Martin Regborn sprang i mål och tog årets andra och karriärens sjätte individuella världscuppallplats i dag. Trodde alla – men sedan visade det sig att han hade stämplat vid fel förstakontroll – tagit damernas förstakontroll som satt ungefär 20 meter från herrarnas i sprinten som inledde världscupveckan i Tjeckien. Han tjänade inget på det, men blev självklart diskad.
– Jag tänkte när jag stämplade: ”någonting är konstigt här”, för man får ju definitionen några minuter innan start, så jag hade sett att jag skulle ha en öppen yta som etta, och så tyckte jag att det var lite väl mycket buskar. Men så tänkte jag inte mer på det, för jag var redan på väg till tvåan. Jag hade bara läst in att jag bara skulle in på den här lilla gården och ta ettan och ut på samma väg, så när jag vek in på den här gården började jag läsa in tvåan. Det är så man inte ska göra göra, det är en bra recept på hur man sumpar en världscuppallplacering, sa Regborn i intervjun med SVT efteråt.
Misstaget kostade 60 poäng som hade gjort att han klättrat från femte till fjärde plats i världscupens sammandrag (bara 30 poäng – mindre än skillnaden mellan en första- och en tredjeplats) bakom tvåan Matthias Kyburz och 77 bakom ledande Kasper Fosser. I stället nollade Regborn och tappade till sjätte plats i sammandraget, och bakom sig har han nu sju man inom 30 poäng (och upp till pallen är det 82 poäng). Han är ändå tredje bästa svensk bakom trean Gustav Bergman och fyran Emil Svensk. Eller som Regborn konstaterade i en intervju med SVT:
– Det är så få tävlingar i världscupen, så de här poängen hade gjort väldigt mycket i totalen. Nu blir det väldigt svårt att hänga med, tyvärr.
Samtidigt var loppet ett fint formbesked för Regborn som lät osäker när jag pratade med honom häromdagen för en artikel som publicerades i morse. Regborn gjorde en liten miss på väg till andra kontrollen och var i det läget 20 sekunder bakom på täten – men gick snabbast av alla från andra kontrollen till mål (över de 20 sista kontrollerna).
– Jag har tänkt att formen finns nog ändå där under det här sänket jag fick under VM, och så har jag fått två bra veckor hemma och sprungit mer ren löpning, intervaller, och jag vet ju vad jag brukar springa på och det har känts bra. Så det är riktigt surt att missa ett resultat så här, men jag vet ju vad min kapacitet hade räckt till. Jag vet ju att jag hade kommit trea. Det är lätt att säga – man måste stämpla alla kontroller också – men kapaciteten finns där, och det kommer ett sprint-EM i höst och jag visade att jag kan vara med och konkurrera i toppen, om pallplats och seger, sa Regborn till SVT.
Britten Ralph Street vann 14 sekunder före Gustav Bergman medan belgaren Yannick Michiels gick in på samma tid som Regborn, 15 sekunder bakom Street, men nu blev ensam i stället för delad trea. Jonatan Gustafsson var 31 sekunder bakom på sjundeplatsen, örebroarens bästa placering i världscupskarriären även om han tog ett VM-brons i fjol.
– Jag är hyfsad nöjd. Jag var inte med i borgen, riktigt, i den gamla ruinen. Men annars har det flutit på bra, det känns som att jag haft ganska bra koll. Det var någon liten tveksamhet och sådär, men det är det ju alltid. Jag får vara nöjd med loppet, sa Gustafsson till SVT.
Oskar Andrén var snabbast av de 77 (han gick ut som nummer 35 och fick sitta i ledarstolen) först startande och blev till slut elva i mål, 42 sekunder bakom Street. Det var Hallsbergskillen överlägset bästa placering i världscupkarriären – tidigare har han varit 36:a som bäst (i en av sina två starter i Kina 2019). Emil Svensks återbud på förmiddagen, på grund av sjukdom, gjorde att Anton Johansson fick hoppa in som reserv och gå ut först av alla 130 startande herrar. Han kom i mål som 56:a, 90 sekunder bakom Street.
Bland damerna gjorde Josefin Tjernlund och Andrea Svensson exakt som Andrén, kan man säga – startade tidigt men förvaltade situationen mycket väl. Tjernlund kom in som 16:e och Svensson, som egentligen inte skulle ha sprungit sprinten men fick hoppa in som reserv med ett dygns varsel, blev 18:e, 83 respektive 85 sekunder bakom Tove Alexandersson (som tog sin 43:e individuella världscupseger) och 39 respektive 41 sekunder från pallen. Resultatet gör att Svensson nu är sjua i totala världscupen, bara sju poäng från topp fem inför helgens två individuella lopp som bör passa betydligt bättre än sprint. Sveriges dominans när det gäller bredd i världsorienteringen gör dock att man som topp 20 i en världscuptävling är långtifrån säger på att få en av åtta svenska EM-platser i disciplinen: Tjernlund var nämligen bara sjunde bästa svenska och Svensson åttonde – av löparna på topp 18 var åtta från Sverige, tre från Schweiz, två från hemmanationen Tjeckien, två från Finland och en var från Nya Zeeland, Ungern och Danmark.
På herrsidan? Där var Gustafsson andra- och Andrén tredje bästa svensk, men då ska man minnas att Regborn blev diskad och Svensk inte kom till start. Men visst börjar det lukta EM-biljett om båda, inte minst med tanke på andra resultat och meriter (och Regborn är så klart självskriven på EM-sprinten, liksom Gustafsson är på knockoutsprinten).
Individuellt fortsätter världscupen med medeldistans på lördag och långdistans på söndag, men redan på torsdagen avgörs en sprintstafett. Deadline att anmäla laguppställningarna dit (Sverige kommer ha fyra fyramannalag) var 20.00 på onsdagskvällen, men jag har inte lyckats hitta dem någonstans.
Etikett: Oskar Andrén
-
-
På den fjärde dagen kom den – årets första etappseger för en länslöpare i elitklass på O-ringen. Inte helt överraskande kom den genom Anton Johansson på elitens enda medeldistansetapp – det var ju i den disciplinen som örebroaren tog EM-silver i fjol. Han vann tre sekunder före Ravinens ukrainare Rusla Glebov, och ytterligare fyra löpare var inom en minut.
– Det har varit tufft att ladda om efter VM, så det har gått lite knackligt på de tre inledande etapperna. Jag har tränat medeldistans nu i ett halvår inför VM, så det är klart att jag gillar att springa medel. Det är veckans bästa lopp. Huvudet är äntligen med i dag. Sprang lite hetsigt på slutet men det var ett stabilt lopp, säger Johansson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Jonatan Gustafsson, som hade oturen att sista stämplingen inte tog på sprinten i tisdags och därför missade en pallplats, blev nu elva, mindre än två minuter bakom. Jerker Lysell slutade 14:e och Oskar Andrén 17:e – så det var en bra dag för länet. Även i sammandraget ligger Johansson bäst till med en 13:e-plats, men där är han 18 minuter efter finska Olli Ojanaho inför jaktstarten över långdistans i morgon (Glebov på andraplatsen är över tre minuter bakom, så finländaren har ett järngrepp).
