Etikett: Hjälmargården backyard ultra

Bergentz gästar bloggen och pratar upp maratondebuten, här är orienterarna som jagar VM-plats i Schweiz i helgen – och extra-parkrun på nationaldagen

maj 31st, 2023

På lördag är det dags för Stockholm marathon, och i morgon snackar jag upp tävlingen i Konditionsbloggenpodden med debutanten Wilhelm Bergentz, som berättar att han siktar på att gå under 2.40 i sin första mara. 20-åringen från Örebro slog ju igenom på ungdomssidan som 1 500-meterslöpare och har successivt gått upp på allt längre distanser. Han har tagit USM-guld på 1 500 och 3 000 meter, sprungit junior-EM på 5 000 meter och gjort vad han rankar som karriärens kanske bästa lopp på halvmaran. Han berättar allt om det i podden, men också om alla skadebekymmer, ätstörningen och den långa vägen tillbaka efter att ha drabbats av Tietzes syndrom. Podden släpps tidigt på torsdagsmorgonen och går att lyssna på överallt där poddar finns, bland annat på Spotify.

Med start på lördag avgörs också de tre internationella testtävlingarna, som Svenska orienteringsförbundet dessutom använder som uttagningstävlingar, inför sommarens VM i Schweiz. Och de sker just på plats i Schweiz, i terräng som är lik den på VM. 33 svenskar har anmält sig, 17 damer och 16 herrar, och av dem fem från länet: Martin Regborn (som redan har en friplats i långdistans), Andrea Svensson (som inlett säsongens sensationellt bra och i allra högsta grad hugger om en plats), Anton Johansson (som man skulle kunna säga precis samma sak om, om man strök ”sensationellt” eftersom han tog EM-silver i medeldistans i fjol), Jonatan Gustafsson (som trots VM-bronset i knockoutsprint i fjol nog främst är med för att se och lära här och får sikta mot EM i höst och sprint-VM nästa år) och Ellinor Tjernlund (som inte heller på allvar utmanar om en plats till årets VM, trots att hon sprang EM i fjol). I helgen vankas dubbla medeldistanstävlingar, lördag och söndag (klicka för att se startlistorna) och på tisdag avslutas det hela med en långdistans.

Lindesjönloppet, som traditionsenligt brukar avgöras på nationaldagen, blev ju inställt i år (på grund av funktionärsbrist, tror jag), men det kommer ändå bli möjligt att springa lopp på tisdag. Örebro parkrun stoppar nämligen in ett extralopp just den dagen, precis som i fjol och 2019. Den här gången gör dessutom LK Gränslöst en ”takeover”, där de har hand om arrangemanget och erbjuder farthållare för sluttider på 18, 20, 22, 25, 28 och 30 minuter. I fjol lockade motsvarnade arrangemang 73 deltagare, trots att Lindesjönloppet då arrangerades. Är vädret med Örebro parkrun bör det nu kunna bli över hundra deltagare för första gången sedan augusti 2021. Högsta siffran någonsin är 199. Det är givetvis parkrun även på lördag, liksom alla lördagar, och både då och på tisdag är starten 9.30.

I kväll avgjordes lagtävlingen Trappenloppet i trappan vid Sörbybacken i Örebro, men det verkar inte vara ett sånt där lopp som rapporterar resultat, så frågan är om vi någonsin kommer få veta hur det gick …
En resultatlista som sent omsider dykt upp är däremot den från Hjälmargården backyard ultra i helgen, där det står att läsa att det var Jerker Sterneland från Södertälje, som tävlar för Dalaportens OL, som vann på 17 varv närmast före karlskogingen Matthias Köhler. Min poddgäst Jenny-Ann Ehrling, som gjorde comeback efter skadebekymmer, gjorde nio varv (drygt 60 kilometer för en tiondeplats och före sig hade hon bland annat Östansjös Maria Lithell som var sexa på tio varv.
Tisaren tog historiskt SM-guld, hårt jobb av Fahlin i London och storsegrar i Porla Brunnsloppet

maj 28th, 2023

Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Noha Olsson som gäst. Vi pratar om både löpning, livet och döden. Går att avlyssna på många ställen där poddar finns, bland annat på Spotify och i podcastappen på Iphone.

