• Örebroaren kan bli årets eldsjäl i löpar-Sverige: "Självskriven"

    Löpartidnigen Spring har bestämt sig för att dela ut priser till de som förtjänar det i löpar-Sverige. Från och med i dag, och fram till årsskiftet, går det att rösta på årets eldsjäl, årets förning, årets kvinnliga och manliga löpare, årets lopp, årets ungdom/junior, årets veteran, årets ledare/tränare samt årets prestation. Till skillnad mot Pulsklockan finns inte namn som Erik Anfält och Josefin Gerdevåg med, men däremot Anfälts klubbkompis i Örebro AIK Ronny Collin, som är en av tre nominerade till priset som årets eldsjäl. Collin är ”en stor inspiratör och glädjespridare som sätter fart på klubbens lördagspass och brinner för löpning”, skriver tidningen i sin motivering. Så här tidigt i omröstningen (som genomförs med hjälp av facebooks gilla-knapp) ligger Ronny tvåa med 103 röster, en bit bakom Högbys Calle Nilsson som samlat 288 gillningar men före Studenternas Lorenzo Nesi, med 94 tummar upp. Men när det gäller kommentarer (som dock inte har något med omröstningen att göra) är Ronny i särklass. ”Inte bara glädjespridare och inspiratör. En jäkligt bra löpare också”, skriver klubbkompisen Fredrik Johnsson. ”Jag kan inte tänka mig en mer värdig vinnare”, skriver Ia Sandberg. ”Självskriven”, skriver Tina Åbjörn”. ”Klar vinnare” och ”självklar segrare” tycker Håkan Nilsson respektive Elin Sjöberg. Bland de som röstat på Ronny finns namn som Johna Röjler, Morgan Pätsi och Sara Richert.

  • Tour de Kif drar igång – med nya, hårdare stakregler: "Vill statuera exempel"

    På onsdag drar Tour de Kif, Karlslunds egen skidtour som är öppen för allmänheten (såväl bredd som elit), igång med tio kilometer i klassisk stil på konstsnöspåret uppe i Ånnaboda. Därefter följer ytterligare tio deltävlingar, varav ytterligare en före jul och med final den 23 mars. Nytt för i år är bland annat att alla tävlingar kommer ligga ute på Idrottenonline och Längd.seför att locka fler startande. Och att det dessutom blir nya, tuffare regler i deltävlingarna som går i klassisk stil, berättade tävlingsledaren Daniel ”Bargarn” Frehde när han ringde upp Konditionsbloggen tidigare i dag.

    – Vi som klubb vill statuera exempel. I Karlslund stakar vi om det är ovallat, skidspetsarna ska vara rakt fram hela tiden. Punkt slut. Vi försöker dra vårt strå till stacken i stakdebatten, så att det ska bli rättvist. Ska man staka ska man stå i spåret så länge det finns tydliga spår. Man får inte gå ut och ta skär i kurvorna för att öka farten. Det är inte okej att börja stå emellan spåren och flytta skidor till höger och vänster. Då blir man diskad. Det är en fairplayregel. Vi har haft en hel del incidenter genom åren, då det blivit snack efteråt. Så nu är det spåren som gäller som bansträckning och spetsarna rakt fram i alla lägen, säger Frehde till Konditionsbloggen.
    Blir det några fler nyheter i år?
    – Ja, det blir lite fler skejtlopp, och lite fler längre distanser. Många tycker att tio kilometer är lite för kort, att det borde finnas något mellanting mellan det och långloppen.
    Hur många deltagare hoppas ni på?
    – Kan vi ha 200 starter totalt, över elva tävlingar, så är vi nöjda. Men det beror nog lite på hur vintern utvecklar sig. Är vi tio på onsdag är vi nöjda, kommer det 15 vore det jättekul.

  • Impola plockade ned Richardsson – tolva i premiären

    Bill Impola slutade på tolfte plats när säsongens första individuella deltävling i långloppsvärldscupen, det från 35 till 24 kilometer förkortade La Sgambeda i italienska Livigno, avgjordes på söndagen. Impola tvingades släppa tätgruppen i sista riktiga motlutet, två kilometer före mål. Åtta åkare orkade backen, och höll ihop in på upploppet där alla slutade inom tre sekunder bakom segraren John Kristian Dahl, som spurtade bäst. OS-guldmedaljören Jevgenij Dementiev tvåa före Johan Kjølstad. Bakom topp åtta fanns ytterligare sex åkare inom en halvminut från Dahl, bland dem alltså Impola på tolfte plats. En placering som gjorde honom till näst bäste svensk (bakom sexan Fredrik Byström) och näst bäste åkare i sitt lag (bakom fyran Morten Eide Pedersen); i båda fallen precis före Daniel Richardsson, som fick ge sig och slutade sju sekunder bakom Impola. Den dubble OS-guldmedaljören Richardsson satsar ju helhjärtat på långloppen i år, men verkar alltså ha en del kvar att lära. Eller också handlade det bara om att Richardsson blev lite tröttare än sin kollega från Kopparberg, som Konditionsbloggen fick tag på nu på eftermiddagen.

