På lördag är det dags för Närkes friidrottsförbunds höstmöte, och som en av punkterna sak det bli avrapportering om de nya distrikten. Svenska friidrottsförbundet har nämligen tagit ett principbeslut om att rita om kartan genom att slå ihop ett antal distrikt, och just nu maler kvarnarna på högvarv för att ta fram ett förslag till vinterns årsmöte. Det är väl ingen vågad gissning att Närke kommer att föreslås att slås ihop med Värmland, Västmanland, Östergötland och Södermanland till ett jättedistrikt, men vi får se vad som förbundsstyrelsen väljer att lägga för förslag till årsmötet (kanske kommer det en fingervisning redan på lördag). Men, om så skulle bli fallet: Vad händer i sådana fall med alla distriktsrekord? Tja, förmodligen får man väl arkivera de historiska distriktsrekorden och därtill slå ihop dem till en ny, gemensam lista som idrottarna från och med 2021, eller när det nu blir, får ta sikte mot.
Ett akut problem i det sammanhanget blir ju de historiska listorna med hundratals bästa-resultat i varje gren som Närke har samlat på sin fantastiska sida, och som saknar motstycke hos de andra förbunden. Hur ska den resultatlagringen se ut om gränserna för distrikten plötsligt ritas om? Oklart.
Faktum är att jag inte en lyckas hitta uppdaterade distriktsrekordslistor hos flera av de andra aktuella distrikten (hos Västmanland hittar jag inte ens en lista!), men klart är i varje fall att en sammanslagning skulle radera ut klassiska Närkerekord som Ann Sundströms på 1 500 och 3 000 från 1977 och Tage Ekfeldts 1,49 blankt på 800 (med manuell tidtagning!) från 1953 med ett pennstreck (IFK Kristinehamns Åke Svensson sprang på 1.45,94 i DN-galan 1975). Malin Ewerlöf tävlade för Södertälje när hon sprang 1 500 på 4.11,18 1989 (att jämföra med Sundströms 4.21,34) och Karoline Nemets sprang 3 000 på 8.50,22 för Råby-Rekarna 1980 (Sundström gjorde 9.18,59).
frågan är om Närke skulle få behålla ett enda distriktsrekord i medel- eller långdistanslöpning. De enda grenar där jag inte genast hittat övertrumfande resultat i de andra distrikten är på de udda distanserna 2 000 meter (Åke Durkfeldts 5.16,0 från 1945) och en timme (18 288 meter av Gullik Jensén 1942) för herrar.
Men, än så länge här det här bara teori, vi får se om och i sådana fall när de nya distrikten blir verklighet, hur de kommer att se ut och hur det egentligen blir med de historiska rekorden.
Kategori: Okategoriserade
-
-
För ett par veckor sedan tog han en fjärdeplats i äldsta juniorklassen på terräng-SM. I helgen presenterade sig Gustav Nordling också för sin nya hemmapublik – Spårvägenlöparen som flyttat till Örebro för att plugga och som kommit med i Mikael Kroons träningsgrupp vann Kilsbergsleden på 49.24. En vass tid på det 14,7 kilometer långa motionsspåret – senast en länslöpare sprang så snabbt var Linus Rosdal på 48.26 (och Thomas Chaillou på 49.04) 2016.
Förhandsfavoriten Jonas Nilsson var halvminuten bakom på 49.53, följd av långloppscupens redan klara segrare Per Arvidsson på 50.49. Men roligast av allt var att det därefter följde hela fyra juniorer på rad – Jack Karlsson, Michael Welday, Axel Sandberg och Melker Forsberg (inom ett spann på 2.50 från 51.03 till 52.52). Då ska man veta att det så sent som i fjol bara ställde upp två herrjuniorer på 14,7 – och 2017 var det inte en enda. i år kom åtta stycken till start – och alla sprang under 1.02.
Tyvärr kom inga juniorer till start på damsidan, men loppet fick ändå ett roligt slut när Liduina van Sitteren tog sin första seger efter två raka andraplatser. Hon gjorde det dessutom med över 6,5 minuters marginal till tvåan, Finspångs Lisa Bouvin, medan Petra Hanaeus var trea. Resultatet innebär ändå att Mikaela Kemppi säkrar andraplatsen i långloppscupen bakom överlägsna van Sitteren, eftersom Hanaeus hade behövt bli bästa länslöpare både i Kilsbergsleden och Lucialoppet för att ta sig förbi (men Hanaeus säkrade i sin tur tredjeplatsen). På herrsidan säkrade också en löpare som stod över tävlingen andraplatsen – Johan Ingjald – medan Michael Welday gick om Wihlelm Bergentz i kampen om tredjeplatsen (där även Jonas Nilsson har chans inför finalen).Ett lopp som jag märkligt nog glömde i ”helgens höjdare” var Allahelgona swimrun (numera med hashtagen #hejabarncancerfonden), ett mysigt välgörenhetsevenemang uppe i Ånnaboda som i år arrangerades för fjärde gången!
