Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med superveteranen Marie Dasler som gäst. Podden finns där poddar finns, bland annat på Spotify och i podcastappen på Iphone.

I förra veckan tillträdde Oskar Andrén, som under året inte bara sprungit det bästa maratonloppet av en Närkelöpare på 40 år utan också etablerat sig i orienteringslandslaget (på sprintdistanserna) och gjort sitt första internationella mästerskap, sin nya tjänst med stationering i Örebro och Hallsberg. När den presenterades i juli skrev Svenska orienteringsförbundet att den bestod av dels ”en roll som tränare på orienteringsgymnasiet i Hallsberg” (på Alléskolan), dels ”som en förstärkning av den postgymnasiala elitutvecklingsmiljön i Örebro” och dels ”som landslagstränare i Örebro där det också ingår i uppdraget att vara med i den centrala landslagsverksamheten”. Nu har den där allra sista pusselbiten fått konkretion.
I dag gick nämligen Svenska orienteringsförbundet ut och berättade om sin nya landslagsorganisation, och där finns Andrén med som landslagsledare ”med orienteringstekniskt ansvar” för juniorlandslaget som kommer att ledas av förbundskapten Emma Martner.
Det här innebär inte någon förändring av Andréns egna elitsatsning – den fortsätter hundraprocentigt även 2024.
Örebroaren Håkan Carlsson, som var förbundskapten för seniorlandslaget 2011–2021 (de sista åren som kombinerad förbundskapten och landslagschef) fortsätter som landslagschef (vilket han varit dedikerat 2022–2023), men kommer 2024 ”till större del än under 2023 att involveras i operativa frågor inom orienteringslöpning såsom uttagningsfrågor och vissa landslagsaktiviteter”.
– Vi har en stark landslagsorganisation för 2024 med ett väldigt kompetent gäng som jag är mycket nöjd med att vi har fått till. Vi gör en liten justering för att möta de ökade kostnaderna som finns i dag och tar lite av personalkostnaderna till förmån för aktivitetskostnader; säger Carlsson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Justeringen ”för att möta de ökade kostnaderna” handlar vad jag förstår om att gå från två till en förbundskapten såväl på senior- som på juniorsidan. Kalle Dalin fortsätter ensam på seniorsidan (sedan Anneli Östberg tidigare tackat för sig) medan Martner ersätter Thomas Landqvist och Annika Billstam i juniorlandslaget.

Inför Marie Dasler svenska veteranrekord på timlöpning i lördags (det slutade med en kross när hon gjorde 14 834 meter, nästan 1,5 kilometer längre än de tidigare rekordet) skrev jag om att det inte fanns något officiellt Närkerekord i timlöpning för damer (och jag har inte hittat ett enda tidigare resultat, även om det givetvis måste finnas). Men åtminstone inofficiellt borde man kunna säga att Dasler nu har Närkerekordet, för seniorer, i timlöpning. Jag kollade in hur det står till med distriktsrekorden i det hopslagna Södra Svealand-distriktet, där Närke sedan ett par år ingår. Där är timslöpningsrekordet på damsidan vakantsatt – för att få det krävs en prestation över 17 000 meter (ett rätt tufft krav eftersom 17 323 meter räcker för att vara 25:a i världen genom tiderna; Sarah Lahtis svenska rekord från Sifan Hassans världsrekordlopp i Bryssel den 4 september 2020 gör henne till nia i världen genom tiderna – Hassan sprang 18 930, Lahti 17 955), och det har ingen hittills mäktat med. På herrsidan är det Emil Millán de la Oliva som har rekordet på 20 128 meter (vilket även är svenskt rekord) från Mo Farahs världsrekordlopp på samma gala som Hassans (britten gjorde 21 330 meter; Millans notering är den 84:e bästa i världen genom tiderna). Så hur Daslers 14 834 står sig i södra Svealands-historiken kan man bara spekulera i. För att bli aktuell för ett distriktsrekord på seniorsidan hade hon hur som helst behövt springa nästan 2,2 kilometer längre. Och inte verkar det bli officiellt distriktsrekord på veteransidan heller, för där verkar distriktet inte ha sådana på timslöpning. Men väl ett finfint svenskt veteranrekord, alltså.