Etikett: ungdoms-EM i skidorientering

Fahlins världstourcomeback, distriktsmästarna i Nora, doldisens supertid för seger i Varvetloppet och mycket (MYCKET!) mer från helgen som gick

mars 20th, 2022

Kom lite annat emellan i går, så därför blev det inget blogginlägg varken med resultaten från tävlingarna (det kommer här nedan i stället) eller planerat förhands inför Emilia Fahlins världstourcomeback i Trofeo Alfredo Binda eller Varvetmilen i Örebro i dag (där går vi direkt på resultaten i stället).

Om vi börjar med Trofeo Alfredo Binda så är det verkligen ett obarmhärtigt lopp om man som Emilia Fahlin kommer in med lite för få tränings- och, framför allt, tävlingsmil i benen. Det är upp och ned och i dag var det i princip konstant hårdkörning (åtminstone under andra halvan, som man kunde se på Eurosport). Fahlins lag FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope var hela tiden uppe i tät och stötte, och Fahlin var framme och visade sig första gången tätgruppen rullade igenom Cittiglio där målet är beläget. Men i Orinostigningen, drygt fyra mil före mål, var sista gången man såg henne i tv, så förmodligen var hon klar med dagens jobb då. Någon gång därefter klev hon av, precis som 72 andra av de 139 startande, vilket väl säger en del om tuffheten. FDJ-stallet fortsatte attackera för att skapa något uppför sista backen, men de sista åtta kilometerna ned till mål samlades en 23 cyklister stor grupp och en sådan spurt är inte FDJ-kaptenen Cecilie Uttrup Ludwig styrka, och hon blev nionde (Marta Cavalli 23:a).
Det här var alltså Fahlins andra tävling efter comebacken. Tre återstår under vårsäsongen: Gent–Wevelgem i Belgien den 27 mars, Amstel gold race i Nederländerna den 10 april och Paris–Roubaix i Frankrike den 16 april.

Avslutningen på skidorienteringsmästerskapen i Finland blev inte alls lika bra som inledningen (när Elin Schagerström blev sjua på VM och etta i U23-världscupen och Nelly Mårtensson blev fyra på ungdoms-EM, båda i sprint) – Schagerström fick inte någon av de två svenska damplatserna i sprintstafetten och Mårtenssons lag växlades bort sig i ungdoms-EM-stafetten. Mårtensson hann dock köra sin sträcka, och fick själv en olycklig start – hon var sist av de sju lagen till första kontrollen (tappade drygt en minut till Schweiz som var först) – men kämpade sig upp till fjärdeplatsen vid växling, knappt två minuter bakom alltjämt ledande Schweiz. Men redan tidigt på andrasträckan gjorde Elsa Kaipe någon fadäs, och Sverige blev diskat. På det hela taget blev det ändå lyckade mästerskap för de två debutanterna från Garphyttans IF och Vintrosa.

I Nora korades de allra första distriktsmästarna i det nya, stora friidrottsdistriktet – men alla medaljer på seniorsidan och alla utom tre veteranguld gick ändå till Närke.
Ska man slå sig för bröstet så kan jag konstatera att jag tippade guld- och silvermedaljörer rätt på både herr- och damsidan (men det var ingen bragd) men att jag däremot bommade på bronsmedaljörerna. Följaktligen vann Erica Lech (på den urstarka tiden 2.55.55, pers med över tre minuter och det på en bana som innehåller över 500 höjdmeter och därtill bitar av både is och mjuk grusväg) och Per Arvidsson (på dito finfina 2.41.26 – mer än åtta minuter under tiden han gjorde på samma bana för två år sedan). Josefin Tjernlund gjorde sitt andra maraton och persade också, med 3.08.21, medan Therese Persson tog bronset på 3.41.10, drygt 7,5 minuter före Antje Wiksten som blev fyra. Andreas Ingberg var bara 55 sekunder bakom Arvidsson i kampen om herrguldet (tiden alltså 2.41.21). Jonathan Kandelin och min bronsfavorit Martin Duberg sprang länge ihop med Lech, men ingen av dem orkade matcha hela vägen in på sista varvet. Duberg släppte först och gick i mål som fyra på 2.59.04 (nästan ikapphunnen av Oskar Larsson som blev femma på 2.59.12) medan Jonathan Kandelin tog DM-bronset på nästperset 2.56.26.
Lech fick också med sig ett D45-guld – men några andra veteranguld delades inte ut på damsidan eftersom klasserna i övrigt var tomma.
Arvidsson fick också ett guld i M35 medan Ingberg tog hand om segern i M40. Stefan Sager (3.10.40) tog veteran-DM-guld i M45, Torbjörn Sjölander (3.47.49) i M60 och Per Börjesson (4.41.06) i M65 och Västerås Pär Muhr, Niclas Häggman och Jouko Mourujärvi vann DM i M50, M55 och M70 (Rodney Hundermark och Lars Lanneborn var bästa Närkelöpare som tvåor där på 3.21.55 och 4.06.34 i M50 och M55).
Det löptes också motionsklasser på halv- och kvartsmaraton. På 21,1 kilometer vann Lotta Nilsson tre sekunder före dottern Bibben Nordblom (1.57.55 respektive 1.57.58) – de båda har ju tagit två VM-guld tillsammas i swimrun – likosm Borlänges Jonas Gustad (1.24.12; Starts Pär Englund var bäste länslöpare där på 1.30.09). Och på 10,5 kilometer (alltså Sylvesterloppets bana plus en liten, liten slinga) vann Maria Nagle (46.54) och KFUM Örebros Håkan Andersson (43.29).