Möjligen berodde det förbiseendet på att jag bara hade Kullamannen i huvudet. För mig handlade det mest om rekognosering inför en eventuell start på 100 miles nästa år, och jag hade två mycket trevliga varv på kullen och träffade bland annat Gary Cantrell, grundaren av bland annat Barkley marathons och Last Annual Vol State och uppfinnaren av backyard ultra-konceptet.
Av länslöparna tog Therese Fjordäng (som byter klubb från Örebro AIK till Vretstorp om två veckor) den mest framskjutna placeringen med en sjundeplats på Dubbeldöden (44 kilometer, två varv runt kullen) med 5.00.28. Hennes (snart föredetta) klubbkompis Ola Backlund (tidigare Hellström) blev 14:e på Dödens zon (22 kilometer, ett varv) på 2.05.40, och Martin Nilsson blev 15:e på Dubbeldöden med 4.48.04.
På 100 miles, som i år lite motsägelsefullt var 175 kilometer, är den första löparen med länsklubb jag hittar i listan Staffan Gerogsson från Garphyttan som med knappt två minuters marginal klarade sig under 30-timmarsgränsen och därmed tog en 40:e-plats (Magnus Rabe vann på 20.22 efter att ha passerat Petter Restorp på sista varvet runt kullen).Örebro parkrun krockade ju med Kilsbergsleden den här helgen, men 66 löpare kom ändå till start, och Johan Ingjald tog sin 26:e seger (bara Petra Hanaeus, med 21, har fler än 16) på 18.57 medan Maria Eriksson vann på 21.23.
I andra deltävling i Park world tour, som var en väldigt speciell sprint, blev Tisarens Oskar Andrén bäste svensk med en åttondeplats, men missade finalheatet dit de sex bästa i kvalet tog sig med 0,9 sekunder. Kvalet avgjordes både utomhus (på karta i tvåtusendel!) och inomhus (på ettusendel) på ett industrimuseum i Chongqing (Kinas tredje största stad med sina 28 miljoner invånare). Både resultaten och de mycket speciella kartorna finns att titta på här. Vi får se om Andrén blir kvar och springer deltävlingarna som återstår i touren.
-
Kilsbergsleden
Ett av de äldsta löparrangemangen i Örebro avgörs på lördagen för 54:e gången (för första gången har ungdomsklasser brutits ut och kallas för Lilla Kilsbersleden, men tävlingsdagen och tävlingsplatsen är densamma), och markerar dessutom den näst sista deltävlingen i årets långloppscup. Det innebär att det är sista chansen att positionera sig om platserna bakom redan klara slutsegrarna Liduina van Sitteren och Per Arvidsson i kampen om de övriga topplatserna inför finalen i Lucialoppet. van Sitteren och Arvidsson är båda föranmälda, men på herrsidan får Jonas Nilsson gälla som favorit. Fler toppnamn som är på plats och springer långa banan (14,7 kilometer): Petra Hanaeus, Kajsa Rosdal, Therese Persson, Jack Karlsson, Axel Sandberg, William Wickholm, Michael Welday, Noha Olsson, Melker Forsberg, Johan Ingjald och Andreas Ingberg.Kullamannen
Kullamannen började som ett lätt galet traillopp på Kullaberg utanför Ängelholm 2011 och har snabbt vuxit till Sveriges trailfest nummer ett. Jag gör själv debut (springer 44-kilometaren), så jag vet ännu inte riktigt vad jag pratar om, men tusentals startande varje år kan ju knappast ha fel. I år bjuds distanser från 12,8 till 175 kilometer (ett 100-mileslopp som vuxit på längden för att blidka de som sätter de internationella kvalifikationspoängen, och för att nå max där), och det finns ett gäng länslöpare på varje distans. De vassaste är karlskogingen Leonora Johnsson (som vann Kvinnersta backyard ultra och helas svenska cupen i backyard ultra i år och som dessutom är den snabbaste kvinnan genom tiderna att genomföra Bergslagsleden i ett sträck) som var åtta på 100 miles (som då verkligen var 100 miles) med en tid just över 32 timmar i fjol (hon springer längsta distansen även i år), Vintrosas Ola Backlund (tidigare Hellström) som i fjol var 27:a på 22-kilometaren med 2.08 och i år satsat järnet på att gå under två timar (vilket i fjol hae gett en niondeplats, och örebroaren Martin Nilsson som liksom jag kutar 22:an.Park world tour
