Etikett: Elias Zika

Wiker och Karlsson tog sina första DM-guld på bana (på personliga rekord), Rauturier vann poängtävling – och bästa möjligheten att se Lindh på hemmaplan (nästan)

juni 25th, 2024

Missa inte säsongens sista avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Martin Regborn som gäst. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

När DM på 5 000 meter avgjordes på Transtensvallen i Hallsberg i kväll kröntes två helt nya distriktsmästare – som dessutom båda sprang på nya, personliga rekord. När Liduina van Sitteren inte kom till start vann Hällefors Mathilda Wiker – som vann sitt allra första DM-guld över huvud taget på korta terräng-DM i våras – damtävlingen med över en minuts marginal, på 18.22,82 vilket är en tid som tar henne från 37:e till 14:e plats över länslöparna genom tiderna. Och på herrsidan vann Tisdagsklubbens Simon Karlsson med nästan 50 sekunder när han sprang in på 15.05,86 i det som var hans allra första lopp på den här distansen (på fem kilometer landsväg har han som bäst gjort 15.20), och överraskande nog med tanke på hans fart de senaste åren var det första DM-guldet över huvud taget för honom (och han klev upp som 37:a genom tiderna i Närke).
På damsidan tog Starts veteraner Marie Dasler och Petra Hanaeus silver och brons på 19.34,30 respektive 20.41,43 (och så klart även guld i K55 respektive K50) medan Östansjös Ester Skoglund (21.26,13) blev fyra, IFK Noras Jenny Dollerup (22.11,47) femma (guld i K35), LK Gränslösts Cairna Gustavsson (22.31,97) sexa (guld i K40), Starts Antje Wiksten (22.45,10) sjua (guld i K45) och Garphyttans Emma Lindström (22.54,29) åtta vilket gav sista poängen i långloppscupen.
På herrsidan tog Starts Per Arvidsson silvret på 15.54,25 (guld i M35) medan Västerås-veteranen Anders Österlund krigade sig under 16 minuter med 15.59,08 för bronset (och guld i M50). Finspångs Freddy Leijon (16.22,65) blev fyra i tävlingen, men sett till DM och långloppscupen var det IK Frykens John Andersson (16.40,14) som tog den placeringen. Ur den synpunkten var Örebro AIK:s Villem Raudsepp (16.48,33) femma (guld i M40), Starts Elias Zika (17.00,79) sexa, Tisdagsklubbens Oskar Hansson (17.03,27) sjua och Starts Daniel Johansson (17.04,38) åtta.
Andraplatsen gör att Dasler går upp i ledning i långloppscupen, en poäng före Hanna Imhagen och Emma Reinhed Liljeqvist som inte sprang i kväll, medan Karlsson ökar sin ledning från tre till fyra poäng före Arvidsson – och duons glapp bakåt växer rejält. Trean Jonas Nilsson är nu 13 poäng bakom Karlsson. Nästa deltävling är Semesterhalvmaran den 13 juli.
Veteran-distriktsmästare utöver de ovan nämnda? Örebro AIK:s Johan Svanholm (19.13,37), Starts Roger Sköldqvist (20.13,65), Mikael Hansson (19.32,43) och Tony Karlsson (21.37,21) i M55, M60 respektive M65, Östansjös Hans Backström (24.29,91) och Bengt Nilsson (27.10,98) i M70 respektive M75 och KFUM Örebros Gösta Carlsson (35.24,71) i M80. Några äldre damer än K55 kom konstigt nog inte till start.

I kväll avgjordes också den tredje av Milans poängtävlingar, och där dök Quentin Rauturier, OK Ravinen-löparen som tidigare bott ett gäng år i Örebro men senaste halvåret i Grenoble, upp och vann drygt två minuter före Filip Dahlgren och nio före Dahlgrens klubbkompisar (i Hagaby) Samuel Andersson och Jakob Wallenhammar. KFUM Örebros Ellinor Almkvist ar bästa dam, minuten före Tisarens Anna Hallmén, i det som är en mixedklass (de var elva respektive 13:e av 29 startande). I sammandraget, så här halvvägs in i säsongen, toppar Samuel Andersson tabellen närmast före Milans egen Edvin Lindh. Där är Jessica Korkeakoski bästa dam som tolva, men hon kom inte till start i kväll. De tre sista deltävlingarna avgörs de tre kommande tisdagarna.

Årets bästa möjlighet att se Edvin Lindh, som kör för Örebrobaserade Team Norra och Sörbybackens kamratförening, tävla i sin rätta miljö bjuds i morgon, onsdag, då det är SM i mountainbikesprint i Västerås. Det är alltså den disciplin där Lindh just nu leder världscupen, och han kommer vara stor favorit i Västerås. Men i SM har han revansch att utkräva efter att i fjol ha fått cykelproblem i semifinalen och missat A-finalen (och därmed fått nöja sig med en vinst i B-finalen för en total femteplats). Året innan vann han dock SM-guld, i Linköping. Tävlingen avgörs på Färjkajen mellan 16 och 19.
Tisaren topp 20 inför omstarten i Tiomila (Almby redan diskat), tuff dag på jobbet för Fahlin och Schulstad snabbast runt Kungsholmen

maj 4th, 2024

Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Filip Dahlgren som gäst. Podden finns där poddar finns, som på Spotify eller i podcastappen på Iphone.

Till slut släppte Hagaby sitt lag till Tiomila – vid deadline på lördagsförmiddagen – och då var det till förväxling likt fjolårets. Precis som då utan skadedrabbade Jerker Lysell och med starkaste trion Viktor Larsson, Filip Dahlgren och Martin Regborn fördelade över nyckelsträckorna i den ordningen: Larsson på första, Dahlgren på ”långa natten” (fjärdesträckan) och Regborn som ankare.
När stafetten startade i Nynäshamn på fredagseftermiddagen var det som vanligt tajt på förstasträckan: Sju lag inom tio sekunder, 28 inom 63 sekunder och 77 (av 317 till start) inom 3,5 minuter. EM-orienteraren Oskar Andrén, som i fjol sprang upp Tisaren i ledning efter ”långa natten”, fick nu ta förstasträckan och växlade som tia, 25 sekunder bakom Jacob Steinthal som var snabbast där (vilket är prestigefyllt) för danska Farum Tisvilde OK, medan Larsson fick nöja sig med en 38:e-plats (men han var ändå mindre än 1,5 minuter bakom ledarna).
Gustav Hindér tappade ett par minuter på täten men höll kvar Tisaren på topp 20:e när han växlade som 17:e man efter andra sträckan, där Hagabys Jakob Wallenhammar tappade drygt fem minuter och tolv placeringar – bland annat smet KFUM Örebro, med Jacob Eriksson, förbi. På tredje sprang Love Sintring in avståndet och växlade tre sekunder före KFUM:s Magnus Palm – vilket innebär att klubbarnas VM-löpare Filip Dahlgren och Jonatan Gustafsson kommer gå ut och jaga ihop i omstarten på ”långa natten”. För Tisaren tappade Johan Aronsson en minut och två placeringar, och de ligger alltså 19:e, knappt 3,5 minuter bakom ledande norska gänget NTNUI, inför omstarten. På länsfronten kan ockås noteras att Almbys lag, som låg på 179:e plats efter två sträckor, redan är diskat eftersom Alvin Isenström stämplade fel på den tredje. De får ändå chansen att fullfölja utom tävlan. Vilket blir intressant att se, då de kommer ge flera löpare som var med och tog bästa länsplaceringen i ungdomsstafetten – en 35:e-plats i förmiddags – chansen att springa. Måns Dahlberg sprang upp laget 41 placeringar på sistasträckan där. Av länslag i ungdomstävlingen var ytterligare tre topp hundra: Djerf 65:a, Milans och Lindebygdens kombinationslag (med någon inlånad löpare från Emmaboda) 81:a, KFUM Örebro 87:a.
Damtävlingen hade precis satt igång när den här bloggen skrevs, mer om den och avslutningen på herrtävlingen i morgon.

I svinkalla, blåsiga och blöta förhållanden i Bretagne blev Grand Prix du Morbihan ingen höjdare för Emilia Fahlins proffslag Arkea-B&B hotels. Nio cyklister kom loss längst fram, och där hade laget ingen med (förhandsfavoriten Siliva Persico, Italien/UAE team ADQ, vann), och i stället fick Arkea-cyklisterna spurta om tiondeplatsen. Det slutade med att Amandine Fouquenet var först över linjen av dem, som 22:a. Fahlin rullade i mål en stund senare, som 40:e, efter en dag på jobbet. Det återstår att se var och när hon tävlar härnäst.

Fanny Schulstad vann halvmaran Kungsholmen runt i Stockholm med över minutmarginal, på 1.19.28, i dag. Det är ju nästan 2,5 minuter långsammare än när hon vann Örebro AIK:s halvmaraton för två veckor sedan (då var hon bara sekunder från Närkerekordet), men ändå riktigt stabil leverans i värmen. Faluns Jenny Björnberg var tvåa på 1.20.47, Starts Marie Dasler och Tisdagsklubbens Kajsa Rosdal andra och tredje bästa länslöpare på 1.29.01 respektive 1.29.59.
Örebro AIK:s Simon Schagerström bästa länslöpare på herrsidan med en 17:e-plats på 1.17.13 (David Nilsson, tidigare svensk rekordhållare i maraton, vann på 1.08.43).
Tiokilometerstävlingen hade bättre toppbredd på herrsidan, där var delvis Örebrofostrade Heshlu Andemariam femma på 31.41 (drygt en minut från perset).

KFUM Örebros Emma Eriksson vann tiokilometersdistansen i trailloppet Björnlunken utanför Kungsör – med nästan 7,5 minuters marginal. På huvuddistansen 18,3 kilometer tog IFK Noras Jenny Dollerup och Östansjös talang Ester Skoglund plats på pallen, drygt tio minuter bakom segrande Mikaela Gustafsson men inom 18 sekunder mellan varandra (och Skoglund var bara fem sekunder före fyran Louise Björling, Västerås).