Och i dag var det alltså dags för Varvetmilen, Göteborgsvarvets seedningslopp Varvetmilen på Väster i Örebro. Jag vill inte klappa mig själv för mycket på axeln här (framför allt inte efter vad var det jag sa-segmentet i texten om Nora ovan), men jag vill påstå att det inte är ofta en länslöpare jag aldrig hört talas (och som aldrig nämnts på denna blogg) om dyker upp och vinner en tävling av sådan dignitet. Men Jonas Andersson är en sådan löpare, och trots att jag försökt höra mig för både här och där har jag ännu inte fått tag i någon som kan berätta mer. Allt jag vet är att han enligt resultatlistan tävlar för KFUM Örebro, är 23 år gammal och inte har en enda registrerad tävling i Svenska friidrottsförbundets officiella resultatdatabas. Tiden? För en debutant helt enorma 32.11 – vilket gör honom till 23:a genom alla tider på landsvägsmilen i det gamla Närkedistriktet och åtta under 2000-talet efter Martin Regborn, Linus Rosdal, Wilhelm Bergentz, Mathias Lidson, Per Sjögren, Erik Anfält och Albin Olausson. Jag får helt enkelt forska vidare i vem den här killen är.
Två av länets etablerade topplöpare sprang också tävlingen: Fanny Schulstad blev tvåa bland damerna med 36.18 (bakom Linköpings Carolina Johnson som gjorde 34.41) och Jonas Nilsson blev trea på herrsidan med 32.54 (bakom Andersson och Umeås Erik Linnér). Nilsson persade med två sekunder (trots litet tapp på andra halvan, 16.16/16.39) medan Schulstad var tolv sekunder från sin bästanotering (hon hade däremot negativ split med 18.15/18.04).
Varvetmilen är ju främst ett seedningslopp, men man kan inte seeda sig till elitfältet (där både Schulstad och Nilsson lär hamna). Till startled ett, som är det högsta man kan nå här, krävs 37.57 av herrarna och 40.38 av damerna, och det klarade totalt 17 löpare. Från länet utöver de tre nämnda även Patrik Jansson (36.14), Oskar Hansson (36.33), Björn Engqvist (36.51) och 16-åriga Karlskogalöparen Ella Laine (39.07), hon som var enda länslöpare att ta sig till final på inomhus-ungdoms-SM förra helgen (sexa på 1 500 meter, mindre än fyra sekunder från medalj). Det är inte många löpare i den åldern som ens testar landsvägsmilen, och det är en mycket respektabel tid som gav en femteplats i mål.

Trots att 118 löpare sprang i Nora och 142 sparade sig till Varvemilen blev det över 62 till Örebro parkrun – där Magnus Värnqvist (19.22) och Petra Hanaeus (21.41) var snabbast i den härliga vårsolen. Värnqvist var först i mål för allra första gången – Hanaeus för 40:e gången, flest av alla (Johan Ingjald har 30).

Efter att så många starka länsåkare kommit till start i Vasaloppet var det plötsligt bara Filip Danielsson som stod på startlinjen när det efterföljande loppet i långloppsvärldscupen ski classics avgjordes på lördagen, Birkebeinerrennet (Edwin Franzén blev sjuk på tävlingsdagen). Liksom i Vasaloppet fick Danielsson aldrig riktigt känna på tätgruppen, utan tvingades släppa ett par minuter i den inledande branten för att sedan aldrig komma ikapp när det blev åkning av ett slag som borde passat bättre. I mål var han 53:a, drygt nio minuter bakom segrande Andreas Nygard (de var 18 längst fram medan Danielsson var i någon sorts fjärdeklunga med 14 åkare där Vinjar Skogsholm var längst fram och knep 43:e-platsen.
Återstår att se om Danielsson väljer SM eller Årefjällsloppet kommande helg.

Adam Axelsson sänkte säsongsbästanoteringen med 23 hundradelar och var bara 14 från perset – men var ändå 1,12 sekunder ifrån den där världscupkvaltiden på 500 meter som han jagade under de säsongsavslutande tävlingarna i Calgary i helgen. 36,82 blev veckoslutets, och hela säsongens, bästa tid på 500 meter för den svenske mästaren från Kumla. Han körde också två 1 000-meterslopp (på 1.12,34 och 1.12,63 mot 1.12,02 förra helgen och 1.11,60 som är perset), ytterligare ett 500-meterslopp (på 36,94) och testade en start på 1 500 meter (men han avbröt). Men nu är säsongen alltså av allt att döma över, och Axelsson – som inledde säsongen med hjärtmuskelinflammation och gjort en på alla sätt remarkabel comeback till positionen som Sveriges bästa sprinter – får fortsätta jakten på världscupkvaltider till hösten.