PWT startades av entreprenören Gåvert Wååg från Kina 1996 och revolutionerade orienteringssporten genom att bana väg för sprintdistansen. Numera för tävlingen en tämligen anonym tillvaro (i varje fall om man jämför med vilka känslor som piskades upp på den tiden), men den ångar i varje fall på i Kina (förra året vann Karolin Ohlsson coh Yannick Michiels, två väletablerade löpare, totalen närmast före namn som Lina Strand och Jonas Leandersson). Under årets första etapp, i Rizhao för två veckor sedan, vann Max Peter Bejmer herrklassen med Tisaren-löparen Oskar Andrén på åttondeplatsen (som bästa svensk fyra sekunder före Eric Börjeskog på nionde). Andrén hann sedan göra världscupdebut förra helgen (sprang tre lopp och tog sina första världscuppoäng i den avslutande sprinten), och finns nu med när årets PWT ska avslutas med fyra tävlingar på åtta dagar med start i Chongqing på lördagen (därefter väntar tävlingar i Peking tisdag och torsdag och final i Langfang nästa lördag, jag vet inte om Andrén ämnar kuta rubbet). Totalt utlovas 50 löpare av internationell klass ställa upp i tävlingarna, vi får väl se om någon mer med länsanknytning dyker upp. -
Svenska cupen i udda ultra? Jo, det är det sköna namnet på serien som ersätter svenska cupen i backyard ultra när två av backyard-loppen nu läggs ned och ersätts av tre tidslopp i Örebro (med omnejd). Tre riktigt spektakulära lopp, dessutom. Först och främst gör både Svampen (utsiktsdäcket uppe på vattentornet, alltså) och Mariebergs galleria comeback som arenor – men inte som 2017 (och, för Svampens del, 2016) som värdar för maraton utan för sextimmarslopp. Det gäller alltså att springa så många varv och meter som möjligt på Svampens 93-metersbana och runt Mariebergs cirka 350 meter långa varv. Eftersom segerresultaten i sextimmarslopp brukar ligga en bit över sju mil (världsrekordet är 97,2 kilometer!) så kan det bli rätt många varv, runt 750 på Svampen och 200 inne i Marieberg … Marieberg galleria 6-timmars, som tävlingen heter, avgörs redan den 5 januari, och därefter följer Svampen 6-timmars den 30 april.
Redan tidigare har jag här på bloggen berättat att Örebro backyard ultra avgörs med start den 21 maj (Kristihimmelsfärdstorsdagen, precis som vanligt) och att Säfsen sommarbackyard kutas med start den 1 augusti.
Löparna som vill vara med i svenska cupen i udda ultra får räkna sitt poängmässigt bästa resultat från ett av sextimmarsloppen och ett av backyardloppen (man får poäng utifrån slutplacering i herr- respektive damklass), och avslutande och obligatoriska deltävlingen är Örebro 24h som avgörs 3–4 oktober. Tävlingen är ett konventionellt 24-timmarslopp, där det gäller att komma så långt som möjligt, men banan och platsen för tävlingen är hemlig tills 24 timmar före start. Det enda som arrangören avslöjat är att varvbanan är cirka en kilometer lång, att underlaget är grus, att det finns omklädningsrum och duschar i anslutning till den och att den ligger inom 45 kilometer från Örebro.
Bakom alltihop står alltså Ola och Marie Nordahl från Frövi, som arrangerat så många lopp det senaste decenniet, från Säfsbanan marathon och Linde 6-timmars till maratonserien inne i Tybblelundshallen och de senaste åren de populära backyardloppen.
Förutom Svenska cupen i udda ultra bjuder de också in till tävlingen Spökultran med ett helt hemligt koncept och start 20.00 den 20 november 2020. ”Alla kan delta, så samla gärna ett gäng hemma hos dig eller kör helt solo! Du väljer alltså underlag och bana själv men vi ger dig reglerna senare. Två timmar innan start får du information till denna ultra”, skriver de på hemsidan.
Kollega Filip Edvardsson snackade med Ola tidigare i dag, en artikel ni hittar här! Anmälan till alla loppen öppnade nu i kväll, och till framför allt Svampen lär platserna ta slut ganska snabbt eftersom vattentornet inte sväljer mer än 70 löpare. I år har ju stjärnor som Frida Södermark, Johnny Hällneby och Nils van der Poel sprungit Olas lopp, det blir förstås spännande att se vilka toppnamn som dyker upp nästa år.