Starts Elias Zika slog till med snabbaste tiden på Örebro parkrun sedan september i fjol när han sprang in på 17.16 i dag. Klubbkompisen Emma Reinhed Liljeqvist var snabbast av damerna med 19.18.
Dasler vann Inneserien för fjärde året i rad (på nytt svenskt rekord) Fahlin 58:a på prologen i Normandie, utbytta SM-konkurrenter för Anfält och klassiska Hälleforsrännet blev sprintstafett

mars 14th, 2024

I morse släpptes veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Fredrik Berg som gäst. Hälleforskillen har gått från att först vara Sveriges mest lovande endurojunior till att slå sig in i Sverigeeliten på mountainbike (topp tio på långlopps-SM tre år i rad) till att mer och mer komma in på löpningen. Vi snackar igenom hela karriären (bland annat attacken mot rekordet på Vasaloppstrippeln), men ägnar också en stor del av podden att snacka om den poddbatalj som kommer ske den 11 maj då han och jag ska tävla runt Silverleden (han är en av de nya arrangörerna av Silverleden ultra, och vi gör det som ett jippo) – jag springer leden åt rätt håll och han åt fel håll, och så får vi se vem som kommer först tillbaka till Hällefors. Podden finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

Två engelska mil – 3 219 meter – är ju en hyggligt udda distans till att börja med, även om Gunder Hägg redan på sin tid sprang distansen (och sänkte världsrekordet tre gånger, från Taisto Mäkis 8.53,2 till 8.42,8, en tid som stod sig i över åtta år) och trots att Jakob Ingebrigtsen så sent som i somras blev andre man i världshistorien att springa under åtta minuter (”dubbla drömmilar”) när han krossade Daniel Komens 26 år gamla världsrekord (sänkte det från 7.58,61 till 7.54,10; på damsidan är drömgränsen som bara två löpare tagit sig under nio minuter, Meseret Defar har rekordet på 8.58,58 från 2007). Men ännu mer udda är två engelska mil inomhus – även om Josh Kerr slog Mo Farahs världsrekord på distansen så sent som förra månaden (8.00,67).
Nå, två engelska mil inomhus var hur som helst distansen i kvällens deltävling i Inneserien i Tybblelundshallen, årets fjärde och sista. Några officiella veteran-världsrekord bokförs inte på den här udda distansen, men om det hade gjorts hade Marie Dasler stått sig bra – för hennes 12.14,73 räknades enligt kalkylatorn ut att motsvara 93,46 procent av ett tänkt världsrekord för 56-åringar. och gjorde att hon tog hem totalsegern i Inneserien för fjärde året i rad – med en helt förkrossande marginal, 282,20 poäng (de tre bästa procentpoängen summerade) att jämföra med tvåan Rodney Hundermarks 259,09 och trean Mikael Hanssons 251,77.
Malungs superveteran Håkan Eriksson och Starts Rose-Marie Enmalm (Inneseriens totalsegrare 2016 och 2019) sprang också i kväll, och nådde även de över 90 procentpoäng när de landade in på 91,89 (10.59,49 av en 63-åring) respektive 90,92 (15.36,29 av en 70-åring).
Bäst på tid var Starts Emma Reinhed Liljeqvist (11.37,57) och Björnstorps Karl Dannestam (10.17,03), bästa länslöpare på herrsidan på tid var Starts Elias Zika (10.55,29).
Följande svenska veteranrekord slogs på den udda distansen: M40 av Dannestam (10.17,03, vakant rekord), K45 av Starts Maria Nagle (12.58,68, vakant rekord), M45 av Örebro AIK:s Henrik Hellborg (12.10,81, rekord med över två minuter), M50 av Henrik Nord, Ystads IF (10.32,30, rekord med nästan 1,5 minuter), K55 av Dasler (12.14,73, vakant rekord) M55 av IFK Noras Rodney Hundermark (11.34,14, rekord med nästan en halvminut) och M60 av Eriksson (10.59,49 – där var rekordet också vakant).
Dasler har nu de svenska rekorden i K55 inomhus på en engelsk mil, 2 000 meter och två engelska mil, utomhus på en engelsk mil, 10 000 meter, en timme, fem kilometer väg, tio kilometer väg och på maraton, och dessutom alltjämt D50-rekorden inne på 2 000 och 5 000 meter. Bara i fjol hann hon med tio svenska veteranrekord – det här var det första för i år.
Under vintern har också den tredje upplagan av Inneseriens sprintserie avgjorts, och den avslutades med 800-meterslopp där många som sprang de två engelska milen faktiskt dubblerade. Så bland annat Hundermark, som genom flitigt dubblerande i vinter faktiskt tog hem sprintserien samtidigt som han alltså blev tvåa i stora Inneserien, här genom att springa de 800 meterna på 2.13,70 vilket gav 90,72 procentpoäng för totalt 266,30 över vintern – vilket gav segern knappt åtta poäng före Örebro AIK:s Pär Johansson medan Kumlas Peter Ström på tredjeplatsen var ytterligare 26 poäng bakom (bara fyra löpare kom till start i minst tre tävlingar i sprintserien, mot 14 i Inneserien; totalt ställde 64 upp i någon deltävling i Inneserien och 59 i någon tävling i sprintserien).
Juniorerna dominerade den kortare distansen: KFUM Örebros Wera Falk (2.39,08) och Karlskogas Thomas Ferletta var snabbast på tid med 2.39,08 respektive 2.10,04. På poäng var Håkan Eriksson och Spårvägens Fredrik Nybäck precis som Hundermark över 90, med 93,13 (2.18,73 av en 63-åring; dagens näst bästa prestation efter Daslers) respektive 91,51 (2.11,42 av en 54-åring). Även Dasler dubblerade och sprang 800 på 2.41,41, för 85,18 poäng.
Det sprangs ett extralopp på 3 000 meter också, för de som ville ha en mer normal distans, och där ställde Gabriel Laine och Linus Bodin Liliegren (mer kända som lovande orienteringsjuniorer i Djerf) upp och sprang på 10.19,50 respektive 10.35,87. Fler kom inte till start.
Segrare i Inneserien
2015/16 (1 000, 2 000 och 3 000 meter): Rose Marie Enmalm (Patrik Johansson bäste herre).
2016/17 (1 000, 1 500, 2 000 och 3 000 meter): Per Sjögren (Catharina Wahlstedt bästa dam).
2017/18: Serien inställd (problem med tidtagningsutrustning).
2018/19 (1 000, mile, 2 000 och 3000 meter): Rose Marie Enmalm (Jonatan Gustafsson bäste herre).
2019/20 (1 000, mile, 2 000 och 3 000 meter): Marie Dasler (Rodney Hundermark bästa herre).
2020/21: Serien inställd (pandemi).
2021/22 (1 000, mile, 2 000, 3 000 meter): Marie Dasler (Mikael Hansson bästa herre). Rodney Hundermark vann sprintserien (Tuva Frih bästa dam).
2022/23 (1 000, mile, 2 000, 3 000 meter): Marie Dasler (Henrik Hellborg bästa herre). Ann-Britt Eriksson vann sprintserien (Rodney Hundermark bästa herre).
2023/24 (1 000, mile, 2 000, två mile): Marie Dasler (Rodney Hundermark bästa herre). Rodney Hundermark vann sprintserien (Rebecca Strid bästa dam).

Emilia Fahlin är förvisso en gammal tempospecialist, men det var några år sedan (SM-guld 2009-2011, VM-nia 2008 och 2009). Numera är hon mycket mer allround som cyklist, men inte heller lika spetsig i tempona – som i dag, när hon fick nöja sig med en 58:e-plats av 130 startande på prologen i Tour de Normandie, 1.27 bakom segrande Ellen van Dijk (Nederländerna/Lidl-Trek) som avverkade de 10,3 kilometerna på 13,32 (45,7 kilometer i timmen i snitt), 1.03 från pallen och 48 sekunder från topp sex.
van Dijk är ju trefaldig tempovärldsmästare – 2013, 2021 och 2022 – och därtill fyrfaldig Europamästare i disciplinen att jag inte varnade för henne på förhand berodde på att jag läste förbi henne i startlistan.
Från Fahlins gäng, Arkea-B&B hotels, var 21-åriga franska talangen Maëva Squiban, som redan hunnit med tre topp tio-placeringar i år, snabbast runt banan med en 17:e-plats, 51 sekunder vakom van Dijk men 36 före Fahlin. I morgon fortsätter den fyra dagar långa tävlingen med det första linjeloppet, över 138,4 kilometer med start i Le Neobourg och mål uppför en backe i Pavilly. En etapp som bör passa Fahlin rätt bra. Starten går 12.00 och tävlingens egen youtubesida sänder live från 13.30.

Senaste uppdateringen inför SM i ultratrail på Gotland i helgen, där Erik Anfält och Amanda Brunosson utgör länshoppen, ger vid handen att Anfält fått utbytta konkurrenter i medaljkampen: Simon Bloss har tvingats lämna återbud medan bröderna Johan och Joacim Lantz som, om de är i toppslag, blir svåra nötter att knäcka. Minns att Anfält har främsta fokuset på SM på 100 kilometer i april, men åker han till Gotland för att springa är det givetvis inte enbart för ett träningspass.