    – Både Daniel och jag fick ge oss i sista backen. Han blev också trött, kanske lite mer än jag, säger Impola till Konditionsbloggen.
    Hur utvecklade sig loppet annars?
    – Det funkade bra för min del. Var inga större incidenter förutom att jag slog undan båda stavarna och låg och kravlade på väg mot första varvningen, så andra varvet fick jag ägna mig åt att ta mig fram i klungan igen. Tredje och fjärde varvet (tävlingen kördes över fyra varv på en sexkilomtersbana) skruvades tempot upp rejält, och det var en hel del folk som droppade av. Jag fick ge mig på toppen på sista backen. Jag hade inte det sista trycket som krävdes, och luckan blev för stor för att jag skulle kunna täppa till.  Det var ändå ett okej lopp. Jag är inte nöjd på det sättet, men inte missnöjd heller. Tolva är okej. Jag får försöka hitta det där sista lilla som saknas i träningen fram till nyår, och hitta en bra form till januari och februari (då det är fem tävlingar på sex helger).
    Ja, vad händer nu?
    – Jag åker hem i morgon bitti, och sedan är jag hemma i Sverige och tränar tills det drar igång igen i januari (med tjeckiska Jizerska padesatka den 10 januari). Jag hoppas att det blir en hel del tävlingar också, som träning, men jag har inte bestämt vilka det blir än.

    Örebrobaserade laget Team Skistart.com, då? Jo, Karlslunds Linus Larsson närmar sig första topp 50-placeringen, som jag skrev i går. Var 65:a i dag, 1.24 bakom 50:e-placerade Vasaloppsbekantingen Audun Laugaland (minns hans mäktiga utbrytning som nästan höll häromåret). Kalle Gräfnings blev 45:a och Martin Holmstrand 58:a. På damsidan fortsatte nyförvärvet Sara Lindborg att visa kalss och fanns med i täten i princip hela vägen (av resultatlistan att döma). Fick släppa 33 sekunder på tätgruppen (sex åkare inom fyra sekunder med Katerina Smutna först, före Britta Johansson Norgren och Justyna Kowalczyk) och var närmast där bakom, som sjua. Lindborg var tredje bästa svensk bakom Britta och Lina Korsgren.
    Och så har resultaten från prologen kommit, med tider och allt. Impolas Team Exspirit var 15 sekunder bakom Team United Bakeriers på herrsidan (vilket multipliceras med tre), men tappade på att Seraina Boner släppte 24 sekunder mot täten i damloppet. Skistart slutade på en finfin sjundeplats.

    I Idre avslutades klassiska Idre-Särnatävlingarna med den något udda distansen tre kilometer (fast banan lär visst ha varit 3,37 kilometer) för såväl seniorer som juniorer. Axel Ekström stod över bland seniorerna, men Filip Danielsson följde upp fredagens fjärdeplats i sprint och lördagens andraplats i distansloppet i fristil med en ny andraplats, nu i klassisk stil. Faktum är att Filip knäckte Ulricehamns Viktor Thorn med 7,5 sekunder, men ändå fick ge sig med två sekunders marginal mot Offerdals Max Novak, som skrällvann. En liten skräll också att Garphyttans Marcus Lennartsson lämnade flera potentiella JVM-åkare bakom sig när han knep fjärdeplatsen, mindre än sju sekunder bakom JVM-medaljkandidaten Thorn. Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson tolva, 33 sekunder bakom Novak. Notera dock att den här tävlingen inte räknades in i någon cup.

    David Andersson avstod från söndagens tävlingar i Novemberlöpet hemma i Trollhättan efter att ha brutit 1 500-metersloppet på lördagen. Oklart varför. Skada? Sjukdom? Planerat att kliva av? Bloggen får återkomma i ärendet.

  • Impola tvåa (eller trea) i premiären – Axelsson snabbast i Örebro någonsin

    Finns det något jag personligen tycker är djupt irriterande så är det saknade resultatlistor. Helst vill jag ha bekräftade resultat i min hand i samma sekund som siste gubbe är i mål (eller helst liveresultat medan de fortfarande är igång), men trots att skidåkarna i Livigno snart varit i mål i ett halvt dygn i långloppsvärldscuppremiären har arrangören ännu bara lyckats prestera klumptider för topp tre-lagen.
    Vad vi ändå vet: Att Kopparbergs Bill Impola var en av de tre åkare (tillsammans med Morten Eide Pedersen och Daniel Richardson) som gick för fullt hela vägen in i mål för Team Expspirit i lagtempoprologen. Att det räckte till en andraplats bland herrlagen (Team United Bakeries med urstarka norsktrion Johan Kjølstad, Øystein Pettersen och John Kristian Dahl tog segern) men att det sedan ändå blev en slutgiltig tredjeplats eftersom Exspirits Seraina Boner ”bara” blev sexa i damernas masstartslopp medan Team Santander smet förbi eftersom deras Katerina Smutná blev tvåa. I fjol var det tvärtom, även då var Impola och grabbarna tvåa, men Boner lyfte laget till en totalseger. Team Skistart.com, som bara hade tre herrar (däribland Karlslunds Linus Larsson) och en dam till start och därför var tvungna att ha alla över mållinjen, tog en finfin åttondeplats i herrloppet toppat med en fjärdeplats av debuterande Sara Lindborg i damloppet (som för övrigt vanns av Team Pioneer Investments Lina Korsgren). Vad de resultaten renderade i för totalplacering har dock ännu inte kommunicerats (de enda tiderna och placeringarna som verkligen är officiella är topp tre i totalen, 2.16.09 på Team United Bakeries, Team Santander 36 sekunder bakom och Team Exspirit 44 sekunder bakom). I morgon drar långloppsvärldscupen igång på allvar med La Sgambeda.