Klart bäst till i sammandraget av länslöparna ligger i stället Andrea Svensson, som är sexa – förvisso drygt 15 minuter bakom Sara Hagström, IFK Göteborg, och elva bakom Hanna Lundberg, OK Renen. Men bakom de två svenska VM-guldmedaljörerna är det jämnare, och upp till pallen har Svensson bara drygt fyra minuter (Det är Stora Tunas Marie Olausson som har tredjeplatsen). På torsdagen var Svensson sexa, knappt tre minuter bakom Lundberg som vann och tog in 34 sekunder på Hagströms avstånd som dessförinnan alltså var ännu större. Josefin Tjernlund tog också en topp tio-placering osm nia, minuten bakom Svensson.
På juniorsidan gjorde Djerfs Ella Laine årets bästa etapp och slutade fyra i D18, bara tio sekunder från andraplatsen (men finska Eeva-Liina Ojanaho vann med en marginal på nästan två minuter). I sammandraget har Laine klättrat till en åttondeplats.
I H16 var Axel Thybeck på väg att utmana om en ny etappseger innan två sena bommar gjorde att han fick nöja sig med åttondeplatsen, 2.20 bakom finländaren Aapo Virkajärvi. I sammandraget är Lindebygdens jättetalang kvar på tredjeplatsen, som bästa svensk, drygt sju minuter bakom ledande Rasmus Töyrylä.
Och på veteransidan har Lindebygdens Asta Sjöberg nu radat upp fyra raka etappsegrar i D85 för en totalledning med 81 minuter. Hon lär alltså vara i mål innan tvåan går ut i jaktstarten i morgon …
Fler veteraner på pallen? Ja, KFUM ÖRebros Weine Fredriksson ligger trea i H75 och Tylöskogs Stig Israelsson innehar samma placering i H80. Dessutom har Djerfs Per Jansson och Tisarens Tomas Hallmén slagläge i H55 respektive H50, är bara 17 respektive 77 sekunder från en pallplats inför jakten.Det blev ingen pallplats för Emilia Fahlin i det post tour-criterium i Herentals, Belgien, i kväll – och det är ungefär allt jag vet. Utöver att det blev 27 varv på den ungefär 1,8 kilometer långa citybanan för totalt drygt 48 kilometer, och att Monica Greenwood, en 34-åring från Storbritannien som gjort egen debut som proffs i år och var 13:e på brittiska mästerskapen efter att ha varit landslagscoach i tio år, vann närmast före Fien van Eynde (tvåa på belgiska mästerskapen i fjol) och Laura Verdonschot.
På herrsidan vann stadens stora son Wout van Aert med åtta tusendelars marginal före Jasper Philipsen, och då hade 20 000 åskådare kommit ut på gatorna trots ett regn som påminde om det som sköljde in över Närke på torsdagen.
Fahlin ska köra ytterligare två mindre tävlingar i Belgien, fredag och söndag, som en uppladdning för VM. -
Det borde ha blivit en tredjeplats för Jonatan Gustafsson på elitsprinten – den tredje etappen av O-ringen för de sex elitklasserna – i Åre i dag. Men den sista kontrolltagningen, vid starten av upploppet, tog inte som den skulle, och därmed blev örebroaren, som vunnit SM-guld i både sprint och knockoutsprint i sommar och dessutom är regerande VM-bronsmedaljör, diskad.
Med Gustafsson ute ur leken blev Tisarens Oskar Andrén, som också är uttagen till sprinten vid världscupen i Tjeckien nästa vecka, bästa länslöpare med en femteplats, 25 sekunder bakom vinnarna. Finske Olli Ojanaho behåller ledningen i sammandraget där Anton Johansson är bäste länslöpare med en 18:e-plats.
På damsidan toppar IFK Göteborgs Sara Hagström med nästan fem minuters marginal, även om hon fick nöja sig med en tredjeplats i sprinten. Tisarens Andrea Svensson blev 17:e i sprinten och behåller därmed sjätteplatsen i sammandraget: Hon har nästan 13 minuter upp till Hagström men bara fem till pallen med torsdagens långdistans och fredagens jakstart över långdistans kvar.
Alla tusentals orienterare som inte springer i någon av elitklasserna fortsätter O-ringen med en medeldistans på onsdagen, då eliten får sin vilodag.Gustafsson tog ju SM-silver på 3 000 meter i vintras, men någon start på årets utomhus-SM i friidrott blir det inte för varken han eller någon annan orienterare – eftersom tävlingarna i Söderhamn inleds på fredag (O-ringens sista dag), och dessutom ligger tätt inpå världscupen i Tjeckien som startar en vecka senare.
Men även om Gustafsson och Martin Regborn (och därtill Linus Rosdahl, som bara verkar ha gjort en tävling i sommar, oklart för mig varför) saknas så kommer det finns ett gäng länslöpare på startlinjerna i Hälsingland:
** På fredag springer Jack Karlsson – som persade med 8.21,35 som trea på 3 000 meter i Folksam GP-tävlingen i Karlstad för tre veckor sedan – upp på 10 000 meter, en distans som han bara sprungit tre gånger (perset på 31.40 från 2020). Där är också ex-örebroaren Heshlu Andemariam anmäld (han är betydligt mer rutinerad på distansen och gjorde 29.33 i fjol – nu jagar han sin första topp tio-placering i senior-SM-sammanhang). Dessutom är Karlskogas Nils Huhtakangas en av 15 herrar anmälda till direktfinalen på 3 000 meter hinder medan KFUM Örebros Kevin Bodén springer försök på 1 500 meter.
** Bodén bör dock ha bättre chans att nå en final på 800 meter, där han – och klubbkompisen Henrik Franzén – springer försök på lördag eftermiddag, bara tre timmar före en eventuell (men osannolik) final på 1 500 meter.
** På söndagen är det, utöver eventuell 800-metersfinal, dags för Örebro AIK:s Liduina van Sitteren, som har tre femteplatser på SM på meritlistan, och Hälleforsfostrade VM-löparen Louise Wiker (som hunnit fylla 44) att springa 5 000 meter.