Kvarglömt från helgen:
** Uppe i Hällefors avgjordes klassiska Hälleforsrännet i år för första gången som en sprintstafett. Sex sträckor per lag, med två eller tre åkare i varje, över 1,4-kilometerssträckor. Fyra seniorlag ställde upp, och eftersom det fanns både herr-, dam- och mixedlag så blev alla utom ett vinnare. Totalsnabbast var det enda rena herrlagen med Tobias Berggren, Emil Grip och Emil Samuelsson. Näst snabbast (snabbare än tre av fyra seniorlag, alltså) var ungdomslaget med Latorps Ebba Fryxell (som åker skidor för Dala-Järna) och Karlslunds Sixten Österman. Stämmer mellantiderna så öppnade Sixten med förstasträckan på 3.20 för att sedan göra båda sina två följande på 4.13 medan Fryxell körde lite smartare och landade sina tre sträckor på 3.50-4.07-4.07.
** I Örebro avgjordes Tybblelundsspelen, en ungdomstävling i friidrott i KFUM Örebros regi med 1 000-meterslopp för 15-åringarna (i den klassen springer också 14-åringarna) och 800-meterslopp för 12- och 13-åringarna. Filip Gillberg (2.42,18) och Eskil Svenberg (2.42,42) fixade seger åt KFUM Örebro på pojkarnas 800 både i 13- och 12-årsklasserna medan inte en enda länslöpare kom till start på 1 000 (och inga tjejer över huvud taget; bland killarna vann Hammarbys Ivar Janson på 2.50,23).
** I Växjö avgjordes samtidigt ungdoms-SM med 1 000 meter för 15-åringarna och 1 500 för 16-åringarna som enda medeldistansloppen. Inte en enda länslöpare kom till start där (men Stocksäters Klara Johansson tog ett mycket imponerande guld i stavhopp på nya F15-Närkerekordet 3,65 – 39 centimeter bättre än tvåan).
Start vann långloppscupen – bröt tolv år långa sviten trots numerärt underläge

december 9th, 2023

Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden – med orienteringens landslagschef Håkan Carlsson som gäst. Han berättar om hur det var att sitta på Idrottsgalan fyra år i rad och få nobben när priset som årets ledare delades ut, om svåra uttagningar och om mycket mer. Podden finns där poddar finns, som på Spotify eller i podcastappen på Iphone.

Det blev IF Start som tog hand om långloppscupens föreningstävling när finalen, det tio kilometer långa landsvägsloppet Lucialoppet, avgjordes i Vretstorp i dag. Örebro AIK hade fler löpare till start (38 mot 29) och samlade på så sätt in fler deltagarpoäng – men Start hämtade in fler placeringspoäng, bland annat genom att ta en trippel i herrjuniorernas klass och vinna damklassen, M35, M40, K40, K50, K55, M60, K65 och M70. Totalt sett samlade ÖAIK förvisso ihop en poäng mer i den här tävlingen (143 mot 142), men eftersom klubben låg 23 poäng bakom inför så skiljde till slut ändå 22 till Starts fördel. Därmed bröt Start ÖAIK:s långa svit av raka segrar i cupen, 2011–2022 (minus pandemiåret 2020 då de inte arrangerades någon cup). För Start var det tionde titeln, klubben vann 2001 och 2003–2010 och är därmed bara en bakom ÖAIK som ”bara” vunnit de elva raka, inga dessförinnan. Storådalens SK (1999–2000) och Hällefors LK (2002) är de två enda andra klubbarna som vunnit cupen.
Förutom föreningstävlingen stod det sedan tidigare klart att Start vunnit både dam- och herrklasserna i årets långloppscup genom Petra Hanaeus och Per Arvidsson, så det blev en riktig storslam i år.
Själva finalen, Lucialoppet, då? Jo, även där blev det dubbla segrar för Start, genom Arvidsson (på 35.33) och Emma Reinhed Liljeqvist (41.59). Tiderna visar tydligt att underlaget var långsamt, det låg rätt mycket mjukt och sladdrig snö på vägarna. Arvidsson disponerade ändå loppet finfint, vände på 17.44 och tog 17.49 på sig tillbaka (Reinhed Liljeqvist hade 21.07/20.53 och därmed alltså en negativ splitt. John Lundström (36.56) tog andraplatsen, nästan 1,5 minuter bakom Arvidsson, och Starts Hugo Örn (som vann juniorklassen) trea på 37.28, drygt halvminuten bakom Lundström men tolv respektive 17 sekunder före klubbkompisarna Elias Zika och Mattias Nätterlund. Örebro AIK:s Hanna Imhagen (42.59) var exakt minuten bakom Reinhed Liljeqvist som tvåa på damsidan (hon vann juniorklassen), men 15 sekunder före Hanaeus (43.14).
Nästa års långloppscupen startar preliminärt med Nora marathon den 16 mars. Dessförinnan startar redan på måndag Inneserien.

Trots den stora uppslutningen i Vretstorp slöt 28 löpare upp och sprang de fem kilometerna i Örebro parkrun. Av dem var tyske utbytesstudenten Frederik Kuper (19.49) och Judith Eliasson (33.21) snabbast runt. Eliasson faktiskt bara med åtta sekunders marginal.
VM-brons till Englund (och Eriksson!), Svensson och Regborn på pallen i swedish league, bröderna Lindh etta och tvåa i Sverigecupen, Gustafsson tog SM-silver och van Sitteren flaggades rätt (och vann)

september 17th, 2023

Siri Englund, som är veckans gäst i Konditionsbloggenpodden (som ni hittar till exempel på på Spotify och i podcastappen på Iphone), avslutade i dag sitt mästerskapsår – som redan innehållit ett VM-guld, två VM-silver och ett EM-guld – med ett VM-brons i lagtävlingen som avslutade VM i OCR, hinderbanelöpning, i belgiska Gent. Precis som på EM i somras, då det blev guld i stafetten, bestod laget av Englund, ex-örebroaren Martin Bäckström och Tobias Jäger. Ryssarna, som tävlade under neutral flagg, vann på 47.04 medan Nederländerna på andraplatsen var drygt två minuter bakom och Sverige nästan minuter efter (Tjeckien på fjärde var ytterligare två minuter bakom).
Även om mästerskapen nu är avstökade har Englund planer på fler tävlingar den närmaste tiden. Dels små lopp hemma i länet, dels en del större OCR-tävlingar ute i Europa. I podden berättar hon att hon tagit tjänstledigt från jobbet i vinter för att kunna resa och tävla. Och nästa år avgörs OCR-mästerskapen på häftiga ställen, EM i Georgien och VM i Costa Rica.
Jag hade för övrigt helt bommat att KFUM Örebros Folke Eriksson var med på VM, eftersom han inte stod med bland de uttagna på Svenska friidrottsförbundets hemsida (det gör han fortfarande inte). Men med var han, och i den yngre juniorklassen (16-17 år) tog han ett JVM-brons på lördagen, på 15-kilometersdistansen (han var bara drygt två minuter bakom en nederländsk duo som duellerade om guldet, och hade över 5,5 minuters marginal bak till fyran). I fredagens sprint blev han sexa, även då som bästa svensk.

Emilia Fahlin genrepade i dag inför lördagens EM-lopp i Nederländerna. När Örebrocyklisten fanns med som hjälpryttare i FDJ-Suez uppställning i världstour-etapploppet Tour of Scandinavia för några veckor sedan slutade det med tre etappsegrar, men nu blev det för andra helgen i rad stryk i en mindre tävling i Frankrike, där FDJ var enda världstourstall på plats (teamet prioriterar de franska tävlingarna eftersom de har sin bas där). Förra veckan blev det bara en femteplats genom Clara Copponi, den här veckan – i 126 kilometer långa Grand Prix International d’Isbergues med start och mål just i Isbergues, blev det åtminstone en andraplats när Jade Wiel fick ge sig mot Valentine Fortin (Frankrike/Cofidis women team) i spurten. Sex cyklister var loss en knapp minut före huvudklungan, varav två var från de båda största stallen på plats, just FDJ och Cofidis. FDJ hade också med Maëlle Grossetête där framme, som blev fyra, och hade också Copponi som nia (trea i spurten om sjundeplatsen i huvudklungen). Fahlin satt också med lång fram i klungan och bokfördes för en 20:e-plats.

”Intressant blir att se hur länge det tar innan superstjärnan Tove Alexandersosn, som startar sju minuter och 20 sekunder bakom Andrea Svensson, hinner ikapp”, skrev jag i fredagens blogginlägg – efter natt-SM, inför dagens final i swedish league, elitserien i orientering. Svaret blev drygt en timme, och ganska exakt två tredjedelar in på den förkortade långdistans som avslutade elitseriesäsongen (i fin men rätt vild terräng där jag sprang ett snitslat, men nästan helt obanat, traillopp i somras, vid ”Logen i Lövberg” i Timrå kommun). Svensson, som gjort sitt bästa orienteringsår och ligger sexa i världscupen inför finalen (som hon inte är uttagen till – vilket hon är besviken över, det kan man läsa i kollega Hugo Levinssons intervju om det, SM-guldet och dagens tävling som går att läsa här), ledde elitserien inför den avslutande jaktstarten, och drygade ut avståndet bakåt till övriga i mål hade hon över sex minuter till Elin Månsson, IFK Göteborg, på tredjeplatsen. Men åt Alexandersson kunde hon inget göra när Stora Tunas världsstjärna väl kom ikapp, och på andra halvan av banan blev det ett avstånd på drygt 3,5 minuter. Josefin Tjernlund, som gick ut som trea, fick förstås också släppa Alexandersson men var bara 14 sekunders bakom Månsson i kampen om tredjeplatsen och blev fyra. Örebroaren Ida Hylander, som inte låtit tala så mycket om sig på nationell elitnivå tidigare, höll den sjundeplats hon startade på (hon var egentligen 15:e inför finalen, men åtta som samlat fler poäng under året kom inte till start). Tisarens Lovisa Persson blev 18:e.
På herrsidan blev det mer dramatiskt. Martin Regborn, som startade fyra minuter bakom Svensk (Stora Tuna) och Gustav Bergman (OK Ravinen) – de två gick i princip ut ihop, med örebroaren Anton Johansson 2.48 bakom – bommade betydligt mindre och var ikapp Bergman efter drygt 50 minuter (segrartiden på Svensk blev knappt 1.27) och Svensk efter 1.13. Men ned mot mål fick han ge sig i spurten, och Svensk vann årets swedish league 13 sekunder före Bergman och 17 före Regborn (men Regborn hade alltså 3.43 snabbare löptid på dagens tävling än Svensk). 5,5 minuter bakom tättrion kom en grupp med fyra andra löpare där Anton Johansson tog femte- och Jerker Lysell sjätteplatserna.
En förstaplats i swedish league-sammandraget ger 32 000 kronor i prispengar, medan Svensson fick 17 000 för andraplatsen, Regborn 10 000 för tredjeplatsen, Tjernlund 5 000 för fjärdeplatsen, Johansson 3 000 för femteplatsen och Lysell 2 000 för sjätteplatsen.
På juniorsidan blev KFUM Örebros Edvin Halldin enda länsorienterare på topp 20 i årets swedish league-sammandrag, med en 19.e-plats i H18.