    Mer skidor: I Idre följde Garphyttans sistaårsjunior Filip Danielsson upp fredagens överraskande fjärdeplats (bara 0,25 sekunder från pallen) med en andraplats över distansloppet, tio kilometer i fri stil. Därmed klättrar han också till andra plats i sammandraget i svenska juniorcupen efter två av åtta deltävlingar. Danielsson var 10,6 sekunder efter som vanligt svårslagne Viktor Thorn, Ulricehamn. Danielssons klubbkompis Marcus Lennartsson slutade på 13:e plats, 1.22 bakom. Zinkgruvans Markus Johansson 24:a, Garphyttans Adam Gillman 26:a, båda drygt två minuter bakom Thorn. Zinkgruvans Daniel Bjärmark 21:a i D20.
    På seniorsidan fick Garphyttans Axel Ekström nöja sig med en tiondeplats över 20 kilometer, efter att ha förlorat en sekundstrid om sjunde. Sex löpare var inom minuten bakom segrande Anton Lindblad, Hudiksvall, där bakom en lucka till Oskar Kardin, Östersund, som var 1.43 bakom Lindblad på sjunde plats. Ekström 1.52 bakom på tionde. Återstår att se om Ekströms resultat räcker till en plats i landslaget till nästa helgs premiärtävling i skandinaviska cupen. Ett möjligt alternativ är annars att själv betala resan dit.

    Adam Axelsson, då? Jo, han dundrade till med tidernas snabbaste skridskolopp i Örebro vid lunchtid på lördagen (åtminstone om man får tro resultatdatabasen speedskating.com). 38,52 för förvisso nästan 1,5 sekunder över hans personliga rekord på 500 meter, men med tanke på Behrn arenas snäva kurvor ändå en urstark tid. Tidigare rekordet i bandyhallen är, enligt samma källa, Axelssons 39,01 från februari i fjol, vilket innebär att det här var en putsning med nästan halvsekunden. På 1 500 meter mindre än en timme senare bommade Axelsson nytt hallrekord med en hundradel när han noterade 1.59.16 (att jämföra med Johan Röjlers 1.59,15 i januari 2011; på OS-ovalen i Calgary har Axelsson dock gjort 1.52,98).
    Klubbkompisen David Andersson ville förstås inte vara sämre och knäckte banrekordet på 500 meter hemma i Trollhättan när han vann distansen under första dagen av Novemberlöpet, på 37,92, nästan 1,5 sekunder före comebackande supertalangen Nils van der Poel. Andersson bröt dock 1 500-metersloppet av oklar anledning, så där tog van der Poel hem segern på 1.58,91.

  • Helgens höjdare – en hiskelig massa skidor (och lite skridsko i Behrn arena)

    1. Långloppsvärldscupens premiär
    Visma ski classics heter den officiellt i år, långloppsvärldscupen. I morgon, lördag, kickar den igång med en 15 kilometer lång prolog, tre varv över ett fem kilometer långt konstsnöspår i italienska Livigno där lagen startar ett och ett och kör på växelkör på cykelvis för att notera bästa tiden i mål (tid tas på tredje gubbe över mållinjen, vissa lag har upp till sju startande; i damtävlingen – som egentligen inte är fristående utan läggs ihop med herrtävlingen för en totaltid – räknas bara bästa tiden per lag eftersom lagen generellt sett ställer upp med färre damer än herrar). Till saken hör att alla som satsar på totalen i långloppsvärldscupen lockas ställa då alla som kör prologen, och går i mål inom 20 procent av vinnartiden, får 50 bonuspoäng i den individuella cupställningen. Det utgår däremot inga prestationsbaserade poäng individuellt, i övrigt tävlar åkarna bara om poäng i lagtävlingen. På söndag avgörs sedan den första av nio riktiga deltävlingar i cupen, La Sgambeda som förkortats från en 35 kilometer lång bana till fyra varv på ett sex kilometer långt konstsnöspår. De lokala inslagen i premiärloppet är ovanligt få, närmare bestämt två. Kopparbergs Bill Impola som gör sin tredje säsong för superlaget Team Exspirit (läs min förhandstext med honom här!) och Karlslunds Linus Larsson, som har möjligheter att ta sin första topp 50-placering i cupen, och som kör för Örebrobaserade Team Skistart.com. Skistarts andra lokala namn, Karlslunds Kristina Roberto (som var totalfemma i långloppsvärldscupen för två år sedan) och Garphyttans Olivia Hansson (som var 14:e i vasaloppsdebuten i våras) står över premiären liksom Bills brorsa Jack Impola (som vann svenska långloppscupen förra säsongen) som i år kör för nya, Torsbybaserade Outnorth skiteam. Trots att ett par namn (förutom Hansson och Roberto även Maria Rydqvist som kör världscupen i Lillehammer och Maria Gräfnings som jagar en världscupplats i svenska cup-tävlingarna i Idre) alltså saknas skriver Skistart.com på sin blogg att de satsar på en topp tio-placering i prologen och funderar på att skruva upp årets totala målsättning från topp tio i lagtävlingen till något ännu bättre.