Tisaren motsvarade de högt ställda förväntningarna och tog SM-guld i sprintstafett i Lund. Kumla- och Hallsbergsklubben OK Tisaren firar 40 år i år, och det här var klubbens allra första guld i en SM-stafett (ja, klubben har aldrig vunnit Jukola eller Tiomila heller) – men faktum är att laguppställningen var så bra att de var just favoriter.
Förstaårssenioren Valter Pettersson, yngst i laget, släppte förvisso 28 sekunder på täten på förstasträckan, och Ellinor Tjernlund 24 till på andra (båda välxade som sexa) – men Oskar Andrén, som var femma på individuella sprint-SM i går och jagar en plats i svenska EM-laget i höst – sprang ikapp allt det där och skickade ut Josefin Tjernlund tillsammans med OK Kåres Vilma von Krusenstierna på sistasträckan (tredjeplacerade IFK Göteborg var 44 sekunder bakom). von Krusenstierna vann ju lördagens SM-tävling en sekund före Tjernlund, men nu fick Tisaren-löparen gruvlig revansch, sprang ifrån och hade 18 sekunder till godo när hon korsade mållinjen. Tjernlund och von Krusenstierna var tillsammans halvvägs in på den där sistasträckan, men ett eget vägval av Tjernlund på en långsträcka efter varvningen avgjorde.
– Jag hade bestämt mig för mitt vägval innan och när jag då fick lucka var det bara att öka farten och förvalta. Jag är supernöjd, säger Tjernlund till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Alla fyra i laget hade tidigare tagit SM-medaljer, men ingen guld.
Inom loppet av fyra dagar har Josefin Tjernlund nu vunnit Blodomloppet i Örebro, SM-silver i sprint och SM-guld i sprintstafett. Tisarens andralag blev näst bästa länslag med en 25:e-plats medan Djerf blev 31:a och KFUM Örebro diskade på andrasträckan.

Emilia Fahlin fick göra lön för mödan när hon som ensam hjälpryttare kvar lotsade fram lagkompisen Clara Copponi i en stor klungspurt mitt i centrala London, när världstouretapploppet Ride-London classique avslutades i dag. Det räckte i slutändan till en femteplats, vilket väl var ungefär vad ett litet lag som FDJ-Suez kunde hoppas på i en så stor och intensiv klungspurt mot lag med fler cyklister (och större stjärnor). Charlotte Kool (Nederländerna/Team DSM) vann och säkrade därmed totalsegern i touren, näst före Chloe Dygert (USA/Canyon SRAM racing) både i dag och totalt. För FDJ-Suez var Eugénie Duval bäst i sammandraget med en 15:e-plats.
Det är osäkert när Fahlin tävlar igen, hon har vad jag förstår inga tävlingar hundra procent spikade förrän SM i Uppsala på midsommardagen, men dit är det ju en månad.

Mitt egna lilla Porla Brunnsloppet hade, av någon konstig anledning, ett kanonstartfält i år (litet men naggande gott). Milans orienterare och traillöpare Therese Korkeakoski vann för andra året i rad och var ännu överlägsnare än väntade herrsegraren Mattias Nätterlund (IF Start) – hon vann med 6,5 minuter, han med drygt fem. Men där bakom var det desto jämnare, backyard- och sexdagarslöparen Filip Andersson från Degerfors blev tvåa för andra året i rad och skrällde när han slog 21-årige ungdomsfinnkampslöparen och flerfaldige USM-medaljören (och veckans poddgäst) Noha Olsson med 20 sekunder, och på damsidan tog Therese lillasyster Jessica Korkeakoski andraplatsen nio sekunder före degerforsaren Leonora Johnson (som sprungit för landslaget i lag-VM i backyard ultra). Helt utanför pallen hamnade bland annat Tisdagsklubbens Janne Werner, som hade vunnit två år i rad (och varit topp två i alla tidigare upplagor av tävlingen) och Thomas Bengtsson (tre gånger svensk mästare i enduro).