Med alla de här nyheterna på plats kan vi också konstatera att Säfsen vinterbackyard och Kvinnersta backyard ultra försvinner ur löparkalendern redan efter premiäråret. -
Blogguppehållet blev ett par dagar längre än jag hade räknat med, men nu är vi igång igen! Jag kommer inte att gå igenom allt som hänt medan jag var borta, men ett par nedslag blir det:
** Först och främst har ju väldigt mycket handlat om Martin Regborn. Förra helgen dundrade ju VM-orienteraren till med praktfulla banrekordet 14.41 i Hostruset, en putsning av hans eget från 2016 med 16 sekunder (trots att han även den här gången fick göra hela jobbet själv, med tvåan Jack Karlsson på behöriga avstånd 45 sekunder bakom; ”Kändes dessutom som att det fanns betydlig snabbare tider i kroppen med lite draghjälp och torr bana”, skrev Regborn på sin blogg). Och sedan följde han upp med att ta karriärens femte pallplats i världscupen (en andraplats i sprintstafett) och säkra en åttondeplats i världscupens sammandrag trots en smärre skandal som kostade ett par placeringar. Dessutom fick Oskar Andrén göra debut i världscupen (han flög på eget bevåg till Kina för att springa PWT och blev på något sätt andrareserv, men fick i slutändan springa alla tre tävlingarna för Sverige, och i tisdagens sprint fick han med sig sina första världscuppoäng), och både Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund fick med sig topp 15-placeringar.
** Liduina van Sitteren gjorde som hon brukar och vann även Hostruset på 17.52 (över 1,5 minuter före Petra Hanaeus och Mikaela Kemppi), och följe i lördags upp med att nosa på Karin Forsbergs banrekord på Örebro parkrun. 18.12 gav totalsegern för van Sitteren (sekunden före Erik Jansson), men var två sekunder för långsamt för att ta Forsbergs rekord. Hostruset-lördagen var vana vinnarna Johan Ingjald och Bella Lagrange snabbast runt parkrunfemman.
** Notera också att exil-örebroaren Fanny Schulstad blev tredje bästa svensk i Frankfurt marathon på 2.46.16 (efter fina splitten 1.24.08/1.22.08), personligt rekord med nästan åtta minuter.
** Emilia Fahlin avslutade säsongen med nästan lika bra som hon startade den (senastionellt, med tanke på skadan) och en topp tio-placering (en niondeplats för att vara exakt) i världstourloppet Tour of Guangxi i Kina. MEd det var hon bäst i laget, FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope (som hon kör för även nästa år). På den säsongsavslutande rankningen (som ligger till grund för OS-kvalet där Fahlin behövde vara topp 100 för att ge Sverige platser i både linjelopp och tempo) hamnade hon därmed på 72:a plats (innan kraschen i våras var hon topp 15, men eftersom rankningen räknas på rullande helår tappade hon väldigt mycket när hon var borta i tre månader). Ytterligare fyra svenskar finns på topp 500, men ingen mer på topp 100 (Hanna Nilsson är 125:a och Lisa Nordén 155:a).
** På nyhetsfronten kan det noteras några klubbyten inför friidrottens tävlingsårsskifte om ett par veckor: Mest anmärkningsvärt att Mattias Nätterlund, som ju är igång på allvar med sin satsning efter något års uppehåll, går från Örebro AIK till IF Start. Andreas Österlund, Therese och Fredrik Fjordäng och Anders Frisk går samtliga från ÖAIK till Vretstorp och Jacob Halvarsson lämnar Karlslund för Örebro AIK.
** Dessutom kan vi konstatera att lördagen den 9 november just blivit ännu mer packat av löptävlingar: Förutom sedvanliga Örebro parkrun 9.30 och sedan tidigare annonserade Höstloppet i Vretstorp 11.00 och Markanatten i Markaskogen 16.30 kommer nu även Örebro 3K Trail i Random events regi klockan 14.00. Ska vi gissa att Johan Ingjald och/eller Rihard Darzins försöker klämma samtliga fyra och klocka in 27 tävlingskilometern den dagen? Jag skulle inte bli förvånad … Nå, den senaste i raden av tävlingar är en, som namnet antyder, tre kilometer lång traillöpning med individuell start och start och mål vid Sörbybacken (själva banan går i Sörbyskogen) i Örebro.