    2. Svenska cup-tävlingarna i Idre
    Efter Sverigepremiären i Bruksvallarna har åkarna bakom världscuplaget fått träna elva dagar, men i dag kickade första tävlingen i de nationella svenska cuperna, både för seniorer och juniorer, igång i Idre. I H20 fortsätter Garphyttans Filip Danielsson visa klass, och att han är en man för ett andra raka JVM, när han bara var 25 hundradelar från att ta en pallplats i sprint, en tävlingsform som absolut inte är någon favorit för honom. Danielsson blev fyra, alltså 0,25 sekunder bakom Lyckseles Marcus Fredriksson. Marcus Grate, Täfteå, vann H20-klassen där Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson, SM-guldmedaljör i H18 i våras och i final i sin första H20-tävling i Bruksvallarna senast, tog sig till ny semifinal. Garphyttans Marcus Lennartsson och Adam Gillman åkte ut i kvartsfinalen, precis som Zinkgruvans Daniela Bjärmark i D20. Pulsklockenominerade förstaårssenioren Axel Ekström tog sig enkelt vidare från kvalet i seniortävlingen, men överlevde inte heller kvartsfinalen. I morgon fortsätter tävlingarna med distanslopp i fri stil (från fem kilometer för damjuniorerna via tio kilometer för herrjuniorer och 15 kilometer för damseniorer till 20 kilometer för herrseniorerna; Ekström är åttonderankad, sett till Fis-punkter, i det sistnämnda) och på söndag avslutas helgen (som, traditionsenligt under Idre-Särnatävlingarna även rymmer fullt ungdomsprogram) med trekilometerslopp (!) i klassisk stil (en tävling som Ekström dock väljer att stå över). För seniorerna finns, förutom kommande världscuplag, även platser till nästa helgs skandinaviska cup-premiär i finska Voukatti att fajtas om.

    3. Adam Axelsson tävlar på hemmaplan
    Det händer inte varje helg (inte ens varje säsong numera, känns det som), men i helgen tävlar Adam Axelsson hemma i Behrn arena. Örebroklubben SK Winner arrangerar lördagstävling under ledning av trefaldige OS-skrinnaren Johan Röjler, och med OS-satsande Kumlakillen Axelsson till start på ett 500- och ett 1 500-meterslopp inom loppet av en timme, vid 12.25 respektive 13.15. På plats finns också bland andra David Hjalmarsson, som till och från varit en viktig länk i Winners SM-guldlag i stafett och lagtempo de senaste åren. David Andersson, Winners senaste OS-åkare, tävlar också på hemmaplan. Sin riktiga hemmaplan, alltså, i Trollhättan, där Novemberlöpet (där seniorerna kör 500, 1 500, 1 000 och 3 000 meter över två dagar).

  • Impola: "Någon kommer ligga ute på ängen på söndag"

    Bill Impola och resten av Team Exspirit, exklusive Daniel Richardsson som körde världscuppremiären i Kuusamo och blev näst bäste svensk i minitouren där, har redan varit på plats i Livigno i en vecka inför lördagens premiär, för att träna på tävlingsbanan inför La Sgambeda och för att acklimatisera sig till den höga höjden. Så Kopparbergsåkaren, som efter fina resultat redan säsongen 2013/14 förra vintern fick sitt definitiva genombrott på världsscenen, hade en hel del att berätta när Konditionsbloggen ringde upp honom i eftermiddags. Bland annat om det speciella i att köra ett långlopp, där det stundtals kan bli rätt hetsigt i klungan, på en på vissa delar bara fem meter bred konstsnösträng.

