsta sex) drabbning med start och mål i Hardenberg (där också lagtempot körs). Fredagens 173 kilometer långa etapp har i varje fall en kulle (33 höjdmeter på 500 meter) som ska besegras sex gånger och där mållinjen ligger på toppen. På lördag väntar 182 helt platta kilometer och på söndag avslutas hela kalaset med 167 kilometer där det åtminstone finns någon typ av kupering (men totalt bara 333 höjdmeter).
Stämmer laganmälan ställer Motala förutom Ahlsson upp med Linus Kvist (som man förmodligen kör för eftersom han är vassaste spurtaren), Richard Larsén, Hugo Lennartsson, Edvin Lovidius och Filip Mård.

I morgon avgörs sista deltävlingen i Inneserien, Örebros och Tybblelundshallen egen tävlingsserie med medeldistanslopp (efter 1 000 meter, en engelsk mil och 2 000 meter är det nu dags för 3 000 meter). Men faktum är att själva cupen avgjorts redan på förhand – på papperet. En justering där tävlingsledningen valde att gå tillbaka från 2022 års jämförelsetal till 2015 års siffror (som använts de tidigare säsongerna) gör att Marie Daslers försprång i ledningen i praktiken är ointagligt. IF Start-löparens totalsumma efter tre tävlingar (och det är de tre bästa resultaten som räknas, så hon kan inte försämra sig utan bara förbättra sig i morgon) ökade genom omräkningen från 259,33 till 272,57 poäng medan ende riktige konkurrenten Bo Persson fick sin siffra justerad från 171,15 till 175,39. Avståndet däremellan tvingar alltså Persson att ta minst 97,18 poäng (alltså springa på 97,18 procent av ett tänkt världsrekord för 74-åringar) på 3 000 meter för att nå ikapp. 97,18 poäng för 74-åringar motsvarar en tid på 10.54,48 – helt orealistiskt med tanke på att Almby-löparens personliga rekord är 11.50. Till saken hör också att Persson inte finns med i startlistan, men det hindrar förstås inte att han dyker upp och efteranmäler sig. Dasler själv ska, om jag förstår saken rätt, fortsätta tio varv extra efter målgång på 3 000 för att få en tid på 5 000 meter – så räkna inte med några rekordnoteringar på den egentliga tävlingsdistansen.
Om Persson inte springer kommer han inte få något slutresultat i cupen, eftersom han bara deltagit i två av de tre första tävlingarna. I sådana fall är Susanne Malmqvist favorit till andraplatsen (hon är den ende vid sidan av Persson som inte behöver slå världsrekord för att nå ikapp Dasler), följd av Mikael Hansson (som just nu ligger tvåa men som verkar springa alternativdistansen 800 meter på torsdagen), Mattias Larsson och Elias Zika.
Bortser man från procentpoängsräkningen så är de mest spännande namnen som är anmälda, utöver de redan nämnda, Lisa Brorson (som var en lovande ungdomslöpare men som inte tävlat kontinuerligt sedan 2015 – nu är hon anmäld på 800 meter), Maria Nagle, Karl Wilenius, Viktor Hansson och Tuva Frih (den sistnämnda på 800).
Schagerström VM-sjua och U23-världscupvinnare, Mårtensson UEM-fyra och allt du behöver veta inför Fahlins comeback

