I går släppte arrangörerna de preliminära laguppställningarna inför lördagens stora cykelpremiär, belgiska halvklassikern Omloop Het Nieuwsblad, och i dag bekräftade Emilia Fahlins franska stall FDJ-Nouvelle Aquitaine–Futuroscope sitt lag: Fahlin och danska stjärnan Cecilie Uttrup Ludwig, som delade på kaptensskapet i fjol, ihop med norska Stine Borgli, 22-åriga italienska nyförvärvet Marta Cavalli, australiska Brodie Chapman och franska Eugénie Duval.
Det är danskan som man kör för under de första tävlingarna, om man ska tolka sportdirektören Stephen Delcourts i det pressmeddelande han skickade ut på onsdagen: ”Förra året vann Évita Muzic (som står över helgens tävling och i stället kör GP Samyn på tisdag med fem andra lagmedlemmar) teamet första världstourseger i Giro Rosa. Vi tar med oss självförtroendet från den segern och bygger vidare som ett enat lag och med en helhjärtad support för Cecilie Uttrup Ludwig.”
Omloop Het Nieuwsblad är första gången någonsin som stallet kommer till start med ett sexmannalag med sex olika nationaliteter, skriver Delcourt. ”Det här kommer vara väldigt mycket nerver i den här tävlingen. Alla kommer vilja visa upp sig, för resten av kalendern är väldigt osäker (med tanke på coronasituationen)”, fortsätter han vidare, och: ”Vi kommer dels att använda loppet för att förbereda oss för Strade (Bianche, välrdstourpremiären nästa helg) och dels jobba hårt tillsammans med målsättningen att vara med längst fram.”
Delcourt nämner Strade Bianche, La Flèche Wallonne, Flandern runt, Paris–Roubaix, franska mästerskapen (laget har sju franska cyklister) och La Course som årets huvudmål och skriver att ”målet är att vinna ett maximalt antal tävlingar”.
Eftersom säsongen är så osäker vill ingen missa inledningen, så nästan alla världens toppåkare finns med i startlistan. Regerande världsmästaren Anna van der Breggen finns med, liksom världsrankningsettan Elisa Longo Borghini, tvåfaldiga världsmästaren Annemiek van Vleuten, och namn som Lisa Brennauer, Lizzie Deignan, Lotte Kopecky, Ellen van Dijk och Katarzyna Niewiadoma. Den enda topp tio-åkaren som saknas är 14-faldiga VM- och OS-guldmedaljören Marianne Vos, som precis som vanligt kört cykelcross i vinter (tolva på VM) och därför skjuter lite på landsvägspremiären.
Banan är hemlig, eftersom man vill undvika publiksamlingar (de belgiska covidreglerna säger att publiken inte får stå vid start, i mål, i backar eller längs kullerstenspartier, och på övriga delar maximalt vara fyra i grupp), men herrarnas bana har läckt ut, och den är i princip oförändrad jämfört med fjolåret. Om samma gäller damerna ser banan ut så här, med start i Gent, mål i Ninove och nio kullerstensavsnitt och tio backar (där den näst sista är superklassiska Muur Kapelmuur, där det är kullersten i själva backen). Någon liten ändring bör dock bara gjord, för den officiella distansen har ökat från 122,9 kilometer i fjol till 124,4 i år.
Tävlingen sänds i Eurosport (förmodligen bara i deras playtjänst), men damerna visas först efter att herrarna gått i mål (preliminär sändningsstart 16.37 av damtävlingen), vilket innebär att man nog bara hinner se sista fjärdedelen.
Inför premiären tog jag ett längre snack med Fahlin i måndags, och det har genererat tre artiklar. Den första gick ut i morse (den handlar om hennes arbete med värmeanpassning inför OS), och den andra kommer i morgon bitti (den handlar om hur hon ser på året och framtiden). Den tredje handlar om hur hon ska göra för att blidka SOK:s krav och bli OS-uttagen, den publiceras förmodligen på fredag.