Apropå friidrott ska också noteras att Ebba Broms, som fram tills i vintras tävlade för Brevens Bruks-klubben Brevens IF, tog JNM-silver tillika dubbelseger i nordiska juniorlandskampen ihop med Elsa Sundqvist, på Bislett i söndags. Därtill blev det pers på 3 000 meter med 9.31,57.Att Emilia Fahlin kommer att köra VM i Skottland har förstås alla koll på. Men det har inte skrivits lika mycket om att Örebrocyklisterna har ytterligare tre cyklister klara för tävlingarna där – i veteranklass. Det handlar om Simon Lundström, Johan ”Limpan” Lindbom och Morgan Pätsi som alla förtjänade sina platser via SM-guld i veteran-SM i Uppsala tidigare under sommaren. Lundström kom loss och gick solo sista tio milen av ett tolv mil långt lopp i H30-klassen, ”Limpan” (som i helgen tog dubbla SM-guld i mountainbike och även gjort sig ett namn på zwift) attackerade också tidigt och gick solo i H40 medan Pätsi vann tempot i H40 (på dagens näst bästa tid, endast slagen av H30-vinnaren Jonas Bohr).
Årets cykel-VM i Glasgow är någon sorts cykel-OS med alla Internationella cykelförbundets grenar och ålderskategorier på plats, vilket lär bli häftigt. Veteranernas linjelopp avgörs fredagen en 4 augusti över en 160 kilometer lång bana med start och mål i Perth (norr om Edinburgh, väster om Dundee). Tempoloppet över 22,8 kilometer avgörs med start och mål i just Dundee på måndagen den 7 augusti.
Jag har inte sett någon komplett uttagningen till mästerskapet, möjligen är det så att också Almbys Christer Lilja, som vann SM i H75-klassen, kommer få åka å VM. -
Ser att jag räknat fel på dagar i mitt förra blogginlägg. Visste redan då att jag började jobba igen en onsdag, men det är svårt med veckodagar och nummer på semestern … Men nu är jag hur som helst tillbaka några veckor innan det är dags för min andra (!) semester den här sommaren.
Det blir ingen fullödig summering av det som hänt i sommar, åtminstone inte redan i kväll, men det största måste vi förstås dra igenom:
** Det blev ingen VM-medalj för Martin Regborn den här gången heller. Faktum är att hela VM i stället blev ett fiasko för Örebroorienteraren, förmodligen helt och hållet på grund av den matförgiftning han åkte på veckan före. Efter att ha kunnat ladda för tävlingen alltsedan EM-guldet i fjol (som gav en friplats till långdistansen) och ha varit i kanonslag blev han med ens försatt ur spel och han med knapp nöd tillbaka till långdistansen – där kroppen inte svarade alls och han blev 22:a, nästan 17 minuter bakom segrande norrmannen Kasper Fosser. Det fick Regborn att tacka nej till platsen i svenska stafettlaget som han fått, och i hans frånvaro lade i stället ersättaren Albin Ridefelt grunden till en svensk bronsmedalj (medan Regborn alltså får fortsätta att vänta på sin första VM-medalj). Örebroaren Anton Johansson blev tolva i VM-debuten, knappt fem minuter bakom segrande ex-Tisaren-schweizaren Matthias Kyburz och mindre än tre minuter från medalj, medan Tisarens Andrea Svensson inte fick chansen att springa någon distans (hon var reserv på plats).
I landslagsväg väntar härnäst världscup i Tjeckien med både skogsdistanser och sprint, coh dit var Regborn redan uttagen till samtliga distanser och Svensson och Johansson till de i skogen. Nu har de fått sällskap av bland andra Jonatan Gustavsson (som han ta ett andra SM-guld under min semester, nu i knockoutsprint efter en final dit även Tisarens förstaårssenior Valter Pettersson sensationellt lyckades kvalificera sig), Josefin Tjernlund och Oskar Andrén (som ska flytta hem och börja jobba som tränare på orienteringsgymnasiet i Hallsberg och i den postgymnasiala elitutvecklingsmiljön samt som landslagstränare i Örebro) på sprinten. En sprint som blir viktig också som uttagningstävling till EM på sensommaren.
** Emilia Fahlin är, som väntat, uttagen till VM (ihop med Jenny Rissveds, som också kör mountainbike-VM dagen före, och Julia Borgström). Däremot fick inte Jacob Ahlsson någon plats på herrarnas tempolopp, trots andra raka SM-guldet (SM gick ju i början av min semester, och där tog Fahlin också guld, i linjelopp, och brons på tempot). VM-loppet går söndagen den 13 augusti, och märkligt nog finns så få tävlingar på programmet just den här sommaren att hon inte verkar få en enda tävling med sitt franska proffslag dessförinnan (hon fick varken chansen på Tour de France eller Giro d’Italia), och i stället befinner hon sig just nu på träningsläger i italienska Livigno. Därefter ska hon köra någon eller några tävlingar i egen regi i Belgien.
** Liduina van Sitteren blev SM-femma i halvmarathon med 1.19.34 över de 21,1 kilometerna på Anderstorp motorstadion medan Erica Lech sprang på exakt samma tid när hon vann Semesterhalvmaran (men hon ställde inte upp på SM) där Simon Karlsson tog herrsegern på 1.10.42 (närmast före Per Arvidsson som tätt efter skade-comebacken gjorde så bra som 1.11.24). Segern gjorde att Karlsson tog över ledningen i långloppscupen från Mattias Nätterlund medan Lech klev upp på tredjeplatsen bakom Petra Hanaeus och Marie Dasler. -
Örebrolöparen Wilhelm Bergentz är ju veckans gäst i Konditionsbloggenpodden, som ni kan lyssna på till exemepl på Spotify eller i podcastappen på Iphone, och i dag sprang han in som bästa junior och enda löpare född på 2000-talet på topp 200 (!) av herrlöparna i Stockholm marathon (men damsegraren Sifan Melaku, 23, var faktiskt snabbaste löparen född under 2000-talet av alla, två minuter före Bergentz). Bergentz gick i mål på 2.32.58 (1.14.45 på första halvan/1.18.13 på andra) trots att han fick slita hårt sista sju kilometerna och känna på den klassiska maratonsläggan. Så långt hade han lagt femkilometerna på 18.10–17.51–17.38–17.17–17.20–18.03–17.58, men den åttonde gick på 19.46 och de sista 2,2 kilometerna på 8.55. Det farttappade kostade kanske både på en sub 2.30-tid och titeln som bästa länslöpare på herrsidan, för Bergentz var på väg ikapp Tisdagsklubbens Simon Karlsson som till slut ändå lyckades hålla undan och gick i mål på 2.31.34 (1.12.50/1.18.44). Revansch för Karlsson för spurtförlusten mot Bergentz på Blodomloppet i Örebro förra veckan. Örebro AIK:s Andreas Ingberg gjorde mycket stabila 2.36.28 (1.16.31/1.19.57). De tre blev 23:a, 28:a och 41:a i tävlingen, och 13:e, 18:e och 25:e i SM.
