Thybeck bäste svensk i JVM-genrepet – och Erlandsson topp 30 på Kullamannen (Yngström fick bryta: ”Yrsel och illamående”)

Till sommaren avgörs junior-VM i orientering i Karlskrona. Den här veckan har det varit genrepstävlingar nere i Blekinge, med juniorer från hela Europa på plats, inklusive Lindebygdens Axel Thybeck siktar naturligtvis mot det mästerskapet, och fick ett utmärkt genrep med dubbla pallplatser som bäste svensk båda dagarna: I lördagens långdistans var han bara 33 sekunder från segern, endast slagen av finske Rasmus Töyrylä och ungerske Marton Csoboth, och i söndagens medeldistans var det förvisso längre upp, men han var även då tvåa, nu bakom Töyrylä och nroske Niels Elton Jokumsen.
Lillasyster Lovisa Thybeck var sexa respektive femma i D18-klassen, men den finns ju inte med på junior-VM-programmet.
JVM avgörs 29 juni–5 juli.

På våra breddgrader, utanför Karlstad, följde örebroaren Anton Johansson upp lördagens seger i långdistansen Lången med vinst även i söndagens medeldistans Korten, den disciplin där han tog VM-brons i somras. Nu var han nästan 2,5 minuter före OK Ravinens Erik Herne på andraplatsen medan övriga var ytterligare tre minuter, eller mer, bakom. Djerfs Rasmus Pettersson, som var trea i går, väggade och joggade i mål som sjua, bakom klubbkompisen Edvard Pelander. Johanssons sambo Ellinor Tjernlund var sexa i damtävlingen, sju minuter bakom Falköpings Alva Sonesson som vann.

Örebro AIK:s Ia Erlandsson höll ut och tog 30:e-platsen i Kullamannens grymma 100-milesdistans (som är långt över 17 mil, trots namnet). Hon klarade dessutom, med nästan 40 minuters marginal, att ta sig under 30 timmar. Över 50 procent av löparna bröt, däribland Malin Yngström som låg 32:a, inte långt bakom Erlandsson, vid sista mellantiden båda passerade. Hon fick kasta in handduken efter exakt 100 miles, då tolv kilometer återstod.
”Jag har pannben och kan pusha mig långt, men efter näst sista toppen fick jag ta beslut om att avsluta tävlingen. På vägen upp fick jag pausa fyra gånger. Jag hade ordentlig yrsel, illamående, kände mig otroligt svag helt plötsligt och pulsen kom aldrig över 84 slag trots kraftig stigning. Resterande delen av banan innebar en liknande stigning och typ två timmar kvar ensam ute i skogen så det kändes inte som en vettig idé. Ärligt talat var det en läskig upplevelse”, skriver Yngström på Instagram. Hon berättar också att hon började få bekymmer redan efter fyra timmar men var ute i ett dygn till innan hon till slut bröt.
På herrsidan har jag inte lyckats hitta några länslöpare på topp hundra.


Lämna en kommentar