Hemma i Behrn arenas skridskohall åktes också skridskotävling – SK Winners avslutningstävling. När tävlingen senast kunde genomföras (på grund av pandemin) för två år sedan klev Johan Röjler av det avslutande 10 000-metersloppet – men i år fullföljde den gamle trefaldige olympiern och blev liksom 2018 tvåa. Då bakom en viss Nils van der Poel, nu efter Hagaströms Gustav Arnell.
Tävlingen avgörs över 300 och 10 000 meter, där tiden på den något udda distansen 300 meter (som körs först) multipliceras med 1,67 och tiden på 10 000 meter (som körs strax efter) divideras med 20 så att båda motsvarar 500 meter. Därefter adderas dem till en totalsumma. Arnell var tvåa på sprinten, men 34 hundradelar (värt 0,57 poäng) före Röjler – och körde sedan ifrån med nästan 33 sekunder på 10 000 meter (värt 1,63 poäng) och vann på 89,05 mot Röjlers 91,25 (Nils har det förmodligen oslagbara tävlingsrekordet på 82,78 efter 24,70/13.52,22 på 250-metersbanan i Behrn arena). Sundsvalls Emil Klockar var trea den här gången. Elin Fryckberg, IK Wega, vann på damsidan med 106,17 poäng (30,83/18.15,77). Där kom inga länsåkare till start, men i olika ungdomsklassern blev både Eje Röjler, Viktor Ehrnström och Simon Ohlsson vinnare.

Tisarens världscuporienterare Andrea Svensson vann dubbelt i säsongsdebuten: Tolereds vårmedel på lördagen (nästan fem minuters marginal över 3,7 kilometer orientering med 45 startande!) och Laxträffen i Falkenberg på söndagen (seger med nästan sju minuters marginal över en långdistans på åtta kilometer).
OK Djerf och Degerfors OK arrangerade träningshelg med långdistans på lördagen och medeldistans på söndagen där de största namnen kutade i den senare: Örebroboende Anton Johansson och Quentin Rauturier var etta och tvåa med Djerfs Rasmus Pettersson och Tisarens Filip Jacobsson som trea och fyra och Ellinor Tjernlund som femma och bästa dam. Mest anmärkningsvärt kanske ändå att Josefin Tjernlund tog sig runt – dagen efter maran i Nora.
Schagerström VM-sjua och U23-världscupvinnare, Mårtensson UEM-fyra och allt du behöver veta inför Fahlins comeback

mars 15th, 2022

Elin Schagerström slog till direkt när skidorienterings-VM startade strax norr om Kemi, i norra Finland, på tisdagen. 21-åringen från Vintrosa, som tävlar för Garphyttan men numera bor i Luleå, tog ju U23-VM-guld i långdistans, som avgjordes i samband med EM i Bulgarien i januari. Då var hon trea bakom två ryskor – nu, när ryssarnas slängts ut, var hon först i mål av alla U23:or i sprinttävlingen och därmed för första gången vinnare i U23-världscupen – där hon också tog över totalledningen med två tävlingar kvar (efter att alla ryssar räknats bort var hon tvåa, tre poäng bakom litauiska Judita Traubaite, inför dagens tävling). Men snäppet häftigare var nog ändå att Schagerströms åkning räckte hela vägen till en sjundeplats i VM-debuten – 33 sekunder bakom tättrion som alla var inom en sekunds marginal: Estniska Daisy Kudre-Schnyder (hon har gift sig sedan VM i januari och skaffat dubbelefternamn) tog guld en sekund före finska Salla Koskela och svenska Magdalena Olsson som delade silvret. Före sig hade Schagerström också svenska Frida Sandberg, norska Anna Ulvensoen och finska Sonja Morsky – men inga andra i hela världen (totalt kom 38 åkare till start). I U23-klassen var Traubaite fem sekunder bakom.
Men faktum är att det fanns en länsåkare – händelsevis även hon just från Vintrosa och Garphyttans IF – som var ännu närmare en mästerskapsmedalj på tisdagen: 16-åriga Nelly Mårtensson som debuterade i ungdoms-EM med en fjärdeplats, bara 24 sekunder från guld och nio sekunder från medalj, bakom en trio finska hemmaåkare.
På onsdagen fortsätter mästerskapet med jaktstart för seniorerna, vilket innebär att Schagerström får en chans att köra vidare på sitt finfina resultat och dels jaga en sensationell VM-medalj, dels koppla ett ännu starkare grepp om U23-världscupen. Ledande Daisy Kudre Schnyder startar 10.15 lokal tid, Schagerström ger sig alltså iväg 33 sekunder senare. I ungdoms-EM är det i stället medeldistanstävling på programmet, Mårtensson går ut med startnummer 23 av 29 damer, vid 13.15.