Sverigecupen i mountainbike avslutades i dag med en kortbanetävling inom ramen för Hallbyrundan i Jönköping. Axel Lindh, som hållit sig framme hela året och var fyra i crosscountrytävlingen i går, fick nöja sig med en åttondeplats nu (på samma tid som sexan och sjuan), 28 sekunder bakom segrande André Eriksson, Varberg. Brorsan Edvin Lindh, som också tävlar för Örebroklubben Team Norra, blev femma, två sekunder före Axel. Men i sammandraget kunde ingen rå på dem: Edvin vann Sverigecupen på 1 346 poäng före Axel på 1 267 med Jesper Svensson (Träningskonsulten SC) på tredjeplatsen på 1 062. Matthias Wengelin, som avstått de tre sista deltävlingarna, blev ändå sexa i sammandraget.

Efter gårdagens femteplats på sprintdistansen slog örebroaren Karin E Gustafsson, som tävlar för Garphyttan, i dag till med silver när mountainbikeorienteringens SM-tävling över långdistans avgjordes i Göteborg (eller rättare sagt i Mölnlycke). Åt IKHP:s Gabriella Gustafsson fanns inget att göra – hon vann med drygt tre minuter över knappt 2,5 timmars tävling, men hade 18 minuters marginal (!) i kampen om bronset (för jag tror att trean i tävlingen, som var 1,5 minuter bakom, var en dansk som deltog utom tävlan). På herrsidan blev Garphyttans Thomas Jansson åtta.

Startfältet i Tarstaborgsrundan – det klassiska, nio kilometer långa terrängloppet i Pålsboda – i dag var kanske årets svagaste i långloppscupen sett till antalet deltagare (bara fem på damsidan!), men det fråntar inget av prestationen från till exempel Kim Semstrand, som efter gårdagens dubbelseger (Granbergsdalsterrängen och Utmattningen) nu blev fyra (på 48.58). Petra Hanaeus tog säsongens tredje seger i cupen, 15 sekunder före klubbkompisen (i IF Start) Marie Dasler (tiderna 40.56 respektive 41.11). Hur konstigt det än låter tog Dasler, som ligger tvåa i cupen, ändå in poäng på Hanaeus, som leder. Eftersom man bara får räkna sina tio bästa tävlingar ”tappade” Hanaeus nämligen fyra poäng samtidigt som hon plockade två (så hon ökade från 54 till 56 poäng trots att en seger ger sex poäng) medan Dasler tappade en poäng och vann fem, så hon ökade från 46 till 50 och är nu bara sex poäng bakom. Vill man få en fingervisning om hur det kommer att sluta så är det 8–4 i inbördes möten till Hanaeus hittills i år. Örebro AIK:s Alva Galmén var trea på 44.18.
På herrsidan var det 21 deltagare till start, och Mattias Nätterlund höll för favoritskapet och vann på 35.27 trots en felspringning. Martin Duberg (36.32), Rodney Hundermark (38.05), Linus Dahlberg (38.53) och Dan Bäck (39.32) gick också under 40 minuter. Sex poäng för segern gör att Nätterlund nu är upp på 43 poäng i cupen – exakt lika många som ledaren Per Arvidsson och tvåan Simon Karlsson. Särskiljning är antalet segrar, och där har Arvidsson fyra, Karlsson fyra och Nätterlund två (särskiljningen som gör att Arvidsson ligger före Karlsson är, vad jag förstår, att han är äldre!). Nätterlund har dock redan sprungit mer än tio tävlingar, vilket gör att han får svårare att förbättra sin poäng än Arvidsson (som bara sprungit sju) och Karlsson (som gjort nio).
Nästa deltävling i cupen är Hostruset den 1 oktober.

Minns ni flaggvaktshaverit i Borås i fjol? När Liduina van Sitteren och 237 andra vinkades fel och kom i mål efter 9,1 kilometer på miltävlingen Kretsloppet? Nå, den gången bestämde sig arrangören för att dela ut dubbla förstapriser (till de som flaggats fel och till de som sprungit rätt; van Sitteren ledde totalt och vann av de som flaggades fel). I år var funktionärerna, vad jag förstår, lite mer på tå, och Örebro AIK-löparen försvarade segern fair and square när hon gick i mål på 36.40 (hennes åttonde millopp/10 000-meterslopp i år i spannet 36.03–37.12), 36 sekunder före Mullsjös Jenny Johannesson som blev tvåa.
Några fler uppsnappade resultat av länslöpare:
>> Ett gäng länslöpare var i norska Hemsedal och sprang Fýri trail, säsongens sista deltävling i GTNS nordics (världsserien Golden trails skandinaviska underserie), över 29 kilometer med 1 200 höjdmeter. Hagabys Filip Dahlgren (som ju inte bara är gammal VM-tia i orientering utan också utmärkt sig i lokala traillopp som The run och Kilsbergen trailrun, även om det var några år sedan) tog en mycket stark niondeplats, knappt 6,5 minuter bakom segraren Oscar Claesson, i ett mycket meriterat startfält som innehöll namn som Linus Hultegård (som liksom Claesson sprang trail-VM för Sverige i somras), Anders Fox (som satte det brutala banrekordet på Silverleden i somras) och Mårten Boström.
>> Åtminstone tre örebroare sprang Köpenhamn halvmaraton i dag: Fredrik Härdfeldt (1.16.07), Elias Zika (1.17.30) och Björn Engqvist (1.20.44). Hälleforsbördiga Louise Wiker fanns också med, och tog en 50:e-plats på damsidan på 1.18.39 (tvåa i K40) trots ett toastopp.
>> Örebro AIK:s erfarna ultralöpare Anna-Karin Larsson vann 20-milesklassen (alltså knappt 32,2 kilometer) i Black river run (som är en löpartävling i Västerås där huvuddistansen är 100 miles) på 3.09.14. Starka ultralöparen Gustaf Sjösvärd, som jag tror är uppvuxen (eller i varje fall har bott i) Mullhyttan, vann 100-milesklassen på personliga rekordtiden 15.50.17 (det gav segern med 100 minuters marginal!).
>> Och i Arboga avgjordes klassiska Lasse-Majaloppet, där Kumlas Dan Bäck blev fyra på huvuddistansen 23 kilometer. Han var drygt en minut från pallen.
Svensson vann i swedish league och närmar sig VM-truppen, Fahlin med i ny lagseger, försvarande mästare i kort terräng och SM-guld i ”rätt sport” för Jansson

maj 6th, 2023

Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden (som finns där poddar finns, som på Spotify och i podcast-appen), där ultralöparen Leonora Johnson är gäst och berättar om sin 300-milavandring på Nya Zeeland. I skrivande stund springer hon, och ett 50-tal andra, Vinkbo backyard ultra i Karlskoga. Målgång någon gång under söndagen, troligen.

Andrea Svensson vann swedish league-medeldistansen i Eskilstuna i dag och fortsätter därmed att imponera stort i inledningen av den här orienteringssäsongen, och hon hugger på största allvar om en VM-plats. Sverige har tre platser till medeldistans respektive långdistans på VM i Schweiz – utöver Tove Alexanderssons friplatser på båda distanserna – och OK Tisarens landslagslöpare har nu varit tvåa–fyra–etta i elitseriedeltävlingarna och tredje och femte bästa svensk (båda gångerna med Alexandersson framför sig) i världscupen. Bortser man från Alexandersson, som hon alltså inte konkurrerar med, så har Svensson minusstatistik i inbördes möten mot Karolin Ohlsson (1–3) och Sara Hagström (0–2) och oavgjort mot Hanna Lundberg (1–1), och just nu känns det som att där de fyra som konkurrerar om platserna (där Svensson väl, om man ska vara ärlig, känns som nummer fyra just nu – men fyra löpare kan också gå åt till två distanser med tre på varje).
Dagens vinst, då? Jo, det var en högdramatisk sådan där Kåres Lisa Risby ledde (virtuellt, det var ju inte jaktstart) vid den med sex sekunder vid näst sista kontrollen och en sekund vid den sista, men där Svensson spurtade om och vann med två sekunders marginal.
– Jag gjorde ett bra lopp utan större bommar men sprang lite stressigt i början, snett ut och snett in till kontrollerna. Men jag höll ändå ihop det bra, säger Svensson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Segern – som var Svenssons andra i swedish league-sammanhang i karriären – innebar också att hon går upp i topp i sammandraget, 56 poäng före tvåan Elin Månsson, IFK Göteborg, vilket kommer omvandlas till sekunder i jaktstarten som avslutar säsongen.
Bakom Svensson och Risby var det 1,5 minuter till Tisarens Josefin Tjernlund, som vann samma sorts spurtduell mot IFK Göteborgs Elin Månsson om sista pallplatsen: Månsson var sekunden före vid näst sista kontrollen, de hade exakt samma tid vid den sista, men i mål var Tjernlund två före. Ellinor Tjernlund såg till att det blev tre Tisaren-löpare på topp tio genom att ta just tiondeplatsen (hon var dock nia vid sista kontrollen och tappade en placering i spurten).
På herrsidan slutade redan VM-klara Martin Regborn trea, 43 sekunder bakom Ravinens Gustav Bergman och elva efter Bredaryds Axel Elmblad, medan Jonatan Gustafsson var femma, knappt två minuter bakom täten och drygt en minut bakom Regborn.
”Inga superpigga ben men är enligt plan. Tuggade på fint med dieselmotorn ändå och stabilt tekniskt genomförande”, skriver Regborn – som är mitt emellan världscuppremiär och viktigt landslagsläger – i sin träningdagbok på Strava.
”Gjorde ett parallellfel till tiaan och dåligt fokus i slutet där det blev några missar så kul att veta att det går att kapa mer med ett sånt här lopp”, skriver Gustafsson i sin.
Eftersom Regborn stod över första två deltävlingarna i elitserien (sprang i Norgecupen då, i stället) så är han ännu inte att räkna med i sammandraget som Bergman toppar. Örebroaren Anton Johansson, som står över den här helgen, är trea och Gustafsson femma.
På juniorsidan lyckades inte Djerfs Ella Laine upprepa succéresultaten från swedish league-premiären (då på pallen i ett av loppen, nu 26:a). I stället blev KFUM Örebros Karin Lindgren bästa länslöpare i juniorklass med en 13:e-plats, tre minuter bakom Eksjös Boglarka Czakó i den äldre klassen (D20). I H16, som inte ingår i swedish league, var Lindebygdens jättetalang Axel Thybeck fyra, 1.14 från segern.
I morgon avslutas orienteringshelgen i Eskilstuna – och Torfejden som tävlingen egentligen heter – med långdistans.

