Glöm inte att lyssna på veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med ultralöparen Filip Andersson: Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.
Och heller inte på veckans avsnitt av Ultraaktuellt, där jag gästar som bisittare: Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

I morgon är det alltså dags för linjeloppet vid cykel-EM i Nederländerna, och det är dags för en kort liten genomgång inför tävlingen (min förhandsintervju med Emilia Fahlin hittar ni här).
Tävlingen startar i Meppel, och inleds med en sex mil lång sträcka fram till det 13,5 kilometer långa avslutningsvarv som ska köras lite drygt fem gånger (det tuffaste på avslutningsvarvet, de två på varandra tätt följande klättringarna uppför VAM-berg, tas sex gånger eftersom man kommer in på varvet precis före dem, och när man når toppen andra gången är det exakt fem varv kvar – målet är på toppen). VAM-berg är Nederländernas svar på Kvarntorpshögen, ett avfallsberg som gjorts om till ett rekreationsområde, främst med inriktning på cykel. Det mäter ganska exakt 40 meter över havsytan, och runt 35 meter över den omgivande slätten. Det är alltså inga långa backar som bjuds, men branta, och den ena av de två är kullerstensbelagd.
Sverige har bara två cyklister till start, Fahlin och Hanna Nilsson (från Kristianstad) medan stora nationer som Nederländerna och Italien kommer med åtta var. Nederländerna har också en av de två stora förhandsfavoriterna, Lorena Wiebes, men Demi Vollering. Belgien har nyblivna världsmästaren Lotte Kopecky, men inte samma starka lag att backa upp henne med. Med i snacket finns ockås Schweiz Marlen Reusser, Polens Katarzyna Niewiadoma, Italiens Silvia Persico, Tysklands Liane Lippert och Danmarks Cecilie Uttrup Ludwig, som till vardags är lagkompis med Fahlin i FDJ-Suez.
När jag pratade med Fahlin såg hon två scenarion framför sig: Om det inte blåser så mycket lär det gå en tidig utbrytning och vara ganska kontrollerad körning i klungan bakom, tills utbrytning ska hämtas in. Men om det blåser kan stornationerna (läs: Nederländerna) gå upp och köra hårt i kantvinden för att decimera fältet rejält. I sådana fall kommer det bli hårt från start för svenskorna. Inne på varvet, och de tolv gångerna uppför VAM-berg, är det extremt viktigt att vara rätt positionerad eftersom den normalbreda landsvägen cyklisterna kör större delen av varvet på tvärt smalnar av till en cykelväg när man svänger in mot backen, och ligger man bara lite för långt bak i klungna kommer det bli en dragspelseffekt som gör att det tar tvärstopp och att man får börja om från noll, vilket blir jobbigt i en sådan brant backe. Det troliga är att det blir ganska hård körning tidigt på varvet, och att cyklister kommer åka av varv för varv. I slutet lär det inte vara många kvar som gör upp om det.
Starten går 13.45 på lördagen, och Discovery sänder från start till mål.

Veckan efter orienterings-EM i Italien kommer Euromeeting, ett sorts inofficiellt B-EM som också ofta fungerar som för-mästerskap (den här gången inför VM nästa år), arrangeras i Skottland. Efter nästa års världsmästerskap avgörs i sprintdisciplinerna så är det även sprint som står på programmet nu, precis som på EM i Italien. Men alla landslagsorienterare väljer ändå inte att följa med, efter en mycket lång och krävande säsong. Bland dem som inte anmält intresse (uttagningarna har fungerat så att det börjat med att löparna just fått anmäla intresse) finns Martin Regborn, Josefin Tjernlund och Andrea Svensson. Däremot kommer både Jonatan Gustafsson och Oskar Andrén att dubblera, och efter EM åka direkt vidare och köra Euromeeting också. De två blir de enda länslöparna i den 20 man starka svenska truppen. Gustafsson bör ha goda chanser till en mycket framskjuten placering (han tog ju VM-brons i knockoutsprint i fjol, och motståndet på Euromeeting brukar inte riktigt hålla samma dignitet).
– VM nästa år kommer arrangeras i centrala delarna av Edinburgh medan två av tävlingarna i Euromeeting avgörs i Stirling som ligger cirka 20-25 minuter utanför Edinburgh. En av tävlingarna går i en mindre by som heter Dunblane strax intill. Detta gör att områdena inte är hundra procent relevanta (för VM). Däremot kommer de som åker få chansen att tävla i välarrangerade tävlingar och de får springa en bra knockout-tävling. Något som väldigt sällan arrangeras, säger förbundskapten Kalle Dalin till Svenska orienteringsförbundet hemsida.

Jessica Korkeakoski, OK Milan, och Jacob Eriksson, KFUM Örebro. Där har ni de två nya distriktsmästarna i nattorientering. Ingen skugga ska fall över dem, men det var rejält tunna startfält när tävlingen avgjordes i Hällefors i kväll. Men på damsidan blev det i varje fall tajt och spännande: Korkeakoski vann bara med en minuts marginal till Karin E Gustafsson (den enda konkurrenten) efter 82 minuters orientering i mörkret (Elin Rindstig och Elisabeth Ahlgren, som båda bor i Örebro, var etta och tvåa i själva tävlingen men springer för klubbar utanför distriktet och räknas därmed bort i DM-sammanhang). Eriksson krossade däremot konkurrensen och tog guldet med över tio minuters marginal till klubbkompisen Oskar Arlebo (däremellan klämde Joel Aristondo Magnusson och Maxime Bonneau, som också bor i Örebro men tävlar för klubbar utanför distriktet) och ytterligare drygt tio till Tisarens Mikael Pihel som tog bronset (20 minuter före Milans Tom Korkeakoski som var den fjärde och sista distriktslöparen i herrklassen).
Bättre uppställ var det i de äldsta ungdomsklasserna, där tävlingen dubblerade som den åttonde och sista deltävlingen i Ullmax och ÖLOF:s ungdomsserie.
Almbys Emma Lindkvist och Lindebygdens Axel Thybeck hade redan säkrat segrarna i de allra äldsta klasserna, för 15- och 16-åringar, på maximala 72 poäng (de sex bästa tävlingarna räknas, och de hade båda redan nått sex vinster). Lindkvist tog en sjunde seger och blev distriktsmästare genom att vara drygt två minuter före KFUM:s Julia Ekdahl i mål medan Thybeck för en gångs skull fick nöja sig med en andraplats, drygt 1,5 minuter bakom KFUM:s Ted Nilsson som blev distriktsmästare.