    – Det är tajt i vissa kurvor, och det är stor risk att någon kommer ligga ute på ängen på söndag, säger Impola till Konditionsbloggen, och skrattar.
    Ja, hur ser snöläget ut, egentligen?
    – Det finns inte en millimeter natursnö, men de har gjort ett jäkligt bra jobb som lyckats få till det här konstsnöspåret på sex kilometer (som ska köras fyra varv i den förkortade tävlingen). Man får vara tacksam att det blir tävling, för det är ju dåligt med snö överallt. När vi kom hit i fredags var det bara 2,5–3 kilometer, men de har sprutat på flitigt. Det mesta av banan är fem–åtta meter brett med tre–fyra spår, men inne på stadion har de gjort det väldigt brett, säkert 15 spår.
    Om vi börjar med lördagens lopp, det blir tredje gången ni kör lagtempo och ni vann totalt i fjol. Har ni någon ny taktik nu?
    – Nej, det är bara att försöka göra det bästa av dagen, hjälpas åt och turas om så mycket man kan. Det är planen. Vi är fyra herrar (Impola, Morten Eide Pedersen, Jimmie Johnsson och Richardsson) som kör, och tiden tas på tredje gubbe i mål.
    Söndagens lopp, passar det dig?
    – Det är bara 24 kilometer, men vi är uppe på hög höjd ochdet är lite kupering, så det kommer nog att ta ut sin rätt ändå. Dessutom kommer det säkerligen gå fort från start. I ett sånt här lopp går det inte att tappa och tro att man ska åka ikapp, det orkar man aldrig gör. När man väl får ge sig på höjd, då är man färdig. Så det gäller att ligga med på bra position och bevaka hela tiden, vara med på ryggen. Det blir spännande.
    Hur är formen?
    – Jag har kunnat göra det jag vill göra i höst, sedan får vi se hur det ser ut på lördag och söndag. Tävlingarna i Bruksvallarna var okej för mig, en av de bättre inledningarna jag haft på en säsong även om det inte var några toppresultat. Men jag var inte toppad då, jag har förstås gått in mer för den här helgen. Jag är spänd på hur det kommer kännas nu.
    Det har varit mycket fokus på gamla landslagsåkare som ställt om till långlopp i år. Richardsson, Johan Olsson, Anders Södergren …
    – Daniel är den ende av dem som är med här, och han är en duktig stakåkare, fruktansvärt bra på långlopp också. Jag har ju tränat med honom på alla läger i år, och han är tuff. Men han är inte omöjlig att rå på, han är ingen övermänniska. Men visst, för egen del känner jag att jag har lite att bevisa i det sällskap, jag slår fortfarande lite ur underläge.
    Vad har du satt upp för målsättning, då?
    – Topp sex i totalen. Jag låg med där länge i fjol, men på slutet funkade det inte som jag ville. Nu är målet att få till en jämnare säsong, gå in på topp tio i många lopp och förhoppningsvis slå till och få något riktigt bra resultat i något av loppen, gärna en pallplacering. Mycket av fokus ligger i januari och februari då vi har fem lopp på sex helger, då gäller det att ha bra form. Mellan den här helgen och då kommer jag att träna hårt och försöka köra så många tävlingar som möjligt hemma i Sverige eftersom tävling är bästa tärningspassen.

    Förra året slutade Impola på 15:e plats i långloppscupen efter att ha tagit topp tio-placeringar i La Sgambeda (nia), Jizerska Padesatka (nia) och König Ludwig Lauf (åtta), men den största bedriften var förstås när han gick ifrån alla och säkrade segern i La Diagonela (men körde fel i minutstor ledning med två kilometer kvar och blev diskad).

  • Regborn–Attås 2–0 (och se när Måns Möller lär Bill Impola att spurta)

    I kväll fortsatte vinterserien i orientering med deltävling två av åtta (den sista före jul och nyår), och återigen blev det en uppgörelse mellan de två länsboende landslagsorienterarna Martin Regborn och Daniel Attås. Den yngre, men internationellt betydligt mer erfarne, Regborn (två VM) drog återigen längsta strået mot numera hårt satsande Attås (som gjorde landslagsdebut i euromeeting i höstas) i nattävlingen som arrangerades av Milan med start och mål på Norvalla IP.
    Regborn vann med förkrossande marginal, nästan fem minuter efter 46 minuters löpning (över tio procents segermarginal). Där bakom tog hemmalöparen Per Eklöf tredjeplatsen, bara tio sekunder bakom Attås, men sedan var det ytterligare nästan fyra minuter till fyran. Tisarens Rebecka Nylin gjorde som Regborn och tog hem andra raka segern på damernas mellanbana (den långa är mixad, men inga damer ställde upp i kväll), fyra sekunder före Västerås Emma Helmersson.
    Nylin och Regborn har nu maximala 40 poäng efter två deltävlingar medan Attås har 36 efter dubbla andraplatser. Nästa deltävling arrangeras av KFUM Örebro den 16 januari.

    För övrigt får ni, som uppladdning inför helgen, inte missa videoklippet är Måns Möller lär Bill Impola och hans lagkompisar i Team Exspirit att spurta på konstsnön i Livigno.