Något resultat från Hjälmargården backyard ultra har jag däremot inte. De brukar vara rätt dåliga på att leverera sådana, för att vara ärlig. Men jag har i sociala medier kunnat läsa mig till att örebroaren och ultrakonnässören Matthias Köhler tog andraplatsen på 16 varv/timmar, så någon bör ha gjort 17.
Hjälmargården tillbaka med ny backyard ultra – till förmån för Ukraina (och startfältet börjar fyllas på till supertävlingen i Karlskoga)

mars 28th, 2023

Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Rebecca Högberg som gäst. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Ihpone.

I dag släppte Hjälmargårdens backyard ultra all information inför årets lopp. Skulle den internationella backyardorganisationen få se loppet skulle de säga att det inte är en ”backyard ultra” utan en ”social backyard”, eftersom tävlingen har ett max för hur många varv som får springas (24), medan de som får kalla sig för ”backyard ultra” måste kunna pågå oändligt länge (tills bara en löpare återstår, världsrekord är 101 timmar/6,7-kilometersvarv).
Men det där är bara semantik i just det här fallet, eftersom maxantalet varv ändå aldrig uppnåtts (så regeln om max 24 timmar, som gör det till en ”social backyard”, har inte använts i praktiken). Köpings Fredrik Häggkvist vann den första upplagan, 2020, på 14 varv (assist av Vretstorps Anna Karlsson), Katrineholms Mikael Kjellander vann den andra på 21 timmar (med Örebro AIK:s Daniel Linder som assist) och i fjol tog det slut redan efter tolv då Storfors Kajsa Holmberg var ensam kvar (assist örebroaren Jonathan Sandblom).
Tävlingen arrangeras förvisso på andra sidan länsgränsen (banan är som närmast några hundra meter ifrån länet) när man passerat in i Södermanland på riksväg 52 (vid Läppe), men närheten gör att jag låter den ta plats på bloggen – och dessutom brukar en ansenlig del av löparna komma från Örebro.
Tävlingen arrangeras lördagne den 27 maj (samma dag som mitt eget Porla Brunnsloppet), och nytt för i år är att hela tävlingens syfte är att samla in pengar till behövande i Ukraina (via ukrianska baptisunionen, Hälmargården är en konferensanläggning ”med kristen profil”). Alla deltagare får helt enkelt lova att skänka X antal kronor per varv de springer, och dessutom kommer företag engageras för att skänka pengar per totalt antal varv som löps under tävlingen (därmed får ju också själva löpningen – och ”ett varv till”, som det brukar heta på backyard-språk – ett högre syfte). Därtill blir det ”för första gången i världshistorien” enligt arrangörerna ett backyard ultra-bingo där publiken kan köpa bingobrickor inför varje varv och numren som ”dras” är löparnas nummerlappar i den ordning de fullföljer varvet. Starten går 10.00 på lördagen och sista möjliga start är följaktligen 9.00 på söndagen.

Något Örebro backyard ultra eller Kvinnersta backyard ultra verkar det inte bli i år (jag pratade med arrangören Ola Nordahl i vintras, och han menade att de generellt sett krympande deltagarantalen i motionslopp sätter käppar i hjulet för storsatsande men helt ideella arrangörer som han själv), men ett riktigt hejdundrande backyard ultra-lopp kommer det bli i länet i år när Vinkbo backyard ultra arrangeras för sista gången. Jag skrev om loppet redan i november, när arrangören Moa Montañalago gick ut med att det blir en saftig prischeck på 10 000 kronor till vinnaren i år – och sedan dess har anmälningslistan fyllts på med många hugade spekulanter: Karlskogas egen Filip Andersson som vunnit alla de fyra tidigare upplagorna av tävlingen, hans sambo och svärmor Leonora och Regina Johnson (som båda har gjort toppresultat på sexdagarslöpning, och Leonora har också ingått i svenska backyard ultra-VM-laget), värmländske SM-guldmedaljören André Rangelind och backyard ultra-konnesörerna Krister Hägg Lahti (Köping), Nina Eibring (Kristinehamn) och Christer Broström (Finspång). Plus många, många fler. Där kommer det nog krävas en bit över 30 varv innan segerchecken delas ut. Start den 6 maj!
Rallarrundan starten på intensiv löparvecka i länet – men både Fjugestaloppet och Fröviloppet ställs in

maj 23rd, 2022

Nu visade det sig att det trots allt fanns en startlista till kvällens Rallarrundan, som jag hade missat. Med en hel del vassa namn, dessutom. Men nu efteråt saknar jag i stället resultatlista. Har sökt överallt, förgäves. Vi vår väl hoppas att den ramlar in i morgon.