Emilia Fahlin var tillbaka i sitt franska klubblag FDJ-Suez i dag – och precis som med landslaget förra veckan var hon med och la grunden för en segern. Då var det Jenny Rissveds som fick kliva överst på pallen (och Fahlin blev trea), och den här gången var det australiska lagkompisen Grace Brown som vann solo, 20 sekunder före klungan, i franska Grand Prix du Morbihan, en endagarstävling på den tredje nivån inom internationell cykling (UCI 1.1).
Det handlade om knappt 96 kilometer via tre varv på en inledande, 13,5 kilometer lång loop, och sju varv på en avslutande, drygt 7,5 kilometer lång. Med en och samma 1,4 kilometer långa klättring (med 77 höjdmeter) på båda varven, som alltså skulle tas tio gånger (och målet låg på toppen).
Fahlin gjorde sitt jobb tidigt och kom i mål åtta minuter bakom täten (på sista korta varvet var det bara ett 30-tal cyklister med där framme).
Nu väntar snabb omladdning, för redan på tisdag ska Fahlin och gänget köra Tour de Bretagne, ett etapplopp över fem dagar där också Brown finns med i FDJ:s preliminära laguppställning. Jag återkommer till den tävlingen i måndagens blogginlägg.

Siri Englund och Anton Öhman försvarade DM-gulden i kort terräng från i fjol. För Englund, som är militär femkampare med förkärlek för den avslutande terränglöpningen, satt det betydligt hårdare åt den här gången. I fjol vann hon med en marginal på 100 sekunder på exakt samma fyrakilometersbana i Östansjö. I år blev Englund (som tävlar för Örebro AIK) tvungen att springa 35 sekunder snabbare för att hålla Hällefors LK:s 17-åring Mathilda Wiker (ett efternamn och en klubbadress som förpliktigar!) bakom sig med sex sekunder (15.45 mot 15.51). Starts Petra Hanaeus tog bronset (16.49), medan hennes klubbkompis Marie Dasler blev fyra (17.20), Karlskoga Friidrotts Rebecka Albinsson femma (17.37) och fjolårstvåan Ester Skoglund, Östansjö, sexa på 17.37 (vilket var en 23 sekunder bättre tid än hon tog silver på i fjol!). Dessutom blev Östansjös Maria Lithell sjua på 18.15 – och alla de sju första fick faktiskt guld: Englund i damklassen, Wiker i äldsta juniorklassen (F19), Hanaeus i veteranklassen K50, Dasler i K55, Albinsson i yngre ungdomsklassen F14, Skoglund i äldre ungdomsklassen F16 och Lithell i K40.
Fler mästare på damsidan: Starts Ann-Britt Eriksson (som sprang så fantastiskt fint i Inneseriens sprintserie i vintras) tog guld i K70 (22.46), klubbkompisen Catharina Wahlstedt i K75 (24.11), Storådalens Birgitta Jansson i K80 (27.28) och Karlskogas Elisa Östlin i F13 (8.58 över två kilometer). Start var enda klubben som fick ihop lag (alltså tre löpare) både på dam- och damveteransidan (samma tre på båda; Hanaeus, Dasler och Eriksson), och de fick alltså med sig två extra guldmedaljer var hem.
På herrsidan var Öhman sex sekunder snabbare än sin segertid från förra året (nu 13.26), och elva sekunder före tvåan Starts Per Arvidsson (13.37) som åter var på start efter skadekänningar under våren. Mattias Nätterlund tog bronset (13.42), bara 16 sekunder bakom Öhman och fem från Arvidsson, och Tisdagsklubbens John Lundström (13.57) var bara 15 sekunder efter Nätterlund. Det blev fyra löpare från Tisdagsklubben på topp sex när även Oskar Hansson 814.27) och David Lundström (14.42) tog plats där, och förstås solklar seger i lagtävlingen (där Öhman, John Lundström och Hansson fick kvittera ut medaljer; klubbens andralag kom faktiskt på tredjeplatsen, bara slagna av Start, vilket säger en hel del om vilken raketutveckling den här relativt nystartade klubben fått).
Arvidsson tog DM-guld i M35, men var ihop med jämngamla Nätterlund enda veteranen på topp sju på herrsidan. Fler mästare på herrsidan: Örebro AIK:s Kristofer Björkman i M40 (15.28), Åsbros Andreas Adolfsson i M45 (16.04), IFK Noras Rodney Hundermark i M50 (14.59), Örebro AIK:s Fredrik Hartman i M55 (16.52), Starts Mikael Hansson i M60 (18.10), Örebro AIK:s Göte Pettersson i M65 (20.17), Östansjös Hans Backström i M70 (19.17), Örebro AIK:s Bo Gustafson i M75 (26.55), Storådalens Arne Evertsson i M80 (37.33), Albin Wallgren (15.57 i P17), Viktor Ehrnström i P15 (16.11), IFK Noras William Sallros (17.49 i P13).
Arvidsson, Nätterlund och Johan Ingjald fixade segern i herrarnas lagklass för veteraner med nästan fem minuters marginal.
I långloppscupen, där det här var säsongens femte deltävling, drygar Anton Öhman ut försprånget i sammandraget till nio poäng före Tim Sundström medan Hanaeus går från att vara en till att vara sju poäng före Erica Lech.

Om det blev några löpare över till Örebro parkrun, som gick samtidigt? Ja, hela 66 stycken och god klass med Starts maratonlöpare Elias Zika som snabbaste herrlöpare på 17.29 och Karlslunds långlopps-skidåkare Olivia Hansson som bästa dam och fyra totalt på 21.20.

Garphyttans världsmästare Marcus Jansson, som mest ägnat sig åt landsvägscykel under våren, ställde skåpet när han var tillbaka med kartställ på cykeln, och vann SM-guld i medeldistans i mountainbikeorientering med nästan fyra minuter. Örebrofostrade Viktor Larsson (som är tillbaka i Hagaby när det gäller traditionell orientering i år) tog silvret och Marcus farbror (tror jag det är, reserverar mig här!) Thomas Jansson blev fyra (även om han var nästan tolv minuter bakom Jansosn och drygt sju från medalj). På damsidan blev Karin E Gustafsson, den enda av länets toppnamn som var med i EM förra veckan, också just fyra, knappt elva minuter bakom segrande Gabriella Gustafsson, IHKP, och knappt sex minuter från medalj. I morgon avslutas SM-helgen i Finspång med masstart.
Allt du behöver veta inför Brabantska pilen – och Zika på pallen i Uppåt väggen igen

april 11th, 2023

Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där Noraatleten Kristalina Smårs berättar allt om sitt total-rekord i En svensk klassiker. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

Det blev inget Paris–Roubaix i lördags, men i morgon är Emilia Fahlin tillbaka på tävlingssadeln. Det är dags för De Brabantse Pijl (”Brabantska pilen”, som går i den historiska regionen Brabant i centrala Belgien), ett endagarslopp på protouren över 141 kilometer som Fahlin gillar skarpt där hon var femma 2020 (tvåa i spurten om fjärdeplatsen bakom tre utbrytare).
Tävlingen har inte mindre än 24 namngivna backar – eller kanske snarare kullar – där Moseksstraat (36 höjdmeter på 500 meter) är den brantaste med ett par hundra meter över nio procents lutning. Målet ligger på toppen av S-bocht Overijse, en 1,3 kilometer lång slakmota med 49 höjdmeter.
Tävlingen startar i Lennik, strax utanför Bryssel, och efter knappt sex mil kommer cyklisterna fram till det 22 kilometer långa avslutningsvarvet som ska avverkas (nästan) fyra gånger. Målet är beläget i Overijse, en förort på andra sidan Bryssel.
FDJ kommer, förutom Fahlin, med klättraren Marta Cavalli (som gör ett nytt test efter huvudskadan hon ådrog sig i Tour de France i fjol, hon har dragits med sviter och bara gjort en tävling sedan februari) och franska kvartetten Victoire Guilman, Eugénie Duval, Évita Muzic och Gladys Verhulst. Den sistnämnda vann första etappen på Tour de Normandie – på en bana som inte är helt olik den här – och bör vara starkaste kortet vid sidan om teamet inte ger Fahlin chansen.
Regerande mästaren Demi Vollering (Nederländerna/Team SD Worx), som i år hunnit vinna både Strade Bianche och Dwars door Vlaanderen, är jättefavorit, men med i snacket finns också stjärnor som Liane Lippert (Tyskland/Movistar), Silivia Persico (Italien/UAE Team ADQ) och Mavi García (Spanien/Liv racing Teqfind).
Tävlingen startar 10.58, Discovery sänder från 12.00 och målgång är beräknad till 14.15.