På damsidan var Erica Lech bara lite drygt en minut från tiden som tog henne till SM-silver i fjol, men årets startfält var något i hästväg, och Örebrolöparen fick nöja sig med en sjundeplats i SM den här gången (fjolårstiden hade räckt till en sjätteplats), totalt sett tia, på 2.47.26 (1.22.52/1.24.34). Ett mycket litet tapp från första till andra halvan, och de 1,5 minuterna försvann allihop på de sista 7,2 kilometerna där Lech kände sig energilös efter magproblem i veckan, berättade hon när jag talade med henne efteråt (läs artikeln här). Klubbkompisen Liduina van Sitteren öppnade lite snabbare än Lech, och vid 15 kilometer passerade de exakt samtidigt. Men van Sitteren tappade fyra minuter mer på andra halvan, och gick i mål som tolva i SM och 15:e totalt i loppet på 2.51.40 (1.23.14/1.28.26).
Starts Marie Dasler spände bågen och höll till en 28:e-plats i SM, på 3.14.34 (1.30.24/1.44.10), men Hagabys Elin Vinblad blev tredje bästa länslöpare i mål på 3.09.43 (1.34.05/1.35.38) som 41:a i loppet, men hon hade inte kvalat in till SM-tävlingen (genom att springa en mara under 3.05 senaste två åren) vilket gjorde att hon inte fick tillgodoräkna sig någon placering där. Hon blev ändå 41:a av alla i Stockholm marathon.
Dagens mest synlige länslöpare, i TV4:s sändning, var ändå Tisarens Oskar Andrén som hängde på täten första fem kilometerna och var trea i SM-klassen i 17 kilometer – innan han klev av halvvägs. Efter att ha tränat sprint hela våren – och lett Tisaren till sprintstafett-SM-guld förra helgen – kände han nämligen inte att det fanns en hel mara i benen, och att han var sugen på att jaga en halvdan tid, så i stället hängde han på längst fram och testade hur länge det höll. På vägen passerade han på inofficiella personliga rekord på fem kilometer (15.19), tio kilometer (30.50) och halvmaraton (1.08.50). Om det berättar han mer om i texten jag länkat till ovan.
Stockholm marathon är SM, men inte veteran-SM, i år – men det ska ändå noteras att Lech och Dasler var snabbast i sina åldersklasser, K45 respektive K55.Hemma i Örebro var Kevin Henriksson (17.08) och Petra Hanaeus (20.09) snabbast av totalt 61 löpare i Örebro parkrun. Hanaeus hade bästa tiden för 69:e gången i ordningen. På tisdag är det dags för en speciell nationaldagsupplaga av evenemanget.
Det kanske är tur för Martin Regborn att han redan har en friplats till orienterings-VM (tack vare EM-guldet i långdistans i fjol), för dagens testtävling i Schweiz (den första av tre inom loppet av fyra dagar) blev ingen höjdare för örebroaren, som bröt. ”Stukade foten redan till ettan. Funkade att fortsätta springa men gjorde mer och mer ont efterhand och kunde inte koncentrera mig på orienteringen. Bommade både åttan och nian och tappade då drivet som fanns kvar”, skriver Regborn i sin offentliga träningsdagbok på Strava. Han utesluter start i morgondagens medeldistans, men hoppas kunna springa tisdagens långdistans.
Inte heller Tisarens Andrea Svensson, som gjort en sådan kanonvår, hade någon rolig dag i Alperna och var bara tionde svensk i testtävlingen, nästan åtta minuter bakom Sara Hagström som både var bästa svensk (1.34 före Tove Alexandersson) och totalvann tävlingen. Klubbkompisen Ellinor Tjernlund var placeringen, och 30 sekunder, bakom Svensson.
Desto roligare för örebroaren Anton Johansson som, precis som på EM i fjol, var tvåa, nu mellan givna VM-svenskarna Emil Svensk (39 sekunder före Johansson) och Gustav Bergman (tolv sekunder bakom Johansson). Jonatan Gustafsson var elva av svenskarna, knappt fyra minuter bakom Svensk.Johan Runesson, som i just den här specialdisciplinen tävlar för OK Tisaren, tog SM-silver och en tredjeplats i världscupen när han blev trea i lördagens orienterintsskyttetävling i Tumba. Han var drygt sju minuter bakom SM-guldmedaljören Johan Ek-Larsson, men bara elva sekunder från väldscuptvåan Mikko Hölsö, Finland. Anton Hallor kom inte till start. Nina Hallor blev trea på damsidan, nästan 20 minuter bakom segrande finländskan Satu Rautiainen, men ”bara” drygt sju minuter från SM-medalj. Den här tävlingen avgjordes över klassisk distans, i morgon är det dags för sprint.
-
I morse släpptes veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden med Wilhelm Bergentz, som snackar upp Stockholm marathon, berättar om USM-gulden, junior-EM och varför Norasjön runt kanske är det bästa lopp han gjort i karriären, men också om alla skadebekymmer, ätstörningen och den långa vägen tillbaka efter att ha drabbats av Tietzes syndrom. Lyssna var som helst där poddar finns, som på Spotify eller i podcastappen på Iphone!
I går kom en ny anmälan in till just söndagens Stockholm marathon: Oskar Andrén kastar in sin hatt i ringen. Hallsbergskillen, som tävlar för OK Tisaren, gjorde ju ett seriöst försök att slå Närkerekordet på maraton i Rom i mars, men kom till slut i mål 75 sekunder för sent och tog därmed plats som den tredje bäste länslöparen på distansen genom tiderna (men den bästa de senaste 38 åren; här ska också tilläggas att en sådan Örebrofostrad snabblöpare som Linus Rosdahl inte räknas, eftersom han presterat sina bästa maratontider tävlandes för tider från andra distrikt). Senaste veckorna har han visat strålande orienteringsform – han sprang först, smått sensationellt, upp Tisarens herrlag i tät efter långa natten på Tiomila och följde sedan upp med att bli femma individuellt på sprint-SM och grundlägga klubbens första stafett-SM-guld dagen därpå när han hämtade in nästan en minut på täten på tredjesträckan i sprintstafetten och skickade ut Josefin Tjernlund i ledning. Hur maratonformen är? Det får vi se på lördag. Stockholm har en tuffare banprofil än Rom, även om Västerbron, med sina 15 fruktade höjdmeter, nu för tiden tiden bara ska besegras en gång (Andrén är dessutom van vid tuffa maror – två av sina tre starter på distansen har han gjort i den ännu mer kuperade Trondheim maraton). Med Andrén på startlinjen blir det också en intressant kamp om vem som blir bästa Närkelöpare på på herrsidan lördag med han och Tisdagsklubbens Simon Karlsson som huvudfavoriter och Bergentz som outsider. På damsidan blir förstås regerande SM-silvermedaljören Erica Lech huvudfavorit, med Liduina van Sitteren som utmanare.