  • Tvåa i Pulsklockan – nu drar Fahlin till Italien: "Kommer faktiskt finnas roliga bitar"

    Efter 20 av 744 timmar av omröstningen om NA:s och Löpex Sports Pulsklocka ligger Emilia Fahlin tvåa, knappt 70 röster bakom tidiga ledaren Josefin Gerdevåg. Nu drar Örebros egen proffscyklist till Italien för första lägret med nya lagkompisarna Alé-Cipollini, skriver stallet i ett pressmeddelande.
    I morgon, onsdag träffas laget på hotellet La Buca del Gatto i Cecina, strax söder om Livorno på den italienska västkusten för ett veckolångt läger. Enligt yr.no blir det sådär 10-15 grader om dagarna den här veckan, så vi snackar inget lyxläger i sommarvärme men ändå bättre än isiga svenska vägar, förstås.
    Elitcyklister, i varje fall på damsidan, sköter träningen nästan uteslutande på egen hand, och Fahlin har sagt att hon saknat de här lägren under tiden i Wiggle-Honda, där cyklisterna var helt utelämnade åt att förbereda sig på egen hand. Nu blir det åtminstone en veckas träning tillsammans med lagkompisarna. ”För att bygga ett lag av individerna måste man träffas och lära känna varandra, och det här är det bästa sättet att göra det på: Det kommer, faktiskt, att finns roliga och lustfyllda bitar under lägret som ger tjejerna en chans att verkligen smälta ihop till en grupp”, säger stallets sportdirektörer Fortunato Lacquaniti och Fabiana Luperini (med en röst?!) i pressmeddelandet.

    Helt väntat kom i går beskedet att La Sgambeda tvingas byta bansträckning. Alla som sett instagrambilderna som lagen lagt upp från Livigno har förstått att snöbristen är monumental. Nu kommer det ursprungligen 35 kilometer långa loppet att köras över fyra varv på en sex kilometer lång slinga, totalt 24 kilometer. Lördagens lagtempo skulle dock redan från början ha gått på en fem kilometer lång slinga (som körs tre varv), så det påverkas inte. Örebrobaserade laget Team Skistart.com ställer upp med Sara Lindborg, Linus Larsson, Kalle Gräfnings och Martin Holmstrand, meddelar laget på sin sida där de även bjuder på en insatt genomgång av konkurrenterna.

    För övrigt fick jag ett twittertips (av Per Sjögren) om att Tim Sundström byter klubb. Ja, redan, på lördag blir hans övergång från KFUM Örebro till Tureberg FK komplett. Sundström, som i år slagit tre distriktsrekord på 1 500 meter, har ju sedan ett par år tillbaka bott i Stockholm och tränat med bland annat just Tureberg, så övergången är på så vis logisk. Klubbytet lär innebär att distriktets två äldsta rekord, Sven Malmbergs 2.23,1 på 1 000 meter (satt under andra världskriget!) och Tage Ekfeldts 1.49,0 på 800 meter lär stå sig ett bra tag till.

  • Pulsklockan 2015 – börja rösta nu!

    Klicka här för att komma direkt till omröstningen.

    För andra året i rad, och som en start på en tradition, är det nu dags att starta omröstningen om vem som ska tilldelas NA:s och Löpex Sports Pulsklockan, priset till 2015 års bästa och populäraste konditionsidrottare från Örebro län.
    Konkurrensen är stenhård. Det räcker inte att springa maraton i friidrotts-VM (Louise Wiker), kombinera VM-brons i swimrun med en femteplats i sin åldersklass i ironman-VM (Lotta Nilsson), bli bästa svensk i Lidingöloppet (Linus Rosdal), att totaldominera sin idrott i Sverige (Marcus Jonsson, David Andersson) eller att ta en VM-medalj (Lotta Nilsson, Cecila Jessen, Andrea Svensson, Lars-Åke Wall) för att ens bli nominerad.
    Nej, samtliga de namnen, och många fler från det digra smörgåsbord av kandidater som nominerades av oss bakom priset och er bloggläsare, har sållats bort i processen. Återstår gör nu sex namn, och det är helt och hållet upp till er läsare att avgöra vem som ska vinna priset. Den som toppar omröstningen när 2015 blir 2016, vid midnatt på nyårsafton (händelsevis i samma sekund som jag fyller 30 år, men det har inte med saken att göra) är vinnare och får inte bara ära och fyrverkerier över hela världen (eller i varje fall tidszonen) som pris utan också en Garmin FR 630, det senaste monstret till pulsklockan från Garmin som går på runt 4 500 kronor i handeln och som skänks till vinnaren av Löpex Sport.
    Förra året tog Adam Axelsson hem priset. Vem blir den andre vinnaren? Svaret är exakt en månad borta, men här är i varje fall de sex kandidaterna med 2015 års meriter i urval (i bokstavsordning, naturligtvis):