Örebroaren Elias Zika, mest känd som maratonlöpare i IF Start med 2.44 som pers från Valencia i december, tog för andra året i rad en pallplats i galna tävlingen Uppåt väggen i Sälen. Man springer uppför Sveriges (näst) brantaste slalombacke Väggen och åker sedan nedför den på valfri typ av skidor (kan vi kalla det en supersprint i skidalpinism, med tveksam utrustning?). Zika låg stabilt trea hela vägen – tappade 35 sekunder på segraren Lars Löfgren, Falun, i nedre halvan av backen, ytterligare 23 i den övre och ytterligare 40 på vägen ned (men detvar ingen fara bakåt, fyran var över minuten bakom Zika). Löfgren vann på 8.58, Jens Westergren, Grycksbo, var tvåa på 9.28 och Zika noterades för 10.46.
På damsidan var det dubbelt Kumla på plats fem och sex genom Hanna Bäckgren och Madelene Larsson (Larsson var 36 sekunder snabbare upp – hon vände som fyra – men 55 sekunder långsammare ner). De var förviss båda över sex minuter bakom segrande Maria Ehlin Kolk, Falun, men bara 1,5 minuter från pallen.
I den kortare ungdomsklassen var det tio länsåkare på topp tolv (sett över pojk- och flickklasserna) med Astrid Hedlunds och Hugo Wedéns femteplatser som bästa noteringarna.
Regborn historisk vinnare av Pulsklockan, Dasler med nytt svenskt rekord och allt du behöver veta inför veckans Fahlin-lopp

februari 15th, 2023

Tidigt i morgon bitti släpps veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden – och just den här veckan uppmanar jag er att lyssna direkt, för mycket av snacket är dagsaktuellt: Jonatan Gustafsson, som tog VM-brons i orientering i somras, är nämligen gäst och vi ägnar en stor del av podden åt att snacka upp fredagens SM-lopp på 3 000 meter, där han har ett brons att försvara (och vi pratar också en försvarlig del om söndagens A-landslagsdebut i friidrott, och därtill om träning, framtidsmål och varför han inte lyckats lika bra i skogen). Finns där poddar finns, till exempel på Spotify och i podcast-appen.

Gustafsson var en av tre nominerade till NA:s pulsklocka – priset till den eller de konditionsidrottare eller -lag från Örebro län eller verksam i en länsklubb som under det gångna året utfört den prestation eller den rad av prestationer som anses främst och populärast – som delades ut under Örebros idrottsgala i kväll. Men det blev varken han eller Erica Lech som vann, utan den stora förhandsfavoriten Martin Regborn som prisades för sitt EM-guld i orientering i somras.
Det är förresten lite lustigt vilken bergochdalbana priset gjort. 2014–2018 hette priset NA:s och Löpex Sports pulsklocka och 2014–2017 hade det en riktig pulsklocka (värde 3 000–5 000 kronor) som pris, men 2018–2021 fick vinnaren inget mer än äran och en artikel på na.se, och när jag skulle skriva om 2021 års vinnare Jonathan Ahlsson så fick jag inte ens tag i honom … Men i år fick Regborn plötsligt gå upp i ett fullsatt Conventum och ta emot en tung prisstatyett (samma som för alla priser på galan), en inramad löpsedel, en blomsterkvast och ovationer (och av programledaren Jessica Almenäs fick han fråga om han någonsin sprungit vilse, vilket han förstås hade).
Regborn blir den allra första idrottaren i prisets historia att vinna det två gånger. Jag uppfann ju priset eftersom det 2014 gått exakt tio år sedan en konditionsidrottare senast fick länets finaste idrottspris, NA:s guldklocka, och har tänkt lägga ned det den dag någon får Guldklockan. Det här var åttonde gången Pulsklockan delades ut, och tar Regborn VM-guld till sommaren så kan det mycket väl ha varit den sista. Vi får väl se!
Alla vinnare av NA:s pulsklocka:
2014: Adam Axelsson, skridsko/cykel, SK Winner/Örebrocyklisterna.
2015: Josefin Gerdevåg, löpning, KFUM Örebro.
2016: Martin Regborn, orientering, Hagaby Goif.
2017: Emilia Fahlin, cykel, Örebrocyklisterna/Wiggle-High5.
2018: Bob Impola, skidor, Karlslunds IF/Team Serneke.
2019: Jonas Nilsson, löpning, Örebro AIK.
2020: Jacob Ahlsson, cykel, Motala AIF.
2021: Jonathan Ahlsson, cykel, Motala AIF.
2022: Martin Regborn, orientering, Hagaby Goif.

Samtidigt som galan drog igång i Conventum avgjordes den tredje av de fyra deltävlingarna i Inneserien några kilometer bort, i Tybblelundshallen. 2 000 meter är den mest udda distansen i serien, och därmed kanske också den där det är störst chans till rekord. Men Marie Dasler inte bara slog det svenska K55-rekoredet på distansen utan krossade rent av Järvsö-löparen Karin Wåhlstedts åtta år gamla notering med över 23,5 sekunder när hon gick in på 7.19,60. Det är IF Start-löparens tredje rekord sedan hon klev upp i åldersklassen vid nyår – vid DM på 5 000 meter i januari noterade hon 19.26,81 på 5 000 meter och i Inneseriens andra deltävling drämde hon till med 5.42,82 på engelska milen. Hon innehar sedan tidigare rekorden på just de tre distanserna i D50-klassen.
Tiden gav Dasler 92,51 poäng (den uppnådda tiden i procent av ett tänkt världsrekord i årsklassen), vilket gjorde att hon återigen stod som vinnare av deltävlingen i Inneserien. Bara Dasler själv, Håkan Eriksson (vid fyra tillfällen) och Anders Hansson har presterat bättre poäng i Inneseriens historia. Resultatet gör att regerande mästaren Dasler rycker rejält i totalen, och att enda löparen som nu kan hota henne är Fredrik Nybäck, Spårvägen, som behöver göra 93,55 poäng när serien avslutas med 3 000 meter den 17 februari för att nå ikapp (det motsvarar, om jag räknar rätt, 9.11,07 för Nybäck som har ett pers på 9.36 inne och 9.30 ute), under förutsättning att Dasler inte förbättrar sin totalsumma.
Bara en annan löpare lyckades nå över 80 procentpoäng på 2 000 meter: Daslers klubbkompis Elias Zika, som var liksom Dasler dessutom var näst snabbast (på herr- respektive damsidan, då). 6.11,85 för Zika, som fyller 42 år i år, gav 81,99 poäng. På ren tid fick han ge sig med knappt fyra sekunder mot Tisdagsklubbens Oskar Hansson, som tog en favoritseger på 6.07,93. Lidköpings Karl Wilenius blev trea på 6.13,58. Militära femkamparen Siri Englund (som tävlar för Örebro AIK i löparsammanhang) vann på 7.06,51 och var alltså drygt 13 sekunder före Dasler i mål. Latorps skidåkare och draghundsförare Ebba Fryxell (som springer för Dala-Järna men tävlar i draghund för Garphyttans IF) fick ingen draghjälp av någon den här kvällen eftersom hon placerats i C-finalen (de tre toppseedade damerna sprang i B-heatet) där hon var överlägsen dem hon ställdes mot, men hon lyckades ändå spurta in en tredjeplats på 7.41,09 (Ester Skoglund som fick gå i B-heatet blev fyra på 7.48,08).
Eftersom nämnde stockholmaren Nybäck inte kom till start i kväll ligger Örebro AIK:s Henrik Hellborg (som i kväll gjorde 6.59,94 för en niondeplats på tid) tvåa i sammandraget medan Starts Roger Sköldqvist är trea, bara 0,22 procentpoäng bakom.
Det avgjordes 600-meterslopp i sprintserien också, och trots att veteranstjärnan Ann-Britt Eriksson, som gjort sådana fina resultat hittills i serien, drog en DNS gick ändå alla de fem snabbaste löparna i tävlingen också över 80 procentpoäng med marginal: Sören Persson, från Karlstadsklubben Göta, var värst hur man än räknar – tidsmässigt och på poäng – med 1.38,14 för 89,72 procentpoäng för 58-åringar. IFK Noras Rodney Hundermark gjorde 1.38,59 för 87,14 och Starts Lars Lundegård noterade 1.45,01 för 83,74 – och Åsbros Tuva Frih och Karlskogas Rebecka Albinsson gjorde något så ovanligt som att nå över 80-procent som ungdomslöpare (det verkar betydligt tuffare än att göra det som veteran; hittills den här säsongen var det bara tre Västerås-ungdomar som hade lyckats, plus Tisaren-junioren Emil Larsson): Frih noterade 82,17 procent efter att ha gjort 82,17 som 16-åring och Albinsson 82,57 procent genom att göra 1.46,68 som 16-åring (de tre gubbarna och två tjejerna var också de snabbaste herrarna och damerna i tävlingen, Noras Kim Semstrand var tredje dam på 1.52,81).
Alla resultat över 90 procentpoäng i Inneseriens historia:
95,78: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.26,20 på 3 000 meter som 59-åring 2020.
94,98: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.54,60 på engelska milen som 61-åring 2022.
94,79: Anders Hansson, Vilsta IK, 7.45,61 på 2 000 meter som 78-åring 2022.
94,53: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.58,0 på engelska milen som 62-åring 2023.
94,28: Marie Dasler, IF Start, 7.05,95 på 2 000 meter som 54-åring 2022.
94,16: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.30,93 på 3 000 meter som 58-åring 2019.
93,35: Marie Dasler, IF Start, 5.42,82 på engelska milen som 55-åring 2023.
93,19: Marie Dasler, IF Start, 5.38,17 på engelska milen som 54-åring 2022.
92,36: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.22,44 på 1 000 meter som 73-åring 2022 (egentligen december 2021).
91,00: Marie Dasler, IF Start, 7.08,81 på 2 000 meter som 52-åring 2020.
90,63: Susanne Malmqvist, IF Start, 7.30,03 på engelska milen som 71-åring 2023.
90,15: Marie Dasler, IF Start, 5.40,32 på engelska milen som 52-åring 2020.
90,05: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.35,27 på 1 000 meter som 74-åring 2023 (egentligen december 2022).
Fotnot: Marie Dasler sprang 92,38 procentpoäng (19.04,33 på 5 000 meter som 54-åring) vid Inneseriens final 2022, men på en distans som egentligen inte fanns på programmet.
Samtidigt som galan drog igång i Conventum avgjordes den tredje av de fyra deltävlingarna i Inneserien några kilometer bort, i Tybblelundshallen. 2 000 meter är den mest udda distansen i serien, och därmed kanske också den där det är störst chans till rekord. Men Marie Dasler inte bara slog det svenska K55-rekoredet på distansen utan krossade rent av Järvsö-löparen Karin Wåhlstedts åtta år gamla notering med över 23,5 sekunder när hon gick in på 7.19,60. Det är IF Start-löparens tredje rekord sedan hon klev upp i åldersklassen vid nyår – vid DM på 5 000 meter i januari noterade hon 19.26,81 på 5 000 meter och i Inneseriens andra deltävling drämde hon till med 5.42,82 på engelska milen. Hon innehar sedan tidigare rekorden på just de tre distanserna i D50-klassen.
Tiden gav Dasler 92,51 poäng (den uppnådda tiden i procent av ett tänkt världsrekord i årsklassen), vilket gjorde att hon återigen stod som vinnare av deltävlingen i Inneserien. Bara Dasler själv, Håkan Eriksson (vid fyra tillfällen) och Anders Hansson har presterat bättre poäng i Inneseriens historia. Resultatet gör att regerande mästaren Dasler rycker rejält i totalen, och att enda löparen som nu kan hota henne är Fredrik Nybäck, Spårvägen, som behöver göra 93,55 poäng när serien avslutas med 3 000 meter den 17 februari för att nå ikapp (det motsvarar, om jag räknar rätt, 9.11,07 för Nybäck som har ett pers på 9.36 inne och 9.30 ute), under förutsättning att Dasler inte förbättrar sin totalsumma.
Bara en annan löpare lyckades nå över 80 procentpoäng på 2 000 meter: Daslers klubbkompis Elias Zika, som var liksom Dasler dessutom var näst snabbast (på herr- respektive damsidan, då). 6.11,85 för Zika, som fyller 42 år i år, gav 81,99 poäng. På ren tid fick han ge sig med knappt fyra sekunder mot Tisdagsklubbens Oskar Hansson, som tog en favoritseger på 6.07,93. Lidköpings Karl Wilenius blev trea på 6.13,58. Militära femkamparen Siri Englund (som tävlar för Örebro AIK i löparsammanhang) vann på 7.06,51 och var alltså drygt 13 sekunder före Dasler i mål. Latorps skidåkare och draghundsförare Ebba Fryxell (som springer för Dala-Järna men tävlar i draghund för Garphyttans IF) fick ingen draghjälp av någon den här kvällen eftersom hon placerats i C-finalen (de tre toppseedade damerna sprang i B-heatet) där hon var överlägsen dem hon ställdes mot, men hon lyckades ändå spurta in en tredjeplats på 7.41,09 (Ester Skoglund som fick gå i B-heatet blev fyra på 7.48,08).
Eftersom nämnde stockholmaren Nybäck inte kom till start i kväll ligger Örebro AIK:s Henrik Hellborg (som i kväll gjorde 6.59,94 för en niondeplats på tid) tvåa i sammandraget medan Starts Roger Sköldqvist är trea, bara 0,22 procentpoäng bakom.
Det avgjordes 600-meterslopp i sprintserien också, och trots att veteranstjärnan Ann-Britt Eriksson, som gjort sådana fina resultat hittills i serien, drog en DNS gick ändå alla de fem snabbaste löparna i tävlingen också över 80 procentpoäng med marginal: Sören Persson, från Karlstadsklubben Göta, var värst hur man än räknar – tidsmässigt och på poäng – med 1.38,14 för 89,72 procentpoäng för 58-åringar. IFK Noras Rodney Hundermark gjorde 1.38,59 för 87,14 och Starts Lars Lundegård noterade 1.45,01 för 83,74 – och Åsbros Tuva Frih och Karlskogas Rebecka Albinsson gjorde något så ovanligt som att nå över 80-procent som ungdomslöpare (det verkar betydligt tuffare än att göra det som veteran; hittills den här säsongen var det bara tre Västerås-ungdomar som hade lyckats, plus Tisaren-junioren Emil Larsson): Frih noterade 82,17 procent efter att ha gjort 82,17 som 16-åring och Albinsson 82,57 procent genom att göra 1.46,68 som 16-åring (de tre gubbarna och två tjejerna var också de snabbaste herrarna och damerna i tävlingen, Noras Kim Semstrand var tredje dam på 1.52,81).Alla resultat över 90 procentpoäng i Inneseriens historia:
95,78: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.26,20 på 3 000 meter som 59-åring 2020.
94,98: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.54,60 på engelska milen som 61-åring 2022.
94,79: Anders Hansson, Vilsta IK, 7.45,61 på 2 000 meter som 78-åring 2022.
94,53: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.58,0 på engelska milen som 62-åring 2023.
94,28: Marie Dasler, IF Start, 7.05,95 på 2 000 meter som 54-åring 2022.
94,16: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.30,93 på 3 000 meter som 58-åring 2019.
93,35: Marie Dasler, IF Start, 5.42,82 på engelska milen som 55-åring 2023.
93,19: Marie Dasler, IF Start, 5.38,17 på engelska milen som 54-åring 2022.
92.51: Marie Dasler, IF Start, 7.19,60 på 2 000 meter som 55-åring 2023.
92,36: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.22,44 på 1 000 meter som 73-åring 2022 (egentligen december 2021).
91,00: Marie Dasler, IF Start, 7.08,81 på 2 000 meter som 52-åring 2020.
90,63: Susanne Malmqvist, IF Start, 7.30,03 på engelska milen som 71-åring 2023.
90,15: Marie Dasler, IF Start, 5.40,32 på engelska milen som 52-åring 2020.
90,05: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.35,27 på 1 000 meter som 74-åring 2023 (egentligen december 2022).
Fotnot: Marie Dasler sprang 92,38 procentpoäng (19.04,33 på 5 000 meter som 54-åring) vid Inneseriens final 2022, men på en distans som egentligen inte fanns på programmet.