I dag var det på dagen åtta månader Emilia Fahlin meddelade sin timeout från cykelsporten, och i morgon är det äntligen dags för comeback. Jag fick tag på Örebrocyklisten på telefon i Belgien i dag, och vid 5.30-tiden i morgon bitti kan ni läsa en stor intervju på na.se om de här åtta, omtumlande månaderna. Det handlar om utmattningssyndrom, och vilka förändringar Fahlin tvingats göra för att komma till rätta med dem.
Vad jag inte fokuserar så mycket på i den texten, men som den här bloggen handlar om, är det rent sportsliga i comebacken. Tävlingen heter Nokere koerse, klassas som en ”halvklassiker” och tillhör nivån precis under världstouren – den som kallas för protour. Tävlingen har start i Deinze och 126 kilometer senare mål i Nokere, i Flandern, en liten bit utanför Gent. Det är knixigt, lurigt, det finns en hel del rätt korta men riktigt branta backar (totalt 809 höjdmeter) och en hel del kullersten (totalt 15 kilometer), och Fahlin gillade det verkligen efter debuten i fjol – trots att elfteplatsen i mål var allt annat än vad hon hade hoppats på:
– Det var tufft i dag, jävlar i mig vad det var hårt. Det var ett typiskt belgiskt race med småvägar, svängar hela tiden, cementvägar, kullersten, backar, sidvind och regn. Även om det inte går vrålfort hela tiden så tar det ut sin rätt, så man är helt tom på slutet. Jag hade aldrig kört Nokere Koerse förut, men jag gillade den verkligen. Jag hoppas jag kan komma tillbaka och göra resultat nästa år, sa Fahlin till NA då.
Men något fokus på resultat blir det alls inte den här gången. Det handlar om en första smak på comebacken, att för första gången på nästan nio månader kasta sig in i en klunga och köra cykeltävling igen. Förväntningarna på prestationer är fortfarande några månader borta.
Vårens preliminära program består i övrigt av Gent–Wevelgem i Belgien den 27 mars och Amstel gold race i Nederländerna den 10 april innan det avslutas med Paris–Roubaix i Frankrike den 16 april. Det sistnämnda var Fahlin och rekade för i går.
Nokere koerse startar 10.15 på onsdagsförmiddagen, och Eurosport sänder med start 12.33 då täten förväntas ha knappt fyra mil kvar till mål. Fahlin lär köra för australiska teamkompisen Grace Brown (de körde ihop i Wiggle-High5 2018, men det här är deras första tävling tillsammans i FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope) som räknas till förhandsfavoriterna tillsammans med bland andra Lotte Kopecky (Belgien, Team SD Worx), Lorena Wiebes (Nederländerna, Team DSM) och Marta Bastianelli (Italien, UAE team ADQ). I Fahlins lag kör också norska Stine Borgli och franska trion Clara Copponi, Eugénie Duval och Maëlle Grossetête.
Schagerström och Mårtensson till skidorienteringsmästerskapen i Finland – och rekordmånga (?!) länsåkare i Vasaloppets elitled (plus 13-åringen från Vintrosa på pallen i Nattvasan)

mars 5th, 2022

Att Elin Schagerström skulle få en plats till skidorienterings-VM som startar nästa tisdag, den 15 mars, hade man räknat med eftersom Sverige hade två U23-platser att fördela (den andra verkar dock inte ha blivit fylld). Men när truppen till mästerskapen i Finland (som även inkluderar junior-VM och ungdoms-EM) presenterades på fredagen fanns ytterligare en Garphyttans IF-åkare med – Nelly Mårtensson som varit på pallen i Svenska skidorienteringscupen i vinter och varit nära SM-medaljer i juniorklass. Hon är en av fem svenska damer som är uttagna till ungdoms-EM. Alla åkare får åka sprinten på tisdagen, jaktstarten på torsdagen och medeldistansen på fredagen medan Sverige får ta ut två lag (varav det ena räknas mot medaljerna) till sprintstafetten på söndagen.
Eftersom Ryssland, som tog åtta av nio guld och 17 av 21 möjliga medaljer vid EM i januari, portats från tävlingarna så lär det bli medaljregn över Sverige som – om man exkluderar ryssarna från de resultatlistorna på EM – hade fått fem guld, två silver och tre brons i stället för tre silver och två brons.
– Det målet vi satte inför säsongen var att vi skulle ta medaljer på varje distans och gärna ett guld. Vi vill gärna vinna sprintstafetten. Men nu när Ryssland inte får delta så förändras förutsättningarna ganska drastiskt. Våra guldchanser har ökat, men det kommer fortfarande bli ett tufft motstånd från de andra nationerna, säger förbundskapten Martin Hammarberg till Svenska orienteringsförbundets hemsida.

Att det bara blev 13 löpare anmälda till 1 500 meter i P19-klassen vid juniorernas inomhus-SM i friidrott i Skellefteå innebär att det blev direktfinal, att lördagens försök helt enkelt ströks. KFUM Örebros Henrik Franzén springer därmed för medalj vid 10.15 i morgon bitti.

När Örebro parkrun i dag sprang för att uppmärksamma den internationella kvinnodagen och för att samla in pengar för krigets offer i Ukraina ökade deltagarantalet drastiskt från de senaste veckornas futtiga summor. 69 löpare var det mesta som sprungit sedan mitten av september, men det hindrade inte Andreas Kjellin från att vara snabbast för fjärde gången i rad, nu på 18.57 (Lisa Stenqvist var snabbast för tredje gången – det hände också i september senast – på 23.07)