    Erik Anfält, 39, Örebro, löpning (Örebro AIK): Slog personligt rekord i maraton två gånger (Kiel och Valencia) och noterade den bästa tiden på distansen av en länslöpare sedan 1984. Gjorde landslagsdebut i Stockholm marathon. Vann DM på 10 000 meter, Blodomloppet i Örebro, Bergslagsleden ultra, Norasjön runt, ALJ memorial trophy (Stockholms-DM på 10 000 meter), Tarstaborgsrundan och Hostruset. Blev tvåa i Vasastafetten (både på sin sträcka och totalt med Örebro AIK), Sälen fjällmaraton, Åstadsloppet, Kilsbergsleden, terräng-DM och näst bäste svensk i Lidingöloppet.
    Axel Ekström, 20, Torsby/Östersund (från Garphyttan), längdskidor (Garphyttans IF): Blev femma i JVM-stafetten (fjärde åktid på sin sträcka) och sexa (tio kilometer fri stil; bäste svensk) och tia (skiathlon) på de individuella distanserna. Fick göra A-landslagsdebut (i skandinaviska cupen, före årsskiftet men efter nomineringstiden gått ut till förra årets Pulsklocka) och världscupdebut. La grunden när Garphyttan försvarade JSM-guldet i stafett (drog ifrån resten av fältet med 30 sekunder på andra sträckan, och de 30 sekunderna blev också segermarginalen).
    Emilia Fahlin, 27, Girona (från Örebro), cykel (Örebrocyklistern/Wiggle-Honda): Var ynka 14 sekunder från att bli Sveriges sjätte VM-medaljör i cykel genom tiderna när hon och Wiggle-Honda blev fyra i lagtempot. Var i lång och sen utbrytning i linjeloppet på VM och trea med tre kilometer kvar, men fick inte tillåtelse av svenska landslagsledningen att hjälpa till i utbrytningen och gå för medaljen (Emilia skulle göra jobbet åt svenska kaptenen Emma Johansson). Spurtade ned just Johansson i en etapp av Tour of Norway. Låg som hjälpryttare bakom massor av framgångar hos stjärnorna i Wiggle-Honda (Jolien d’Hoores och Giorgia Bronzinis dubbelseger i världscuptävlingen i Vårgårda, Bronzinis världscupseger i Kina, d’Hoores världscupseger i Nederländerna …).
    Lilian Forsgren, 25, Göteborg (från Hallsberg), orientering (OK Tisaren): Tog karriärens första världscupseger (i mixedsprintstafett) och fick göra VM-debut (i samma disciplin samt, som reserv sent inkallad, i medeldistans). Slutade på 16:e plats i totala världscupen. Vann förstasträckan i Jukolakavlen (världens största stafett). Vann mixedklassen (tillsammans med brorsan Ivan) i BAMM (och var snabbare än Marcus Hellners herrlag första dagen).
    Josefin Gerdevåg, 34, Örebro, löpning (KFUM Örebro): Slog distriktsrekord på distriktsrekord på maraton, halvmaraton och 3×1 500 meter (tillsammans med Erika Bergentz och Lisa Brorson). Slog personliga rekord på 800 meter inne och ute, 1 000 meter inne, 1 500 meter inne och ute, 3 000 meter inne och ute, 5 000 meter, 10 000 meter, tio kilometer landsväg, halvmaraton och maraton och var bäst i distriktet i år på samtliga nämnda distanser utom 800 meter ute och 1 500 meter inne där hon var tvåa. Kumla stadslopp, The run, DM på 10 000 meter, Karlslundsloppet och Åstadsloppet.
    Danny Hallmén, 30, Örebro, quadrathlon (Örebro KF), kanot (Linköpings KK), swimrun och multisport: Noterade dubbla världsrekord i paddelmaskin (längst på 24 timmar och längsta, i såväl tid som distans räknat, pågående inomhuspaddling). Tog EM-brons i quadrathlon.Tog SM-guld i kanot (maraton, K2, med Johannes Nilsson). Startade också en swimrunsatsning och tävlade i multisport (och körde säkert någon löpning- och/eller triathlontävling som jag missat; Hallmén är en multibegåvning).

    Det har väckts en del diskussioner om vilka kriterier som gäller för att kunna bli tilldelad – och i första läget nominerad till – Pulsklockan. Sanningen är att jag, som någorlunda enväldig nomineringsansvarig med Daniel Gustafsson på Löpex sport som sufflör och sidekick, bestämt att ett visst godtycke helt enkelt får råda.
    Jag ska dock passa på att lägga ut texten lite hur jag tänkt utifrån de två främsta orsakerna till kritik: Länsanknytningsaspekten respektive prestationsaspekten.

