Varje placering bättre än den 62:a-plats som han var rankad på skulle vara en framgång för Axel Ekström i världscuppremiärens sprintkval, skrev jag i går. Han tog nio sådana placeringar och slutade på 53:e plats i fredagsförmiddagens prolog i Ruka, 15,02 sekunder bakom kvalvinnaren Johannes Høsflot Klæbo men faktiskt mindre än 4,5 sekunder från att gå vidare till kvartsfinal över en åktid på 2.43,9 (för finländaren Lauri Lepistö, som tog sista platsen vidare, mot 2.48,34 för Ekström). Ekström var sist av de fem svenskarna, men har ju sin starka sida i lördagens och söndagens distanslopp.
Erik Valnes vann finalen före Klæbo och tjänade därmed tre bonussekunder, vilket gör att han leder minitouren med två sekunder (han var en bakom i kvalet, när tion- och hundradelar räknats bort). Bonussekunderna gör att Ekström är 44 bakom inför lördagen, men bara fem från landslagskollegan Marcus Grate på 31:a-platsen, 22 placeringar upp i listan.
Startordningen på lördagen, då det är klassisk stil med intervallstart, ser ut så här: De 40 åkarna med lägst Fis-poäng (för distanslopp) som inte var topp 15 i sprinten går först, i omvänd Fis-poängordning (Ekström har 34:e bäst poäng, så han går ut som sjua, 12.48.30, svensk tid), därefter går topp 15 i sprinten (och därmed i sammandraget) ut i lottad ordning med jämna startnummer medan åkarna som är rankade 41–55 på Fis-poäng går med ojämna nummer, och allra sist startar de 16 lägst rankade åkarna. Det betyder att man med stor säkerhet vet vilken slutplacering Ekström kommer få i tävlingen är Oskar Svensson, som är sista seedade åkaren, gått i mål.
Ekström går som sjua ut 30 sekunder efter tysken Sebastian Eisenlauer och 30 före fransmannen Renaud Jay, men viktigare är nog vilka eller vilken åkare han eventuellt kan få draghjälp av på andra och tredje varvet på femkilometersbanan. Där ska man ha lite tur att någon med rätt fart sticker ut från start när man varvar.
Om en 53:e-plats är bra i sprint – vad är då en framgång i ett distanslopp för Ekström? Tja, topp 30 och världscuppoäng känns inte alls otänkbart. Tio norrmän och majoriteten av de nio ryssarna (och ett gäng finländare och Dario Cologna och Oskar Svensson, kanske William Poromaa) ser förstås svårslagna ut, men i övrigt finns det inga omöjliga namn i listan. Det är i morgon årets världscup börjar på riktigt för Klockhammarsonen.