Även om det inte är sannolikt ska man inte se det som omöjligt att Andrén och/eller Lech slår Närkerekordet i Stockholm på lördag, om allt faller på plats. Lech i sådana fall sitt eget på 2.39.39, Andrén Lars Hagbergs 2.21.46 som annars firar 40 år på söndag (då borde Hagberg, som i dag är forskningsledare på Örebro universitet, få en tårta).Det är inte varje dag man får skriva om att det ska arrangeras en mountainbiketävling i länet (det är väl bara Svartåtrampet som håller fanan högt nu för tiden), men på söndag blir det i varje fall en träningstävling i Ånnaboda. Det är Almby IK som bjuder in egna medlemmar och andra till ”VM-banan” i Storstenshöjden, en 2,5 kilometer lång och rätt tuff bana med runt 115 höjdmeter.
-
Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Noha Olsson som gäst. Vi pratar om både löpning, livet och döden. Går att avlyssna på många ställen där poddar finns, bland annat på Spotify och i podcastappen på Iphone.
Tisaren motsvarade de högt ställda förväntningarna och tog SM-guld i sprintstafett i Lund. Kumla- och Hallsbergsklubben OK Tisaren firar 40 år i år, och det här var klubbens allra första guld i en SM-stafett (ja, klubben har aldrig vunnit Jukola eller Tiomila heller) – men faktum är att laguppställningen var så bra att de var just favoriter.
Förstaårssenioren Valter Pettersson, yngst i laget, släppte förvisso 28 sekunder på täten på förstasträckan, och Ellinor Tjernlund 24 till på andra (båda välxade som sexa) – men Oskar Andrén, som var femma på individuella sprint-SM i går och jagar en plats i svenska EM-laget i höst – sprang ikapp allt det där och skickade ut Josefin Tjernlund tillsammans med OK Kåres Vilma von Krusenstierna på sistasträckan (tredjeplacerade IFK Göteborg var 44 sekunder bakom). von Krusenstierna vann ju lördagens SM-tävling en sekund före Tjernlund, men nu fick Tisaren-löparen gruvlig revansch, sprang ifrån och hade 18 sekunder till godo när hon korsade mållinjen. Tjernlund och von Krusenstierna var tillsammans halvvägs in på den där sistasträckan, men ett eget vägval av Tjernlund på en långsträcka efter varvningen avgjorde.
– Jag hade bestämt mig för mitt vägval innan och när jag då fick lucka var det bara att öka farten och förvalta. Jag är supernöjd, säger Tjernlund till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Alla fyra i laget hade tidigare tagit SM-medaljer, men ingen guld.
Inom loppet av fyra dagar har Josefin Tjernlund nu vunnit Blodomloppet i Örebro, SM-silver i sprint och SM-guld i sprintstafett. Tisarens andralag blev näst bästa länslag med en 25:e-plats medan Djerf blev 31:a och KFUM Örebro diskade på andrasträckan.Emilia Fahlin fick göra lön för mödan när hon som ensam hjälpryttare kvar lotsade fram lagkompisen Clara Copponi i en stor klungspurt mitt i centrala London, när världstouretapploppet Ride-London classique avslutades i dag. Det räckte i slutändan till en femteplats, vilket väl var ungefär vad ett litet lag som FDJ-Suez kunde hoppas på i en så stor och intensiv klungspurt mot lag med fler cyklister (och större stjärnor). Charlotte Kool (Nederländerna/Team DSM) vann och säkrade därmed totalsegern i touren, näst före Chloe Dygert (USA/Canyon SRAM racing) både i dag och totalt. För FDJ-Suez var Eugénie Duval bäst i sammandraget med en 15:e-plats.
Det är osäkert när Fahlin tävlar igen, hon har vad jag förstår inga tävlingar hundra procent spikade förrän SM i Uppsala på midsommardagen, men dit är det ju en månad.Mitt egna lilla Porla Brunnsloppet hade, av någon konstig anledning, ett kanonstartfält i år (litet men naggande gott). Milans orienterare och traillöpare Therese Korkeakoski vann för andra året i rad och var ännu överlägsnare än väntade herrsegraren Mattias Nätterlund (IF Start) – hon vann med 6,5 minuter, han med drygt fem. Men där bakom var det desto jämnare, backyard- och sexdagarslöparen Filip Andersson från Degerfors blev tvåa för andra året i rad och skrällde när han slog 21-årige ungdomsfinnkampslöparen och flerfaldige USM-medaljören (och veckans poddgäst) Noha Olsson med 20 sekunder, och på damsidan tog Therese lillasyster Jessica Korkeakoski andraplatsen nio sekunder före degerforsaren Leonora Johnson (som sprungit för landslaget i lag-VM i backyard ultra). Helt utanför pallen hamnade bland annat Tisdagsklubbens Janne Werner, som hade vunnit två år i rad (och varit topp två i alla tidigare upplagor av tävlingen) och Thomas Bengtsson (tre gånger svensk mästare i enduro).
Något resultat från Hjälmargården backyard ultra har jag däremot inte. De brukar vara rätt dåliga på att leverera sådana, för att vara ärlig. Men jag har i sociala medier kunnat läsa mig till att örebroaren och ultrakonnässören Matthias Köhler tog andraplatsen på 16 varv/timmar, så någon bör ha gjort 17.
-
Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Noha Olsson som gäst. Vi pratar om både löpning, livet och döden. Går att avlyssna på många ställen där poddar finns, bland annat på Spotify och i podcastappen på Iphone.
Han hade tagit VM-brons i orientering och dubbla SM-medaljer på friidrottens 3 000 meter. Men först i dag fick Jonatan Gustafsson för första gången kliva upp på podiet som medaljör vid ett senior-SM i huvudisciplinen orientering – och då passade örebroaren på att ta guld direkt. När sprint-SM avgjordes i Lund i dag slog Josefin Tjernlund dessutom till med ett silver bara två dagar efter segern i Blodomloppet. Men mer om det nedan, vi börjar med Jonatan.
Både herr- och damtävlingarna blev extremt tajta (alla medaljörer inom en sekund på damsidan, inom tre sekunder på herrsidan) och kollar man på tiderna mellan kontrollerna var Gustafsson trea vid den 23:e av de 25 kontrollerna (med bara en minuts löptid kvar till mål) och tvåa, en sekund bakom Bromma-Vällinbys SM-behörige nyzeeländaren Tim Robertson, vid den allra sista. Men han spurtade förbi allt och alla och tog guldet med två sekunders marginal till Robertson och tre till trean Gustav Bergman, Ravinen. Martin Regborn, som låg trea vid den näst sista kontrollen (en sekund bakom Gustafsson och två bakom Robertson), tappade sex sekunder in mot mål och trillade på det viset av pallen, blev fyra (sju sekunder bakom Gustafsson). Tisarens Oskar Andrén visade att han menar allvar med att han vill till EM i höst (det är sprint-EM, och Sverige har åtta platser på herrsidan) när han sprang in som femma (fjärde bästa svensk), bara fyra sekunder bakom Regborn och elva efter Gustafsson. Anton Johansson avstod ju SM, men det fanns andra länslöpare som fyllde på längre ned i listan: Tisarens Valter Pettersson blev 18:e och Djerfs Rasmus Pettersson 42:a i deras första senior-SM på distnasen, och örebroaren Quentin Rauturier slutade 22:a.