** I morgon väntas fler nyheter då Ola Nordahl och gänget kommer att presentera sina sex lopp 2019 (sedan tidigare har det ju avslöjats att det blir Örebro backyard ultra som vanligt vid Kristihimmelsfärd, Säfsen sommarbackyard och ett par sextimmarslopp, men i morgon väntar mer exakta besked). -
Det känns som att man precis fått upp ångan för hösten, men nu är det faktiskt dags för bloggen att ta en veckas semester. Återkommer med en summering av helgen 26–27 oktober – men fram tills dess får ni hålla kolla på Hostruset och så vidare för egen maskin. På återhörande!
-
Nu har Rusakulan vertikal tour (som liksom bland annat Bergslagsleden på fem dagar, Hjälmartempot och Ice race vintage arrangeras av Random events) presenterat hela sitt delvis förändrade koncept inför 2020. Det är fjärde upplagan av tävlingsserien, som även den fjärde gången kommer avgöras inom fem dagar, måndag eftermiddag–onsdag eftermiddag–fredag kväll, i april, men där onsdagstävlingen kommer att bli av annan karaktär än tidigare.
2020 kommer onsdagens lopp nämligen att samarrangeras med föreningen Nature Running (min klubb sedan 2013, ska jag tillägga för transparensens skull), som ordnat sanktionering från Svenska friidrottsförbundet. Den tävlingen kommer inte, som alla de andra genom åren, att vara drygt tre kilometer med runt 160 höjdmeter rakt upp från Klockhammar till toppen på Rusakulan, utan kommer att ha vändpunkt på toppen och sedan återvända ned till Klockhammar för målgång. Det blir cirka 180 höjdmeter upp och lika många ned den kvällen. Ambitionen är dessutom att loppet ska få plats i långloppscupen, men det avgörs inte förrän om ungefär en månad när nästa års kalender spikas.
Måndagen och fredagen kommer däremot att se ut som tidigare år, med den drygt tre kilometer långa banan och mål på toppen. Det är som vanligt intervallstart, i alla tre tävlingarna, och poäng räknas ihop i en cup för herrar, damer och lag. Däremot är all information om mountainbikeklasserna borttagna från hemsidan, så vi får väl se om det bara ska löpas i år eller om det även är öppet för cykel. Frida Nilsson (löpning dam), Jimmy Axelsson (löpning herr), Oscar Johansson (mountainbike herr) och Team Invit (lag) är regerande mästare, och lustigt nog har ingen – varken individuell tävlande eller lag i löpning eller mountainbike – lyckats vinna mer än en upplaga av tävlingen (förutom de ovan nämnda har Anneli Eriksson, Per Sjögren, Fredrik Holmgren, Maria Åström, Martin Nilsson och Fredrik Berg vunnit individuellt och Bergsgetterna som lag). Jag misstänker att det nya upplägget kan locka betydligt fler, och kanske starkare, löpare till Klockhammar i vår.
Tävlingsdatumen? 20, 22 och 24 april.För övrigt började jag fundera lite kring vem som egentligen var den bästa traillöparen i länet 2019 – om man bara ser till tävlingarna som avgjordes just i länet (och inte väger in fjällmaror och andra härliga lopp i obygden).
Det bör ju vara någon som åtminstone vunnit ett av de 14 traillopp som arrangerats 2019. Det kokar alltså ned till följande namn, i datumordning efter första segern:
Frida Nilsson (Rusakulan vertikal tour deltävling ett och tre, Talludden trailrun)
Kajsa Rosdal (Rusakulan vertikal tour deltävling två)
Jimmy Axelsson (Rusakulan vertikal tour deltävling ett, två och tre, Talludden trailrun)
Elin Sjöberg (Örebro crazy trailrun)
Jacob Eriksson (Örebro crazy trailrun)
Therese Fjordäng (Gallaberget trailrun, bästa länslöpare Munkastigen trailrun och Silverleden på 1 dag)
Per Arvidsson (Munkastigen trailrun, Kilsbergen trailrun)
Jonathan Kandelin (Gallaberget trailrun)
Erik Anfält (Dovra trailrun)
Camilla Bergdahl (bästa länslöpare Dovra trailrun)
Johan Eriksson (bästa länslöpare Silverleden på 1 dag)
(Inga länslöpare i Bergslagsleden på fem dagar.)
Erica Lech (Kilsbergen trailrun)
Petra Hanaeus (Lanna trailrun, bästa länslöpare Bergslagsleden ultra)
Josef Sandell (bästa länslöpare Bergslagsleden ultra)
Lena Hasselgren Lindsten (Wadköpingslöpet)
Mattias Nätterlund (Wadköpingslöpet)
Johan Ingjald (Lanna trailrun)
Fjordäng och Nilsson har båda tre segrar (inräknat när man varit bästa länslöpare), men har inte möts i någon tävling. Ingen av dem har heller stött på Hanaeus, som har två segrar. Nilsson fick dock ge sig mot Lech med hela sju minuter i Kilsbergen trailrun, som var det största trailloppet i länet (93 startande damer i år, mot 75 för Talludden som var näst störst). Lech kanske därmed var allra starkast, men hon har inte startat någon annan tävling, så det är väldigt svårt att avgöra.