Etikett: Emilia Fahlin
-
-
Zinkgruvans Markus Johansson var ju den länsåkare man hade störst förväntningar på inför dagens klassiska sprint i skid-SM i Borås, och han motsvarade dem så till vida att han var sjätte snabbast av alla i kvalet och skaffade sig en fin position bakom rutinerade hemmaåkaren Karl-Johan Westberg i sin kvartsfinal. Men precis inför den sista, viktiga kurvan in på upploppet lyckades IFK Moras Gustav Eriksson kliva in och ta innern, och då tappade Johansson momentum inför spurten där han blev slagen med 28 hundradelar. Någon lucky loser-tid var det aldrig nära att räcka till eftersom kvartsfinalen var den klart långsammaste (Johansson fick därtill en skriftlig varning för något skejtskär). Johansson blev därmed 13:e i resultatlistan (bäste åkare att missa semifinalerna) medan både Westberg (fyra) och Eriksson (sexa) tog sig till finalen som Bores Anton Persson vann.
Johansson blev därmed 13:e i resultatlistan (bäste åkare att missa semifinalerna) medan både Westberg (fyra) och Eriksson (sexa) tog sig till finalen som Bores Anton Persson vann.
Även Garphyttans Marcus Lennartsson tog sig vidare från kvalet, som 19:e man, men han gick sig stum i backen, kom långt efter och slutade distanserat sist i sin kvartsfinal, 27:a totalt. Karlskogafostrade junioren Ludvig Berg slutade 44:a i kvalet, 3,3 sekunder från att ta sig vidare till kvartsfinalerna.
I morgon väntar en tremil i klassisk stil med masstart, som fått ny starttid 9.10 på grund av skidskytte- och alpin-VM. Axel Ekström, fyra i tisdagens 15-kilometerslopp, har nummer fem på bröstet, Filip Danielsson 13, Adam Gillman 31, Lucas Lennartsson 32 och Markus Johansson 48.I går avslöjade Rebecca Högberg på instagram vad som egentligen hände när hon avbröt lördagens 800-meterslopp i Göteborg: Det är en sena under högerfoten som strulat under några veckors tid, en smärta som till slut var ospringbar: ”Jag [fick] bryta efter 550 meter då foten gjorde för ont och det högg under flera gånger så jag inte kunde springa ordentligt”, berättar hon och fortsätter: ”Det är ju fan att man inte kan få köra på som man vill bara. Jag vet att jag är i bra form (det visade förra måndagens testlopp) så nu är det bara att göra allt för att foten ska läka snabbt då inomhus-EM fortfarande är i sikte. Jag kan kvala dit!” Kvalperioden pågår till den 24 februari, så Högberg har ytterligare ett par veckor på sig att kurera foten och prestera 2.05,5. Utomhus gjorde hon 2.05,63 i somras.
En något äldre nyhet, som jag snubblade över först i dag: Emilia Fahlins tilltänkta säsongspremiär, spanska fyradagarstävlingen Setmana ciclista Valenciana, som skulle körts 18–21 februari, är inställd (eller möjligen uppskjuten, arrangörerna har ansökt om nya tävlingsdatum i maj). Fahlins andra tänkta tävling var världstourpremiären Strade Bianche den 6 mars, men det återstår att se dels om den blir av (andra världstourtävlingen, Ronde van Drenthe, är redan struken), dels om Fahlin i sådana fall försöker hitta ett annat genrep före.
I morgon inleds skridsko-VM i Heerenveen med 5 000 meter för Nils van der Poel (10 000 meter, där han har allra störst möjligheter till medalj, går på söndag). Trollhätteskrinnaren tränas ju sedan några år av örebroaren och trefaldige olympiern Johan Röjler, som nu är på plats nere i Nederländerna för att coacha van der Poel under mästerskapet. Tidigare i dag publicerade Svenska skridskoförbundet en intervju med Röjler, på videolänk, som jag rekommenderar!
-
Vårruset kommer, om pandemin tillåter, att arrangeras rekordtidigt i Örebro 2021. Tävlingen brukar alltid arrangeras under andra halvan av maj, men när nu sanktionsansökan för nästa års lopp lämnats in har arrangörerna (en central kommitté med lokal hjälp från KFUM Örebro) valt torsdagen den 6 maj som datum. Gubbracet, KFUM Örebros egen tävling på samma bana som till skillnad från Vårruset riktar sig till män, kommer att gå dagen innan, onsdagen den 5 maj (det har alternerats lite under åren, med Vårruset eller Gubbracet/Grabbhalvan dagen före den andra, och även veckodagarna har skiljt sig åt – det är Vårruset centralt som styr mycket av det där).
