Tidigt i morse släpptes veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Anton Johansson som gäst (det går att hitta till exempel på Spotify och i podcast-appen), och där pratar orienteraren – som sedan ett antal år tillbaka bor i Örebro – och jag bland annat upp världscuppremiären i norska Østfold, som alltså gick av stapeln i dag (men om ni inte lyssnat på avsnittet så handlar det också om mycket annat, så missa det inte!). Johansson visade direkt i säsongens första internationella tävlingen för säsongen att han klivit upp några pinnhål i vinter, att han förmodligen har en högre lägstanivå att starta från även om han gjorde en jätteprestation när han tog EM-silver i medeldistans i fjol. Han blev åtta efter att ha tröttnat och tappat lite mer mot täten på sista tredjedelen, men var ändå bara knappt 4,5 minuter bakom täten och två minuter från fjärdeplatsen.
– Ett stabilt lopp, men jag fick kriga för det idag. Men det är första internationella långdistansen som jag genomför bra, sa Johansson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Bästa länslöpare för dagen blev ändå Martin Regborn – trea trots att han bara var nio sekunder från segern i vad jag antar är (i varje fall en av) tidernas tajtaste internationella långdistanstävlingar med individuell start sett till topp tre. Norske Kasper Fosser, som vann total världscupen i fjol, vann efter drygt 88 minuter, 30 kontroller och 15 kilometer tuff orientering – tre sekunder före svenske Emil Svensk och nio före Martin Regborn. Om man tittar på fem senaste världsmästerskapen så brukar det i snitt skilja mer än tre minuter mellan ettan och trean, senast var det sex minuter och i inget av de mästerskapen (från 2016 och framåt) har det varit mindre än två minuter. Nu alltså nio sekunder.
Men Regborn ska så klart vara supernöjd. Med tanke på friplatsen till VM har han inte toppat på samma sätt som han brukar till världscuppremiären.
– Riktigt, riktigt skönt. Fokus är ju mot VM och träningen har varit lite svajig de senaste veckorna. Så det här betyder väldigt mycket, säger han till Svenska orienteringsförbundets hemsida där han också berättar om det speciella upplägget:
– Jag har grundtränat mycket längre än vad jag gjort tidigare. Det känns lite läskigt att bara ha gjort en tävlingshelg men när man varit med så länge så vet man ju hur det funkar på världscupen. Jag är inte riktigt i den tävlingsfas som jag skulle varit om jag inte haft friplatsen.
På damsidan gjorde Tisarens Andrea Svensson precis som Johansson sin första lyckade internationella långdistans på seniornivå (hon har tidigare också sprungit klart bäst på medeldistans, där hon var tia på ett världscuplopp 2021). Hon slutade på tionde plats, nästan tio minuter bakom segrande superstjärnan Tove Alexandersson, men bara fem minuter från pallen och knappt tre från topp fem.
– Det var tufft. Jag gjorde några misstag på grund av trötthet. Jag hade gärna varit lite piggare men annars var det ett bra genomförande, säger Svensson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Svensson var trea bästa svensk bakom Alexandersson och tvåan Sara Hagström, och före sådana som Karolin Ohlsson och Hanna Lundberg, vilket är viktigt inför kommande VM-uttagning.
Världscuptävlingarna i Norge fortsätter med medeldistans på lördag och avslutas med stafett på söndag.

Emilia Fahlin och Jenny Rissveds visade att båda är redo att vara med längst fram för Sverige när Gracia Orlová satte igång i dag. Ingen tid skiljde i resultatlistan efter de 95 höjdmeterna upp till målet i Stramberk, men Rissveds höll sig före och knep andraplatsen bakom polska Dominika Wlodarczyk (MAT Atom Deweloper Wroclaw) medan Fahlin blev trea.
Jag pratade med Fahlin efteråt, och hon var mycket nöjd med pallplatsen (säsongens första), men trodde inte att hon skulle kunna hänga med de vassaste benen på kungaetappen på fredagen – samma etapp som hon vann för att grundlägga totalsegern i tävlingen 2018. Sådan är inte formen i dagsläget, trodde Fahlin. Men det återstår att se hur hårt det körs i den inledande, tuffa stigningen med över 600 höjdmeter, och de tre efterföljande.
Bonussekunder gör att Wlodarczyk leder sammandraget sex sekunder före Rissveds och åtta före Fahlin schweiziska Linda Zanetti (UAE Develeopment team) var också med upp till mållinjen på samma tid, och är ytterligare två sekunder bakom i sammandraget, övriga är fler sekunder efter, tvingade släppa lucka upp för sista branten.
Sverige toppar lagtävlingen 18 sekunder före UAE Development team och MAT Atom Dewloper Wroclaw, och Rissveds och Fahlin är tvåa och trea även i poängtävlingen.

Karin E Gustafsson slutade 18:e när mountainbikeorienterings-EM fortsatte med masstart i dag. Hon fick släppa den absoluta täten omgående, men höll ihop det bra och låg runt 16:e–18:e plats hela vägen. Till slut, efter drygt 1,5 timmar, var hon drygt 17 minuter bakom totalt överlägsna segraren Nikoline Splittorff, men mindre än åtta minuter från landslagskompisen Cecilia Thomasson som grejade ett brons till Sverige, och tre minuter från topp tio.