Det är ju, trots att Gubbracet blev inställt, en intensiv åttadagarsperiod med löptävlingar i länet som startade med just Rallarrundan i dag. På torsdag är det både långloppscupstävlingen Vintrosaloppet och Örebro backyard ultra i Kvinnersta, med namn som Elin Engström och Krister Hägg Lahti som garant för att det kommer pågå i minst 24 timmar. På lördag är det förstås som vanligt Örebro parkrun, men också Hjälmargården backyard ultra, som dock satt ett maxtak till 15 timmar vilket lär göra att ingen vinnare kan koras. Och så toppas allt med Vårruset i Örebro nästa måndag.
Värre är det med Fjugestaloppet och Fröviloppet, som verkar ha tvingats ställa in. Det finns inget att läsa på någon av arrangörsföreningarnas hemsidor, men på långloppscupens hemsida står det att båda blivit inställda. I Fjugesta skulle det ha sprungits den 2 juni och i Frövi den 18 juni. Sedan tidigare saknas ju både Wedevågsloppet och Rusakulan vertikal i årets långloppscup, som nu kommer att bestå av 25 deltävlingar varav sju redan avgjorts.
I morgon får vi börja tävla igen – men Rallarrundan startade redan i dag (och Hjälmargården tjuvstartade i helgen – Örebrolöparen blev tvåa)

maj 31st, 2021

I morgon öppnar Sverige upp för konditionsidrott igen. Sedan november har bara idrottare som klassats som yrkesverksamma (och i ett senare skede sådana som är 18 år eller yngre) fått tävla – men från och med den 1 juni är det nu möjligt att delta i tävlingar för vem som helst, med den lilla begränsningen att totala deltagarantalet får vara maximalt 150 personer (regeringens plan verkar dock vara att öka till 900 personer den 1 juli och till obegränsat normalläge den 1 september, om vaccineringen och smittspridningen fortsätter åt rätt håll). Återstår att se vilken tävling som blir först ut i länet att arrangeras mer eller mindre normalt.

Redan i dag startade Rallarrundan – men jag skriver ”startade” eftersom femkilometerstävlingen, som skulle varit en deltävling i långloppscupen, ställt om till en virtuell variant där man kan springa hela veckan. Man tävlar på den riktiga banan, som är uppmärkt i Hallsberg, och genom att ladda upp sin prestation i Strava (Magdalena Sjödin och Filip Jacobsson har rekorden i Strava, från 2017, med 22.55 respektive 15.50). Ingen har laddat upp någon tid hittills i dag, men man har alltså till och med söndag på sig.

Katrineholms Mikael Kjellander var löparen som vann Hjälmargården backyard ultra i helgen (som tjuvstartade några dagar innan tävlingsförbudet lyftes), med 21 varv/timmar. Örebro AIK:s Daniel Linder försvarade länsfärgerna bäst och var den som avgjorde hur långt tävlingen blev genom att kliva av efter 20 varv (vinnaren i backyard ultra får bara springa ett varv mer än tvåan). Maria Pettersson (ett alldeles för vanligt namn för att jag ska kunna svara på om hon är från länet eller inte) blev trea på 17 varv och därmed bästa kvinna. 21, 20 respektive 17 varv ger 141, 134 respektive 114 kilometer.
Emilia Fahlin tog säsongens första pallplats – Almbycyklist skrällde med femteplats på sprint-SM