På herrsidan sticker förstås Anfält ut, mest för att man känner till hans väldiga kapacitet, men han sprang bara en trailtävling på hemmaplan i år. Kandelin, som vann Gallaberget, var bara en minut efter Anfält i Dovra, men blev ”bara” fyra i Kilsbergen trailrun som Per Arvidsson vann med över 1,5 minuter till tvåan Per Sjögren (alltså större marginal än Anfält hade på en längre bana i Dovra) och var över minuten bakom Nätterlund i kortare Wadköpingslöpet. Arvidsson hade också över 18 minuter till näst bäste länslöpare på Munkastigen. Jokern är Jimmy Axelsson, som varit på en riktigt hög nivå hela året, men tillhört de som fick se sig slagna av Arvidsson på Kilsbergen trailrun (han var dock före Kandelin). Konklusionen är helt enkelt att Per Arvidsson inte bara vann långloppscupen i år, utan dessutom var länets bäste traillöpare den här säsongen. -
Nu är det helt klart att Emilia Fahlin avslutar säsongen med världstourtävlingen i Kina på söndag. Hennes namn dök upp på anmälningslistan i förra veckan, och i helgen bekräftade hon själv sitt deltagande på instagram.
Tävlingen blir den femte efter Fahlins comeback och totalt den 18:e tävlingsdagen i år (i fjol blev det 53).
Racet heter Tour of Guangxi vilket låter som ett etapplopp, men det har bara lånat namnet från herrarnas etapplopp (lite som när man kallade endagarstävlingen i Paris för ”damernas Tour de France”) som avgörs under veckan. Racet är 145 kilometer långt och har en rejäl stigning med start efter nio mil (den är indelad i två sektioner, inom loppet av en mil tar man först 120 höjdmeter på 2,1 kilometer och sedan 190 till på 4,3 kilometer. I övrigt är det rätt platt. Start och mål skeri natursköna Guilin, i regionen Guangxi (därav namnet) i sydvästra Kina (50 mil från Hong Kong). Kubanska Arlenis Sierra vann i fjol, med svenska Sara Mustonen på en överraskande tredjeplats
På förhand såg det ut att bli upplagt för en duell mellan ledaren och nyblivna världsmästaren Annemiek van Vleuten och legendaren Marianne Vos om totalsegern i damernas världstour i år – det skiljer bara sex poäng mellan dem och seger i tävlingen ger 200. Men nu kommer inte van Vleuten till start, så Vos behöver ”bara” bli topp 15 i tävlingen för att säkra sin första totalseger.
Fahlin har förstås missat alldeles för många tävlingar för att ha något med sammandraget att göra, Men hennes lag har en topp 15-placering i sammandraget att försvara (och blir Fahlin blir bästa cyklisten i stallet i år om hon tar elva poäng mer än Eugénie Duval som också finns med i laguppställningen). Förutom de båda kör FDJ Nouvelle-Aquitaine Futuroscope med Jade Wiel, Évita Muzic, Victorie Guilman och Charlotte Bravard (samtliga utom Fahlin är från Frankrike).
Några fler svenskar kommer inte till start, men totalt är 17 lag anmälda, och i listan märks förutom Vos namn som Chloe Hosking, Coryn Rivera och Hannah Barnes.
Efter racet sätts den slutgiltiga rankningen utefter vilken OS-platserna fördelas till nästa år, men om ingen rankningsmässig jordbävning sker har Fahlin redan säkrat en svensk plats. Återstår dock att få SOK:s bekräftelse på att de kommer att utnyttja den och skicka henne (och kanske Lisa Nordén för tempoloppet) till Tokyo nästa år.