Tjernlund, då? Hon tappade elva sekunder på segraren Vilma von Krusenstierna i början, men arbetade sig successivt ikapp och hon och von Krusenstierna stämplade faktiskt samtidigt – om man läser mellantiderna i efterhand – vid den 20:e av de 22 kontrollerna. Men över mållinjen skiljde en sekund till Kåre-löparens fördel. Med där framme fanns också Stora Tunas Tilda Östberg, som noterade exakt samma tid som Tjernlund och delade silvret (fyran var 22 sekunder bakom). Ellinor Tjernlund blev 13:e (1.22 från guldet) och Anna Hallmén 36:a.
På juniorsidan tog Djerfs Ella Laine (tolva i D18), Tisarens Alice Johansson (15:e i D20) och KFUM Örebros Hugo Örn (15:e i H20) de mest framskjutna placeringarna.
Tisaren har guldchans i sprintstafetten i morgon, med ett lag där Valter Pettersson springer förstasträckan, Ellinor Tjernlund andra, Oskar Andrén tredje och Josefin Tjernlund fjärde. Klubben matchar också ett andralag med Emil Larsson, Alice Johansson, Noel Helmersson och Anna Hallmén. Kul också att både KFUM Örebro och Djerf släpper fram juniorer i stafetten: KFUM matchar stjärnan Jonatan Gustafsson på tredjesträckan ihop med Hugo Örn, Saga Sander och Karin Lindgren, och Djerf ställer upp med Rasmus Pettersson, Jonna Lindblad, Ella Laine och Ellen Pelander.Liduina van Sitteren gjorde ingen besviken när distriktsmästerskapet på 5 000 meter avgjordes på Nobelstadion i Karlskoga i dag. Hon var ensam dam i A-heatet (Sedan Emma Reinhed Liljeqvist och Sofie Nelson Rask kastat in handduken) och sprang in på 17.47,73 medan Hälleforstalangen Mathilda Wiker tog andra DM-guldet på en månad på 19.39,00 (hon överraskade ju i korta terräng-DM – nu var konkurrenterna förvarande). Fredrik Rådström skrällde lite – i förhållande till vilken form jag spådde att han var i i gårdagens blogginlägg – och sprang hem guldet på herrsida på 13.34,63. Han totalvann också tävlingen efter att ha sparrats med Lidköpings Karl Wilenius, som var ett par sekunder bakom i mål. Karlstadslöparen Fredrik Bengtsson tog DM-silvret på 17.03,44 medan Västerås Pär Muhr tog bronset på 17.17,42 (de fyra var de enda som var före van Sitteren i mål) medan Örebro AIK:s Kristofer Björkman var näst bästa herrlöpare från Närke på 18.11,80 (vilket gav en sjundeplats i tävlingen och en femteplats i herr-DM).
På damsidan tog Starts Petra Hanaeus bronset på 20.04,64 medan IFK Noras talang Kim Semstrand blev fyra på 21.23,66 och medan Kumlalöparen Malin Sjödin (händelsevis 35 år äldre än Semstrand) tog femteplatsen, 6,5 sekunder bakom (på 21.30,10).
Hanaeus tog veteran-DM-guld i K50-klassen, IFK Noras Jenny Dollerup i K35 (23.00,32), Starts Annica Sjölund i K55 (24.43.25), Kumlas Christoffer Kivling i M35 (19.14,76), Örebro AIK:s Fredrik Zeitelberg i M45 (19.27,89), Västerås DM-bronsmedaljör Pär Muhr i M50, Götas Olof Ingstorp i M55 (19.19,46), Starts Mikael Hansson i M60 (19.29,19), Örebro AIK:s Jan Ermefjäll i M65 (21.54,83), Kumlas Torbjörn Hallenborg i M70 (25.50,48), Kopparbergs Sven-Olof Dahlgren i M75 (35.21,72) och Storådales Arne Evertsson i M80 (46.30,63).
I långloppscupen innebär resultaten att Hanaeus utökar sin redan stora – men tidiga – ledning från elva till 17 poäng före Marie Dasler. På herrsidan händer inget på topp åtta.Trots det fina vädret – men förstås i konkurrens med många andra löpartävlingar den här veckan – kom bara 46 löpare till start i veckans Örebro parkrun, mot 85 förra veckan. Folke Eriksson var snabbast för andra gången (17.43), Riina de Silva för första gången (22.48).
Emilia Fahlin och resten av FDJ-Suez-stallet körde för franska Eugénie Duval på dagens etapp av Ride-London classique (den andra av tre), och hon och lagkompisen Maëlle Grossetête satt med fint i gruppen som jagade ikapp ensamma utbrytare Maike van der Duin (Nederländerna/Canyon SRAM racing) några hundra meter före mål. Men det tog ändå en ändå med förskräckelse för Duval och Grossetête, för precis vid kilometermärket gick båda två – och ytterligare en handfull – cyklister i backen. En våldsam höghastighetsvurpa, och värst tog smällen på Grossetête, som fördes till sjukhus där det konstaterades att ådragit sig någon typ av fraktur (fler detaljer har inte lämnats än), och hon har rest hem till Frankrike.
Amerikanska Chloe Dygert (Canyon SRAM racing) vann spurten före hemmahoppet Lizzie Deignan (Trek-Segafredo) medan de två FDJ-cyklisterna som kraschade tilldelades samma tid som täten (så är regelverket om man kraschar inom tre kilometer från målet och gruppen man var i går i mål i tät) medan Fahlin, som hade gjort klart sitt hjälpryttaruppdrag för dagen tidigare, korsade mållinjen som 39:a, 3.40 bakom i nästa stora grupp. I Sammandraget behåller Charlotte Kool (Nederländerna/Team DSM) ledartröjan trots att hon också gick ned i kraschen, men Deignan är nu bara fem sekunder bakom, och i blotta bonussekunder är det skillnaden mellan första och tredje plats i morgondagens avslutande kriterium i centrala London. Duval är 15:e i sammandraget, 45 sekunder bakom. Fahlin 40:e (men det är bara av akademiskt intresse eftersom hon hjälper lagkompisarna). Redan nu står det förresten klart att svenska doldisen Hanna Johansson säkrat bergatröjan, eftersom det inte delas ut några bergsprispoäng i morgon.
Morgondagens etapp direktsänds, precis som dagens, på Discovery. -
Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden med ultralöparen Jenny-Ann Ehrling är gäst. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.