I morgon inleds Setmana Ciclista Valenciana, säsongens andra tävling för Emilia Fahlin. Det är precis som det första, UAE tour, ett fyra dagar långt etapplopp – men nu har Örebrocyklisten förflyttat sig från Förenade Arabemiraten till den spanska medelhavskusten och något backigare terräng än de släta och bredvägade ökensträckorna förra veckan. Förra veckans tävling ingick i världstouren medan den här är på nivån under – protouren – vilket gör att det i princip inte finns någon tv-produktion. Åtminstone inte vad jag har kunnat hitta.
Men informations finns det, i varje fall. Den första etappen startar, som namnet antyder, i Valencia och går norrut, med målgång ute vid havet, vid hamnen utanför småstaden Sagunt. På vägen dit ska en stigning på drygt 460 höjdmeter klaras av (högsta punkten nås tidigt, redan 25,5 kilometer in på etappen, och det är aldrig jättebrant – men det kan så klart spricka av redan där), och sedan följer en böljande bansträckning (bland annat 1,5 varv på en 31 kilometer lång loop) innan de sista 20 kilometerna mestadels är lätt utför mot havet. Det här är ttrots 1 031 höjdmeters klättring på 119 kilometer den snällaste av de fyra etapperna, och den enda som klassas som en spurtetapp (dag tre är bergsetapp, dag två och fyra mellanting).
Fyrfaldiga och regerande världsmästaren (och olympiska mästaren) Annemiek van Vleuten (Nederländerna/Movistar) är favorit till totalsegern, men med i startlistan finns också 2021 års världsmästare Elsia Balsamo (Italien/Trek-Segafredo), klättraren och hemmahoppet Mavi García (Spanien/Liv racing) och Fahlins danska lagkompis Cecilie Uttrup Ludwig (Danmark) som nu gör säsongsdebut. Fahlin är enda cyklisten i laget som kör både förra veckan och den här, och förutom Uttrup Ludwig är hennes nya kompanjoner för veckan norska Stine Borgli, italiensak Vittoria Guazzini och franska duon Marie Le Net och Eugénie Duval (alla utom den sistnämnda, som tävlade i Australien i januari, gör säsongsdebut nu).
Ett Närkerekord, en besviken Sverigeetta och tio pers – här är allt från galna maratonloppet i Valencia