Länet har, i Olivia Hansson frånvaro, inte en enda kvinna i elitstartledet i Vasaloppet i morgon, och det lär vara första gången på mycket länge. Men bland herrarna – herregud! Förvisso finns inte längre något segerhopp som det gjort under alla år av elitsatsning för Bill och Bob Impola, men det kompenseras med mängd. Av de 271 som står där längst fram är elva från länet, om man räknar i den bredaste bemärkelsen. Tio har vuxit upp här och åtta tävlar i år för länsklubbar (sju överlappar alltså).
M100: Kumlas och Karlslunds IF:s Jimmy Axelsson.
M187: Örebroaren Rickard Ericsson (som nationellt tävlar för Garphyttan men i Vasaloppet för Team Futura Alta Quota Trentino, som han också tävlat för i några tävlingar i övriga långloppsvärldscupen i vinter).
M204: Lindesberssonen Johan Kanto (Göteborgs SK).
M223: Örebros och Karlslunds IF:s Robert Brundin.
M231: Karlslunds IF:s Gustav Hindér.
M254: Kopparbergssonen och Kopparbergs IF:s Bob Impola.
M269: Fjugestas och Garphyttans IF:s Kevin Henriksson.
M277: Garphyttans IF:s Lucas Lennartsson.
M282: Vevegåssonen Filip Danielsson (som tävlar för Falun-Borlänge).
M306: Kopparbergs Edwin Franzén (som nationellt tävlar för IFK Mora men i Vasaloppet för Ski-Willy Marathon Team Austria, som han också tävlat för i övriga långloppsvärldscupen i vinter).
M341: Kopparbergssonen och Kopparbergs IF:s Bill Impola.
V1076: Karlskogas och Granbergsdals IF:s Magnus Hedlund som i sitt 32:a Vasalopp är en av bara två veteraner som tar plats i elitledet.

I Nattvasan, som startade på fredagskvällen, tog Allra vassast var Vintrosas Ebba Fryxell och hennes jämnåriga (13-åriga!) lagkompis Moa Kristiansson en tredjeplats bland seniorlagen på 1.36.41. Pappa Andreas Fryxsell verkar ha hängt på, för han var 22:a i den individuella herrklassen (och därmed bästa länsåkare) på exakt samma tid. I den långa, 90-kilometersklassen från Sälen till Mora blev Kumlas Richard Estarp 36:a och Örebros Emma Löfqvist 42:a (fjärde fullånga Vasaloppet av fem avklarade i år!) på fem timmar blankt respektive 8.33. Hällefors Emil och Kim Grip blev 80:e av tvåmannalagen på 5.54. I 45-kilometersloppet blev det tre topp 30-placeringar för Klas Larsson (16:e på 2.26), Pär Thegerström (24:a på 2.30) och Lisa Lindskog (29:a på 3.04). Lindesbergs Maria Hansson Mattsson och Jakob Eriksson blev 104:a i lagklassen på 3.21.07.
Gräfnings första världscupseger – med över två minuters marginal: ”Så mycket känslor och glädje”

februari 12th, 2017

Maria Gräfnings, 32-åringen från Falun som var topp 20 i världscupen så sent som för två år sedan och inför årets säsong bytte moderklubben Falun-Borlänge mot Örebroklubben Karlslund, hade ett av sitt livs bästa skiddagar på söndagen. I franska fristilslångloppet La Transjurassienne (som körts sedan 1980 och egentligen är 76 kilometer långt men i år på grund av snöbristen kortat till runt 50 kilometer) gick hon solo och vann med över två minuters marginal till tvåan, hemmaåkaren Aurelie Dabudyk (och det är ingen liten seger, loppet är ett av världens mest prestigefyllda i fristil, och på herrsidan var det idel OS-medaljörer på pallen i Robin Duvillard, Jean Marc Gaillard och Ivan Perrillat Boiteux). ”I dag var det min dag! Så mycket känslor och glädje! Jag kan inte ens sätta ord på hur glad jag är”, skriver Gräfnings på Instagram (hon har också postat segerintervjun, men jag lyckas inte skruva upp högtalarna nog högt för att urskilja vad hon säger i euforin).
Jag skrev ju redan inför helgen om Gräfnings framfart i Fis worldloppet cup (det som är den internationella skidförbundets ”riktiga” och sanktionerade långloppsvärldscup även om den är betydligt mindre prestige- och pengastinn än ski classics, som samlat alla de största långloppen och som vanligtvis brukar benämnas långloppsvärldscupen här på bloggen).
I sammandraget befäste Gräfnings sin andraplats bakom Dabudyk och knaparade in 20 poäng på franskans 94-poängsledning. Tre lopp återstår, härnäst väntar Tartu maraton i Estland om två veckor.

Marias storebror Kalle Gräfnings ville förstås inte vara sämre (men jo, det var han just den här dagen) och tog även han en pallplats: Bäste svensk och trea totalt i Engelbrektsloppet. Mest anmärkningsvärt med det? Att det var dagen efter Gräfnings var femma i Grönklitt skimarathon. Robert Brundin följde upp tiondeplatsen i Wadköpingsloppet med en 15:e-plats i Engelbrektsloppet, drygt nio minuter bakom Gräfnings och knappt tolv bakom segrande norrmannen Sindre Odberg Palm. Malin Olsson var bästa länsdam i sexmilaloppet, på 17:e plats (men Garphyttans Elin Fjellström var elva över halva distansen i Kristinaloppet i går). Det blev ingen start alls för Anton Hallor, orienteraren och bergslöparen från Örebro som företagit sig att staka hela Vasaloppet. På sin hemsida berättar han målande om helvetesnatten mot söndagen till följd av sjukdomsutbrott: ”I natt har jag genomlidit en av de värsta nätterna på länge med många konstiga drömmar, yrsel, hög feber, ont i halsen och smärta i hela kroppen. I morse när jag vaknade tog det en timma innan jag samlat tillräckligt med ork för att gå till kylskåpet och hämta mig ett glas blåbärssoppa. Det är sjukt hur naiv man kan vara, jag tänkte i natt att jag nog ändå orkar staka 60 kilometer om några timmar, för jag orkade ju en gång mitt i natten faktiskt gå på toa. Det sägs ju att hoppet är det sista som överger människan, och nog trodde jag att jag kunde åka, man vill inte känna efter riktigt. Man tror att alla symtom som tyder på tydligt sjukdomsfall helt plötsligt ska gå över. Det gör dem inte.”

