Silvret blev till sand för Regborn och svenska stafettlaget (och Tikkanen fyra i Lur)

På förhand var det upplagt för andra VM-guldet på tre dagar för Martin Regborn (och Tove Alexandersson). I mål såg det ut att ha blivit ett VM-silver. Men sprintstafetten på orienterings-VM i Edinburgh slutade för svensk del med en diskning.
När hon sprang och läste in avslutning för att kunna få en fördel i spurten om guldet, missade Alexandersson, som var ankare i svenska laget, en kontroll. Hon hängde i stället med schweiziska Simona Aebersold på fel gaffling, tog fel ”tolva”, och tappade sedan ändå ryggen och blev tvåa. Och sedermera diskad för att rätt kontroll tolv saknades på stämplingspinnen.
– Man vet ju hur man själv skulle känt efter en sådan grej. Jättetråkigt. Så börjar man tänka själv: ”Om jag hade gjort en större lucka”. Men jag gjorde ju vad jag skulle och var noggrann, säger Regborn till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
För så var det. Efter att Hanna Lundberg och Emil Svensk gjort grovjobbet på de två första sträckorna skickades Regborn ut i rygg på Schweiz Joey Hadorn på tredjesträckan, och det ar samma position som han vidarebefordrade till Alexandersson efter säker orientering (där Regborn långa delar av banan låg före Hadorn och styrde).
Schweiz tog guldet, Finland ärvde silvret (de var mer än halvminuten bakom Sverige i mål, egentligen) och Norge bronset.
VM avslutas med knockoutsprint på tisdag eftermiddag, och då finns både Regborn och Jonatan Gustafsson på startlinjen, och dessutom är Josefin Tjernlund reserv om någon av de fyra uttagna damerna inte skulle komma till start. Kvalet får man följa via livetiming, kvartsfinalerna sänds på Eurovision Sport och semifinaler och final på SVT.

Björn Tikkanen från Vintrosa (eller skogen utanför, snarare) slutade förra året tvåa i Lurs backyard ultra (i bohuslänska Lur) – det som för mindre än tio år sedan var Sveriges första tävling i det numera så populära formatet. Då sprang han 36 varv/timmar för drygt 241 kilometer. Senaste halvåret har han haft en del strul med skador, men han lyckades ändå knipa en fjärdeplats när årets upplaga avgjordes i helgen. 28 varv/timmar krävdes, alltså nästan 188 kilometer. Precis som i fjol vann stockholmaren Tobbe Gyllebring, som är den svenske giganten på den här typen av lopp (även om han sagt att han slutat tävla i backyard ultra för att helhjärtat satsa på 24-timmarslöpning där han har svenska rekordet). 32 varv krävdes innan Markus Åhrman gav upp.
I länet verkar det inte bli ett enda backyard ultra-evenemang i år, efter att Örebro backyard ultra, Kvinnersta backyard ultra, Vinkbo backyard ultra, Adolfsberg backyard ultra och Hjälmargården backyard ultra (förvisso precis på fel sida länsgränsen) alla lagts ned eller i malpåse.


Lämna en kommentar