december 4th, 2022

Om Maratón Valencia motsvarade förväntningarna? Jo, jag tackar, jag. Det blev den där trekampen mellan Fanny Schulstad, Erica Lech och Närkerekordet som jag hoppats på – och Lech gick vinnande ur den. Schulstad hade klart bättre pers med sig in i tävlingen och hade därför fått en plats i elitstartledet, medan Lech fick stå en bit bakom – med elitmotionärerna – och fick några slitiga inledande kilometer där hon tappade tid i trängseln.
För att gå under 2.40 – vilket båda siktade på, även om det räckte att klara 2.41.00 för att ta Närkerekordet – krävs 18.57 per femkilometare, och Schulstad passerade den första mellan tiden på 18.59, 17 sekunder före Lech. Schulstad gjorde första milen på 37.57 (38.10 på Lech) och andra på 37.50 (37.46 på Lech) – och halvvägs passerade Schulstad på 1.19.58, Lech på 1.20.05. Men där någonstans började det gå tyngre för Schulstad, och vid 23 passerade Lech, som däremot hade kraft nog att öka på andra halvan, och rann iväg. Vid 30 kilometer skiljde 40 sekunder till Lechs fördel, och i mål hade hon drygat ut med 42 sekunder till.
Sluttiden blev 2.39.29 och gjorde Lech till den första länslöparen genom tiderna att gå under 2.40. Det var dessutom personligt rekord med 6,5 minuter, vilket inte är så konstigt eftersom det var hennes första snabba, internatonella mara i karriären (hon persade med tre miunter på superkuperade Nora marathon i mars och med ytterligare tio minuter när hon tog SM-silver i Stockholm maraton i juni, och nu sprang hon 20 minuter snabbare än det som var perset för ett år sedan). Schulstad gick in på 2.41.51, 46 sekunder snabbare än hon gjorde på samma bana i fjol (då pers med 3,5 minuter och nytt distriktsrekord) men 51 sekunder från tiden hon gjorde i Hamburg i april. Dagen före tävlingen avslöjade Schulstad att hon är gravid och ska bli mamma i juni, vilket givetvis kan ha inverkat på prestationen under andra halvan av loppet. Nya snabba maror är därmed dröja lite grann för Schulstad, men hon är redan nu klar över att hon vill tillbaka och siktar långsiktigt mot 2.35.
Jag talade med både Lech och Schulstad efter loppet, för en artikel ni hittar här.
Linus Rosdahl gjorde inte heller någon besviken. Utom möjligen sig själv. Jag pratade med honom efteråt, och han var inte alls nöjd med känslan under loppet, och med att han inte nådde under 2.12. Artikeln kommer på na.se i morgon bitti.
Rosdahl, som är löparfostrad i Örebro men numera bor i Göteborg och tävlar för Stockholmsklubben Hässelby, öppnade i 3.07-tempo per kilometer och passerade halvmaran på 1.05.30. Han höll planen för 2.11 i 30 kilometer, men tappade sedan lite tempo sista tolv och gick i mål på 2.12.48. Pers med 36 sekunder och en tid som tar Rosdahl förbi Pär Wallin upp på åttondeplatsen över Sveriges bästa maratonlöpare genom tiderna och gör honom till årets bästa svensk på distansen (om man bara räknar in de löpare som har medborgarskap). Men något VM 2023 ser det inte ut att bli för Rosdahl, som var näst bäste svensk i EM i somras. Kvalgränsen till Budapest är galna 2.09.40, och Rosdahl tänker inte springa någon mer mara innan dess. Nästa stora mål blir i stället Berlin halvmaraton i början av april.
Ser man till löpare från länsklubbar var Tisdagsklubbens Simon Karlsson den allra snabbaste löparen i Valencia i dag. Han gjorde sitt femte maratonlopp för året och det näst snabbaste i livet, 2.29.03 var 64 sekunder från tiden han satte i Berlin i september.
Ser man till löpare från länsklubbar var Tisdagsklubbens Simon Karlsson den allra snabbaste löparen i Valencia i dag. Han gjorde sitt femte maratonlopp för året och det näst snabbaste i livet, 2.29.03 var 64 sekunder från tiden han satte i Berlin i september (men han spände bågen för pers med 1.13.12 på första halvan, fick betala med 1.15.51 på andra). Örebro AIK:s Jonas Nilsson gjorde sitt bästa maratonlopp på 3,5 år med 2.30.05 (fint disponerat med 1.15.01/1.15.04) och klubbkompisen Andreas Ingberg persade med över 2,5 minuter när han gick in på 2.31.36 (1.14.32/1.17.40). Ex-örebroaren Gustaf Leonardsson, som vid tävlingsårsskiftet för två veckor sedan lämnade Örebro AIK för västkustklubben Hälle IF, persade också. Han gjorde ju en galen tävling i Säter i somras (där han trodde att han sprang en halvmara tills han var typ 15 kilometer in i loppet, men höll i!) och var nu ytterligare nästan sex minuter snabbare än då med 2.30.46 (1.14.29/1.16.17). Ytterligare sju länslöpare gick under tre timmar (varav sex under 2.50), och allihop slog personliga rekord: Björn Eriksson (2.42.19 i maratondebuten efter 1.21.46/1.20.33), Martin Duberg (pers med 2.43.15 efter 1.20.36/1.22.39), Patrik Jansson (2.43.44 var pers med tio minuter, efter 1.22.32/1.21.12), Elias Zika (2.44.02 efter 1.20.36/1.23.26), Fredrik Härdfeldt (2.44.14 efter 1.20.35/1.23.39), Oskar Larsson (2.47.36 efter 1.23.12/1.24.24) och Mikael Waldenborg (2.55.37 efter 1.27.55/1.27.42). Marie Dasler blev tredje bästa länslöpare på damsidan med 3.04.06 (1.31.23/1.32.43).
Förre elit-medeldistansaren Tim Sundström, som har Närkerekord på 1 500 meter både inomhus och utomhus, maratondebuterade med en första halva på 1.14.30, men tvingades ganska snart därefter kliva av med kramp.
Erik Anfält var anmäld men kände sig inte i maraton-skick och stannade hemma i Örebro medan Ludvig Börjesson och Liduina van Sitteren ställde in på plats.
Kenyanen Kelvin Kiptum vann herrklassen på 2.01.53 och etiopiskan Amane Beriso damklassen på 2.14.58 – tider som gör båda till topp tre genom tiderna.

Elin Schagerström följde upp gårdagens succéartade andraplats – där hon slog samtliga svenskor och finskor – i testtävlingarna i finska Ylläs med en fjärdeplats i dagens medeldistans. Före sig hade hon svenska landslagskollegorna Evelina Wickbom och Lisa Larsen, plus finska Maria Hoskari. Nu väntar fem dagars träningsläger i Finland och sedan en vecka på hemmaplan (antar jag) innan de sista testtävlingarna i Norge. Därefter väntar uttagningar till världscuppremiären.

När Värmlands egen orienteringsgala gick av stapeln i Karlstad på lördagskvällen fick Rasmus Pettersson – vilket redan var klart på förhand – ta emot priset som årets Värmlandsorienterare på juniorsidan. Han fick också kliva upp på scenen två gånger till, dels för att ta emot Skogskarlarnas mästerskapsstipendium, och dels för att hyllas för JSM-silvret i medeldistans (även klubbkompisen Ella Laine fick kliva ta emot applåder för USM-bronset i sprint), men priset som årets ledare – som Rasmus också var nominerad till – gick till en Kil-ledare.
ÖAIK:s stafettdominans bröt – och stora ledningar för länsnamnen halvvägs i sexdagarsloppet

september 7th, 2022

I kväll avgjordes årets andra – och sista – stafett i långloppscupen, men efter storslamen i Stripastafetten senast bröts faktiskt Örebro AIK:s dominans något i Spartacusstafetten i Karlslundsspåret (där sträckorna för tremannalagen är sex, tre respektive nio kilometer långa). På damsidan tog ÖAIK förvisso en lika överlägsen (nästan åtta minuters marginal över 18 kilometer) som väntad seger med ett till två tredjedelar likadant lag som vann i Stripa – Siri Englund tog andra- och Erica Lech tredjesträckan medan Julia Johnsson hade bytt från förstasträckan i mixedlaget (seger i Stripa) till samma sträcka i damlaget här. IF Start, med en stark laguppställning i form av Petra Hanaeus, Lisa Brorson och Maria Nagle, tog andraplatsen medan Tisdagsklubben, med Kajsa Rosdal (delad tvåa på försa sträckan), Emma Lundström och Elin Sjöberg knep tredjeplatsen.
På herrsidan blev det desto tajtare mellan IF Start (som förstärkt laget med Linus Wedin och Per Arvidsson jämfört med Stripa, och plockat över Hugo Örn från mixedlaget), KFUM Örebro (som inte hade några herrar alls till start i Stripa men nu mönstrade starka trion Rasmus Ahlgren, Oskar Hansson och Axel Sandberg) och Tisdagsklubben (som inte hade någon alls till start i Stripa, men nu John Lundström, Solomon Gebrab och David Lundström). John gick loss på förstasträckan, och skickade ut Gebrab i åttasekundersledning, och han drygade ut till 15 sekunders ledning före Hansson inför sista sträckan. Men Arvidsson, som toppar långloppscupen individuellt, sprang ikapp de nästan 1,5 minuter han var bakom på de sista nio kilometerna, passerade både David Lundström och Sandberg och vann med tio sekunders marginal (KFUM tvåa, Tisdagsklubben trea). Örebro AIK, som vann med två tredjedelar samma lag i Stripa, blev fyra nu.
Och i mixed? Jo, där tog Start också segern, efter en dominant insats av Johan Ingjald, Emma Reinhed Liljeqvist och Elias Zika. Ledning från start till mål och seger med drygt 5,5 minuter före Hagaby på andraplatsen och Kumla SF på tredjeplatsen.
Stafetten ger bara poäng i långloppscupens klubbtävling. Nästa individuella tävling i cupen är halvmaran Norasjön runt på lördag.

137,5 kilometer det första dygnet och 128,1 det andra blev till 120,7 kilometer det tredje dygnet för degerforsaren Filip Andersson i sexdagarstävlingen i skånska Viadal. Det innebär att han återigen sprang längst av alla, men att han fortsatte tappa mot det svenska rekordet som nu med största sannolikhet är utom räckhåll. Andersson har tagit lite för långa nattvilor och inte riktigt kunnat hålla farten, och när han passerade vid halvvägs vid lunchtid i dag låg han 33,7 kilometer bakom målet på 42 mil. Nu vid 21-tiden har han tappat ytterligare ungefär en mil jämfört med ursprungsmålet. Men i tävlingen är han nästan sex mil före tvåan, Tommy Tedelund. På damsidan kom Lindesbergsbördiga Elin Engström igång och sprang lite igen, i dag, och har därmed hållit tredjeplatsen. Men 54-åriga karlskogingen Regina Johnson har dragit upp en totalledning på över fem mil nu. I fjol sprang hon drygt 543 kilometer för en fjärdeplats, i år hade hon avverkat 306,7 kilometer halvvägs.

Anmälningstiden till helgens långdistans-SM i Bjursås, norr om Falun, har gått ut. För Martin Regborn blir det en genomkörare inför världscupfinalen i Schweiz i början av oktober. Men för Jonatan Gustafsson, Andrea Svensson, Ellinor Tjernlund, Josefin Tjernlund, Jerker Lysell och Anton Johansson blir det sista chansen att knipa en plats just dit, eftersom de två sista dam- och tre sista herrplatserna ska besättas efter helgen. Alla länets topplöpare är anmälda till tävlingarna. Valter Pettersson, som verkar få en ny chans på skogsdistanserna i JVM i vinter, ställer upp i H20-klassen (och har medaljchans) och bland de intressanta namnen finns också Fredrik Glännefors (H20) och Lovisa Persson. Det är kval på lördag och final på söndag.
Redan på fredag startar ungdoms-SM på Gålö (en halvö i Stockholms skärgård) med sprint – sedan avgörs långdistans på lördag och distriktsstafett på söndag.