Vilken Tiomila det blev, även om Hagaby inte lyckades leva tupp till sina egna högt ställda förväntningar om bästa resultat under 2000-talet. Det var en 29:e-plats från 2001 och händelsevis blev det ett länslag just på 29:e-platsen i årets Tiomila som avgjordes i Skellefteå lördag–söndag – men inte Hagaby utan Hallsbergs- och Kumlaklubben OK Tisaren som försvarade titeln som bästa länsklubb. Och mycket mer än så: De ledde faktiskt hela tävlingen efter fyra sträckor, efter klassiska ”långa natten” där Gustav Hindér, Valter Pettersson och Johan Aronsson såg till att skicka ut Oskar Andrén i tätklungan och den löpstarke Hallsbergssonen, som sprungit världscup för Sverige och siktar mot höstens EM, bidade sin tid i kön bakom OK Linnés Lukas Liland och sedan dundrade ifrån allihop till sista skogskontrollen och skickade ut juniorlandslagsmeriterade förstaårssenioren Fredrik Glännefors i elvasekundersledning.
Om det berättar Andrén mycket mer i en text ni hittar här.
Ungefärs halvvägs in på sträckan tvingades Glännefors släppa tätgruppen, men vid nästa växling var han fortfarande sjua, en placering som Martin Gajda höll, och Mykyta Zviahin tappade bara två placeringar på sjunde. Men många av de andra topp 30-lagen var byggda på ett annat sätt, med de starkaste löparna i slutet, medan Tisaren var tunna i den änden (Daniel Attås och Erik Fernlund hade lämnat återbud på torsdagen, vilket bidrog). Anton Hallor (numera mer känd som skidåkare!) tappade åtta placeringar på åttonde, veteranen Tomas Hallmén fyra på den korta niondesträckan och Jan Gajda åtta placeringar till på sistasträckan. Men en 29:e-plats är verkligen inte fy skam.
Hagaby låg på 66:e plats när Oskar Eklöf på åttondesträckan råkade springa förbi en kontroll på en snitslad vägsträcka (alltså en kontroll som inte vållade några som helst problem), och 56:a (50 minuter bakom Tisaren) när Kalle Karlsson kom in efter nionde och fick reda på att laget var diskat. Martin Regborn sprang ändå sista, men det är väl tveksamt om han tog i för fullt när han visste att laget redan var diskat. Den insats han ändå lade in hade räckt till en 46:e-plats. Innan Eklöfs fadäs hade Filip Dahlgren sprungit upp laget från 46:e till 30:e plats på långa natten (12,5 minuter bakom Tisaren i det läget), men sedan hade Love Sintring, Sebastian Månsson och Andreas Yngström tappade placeringar på de följande sträckorna.
Näst bästa länslag blev i stället KFUM Örebro, med en 85:e-plats. I deras lag stack så klart VM-bronsmedaljören Jonatan Gustafsson ut, han sprang upp laget från 88:e till 21:a plats – och tog in över fyra minuter på täten – på andrasträckan. Även Tomas Rusý på sjättesträckan plockade placeringar, övriga tappade några var på vägen mot 85:e.
Norska NTNUI vann tävlingen efter att Eirik Langedal Breivik ryckt ifrån på åttonde sträckan och Jørgen Baklid och Elias Jonsson förvaltat läget på de två sista. Finska Tampereen Pyrintö var knappt två minuter bakom efter drygt tio timmars orientering, medan fjolårsvinnarna OK Linné, från Uppsala, tog tredjeplatsen, ytterligare 19 sekunder bakom.
Det fanns inga länslöpare i lagen på topp tio, men örebroaren Anton Johansson sprang sistasträckan för Blekingeklubben OK Orion, som blev elva, och Quentin Rauturier sprang långa natten för Stockholmsklubben OK Ravinen, som slutade på tolfte plats.
Och så måste förstås Axel Thybeck nämnas, Lindebygdens 16-åriga talang som fick testa förstasträckan. Han blev 87:a där, gick i mål i en grupp med Djerfs juniorlandslagsmeriterade förstaårsjunior Rasmus Pettersson (åtta sekunder före Thybeck) och KFUM Örebros startman Hugo Örn (tre sekunder bakom Thybeck).
Karlskogaklubben Djerf gick för övrigt samma öde till mötes som Hagaby och blev diskat efter någon kontrollmiss, men ännu lite grymmare eftersom deras miss kom på sistasträckan där unge Linus Bodin-Liliegren sprang. Laget låg 132:a efter nio sträckor och hade Bodin-Lilieegren hade fört upp laget till en 119:e-plats, vilket hade varit klubbens bästa placering i modern tid.
I gårdagens blogginlägg lovade jag också en uppdatering kring ungdomstävlingen: Där tog Lindebygdens Lovisa Thybeck, som sprang sistasträckan i ett kombinationslag, in drygt två minuter på Ella Kruse på sistasträckan, men Kruse höll ändå undan och såg till att KFUM Örebro blev bästa länslag med en 28:e-plats. Förutom henne ingick Ted Nilsson (femma på förstasträckan), Henning Janegren, Morris Fredriksson, Julia Ekdahl och Alva Nilsson i laget som var knappt 7,5 minuter bakom segrande IFK Göteborg i mål. Thybecks lag slutade 31:a, till slut drygt en minut bakom KFUM. Djerf blev 50:e.
Nästa helg blir det mer orientering och mer Oskar Andrén – då avgörs sprint- och sprintstafett-SM i Lund.Örebroaren Matthias Wengelin och Edvin Lindh, som tävlar för Örebroklubben Team Norra, var tvåa och trea av svenskarna när nordiska mästerskapen i mountainbike (crosscountry, alltså OS-disciplinen) avgjordes i Göteborg i dag – men totalt sett fick de nöja sig med 14:e och 15:e plats i ett tufft startfält. Över 76 minuters cykling blev de slagna med nästan sex minuter av danske stjärnan Sebastian Fini Carstensen som tagit EM-silver två år i rad (och som har tre VM-medaljer i lagtävlingar). Bäste svensk var Varbergs André Eriksson på niondeplatsen. Bara 28 man lyckades hålla sig kvar på ledarvarvet och därmed slippa bli avplockade, varav tolv svenskar. Bland dem också örebroaren Axel Lindh, som var 22:a man i mål. På juniorsidan, där det också tävlades om NM-medaljer, tog David Stomberg en finfin 14:e-plats, sex minuter bakom Serneke-Allebikes Edvin Elofsson som fixade svenskt guld.
-
Jag hoppas att ni lyssnade på veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden (som finns till exempel på Spotify och i podcast-appen på Iphone), för i dag sprang Liduina van Sitteren tävlingen hon pratar om i programmet – Marathon Rotterdam. Hur det gick? Tja, det blev personligt rekord, men sannolikt inte med så mycket som van Sitteren hade hoppats på. Om jag läser så blev bruttotiden 2.48.57, vilket är en förbättring av perset från SM-maran i Stockholm 2020 med 39 sekunder (men fyra sekunder bakom Ann Sundström på femteplats i listan över bästa Närkelöparna genom tiderna). Men i verkligheten sprang van Sitteren på 2.48.57, vilket hade gett ett pers med nästan två minuter (men det tog 67 sekunder från startskottet tills hon passerade startlinjen på grund av trängseln och den dåliga startpositionen).