På måndagen släpptes också det 13:e namnet och andra nyförvärvet till nästa års FDJ-lag: Danska 24-åringen Cecilie Uttrup Ludwig, som lär komma med ambitionen att utmana Fahlin om kaptensrollen. Hon vann GP de Plumelec-Morbihan i somras och tog bergatröjan i Tour of Scotland, men var framför allt trea i Flandern runt. I VM blev det en 30:e-plats. -
För tre år sedan tog Haben Kidane (som kom in i svensk löpning via Hällefors LK) en fjärdeplats på terräng-SM i P19-klassen, och dessutom ett brons med Eskilstuna i lagklassen. Sedan dess har han i princip bara fått ägna sig åt rehabträning med en trilskande rygg, men på söndagen hade Kidane – som hunnit fylla 21, flytta till Stockholm och byta klubb till IFK Lidingö – äntligen en nummerlapp på bröstet igen. Och i just terräng-SM, den här gången i den äldre juniorklassen M22, sprang han hem en femteplats över åtta kilometer på tiden 26.00, bara 45 sekunder bakom segrande Emil Danielsson och 32 från medalj. Men framför allt: Tillsammans med Simon Sundström och Erik Lagerlöf tog han, med 19 sekunders marginal före Spårvägen, lag-SM-guld (ex-örebraoren Heshlu Andemariam var fjärdegubbe i Lidingö, 26 sekunder från att ta Lagerlöfs plats i guldlaget). ”Från att inte kunna sitta på skolbänkarna på tre år på grund av ryggproblem till att springa terräng-SM kändes som The dream become true. Första tävling på tre år kändes som min första tävling någonsin. Jag är obeskrivlig glad och stolt över mig själv för att jag inte slutade att kämpa när det var som jobbigast med motgång efter motgång”, skriver Kidane i sociala medier.
Närmaste före sig i listan, på fjärdeplatsen, hade Kidane en ”okänd” örebroare. Spårvägens Gustav Nordling (som alltså tog lag-SM-silver) tränar med Mikael Kroons framgångsrika grupp i KFUM Örebro (med löpare som Martin Regborn och Jonatan Gustafsson) och var två sekunder före Kidane i mål.
I övrigt lyckades jag inte hitta en enda länslöpare i söndagens resultatlistor.https://www.instagram.com/p/B3kAgdaHwuk/
25-mannamedeln
Vad: Världens största medeldistansorienteringstävling, i år med 3 441 startande, som alltid avgörs dagen efter 25-manna.
Resultatlista.
Toppresultat från länet: Många av topplöparna stod över i år, men Hagabys ex-landslagslöpare Filip Dahlgren tog en fin fjärdeplats (av 73 startande) i herrarnas elitklass, 1.36 bakom segrande Isac von Krusenstierna. Valter Pettersson tog en pallplats i yngre juniorklassen, H18, 1.29 från segern.
Notera: För många orienterare utgör den här helgen slutet på säsongen, men landslaget – med Martin Regborn, Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund – har världscupfinalen i Kina om två veckor att se fram emot.Season opening race i Inzell
Vad: Europeisk säsongsöppning i skridsko, i Tyskland.
Resultatlista.
Adam Axelssons resultat: 37,22 på 500 meter.
Notera: Axelsson lyckades inte följa upp lördagens succéresultat med en lika snabb tid på söndagen, och i dag var han faktiskt en hundradel bakom svenskkollegan David Karlingsjö (som persade med 37,02 i går när Axelsson gjorde 36,90). Nästa helg kommer nya chanser i nya tävlingar i Inzell, där Kumlaskrinnaren är kvar på träningsläger med sitt norska lag. -
Nog tänkte man att Jonas Nilsson skulle kunna vara med och göra upp i täten av Åstadsloppet – men faktum är att den 27-årige Örebro AIK-löparen, som bara satsat seriöst på löpning i två år, stack direkt i starten och drog iväg till seger med över två minuter på halvmaran. Och dessutom på en tid som gör honom till den näst bäste länslöparen de senaste 30 åren: 1.08.30 var till exempel 19 sekunder snabbare än Erik Anfälts klubbrekord (det var pers med över två minuter). Om man betänker att Anfält samma höst (2015, även han satte sitt pers i Åstadsloppet) sprang Valencia marathon på 2.25.03 så börjar man ju undra vad Nilsson, som persade med 2.27.04 i Rotterdam i våras, kan göra i Malaga maraton i december. Jag snackade med Nilsson efteråt, och den intervjun kan ni läsa här (där all annan bevakning från Åstadsloppet finns inlänkad).
Tvåa i Åstadsloppet var för övrigt Linus Rosdal, som efteranmälde sig på fredagen men förmodligen inte var helt återställd efter succémaran i Berlin för två veckor sedan. Han är den ende länslöparen som sprungit snabbare än Nilsson på halvmaran sedan 80-talet (1.07.46 när han sprang för KFUM Örebro 2016, numera springer han ju för Linköpingsklubben Akele). Regerande segraren Erik Anfält, som har tre segrar och nio pallplatser i Åstadsloppet, fick nöja sig med en femteplats i sviterna av sin hälsporre (han tog dock hem segern i den nya lagklassen tillsammans med Mikaela Kemppi i ”Team Larra – Milen ska in”). 16-årige ungdomsfinnkamparen Wilhelm Bergentz sprang på sensationella 1.14.22 in som sexa och tredje bästa länslöpare, före klara långloppscupsvinnaren Per Arvidsson (i övrigt hände inte så mycket i kampn om platserna bakom honom i cupen).