I Västgötaloppet kom ingen av länets toppåkare till start. Gustav Hindér, mer känd som orienterare i Tisaren, var ende på topp 50 med en 49:e-plats.
Från Aspelundsrundan till Stig Ingvarssons minne, en tiokilometerstävling i klassisk stil i Zinkgruvan, bjuder kollega Samuel Borg på ett matigt reportage här. Hemmaåkaren och JVM-reserven Markus Johansson var som väntat snabbast av alla (seniorklassen inkluderad, trots att han är junior) men fick en oväntat tuff match av klubbkompisen Oscar Johansson som bara var åtta sekunder bakom (26.24 respektive 26.32). Närmast bakom kom ytterligare en junior, Olle Windahl. Malungs Amelia Furunäs knep damsegern före hemmaåkaren Daniel Bjärmark, som liksom Johansson går sista året på skidgymnasiet i Torsby.
USM i Borås avslutades med stafetter där Garphyttan slutade på tolfte plats i tjejklassen och 18:e plats i killklassen. En grej jag helt bommade när jag skrev om inledningen på mästerskapet i går var att Garphyttans H15-grabbar tog brons i lagtävlingen (tre bästa åkarnas tider summerade) i distansloppet över fem kilometer i fredags. Något Garphyttan själva skriver mer om på sin hemsida.

Filip Jacobssons junior-VM-silver i skidorientering (och Elin Schagerströms fjärde-/femteplats i ungdoms-EM) har jag förstås skrivit mer om på na.se, bara in och läs där!

Adam Axelsson slutade på sjunde plats i säsongens sista lopp i U23-världscupen i skridsko (1 000 meter i tyska Erfurt) på 1.15,34. Därmed tar Kumlakillen poäng som torde innebära att han slutar topp tio i totala U23-världscupen både på 1 000 och 1 500 meter, även om internationella skridskoförbundet ISU ännu inte uppdaterat sina listor.

View this post on Instagram

A post shared by Maria Gräfnings (@m_grafnings)
Karlslundsåkarens toppresultat i nya teamet – tvåa i långloppsvärldscupen: ”Lever drömmen”

februari 9th, 2017

Häromveckan skrev jag ju om att Maria Gräfnings, den tidigare världscupåkaren som från och med den här säsongen liksom sin bror Kalle representerar Karlslund, blev tia i Marcialonga, i det som var hennes långloppsdebut som Karlslundsåkare. Riktigt så var det inte, visar det sig när jag läst ikapp resultatlistorna. Redan helgen före blev Gräfnings nämligen femma i Dolomitenlauf (på grund av snöbristen kortat till 42 kilometer), säsongens andra deltävling i den med ”långloppsvärldscupen” ski classics konkurrerande (betydligt mindre prestigefyllda, men av internationella skidförbundet Fis officiellt erkända) långloppsvärldscupen Fis worldloppet cup (som blandar långlopp i klassisk stil och fristil) där även Marcialonga ingår (det är enda tävlingen som dubblerar mellan båda cuperna). Femteplatsen i Österrike och tiondeplatsen i Tyskland toppades i helgen av en andraplats i tyska klassikern König Ludwig lauf (kortat till 38 kilometer i år, ni vet varför …) där Gräfnings och franska åkaren Aurelie Dabudyk gick loss men Karlslundsåkaren fick ge sig med 0,7 sekunder efter en tuff upploppsbatalj. Resultaten gör att Gräfnings nu även klättrat till andra plats i sammandraget, bakom just Dabudyk, och på söndag står hon på startlinjen igen när franska La Transjurassienne (kortat till 47 kilometer). Cupen fortsätter därefter med estniska Tartu maraton den 26 februari, schweiziska Engadin skimarathon den 12 mars och ryska Ugra skimarathon den 8 april. ”Lever drömmen”, skriver Gräfnings på instagram.
Tilläggas ska dock att Gräfnings inte kör de här tävlingarna i Karlslundsdress, utan för långloppslaget Team SAS TG Hütten.

View this post on Instagram

A post shared by Maria Gräfnings (@m_grafnings)

View this post on Instagram

A post shared by Maria Gräfnings (@m_grafnings)

Några resultat från gårdagskvällens etapp av Tour de Kif har ännu inte ramlat in, men när de gör det gör de det på den här länken (läs det där tre gånger snabbt, om du kan!).