Nå, oavsett det startade van Sitteren mer offensivt än hon till slut lyckades slutföra.Hon smällde in de tre första femkilometerna på 18.58 (borträknat de 67 sekunder hon bestals på), 19.07 respektive 19.05 och snittade så långt 3.49 per kilometer, vilket är fart för 2.40.50 (vilket hade varit näst snabbaste maratiden av en Närkelöpare genom tiderna, bakom Erica Lechs prestation i Valencia i december). Men van Sitterens fart började bedarra redan där. Hon passerade halvvägs på 1.21.45 och gjorde andra halvan på 1.26.07 (där höll hon ändå ihop det bra med femmorna från 20 till 40 på 19.55–20.14–20.29–20.24 – starkt att inte falla igenom!). Addera de 67 sekunderna till första halvan för att få totaltiden att stämma med bruttotiden …
Jag såg att van Sitteren är anmäld till SM på tio kilometer landsväg nästa helg, men vi får väl se om hon – som förvisso är van att tävla varje helg – verkligen hinner återhämta sig till dess. I tävlingen i Rotterdam blev hon för övrigt 32:a, 17:e europé och bäste svensk. Kenya-födda bahrainaren Eunice Chumba vann på 2.20.31.
Klubbkompisen (i Örebro AIK) Andreas Ingberg gjorde sitt tredje maratonloppet i spannet 2.31–2.32 det senaste året, men återigen bommade han målet och drömgränsen 2.30. Han jagade sig fram till slagläge med 1.15.01 halvvägs (om man räknar nettotid, annars var det 1.15.16 eftersom Ingberg ”bara” tappade 15 sekunder i starten), men började sedan omgående tappa värdefulla sekunder och passerade mållinjen på 2.32.38 brutto (2.32.23 netto) för sin tredje bästa tid i karriären (och senaste året).
Björn Engqvist persade däremot stort när han i sitt andra maraton fick gruvlig revansch på distansen: 2.50.50 brutto (2.50.00 netto) efter halvor på 1.24.25/1.25.35. Det skickar upp honom på topp 150 genom tiderna i Närke (Ingberg är 19:e).Löparna får ursäkta: Helgens stora begivenhet var ändå premiären i orienteringens elitserie, Swedish league, där lördagens medeldistans på söndagens följdes av en långdistans. Och jag tror faktiskt att vi fick se två länslöpare springa genom det lilla nålsöga som är uttagningen till den svenska truppen till världscuppremiären om två veckor. Örebroaren Anton Johansson, som tog EM-silver i medeldistans i fjol, följde nämligen upp lördagens andraplats i just medeldistans med en seger i den längre disciplinen, 48 sekunder före fyrfaldige världsmästaren Gustav Bergman.
– Två sköna kvitton med andraplatsen i går och segern idag. Det är mycket som fungerar nu och jag känner bara glädje. Det ser ljust ut att få en plats i laget och den här helgen är ett kvitto på att farten är bra. Sedan handlar det om att huvudet ska vara på rätt plats, säger Johansson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Den andra? Jo, nästan säkert säkrade även gårdagstvåan Andrea Svensson, Tisaren, en plats i laget när hon följde upp med en fjärdeplats på söndagen (13 sekunder från pallen men drygt två minuter bakom Järlas Karolin Ohlsson som vann för andra dagen i rad). På damsidan finns sex världscupplatser att fördela, och då är såklart placeringsraden tvåa–fyra svår att gå förbi. På herrsidan handlar det bara om fyra lediga platser, och då återstår det att se hur det blir för örebroarna Jonatan Gustafsson och Jerker Lysell, som efter att ha varit lite längre ned i listan i går i dag slog till med delad fjärdeplats, 3,5 minuter bakom Johansson. För Gustafsson är det här förmodligen bästa resultatet på en stor skogstävling i seniorkarriären. ”Fokuserade på kontrolltagningarna i dag och klarade mig från större bommar. Nöjd med fjärdeplatsen i dag och fin revansch från i går”, skriver han på Strava. Alls omöjligt är det inte att det räcker till en världscupplats även för Gustafsson (det ser tuffare ut för Lysell, men man vet aldrig där heller!). Så med Regborns friplats inräknad lär det alltså bli minst tre, kanske fyra (möjligen fem!) länslöpare i världscuppremiären.
Totalt blev det fyra herr- och fem dam-löpare från länet topp 30 i Valdemarsvik, förutom de nämnda Josefin Tjernlund på 13:e (tio minuter bakom Ohlsson), Filip Dahlgren på 15:e (knappt nio minuter efter Johansson), Ida Hylander på 20:e (14 minuter bakom Ohlsson), Lovisa Persson på 27:e (knappt 18 efter) och Ellinor Tjernlund på 29:e (drygt 21 bakom).
I juniorklasserna blev Ella Laine återigen bästa länslöpare, men på söndagen fick Djerf-löparen – som på lördagen var på paleln – nöja sig med en 14:e-plats, knappt tolv minuter bakom segrande Alva Björk, Pan-Kristianstad, i D18-klassen. Näst bäst placeringsmässigt av juniorerna var Tisarens Alice Johansson med en 20:e-plats i den äldre klassen, D20.I Norge, där det också sprangs långdistans (och med stora delar av världseliten på plats, utöver de svenska toppar som sprang i Sverige) bättrade redan världscuputtagna örebroaren Martin Regborn lördagens sjundeplats (som kunde varit något mycket bättre, om det inte varit för en bom) till en fjärdeplacering, tre minuter bakom segrande Emil Svensk. Mellan dem fanns flerfaldiga världsmästarna Kasper Harlem Fosser och Matthias Kyburz (från Norge respektive Schweiz). ”Fortsatt positiva besked. Kändes helt bra i låret och kunde hålla uppe en helt ok fart hela loppet. […] Får vara nöjd med helgen med tanke på hur senaste veckorna har varit och känns som att formen är uppåtgående nu in mot världscupen”, skriver Regborn på Strava där han också berättar om ett litet kompass-missöde som kostade en del: ”Strulade lite ett par kontroller, krossade luppen redan till ettan och fick kämpa rätt mycket med kartläsningen.”
Tisarens Oskar Andrén tog revansch för en tung lördag och hemförde en 28:e-plats i långdistansen knappt 11,5 minuter bakom Svensk.Den svenska landsvägscyklingens premiärhelg fortsatte efter Östgötatempot på söndagen med linjeloppet Östgötaloppet, som hemmacyklisten Rasmus Mikiver, CK Hymer, spurtvann. Båda startande från länet fanns med i 59-mannagruppen in mot mål, men Marcus Jansson och Jonathan Ahlsson fick nöja sig med 34:e respektive 56:e plats.
Konditionsbloggen 