Liduina van Sitteren var bästa länslöpare på damsidan, men en bit från pers, på 1.22.20. Det gjorde inte att hon drygade ut sin redan klara seger i långloppscupen – för hon har redan nått maximala 72 poäng. Där tog sig däremot Mikaela Kemppi förbi Petra Hanaeus (Kemppi var sexa, som tredje bästa länslöpare bakom Erica Lech, på 1.25.48, Petra Hanaeus gick in där bakom på 1.27.36), Kemppi är nu uppe på 52 poäng i cupen mot Hanaeus 50 med tre deltävlingar kvar.
Kalmarlöparen David Nilsson, som för två veckor sedan noterade Sveriges bäst maratontid på 29 år, vann tiokilometersdistansen på 30.54 – banrekord med 49 sekunder och 1.46 snabbare än tvåan, KFUM Örebros 20-åring Jack Karlsson. Ex-örebroaren Fanny Schulstad, som numera bor i Stockholm, vann milloppet med nästan tre minuter marginal.25-manna
Vad: Stafetten som enligt egen utsago utser världens bästa klubb, eftersom 25 löpare ingår i varje lag.
Resultatlista.
Toppresultat från länet: Tisaren sprang in en sjätteplats (som tredje bästa svenska lag), klubbens bästa placering sedan 2016 (då de blev femma) och sjätte topp tio-placeringen under 2000-talet. Filip Jacobsson växlade först på 66:e plats efter förstasträckan, men Lilian Forsgren sprang förbi 53 lag på andrasträckan. Efter tidstapp på de inledande parallella sträckorna var laget nere på 27:e plats, men de starka damlöparna plockade upp klubben på topp tio igen, och Josefin Tjernlund avslutade med att plocka en placering på sistasträckan. Martin Regborn skickade ut Hagaby i ledning med 51 sekunder efter förstasträckan (där 380 lag gav sig ut samtidigt), närmast före Södertälje-Nykvarns Jonas Leandersson.
Notera: KFUM Örebro passerade Hagaby redan på tredje sträckan och blev näst bästa länslag med en 25:e-plats. I laget fanns starka asfaltslöpare som Per Sjögren, Jonatan Gustafsson (24:a på förstasträckan, 3.14 bakom Regborn) och Melker Forsberg.Terräng-SM
Vad: Svenskt mästerskap i terränglöpning, i Umeå.
Resultatlista.
Lokala medaljer: Veteran-SM-guld till Starts Marie Dasler (K50), Rose-Marie Enmalm (K65) och Ann-Britt Eriksson (K70) och Almbys Bo Persson (M70), brons till Starts Maria Eriksson (K40) och Annica Sjölund (K50) och Almbys Ljiljana Persson (K65) och lagsilver till Starts Dasler, Eriksson och Sjölund.
Notera: Louise Wiker strök sig, men i stället efteranmälde sig Lis Bergdahl, så en exillänslöpare byttes mot en annan i elitklassen, vars korta distans (fyra kilometer) avgjordes på lördagen. Bergdahl, som kommer från Fellingsbro men bor i Göteborg och springer för Sävedalen, blev sexa, 44 sekunder bakom segrande Hällelöparen Sammrawit Mengsteab och 32 sekunder från bronset. I morgon löps tiokilometersdistansen.Season opening race i Inzell
Vad: Europeisk säsongsöppning i skridsko, i Tyskland.
Resultatlista.
Adam Axelssons resultat: 36,90 på 500 meter (vilket gav en 17:e-plats av 44 startande), 1.13.19 på 1 000 meter.
Notera: Axelsson förbättrade sig 21 hundradelar på 500 och nästan en sekund på 1 000 meter (men då sträckte han sig i starten senast) jämfört med förra helgen, och var nu bara 22 hundradelar från perset på 500, satt på den snabba isen i Calgary i våras. Jämfört med samma tävling förra året är Axelsson nio tiondelar snabbare. Det säger en del om utvecklingen.Örebro parkrun
Vad: 125:e upplagan av femkilometersloppet.
Resultatlista.
Snabbast: Sara Gunnarsson på 21.42 och Tommy Theoren på 19.19.
Notera: Åstadsloppet snodde förstås en hel del löpare från parkruntävlingen, som lockade 37 procent färre än förra veckan.
Konditionsbloggen 