    Länsanknytning kan främst fås genom tre aspekter: Man kan vara ”född och uppvuxen” (i varierande mån) i länet som exempelvis Axel Ekström (som kommer från Garphyttan men det gångna året bott i Torsby och Östersund), Lilian Forsgren (som kommer från Hallsberg men bor i Göteborg) eller Emilia Fahlin (som kommer från Örebro men bor i Girona). Man kan också, som de andra fyra kandidaterna, vara bosatt i länet. Och man kan, som alla fyra, representera klubbar i länet (dock inte Hallmén vad gäller kanot). Hur många aspekter måste uppfyllas för att en idrottare ska räknas som lokal?
    I min värld är klubbanknytningen den svagaste. Det är därför inte Tisarens schweiziske världsstjärna Matthias Kyburz är nominerad, trots att han tog VM-guld och får sägas vara på en nivå högre än Forsgren, som nominerats från samma idrottsgren. Det är också därför SK Winners David Andersson, som kommer från och bor i Trollhättan men tävlar för Örebroklubben, inte är nominerad trots att han var EM-tvåa på 500 meter och sopade hem samtliga nio SM-guld i vintras.
    Boendeaspekten är viktig, men det är tveksamt om en inflyttad student, som väljer att fortsätta tävla för sin hemklubb (säg att Andreas Almgren skulle börja plugga på Örebro universitet men fortsätta tävla för Tureberg) skulle komma ifråga för priset (däremot en helt annan sak om han rotade sig i Örebro och började tävla för KFUM). Exempelvis känns det inte som om Matthias Wengelin var nära att bli nominerad i år, trots tre SM-guld i två olika sporter, men gör han om bedriften nästa år (eller lyckas på OS i Rio de Janeiro) lär han vara aktuell eftersom han flyttade till Örebro i början av september och avser ha staden som sin bas framöver.
    Naturligtvis blir det lättare att motivera en nominering ju fler av de tre kriterierna som uppfylls, och händelsevis tävlar ju såväl Ekström som Forsgren och Fahlin fortfarande för klubbar i länet (Garphyttan respektive Örebrocyklisterna). Om det gör dem mer värdiga att bli nominerade än Hälleforsuppväxta Louise Wiker som bytt Hällefors LK mot Hässelby sedan hon flyttat till Stockholm? Njäe, jag tycker ju ändå inte det. För mig hade även Wiker kunnat nomineras till priset, om hon fått till det lite, lite bättre i Peking.

    Vad gäller prestationsaspekten råder ännu större godtycke. Hur värderar man ett världsrekord i inomhuspaddling med ett JVM-guld i orientering eller en seger i Wadköpingsloppet? Hur jämför man olika sporter (hur många skidåkare kan man ta med när det kryllar av Impolas, Robertos och Danielssons och Hanssons som gör topprestationer – och löparna är väl ännu snäppet ur den aspekten)? Hur jämför man prestationer i olika åldersklasser (Lars-Åke Wall vann allt från DM via SM och O-ringen till VM i H65-klassen och medan Haben Kidane löpte milen på 32.56 som 17-åring och blev tvåa i Lidingöloppets P17-klass och Adam Axelsson sopade banan med konkurrenterna på junior-SM) och de som presterar grymma resultat ”trots” sin ålder (Mikaela Kemppi fick göra A-landslagsdebut som 42-åring och Lotta Nilsson tog VM-brons för seniorer som 50-åring medan Erica Olsson tog EM-silver i D20-klassen som 15-åring). Hur viktar man en enskild topprestation (som Cecilia Jessens VM-guld) gentemot Erik Anfälts monsterhöst? Och hur värderar man extremprestationer som Frank Kierecks superklassiker eller Krister Jönssons 123-milslopp på under 47,5 timmar i förhållande till Tim Sundströms trippla distriktsrekord på 1 500 meter (som tog mindre än fyra minuter att genomföra)? Det låter sig helt enkelt inte göras utifrån objektiva grunder.
    De sex som nu nominerats har sannolikt inte svarat för de sex vassaste prestationerna, eller kan visa upp 2015 års sex hetaste cv:n i konditionsidrottslänet, men de representerar ett tvärsnitt av allt det som gör det här länet så förbaskat bra – och spännande att bevaka – i den här typen av idrotter. De är utvalda för att representera ett brett perspektiv av konditionsidrott ur tids-, ålders-, köns- och prestationsperspektiv. Nu är det helt enkelt upp till er bloggläsare att bestämma vem som är mest värdiga att ta hem priset. Och tycker ni någon är helt ovärdig att ens vara nominerad? Tja, låt då bli att rösta på den. Tycker ni tvärtemot att det är skandal att någon saknas? Tja, då får ni skriva en insändare eller skicka ett hat-sms (numret finns till höger).
    Med det sagt: Låt omröstningen starta!

     

  • Örebroprofilen fick fint stipendium

    Bo-Gunnar Bogges, 75, är en legendarisk idrottsledare från Örebro som förutom att han plockat fram massor av friidrottstalanger i KFUM Örebro bland annat också varit fystränare i ÖSK (och skrivit artiklar i Runner’s world). nu tilldelas han (tillsammans med IFK Lidingö-tränaren Leif Robertson som bland annat tränar KFUM:s EM-brons-längdhoppare Andreas Otterling) årets Bo Ekelund-stipendium, skriver Svenska friidorttsförbundet på sin hemsida. Stipendiet är på 5 000 kronor och har genom åren tillfallit namn som Karin Torneklint och Johnny Holm.

    Adam Axelsson slutade sjua både på 500 och 1 500 meter i norska cupen i dag. Noterade 38 blankt på 500 och 1.55,70 på 1 500.

    I lördagens som vanligt profiltäta rarajiparitävling vann ”lag ett” enligt hemsidan, oklart dock vilka som ingick i det.