På na.se har jag i dag skrivit både om Filip Jacobssons (fyra!) och Elin Schagerströms (femma!) framfart i junior-VM respektive ungdoms-EM i skidorientering samt som plusläsning om utdelningen av Pulsklockan till Martin Regborn (där han bland annat berättar om varför det eventuellt bara blir ett enda SM-lopp för honom 2017; i fjol körde han ju fyra i orientering, ett i roddmaskin och två i friidrott/löpning, va?) 2017, samt om Bella Lagranges tankar inför Ice race vintage på lördag (och hur det var när hon gick igenom isen på Hjälmaren under ett träningspass).
Här är favoriterna i första upplagan av galna galleriamaran

februari 8th, 2017

Nu är det bara elva dagar kvar till Marieberg galleria marathon, den kreativa arrangören Ola Nordahls senaste påhitt (efter bland annat fem maratonlopp inne i Tybblelundshallen, tre sextimmarslopp i Lindesberg, Svampenmaran och Örebro backyard ultra). Banan utgörs, som namnet på loppet antyder, av gångarna på bottenvåningen i Mariebergs galleria, och är 350 meter lång (lite mindre än en vanlig friidrottsarena, alltså). Det innebär att löparna kommer springa drygt 120 varv för att nå maratondistansen.
Häromdagen släpptes den första startlistan till tävlingen (det går fortfarande att efteranmäla sig eftersom det finns platser över, och det ryktas om att ytterligare några vassa damer är på väg in), och det finns framför allt tre toppnamn som ska bli spännande att se (men ingen som är i närheten av så snabb eller meriterad som Frida Södermark eller Gjermund Sørstad som vann Svampenmaran i fjol): Victoria Borg som har banrekordet i maraton inne i Tybblelundshallen och som så sent som förra helgen klarade 70 kilometer i Karlstad 6-timmars, Tomas Fridh som vunnit fyra av fem maratonlopp inne i Tybbleundshallen, har banrekordet där och var tvåa bakom Sørstad i Svampenmaran i fjol (före Sören Forsberg!) och ultralöpningslegendaren Hasse Byrén som plockade ned mig i Örebro backyard ultra i somras men som kanske inte har chans att utmana Tomas på en så ”kort” distans som maraton.
Jag jobbar just nu för att vi på NA ska kunna direktsända tävlingen, och återkommer med besked.

Ett väldigt efterlängtat besked kom förresten i dag när det stod klart att Ice race vintage, 200-kilometerskridskoloppet på Hjälmarens is, blir av på lördag. Läs mer om det här.

Vintrosas skidorienteringslöfte Elin Schagerström, som tävlar för Garphyttans IF, inledde sitt första landslagsuppdrag med att bli bästa svenska i sprinten på ungdoms-EM i finska Imatra i dag. Schagerström blev 15:e totalt, 1.55 bakom segrande schweiziskan Lea Widmer men mindre än 1,5 minuter från pallen och nästan 2,5 minuter före näst bästa svensk.
Hallsbergsboende degerforsaren Filip Jacobsson, som tävlar för Tisaren i orientering och Öset i skidorientering, slutade på 26:e plats, som fjärde bästa svensk, i junior-VM i samma disciplin. Jacobsson var nästan tre minuter bakom segrande Vladislav Kiselev, Ryssland, och knappt 2,5 bakom landslagskompisen Robin Salen på tredjeplatsen.
I morgon avgörs långdistansen.
Gräfnings om klubbytet och målet i Vasaloppet: ”Kommer vara besviken om jag inte är topp 40”

februari 6th, 2017

Pratade ju med Kalle Gräfnings på telefon efter Wadköpingsloppet i går (jag var på plats i Ånnaboda, men anledningen till att intervjun ändå skedde per telefon finns i den pluslåsta artikeln) och då passade jag förutom om själva tävlingen också på att fråga lite om hans klubbyte till Karlslund (39-åringen har under hela seniorkarriären representerat Falun-Borlänge, i ungdomen Siljansnäs) och säsongens stora mål – Vasaloppet.

– I Vasaloppet vill jag känna att jag gör mitt bästa lopp för säsongen. Sedan är det alltid svårt att säga på förhand vad det kan räcka till. Det blir tufft att nå en ny personbästaplacering nu när så många proffsteam och etablerade åkare är med, för jag har ju varit elva tidigare och topp 25 fyra gånger. Men visst vore det jättekul att bli topp tio, och sätta nytt personbästa, men jag kan lika gärna bli 35:a även om jag gör ett jättebra lopp. Man kan väl säga att kommer vara besviken om jag inte är topp 40, då är det något som inte stämmer. Jag känner mig trygg med klubben som sköter langningen, de som vallar skidorna och får jag till en bra dagsform borde det kunna gå hyggligt, säger Gräfnings till Konditionsbloggen.
Ja, du har bytt klubb till Karlslund inför årets säsong, vad berodde det egentligen på? Bättre ekonomiska förutsättningar?
– Det är en kombination av stöttning och att det är sånt tydligt långloppsfokus i Karlslund. Falun-Borlänge har passat perfekt när jag satsat på traditionella distanser, men när jag börjat köra mer långlopp har jag åkt för det Örebrobaserade teamet Sysarb/Skistart.com (det som i år har transformerats till Team Serneke, kan man säga), och där har det varit många Karlslundsåkare, så det blev en naturlig övergång för att få bäst förutsättningar.
Men du har valt att inte åka de stora internationella långloppen i år. Varför?
– Jag har skaffat familj och har valt att prioritera tiden annorlunda. Det krävs så otroligt mycket för att slå sig fram i långloppsvärldscupen, jag har som bäst varit topp 15–20, och nivån blir högre hela tiden. Det här året känns det som att det passar bättre att vara lite mer hemma i Sverige och göra en ordentlig satsning mot just Vasaloppet.
Hur kommer sista fyra veckorna in mot loppet se ut, kommer du köra de två tävlingarna som är kvar i svenska långloppscupen (Västgötaloppet och Skinnarloppet)?
– Vi får se hur det blir. Västgötaloppet blir det nog inte, då är det troligare att jag kör Engelbrektsloppet eller Orsa Grönklitt ski marathon. Jag ska känna efter lite. Jag har bara gjort tre lopp hittills i år och kommer från en sjukdomsperiod på tre veckor, så jag har varit lite osäker på var jag stått. Men Wadköpingsloppet blev bra, jag kände direkt att jag hade bra kropp, bra skidor och att det skulle bli ett bra lopp. Det var bara den där vurpan på slutet …