maj 30th, 2021

Efter fyra topp tio-placeringar på fem etapper – varav en fjärde- och en femteplats – fick Emilia Fahlin till slut också kliva upp på pallen när Thüringen runt avslutades med en 98-kiometersetapp med start och mål i Gotha i dag. Klungan kom ikapp en tremannautbrytning med åtta kilometer kvar, och den vann nederländska Lorena Wiebes, precis som i onsdags. Nu närmast före fredagssegraren Lotte Kopecky och med Fahlin på tredjeplatsen. De fyra bonussekunderna för tredjeplatsen gjorde att Fahlin hoppade förbi Amy Pieters i sammandraget och slutade femma. Lucinda Brand försvarade ledningen i sammandraget genom en sjätteplats (hon behövde ”bara” ta sig i mål i tätgruppen) och vann därmed Thüringen runt 2021.
Kollega Lasse Wirström pratade med Fahlin efteråt, för en text ni kan läsa här.
Häromdagen skrev jag felaktigt att Fahlin nu bara har en tävling kvar för OS. Det ska vara en proffstävling, men två tävlingar – den 19 juni är det ju också SM på motorbanan Tierp Arena, i Upsala CK:s regi.

I Falun kördes i helgen först sprint-SM i mountainbike (som har ungefär samma utslagssystem som skidsprint) och sedan crosscountry-tävlingen Lugnet XCO. I lördagens tävling överraskade Vintrosas och Almbys Anton Birath, 19, stort när han tog en femteplats som vinnare av B-finalen efter att ha vunnit sin kvartsfinal och därefter slutat trea i sin semifinal. Edvin Lindh tog SM-guldet medan örebroaren Matthias Wengelin åkte ut direkt och slutade 13:e av 14:e åkare i tävlingen, trots att han var topprankad i sin kvartsfinal. På söndagen tog Wengelin liten revansch med en fjärdeplats, 3,5 minuter bakom segrande Oscar Lindh. Birath missade topp 40.

I ex-örebroaren Viktor Larssons frånvaro, efter beskedet om hjärtmuskelinflammation, var Garphyttans Marcus Jansson i en klass för sig i helgens VM-tester i mountainbikeorientering i Eskilstuna. Han vann med lördagens sprint med över två minuters marginal före resten av landslagscyklisterna, och i söndagens medeldistans var han över sju minuter före tvåan. Hans klubbkompis Karin E Gustafsson var mindre än minuten från segern som trea på söndagen, och därtill tvåa på lördagen.

Det finns också ett antal resultatlistor från orienterarnas VM-tester nere i Tjeckien, med Martin Regborn och Lilian Forsgren på plats, att begrunda, men eftersom man inte vet vem som går på max när är de lite svåra att utvärdera utan att ha snackat med någon. Här är i varje fall stafetträning, sprintträning, medeldistanskvalsträning och medeldistansfinalsträning för den som vill se.

Några resultat från Hjälmargårdens backyard ultra i helgen har jag tyvärr inte att ge er ännu. Jag vet att vinnaren sprang 21 varv/timmar, men inte vem det var. Jag får återkomma i frågan.
Hjälmargården backyard ultra får andra upplaga den 29 maj

april 19th, 2021

Någon kilometer på andra sidan länsgränsen, i Södermanland, österut längs riksväg 52, ligger Hjälmargården med camping-, läger- och konferensverksamhet. Där bestämde sig personalen sig för att dra igång en egen backyard ultra (alltså ett lopp där man, med start varje hel timme, springer 6,7 kilometr så länge man orkar), och första upplagan – Hjälmargården backyard ultra – arrangerades den 18 juli i fjol. Åtta löpare sprang minst ultradistans (det är oklart exakt hur många som startade, men det var nog ett 15-tal), och Vretstorps Anna Karlsson gjorde 13 varv som tvåa och pressade därmed backyardräven Fredrik Häggkvist, Köping, till att göra ett 14:e varv för segern. Nu står det klart att tävlingen kommer få en andra upplaga, med start 8.00 lördagen den 29 maj, om restriktionerna tillåter. Och även om banan håller sig helt utanför länet (jag dubbelkollade, för möjligheten fanns ju att den skulle gå in över gränsen och vända) så blir det ett visst länsintresse eftersom en hel del löpare härifrån redan verkar anmälda. Återstår att se om någon är sugen på att springa riktigt långt.
Örebro backyard ultra, som är den stora och ”klassiska” tävlingen i disciplinen i regionen, ställdes in i fjol och ska i år arrangeras den 13 maj – men det bygger på att coronarestriktionerna lättar rejält från den 3 maj.