Så är vi inne i veckan för avgörandet i orienteringsvärldscupen. För andra gången i karriären kommer örebroaren Martin Regborn åka ned till finalen i Schweiz som tvåa. Senast, 2017, fick förkylningskänningar inför finalen men valde ändå att starta – bara för att tvingas bryta den första av två individuella tävlingar i finalen, vilket kostade så många poäng att han tappade till en fjärdeplats i totalen innan helgen var över.
Nu finns bara norska Kasper Fosser, som är regerande världscupsegrare, ligger före i sammandraget, och hade det inte varit för långdistans-guldmedaljören Regborns nesliga miss i kvalet till EM-medeldistansen (som gjorde att han inte fick springa finalen där, och därmed nollade den världscupdeltävlingen) så hade han varit ännu närmare norrmannen (hade Regborn varit topp fem på EM-medeln så hade han rentav varit i ledningen).
Men nu är förutsättningarna sådana att Fosser leder på 222 poäng och att Regborn är 42 poäng bakom. Inom 29 poäng bakom Regborn finns ytterligare fyra man (Gustav Bergman, nyzeeländske sprintspecialisten Tim Robertson, ex-Tisaren-schweizaren och femfaldiga världscup-totalsegraren Matthias Kyburz och norrmannen Eskil Kinneberg), och 20 poäng bakom dem finns även finlänadaren Miika Kirmula och Emil Svensk, som inte ska räknas bort.
Tävlingarna som återstår är en medeldistans på söndag och en långdistans på måndag, och seger ger 100 poäng, en andraplats 80 och därefter är poängskalan fallande 60-50-45-40-37-35-33 ned till nionde plats och sedan 31-30-29-och så vidare för plats 10–40. Om Regborn gör två riktigt starka insatser och samlar 120 poäng (etta och 21:a eller tvåa och sexa eller trea och trea i de två tävlingarna) får Herlem Fosser max ta 76 poäng (hamnar de på samma avgör placering i långdistansen på måndag) vilket alltså motsvarar en fjärde- och en 15:e-plats eller två sjätteplatser eller så. Det är möjligt, matematiskt. Men hoten bakifrån, av sådana som Bergman och Kyburz, är förstås överhängande. Det kommer bli en rafflande upplösning.
Örebroaren Anton Johansson ligger just nu nia i världscupen, och är bäst av dem som jag inte nämnt ovan. Han har nämligen 21 poäng upp till åttondeplatsen och 111 till Fosser. Men tog EM-silver i medeldistans så sent som i augusti, och kan vid två nya topplopp absolut plocka placeringar. Tisarens Andrea Svensson en reservplats till finalen, om någon annan svensk skulle kasta in handduken. Det har inte skett än, men det är bara måndag. Hon ligger 36:a i totalen efter sina insatser på EM. Tove Alexandersson toppar cupen och kan vinna för åttonde året i rad (och närma sig Simone Nigglis rekord på nio totalsegerar i cupen – Niggli som för övrigt är banläggare i de här tävlingarna). På herrsidan vann Bergman världscupen 2019. Det är Sveriges enda totalseger på herrsidan under 2000-talet och en av bara två pallplatser i sammandraget (Peter Öbergs tredjeplats 2009 är den andra).
Tävlingarna avgörs i ett mycket kuperat område precis norr om Davos, och världscupfinalen inleds med stafetter på lördag. De svenska lagen dit är ännu inte tillkännagivna, men det skulle väl inte vara någon skräll om Bergman, Regborn, Svensk och Albin Ridefelt tillhörde förhandsfavoriterna för herrarnas förstalag (frågan är vem av dem som ska bort i sådana fall). Sverige leder världscupens nationscup överlägset inför avgörandet.
SVT sänder rubbet, med start 11.50 på lördag, 11.35 på söndag och 13.00 på måndag.