En kort meritlista för den som inte riktigt har koll på Gräfnings: Kalle har kört sju Vasaloppet med placeringsaden sju Vasalopp (senast 2014) med placeringsraden 23–23–40–11(2010, året då Jörgen Brink tog sin första seger efter att ha spurtat ned Daniel Tynell, Stainslav Rezac och Jörgen Aukland; Kalle var med i en liten grupp ett par minuter bakom)18–43–33(2014 var senaste gången han ställde upp). I långloppsvärldscupen, vid sidan om Vasaloppet, har Gräfnings kört 13 lopp, varav sju säsongen 2015/16 då han bland annat blev 22:a i Jizerska padesatka (året innan blev han 18:e i La diagonela, den där gången Bill Impola körde fel). Han har gjort åtta tävlingar i världscupen varav fem i nationell kvot i Sverige och tre utomlands, men inte tagit några världscuppoäng (som bäst 33:a, tre placeringar från poäng och kvartsfinal, i sprinten på Ullevi 2005). , och i individuella SM-sammanhang är en sjundeplats (sprint 2009) och sex topp tio-placeringar bästa resultaten (men han vann ett lopp i skandinaviska cupen i Ulricehamn 2009).

Till sist en kort uppdatering om vilka dagar och tider som gäller för junior-VM och ungdoms-EM i skidorientering, med Filip Jacobsson respektive Elin Schagerström, som avgörs i finska Imatra i veckan parallellt med seniorernas EM: Det är sprint på onsdag, långdistans på torsdag, medeldistans på lördag och stafetter på söndag som gäller. Men mer om det i bloggen när det smäller till, förstås!
Schagerström till ungdoms-EM – men negativt besked från Ice race vintage

januari 18th, 2017

Jag spekulerade ju lite häromdagen i att det kanske skulle kunna bli av, att Elin Schagerström kanske skulle kunna få köra ungdoms-EM i skidorientering, men jag trodde ärligt talat inte riktigt på det själv eftersom hon inte fick chansen att åka den nordiska juniorlandskampen. Men när juniorcoachen Ann Enman i dag presenterade den fyra damer starka truppen till mästerskapet som avgörs i Finland i februari fanns 16-åringen från Latorp, som tävlar för Garphyttans IF i såväl skidor som orientering och skidorientering, med i truppen. Ungdoms-EM har exakt samma tävlingsprogram som junior-VM, med sprint och långdistans 8–9 februari följt av medeldistans och stafett 11–12 februari.

Filip Jacobsson, som varit huvudnummer på bloggen senaste dagarna, kunde ha blivit det i dag igen om det inte varit för Schagerströms uttagning. Med skor på fötterna istället för pjäxor sprang han nämligen hem den tredje deltävlingen av Löpex vinterserie (Nattcupen) efter att ha spurtat ned klubbkompisarna Oskar Andrén, Gustav Hindér,Olle Josarp (nyförvärv i Tisaren från Varberg via orienteringsgymnasiet) och Daniel Attås med fyra, åtta, tolv respektive 24 sekunder i masstarten över drygt åtta kilometer i Markaskogen. Därefter var det över fem minuter till näste man, och ytterligare fem till andraklungan.
I damklassen över fem kilometer gick Lovisa Persson solo och vann med över 2,5 minuters marginal, och därmed har hon två segrar och en andraplats på tre starter i serien i vinter. I herrklassen leder Simon Hedlund alltjämt, trots att han bara blev åtta i kväll. Fem deltävlingar återstår, härnäst i Askersund den 1 februari.

Ice race vintage, 200-kilometersskridskoloppet på Hjälmarens is som arrangerades för första gången i fjol, hade långt gångna planer på att köra på lördag (tävlingen avgörs den första lördagen under vintern då isen är okej, och beslut tas på onsdagskvällen tre dagar före start), men de senaste dagarnas mildväder har förstört de fina förhållandena som rådde dessförinnan, och nu verkar det dröja innan nästa väderomslag möjliggör tävlingen. Det meddelade arrangörerna i en direktsänd video på sin facebooksida i kväll. Fjolårets tävling hölls den 23 januari, då tre åkare lyckades ta sig i mål inom maxtiden och Fredrik Nylén satte ett möjligen oslagbart banrekord på åtta timmar och 24 minuter.