mars 15th, 2022

Elin Schagerström slog till direkt när skidorienterings-VM startade strax norr om Kemi, i norra Finland, på tisdagen. 21-åringen från Vintrosa, som tävlar för Garphyttan men numera bor i Luleå, tog ju U23-VM-guld i långdistans, som avgjordes i samband med EM i Bulgarien i januari. Då var hon trea bakom två ryskor – nu, när ryssarnas slängts ut, var hon först i mål av alla U23:or i sprinttävlingen och därmed för första gången vinnare i U23-världscupen – där hon också tog över totalledningen med två tävlingar kvar (efter att alla ryssar räknats bort var hon tvåa, tre poäng bakom litauiska Judita Traubaite, inför dagens tävling). Men snäppet häftigare var nog ändå att Schagerströms åkning räckte hela vägen till en sjundeplats i VM-debuten – 33 sekunder bakom tättrion som alla var inom en sekunds marginal: Estniska Daisy Kudre-Schnyder (hon har gift sig sedan VM i januari och skaffat dubbelefternamn) tog guld en sekund före finska Salla Koskela och svenska Magdalena Olsson som delade silvret. Före sig hade Schagerström också svenska Frida Sandberg, norska Anna Ulvensoen och finska Sonja Morsky – men inga andra i hela världen (totalt kom 38 åkare till start). I U23-klassen var Traubaite fem sekunder bakom.
Men faktum är att det fanns en länsåkare – händelsevis även hon just från Vintrosa och Garphyttans IF – som var ännu närmare en mästerskapsmedalj på tisdagen: 16-åriga Nelly Mårtensson som debuterade i ungdoms-EM med en fjärdeplats, bara 24 sekunder från guld och nio sekunder från medalj, bakom en trio finska hemmaåkare.
På onsdagen fortsätter mästerskapet med jaktstart för seniorerna, vilket innebär att Schagerström får en chans att köra vidare på sitt finfina resultat och dels jaga en sensationell VM-medalj, dels koppla ett ännu starkare grepp om U23-världscupen. Ledande Daisy Kudre Schnyder startar 10.15 lokal tid, Schagerström ger sig alltså iväg 33 sekunder senare. I ungdoms-EM är det i stället medeldistanstävling på programmet, Mårtensson går ut med startnummer 23 av 29 damer, vid 13.15.

I dag var det på dagen åtta månader Emilia Fahlin meddelade sin timeout från cykelsporten, och i morgon är det äntligen dags för comeback. Jag fick tag på Örebrocyklisten på telefon i Belgien i dag, och vid 5.30-tiden i morgon bitti kan ni läsa en stor intervju på na.se om de här åtta, omtumlande månaderna. Det handlar om utmattningssyndrom, och vilka förändringar Fahlin tvingats göra för att komma till rätta med dem.
Vad jag inte fokuserar så mycket på i den texten, men som den här bloggen handlar om, är det rent sportsliga i comebacken. Tävlingen heter Nokere koerse, klassas som en ”halvklassiker” och tillhör nivån precis under världstouren – den som kallas för protour. Tävlingen har start i Deinze och 126 kilometer senare mål i Nokere, i Flandern, en liten bit utanför Gent. Det är knixigt, lurigt, det finns en hel del rätt korta men riktigt branta backar (totalt 809 höjdmeter) och en hel del kullersten (totalt 15 kilometer), och Fahlin gillade det verkligen efter debuten i fjol – trots att elfteplatsen i mål var allt annat än vad hon hade hoppats på:
– Det var tufft i dag, jävlar i mig vad det var hårt. Det var ett typiskt belgiskt race med småvägar, svängar hela tiden, cementvägar, kullersten, backar, sidvind och regn. Även om det inte går vrålfort hela tiden så tar det ut sin rätt, så man är helt tom på slutet. Jag hade aldrig kört Nokere Koerse förut, men jag gillade den verkligen. Jag hoppas jag kan komma tillbaka och göra resultat nästa år, sa Fahlin till NA då.
Men något fokus på resultat blir det alls inte den här gången. Det handlar om en första smak på comebacken, att för första gången på nästan nio månader kasta sig in i en klunga och köra cykeltävling igen. Förväntningarna på prestationer är fortfarande några månader borta.
Vårens preliminära program består i övrigt av Gent–Wevelgem i Belgien den 27 mars och Amstel gold race i Nederländerna den 10 april innan det avslutas med Paris–Roubaix i Frankrike den 16 april. Det sistnämnda var Fahlin och rekade för i går.
Nokere koerse startar 10.15 på onsdagsförmiddagen, och Eurosport sänder med start 12.33 då täten förväntas ha knappt fyra mil kvar till mål. Fahlin lär köra för australiska teamkompisen Grace Brown (de körde ihop i Wiggle-High5 2018, men det här är deras första tävling tillsammans i FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope) som räknas till förhandsfavoriterna tillsammans med bland andra Lotte Kopecky (Belgien, Team SD Worx), Lorena Wiebes (Nederländerna, Team DSM) och Marta Bastianelli (Italien, UAE team ADQ). I Fahlins lag kör också norska Stine Borgli och franska trion Clara Copponi, Eugénie Duval och Maëlle Grossetête.