Det var snortajt när årets orienterare skulle utses på orienteringsgalan i lördags – så tajt att det för första gången i prisets 75-åriga historia inte gick att utse en ensam vinnare; Martin Regborn och Tove Alexandersson fick dela på utmärkelsen.
Alls inte lika jämnt var det när årets juniororienterare i Värmland skulle utses. Rasmus Pettersson, Karlskogalöparen som landslagsdebuterade i sin sista stora tävling som junior (europeiska juniorcupen), fick 45 poäng av de 65 som delades ut, medan tvåan Julia Forsgren, OK Tyr, slutade på tio. Bland de som fick poäng fanns också Djerfs Elin Lindberg (delad sexa på seniorsidan) och Ellen Pelander (fyra på juniorsidan). Priset kommer att delas ut på Värmlands orienteringsgala den 3 december, där även fyra andra priser kommer att utses – och där är Pettersson också nominerad som årets ledare samtidigt som hela OK Djerf kan bli årets klubb.

Det är mitten av november – och det betyder att terrängsäsongen på USA:s college är över. Jag har varit urusel på att rapportera Klara Frihs resultat den här hösten, men tittar man i ett större perspektiv nu när den är över kan man se att hon gjort stora framsteg. Askersundslöparen är ju egentligen medeldistansare med 800 meter som stor specialitet, men springer man för ett amerikanskt college är det helt enkelt terräng som gäller på höstarna, punkt slut.
Förra hösten var det här rejält ovant för Frih, och därför blir det intressant att jämföra: På University of San Francisco invitationals sexkilometersbana sprang hon på 24.16 då – nu på 23.00. På Pacific invitationals lika långa bana gjorde hon 24.34 i fjol – nu 22.07. Och i Santa Clara Bronco invitational kutade hon på 24.59 i fjol – nu 22.34. Placeringarna har också blivit bättre: I LMU South Bay twilight blev hon trea av 14 startande (näst bäst från sin skola och näst bäst av alla andraårselever i tävlingen) och i jättestora tävlingen Pacific invitational blev hon fyra av 122 startande och var med och ledde laget till seger (med minsta marginal) i den så prestigefyllda lagtävlingen mellan skolorna.
De fina resultaten gav henne först chansen i collegesammanslutningen West coast conference terränglöpningsmästerskap (där blev hon 47:a i knivskarp konkurrens) och därefter i de nationella collegemästerskapens regionrunda, där de bästa löparna från hela västra USA gör upp om de åtråvärda platserna på den nationella finalen (som avslutade terrängsäsongen i lördags). Där, i regionmästerskapen i, blev Frih 128:a av 249 löpare i en tävling som avgjordes på en golfbana utanför Seattle.
Frihs college, Saint Mary’s, har ingen inomhusverksamhet, så nu blir det tävlingsvila tills utomhussäsongen sätter igång i slutet av februari eller början av mars. Då blir det intressant att se om Frih förbättrat sig lika rejält på 800 meter.