När jag för en vecka sedan gick igenom de dittills inkomna sanktionsansökningarna fanns bara fem lopp i kalendern (Startmilen, Vintrosaloppet, Svartåloppet, Blodomloppet och Hostruset) – nu har ytterligare 13 tillkommit. Örebro AIK halvmaraton kör som vanligt onsdagen, elva dagar efter Startmilen (i det här fallet den 21 april) och Kumla stadslopp den sista lördagen i april (24 april). Spartacusstafetten återuppstår efter ett år i träda (ej på grund av coronapandemin) och avgörs söndagen den 16 maj medan Hälleforsterrängen tar ett rejält skutt åt andra hållet (jämfört med Vårruset) och landar lördagen den 29 maj. Lindesjönloppet avgörs som vanligt på nationaldagen (tisdagen den 6 juni) och dubbelarrangemanget Semesterhalvamaran/Sommarmilen den tredje lördagen i juli (den 17 juli). Stripastafetten är planerad till lördagen den 7 augusti, Östansjöloppet går tre veckor senare (den 28 augusti), Åstadsloppet andra lördagen i oktober (den 9 oktober) och Kilsbergsleden på den avslutande lördagen på höstlovet (den 6 november).
På orienteringssidan finns än så länge i kalendern för 201 Tisarträffen 8–9 maj, Närkekvartetten 13–16 maj (Kristi himmelsfärd), och skogs-DM-tävlingarna (medel- och långdistans i Lindesberg 4–5 september, natt i Garphyttan 10 september och stafett i Tisarens regi 12 september).I dag hade Emilia Fahlin ett nytt hjälpryttaruppdrag när Brugge–De Panne avgjordes i Belgien. Uppdraget var att hjälpa fram Eugénie Duval till slutet av tävlingen, och hon fick också med sig Clara Copponi till den 24 cyklister starka klunga som gjorde upp om det i slutet. Efter allt jobb med att ta vind, positionera lagkompisar och kontra attacker orkade Fahlin själv inte gå med i tätgruppen när den stora klungan sprack upp i kantvinden med 18 kilometer kvar, och hon rullade i mål i en större klunga drygt 1,5 minuter bakom segrande Lorena Wiebes (Jolien D’Hoore var först i mål men blev deklasserad efter en trängning på upploppet; Duval gav vad hon hade i spurten och nådde en tiondeplats, Copponi blev 13:e).
Jag pratade med Fahlin efteråt för en artikel ni kan läsa här, men i det läget hade hon och teamet inte fattat det slutgiltiga beslutet som kommunicerades i ett pressmeddelande från Vårgårda CK senare under kvällen: Tisdagens tävling blev säsongens sista för Fahlin, hon står över både Bretagne tour 28 oktober–1 november och Madrid challenge 6–8 november.
– Vi har tagit ett gemensamt beslut att jag åker hem till Sverige och börjar ladda om inför nästa år i stället för att köra några fler tävlingar. Nu behöver jag komma till ro och bygga för nästa år. Jag vet att jag har kapacitet att vara med där framme när allt stämmer, säger Fahlin i pressmeddelandet.
Fahlins 14:e säsong som proffs har varit strulig, med coronapandemi, skadekänningar och bruten hand. Hon hann bra med 17 tävlingar, men fick i varje fall med sig ett SM-silver och, framför allt, en topp åtta-placering på världstouren genom sjundeplatsen i La Course – vilket bör uppfylla SOK:s kriterium för OS-deltagande nästa år. Fahlin har kontrakt med FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope över 2022. -
I dag avgjordes Flandern runt, och Emilia Fahlin hade som väntat en hjälpryttarroll åt danska lagkompisen Cecilie Uttrup Ludwig, som var trea i klassikertävlingen i fjol (då hon tävlade för Bigla). Jag kollade Eurosports sändning, men det var svårt att se exakt när Fahlin åkte av klungan (jag skulle tippa att det skedde Kruisburg-Hotond med knappt tre mil kvar, men jag låter det vara osagt). Det var hur som helst där som Chantal van der Broek-Blaak kom loss i tät, och därifrån lyckades hon hålla undan till seger med 61 sekunders marginal till teamkompisen Amy Pieters, som vann spurten om andraplatsen i den klunga som misslyckades med att jaga ikapp segraren. Uttrup Ludwig fanns med där, men hamnade fel i position på upploppet, fastnade ute vid kravallstaktetet och fick slå av på takten och rullade in som sist i den gruppen och 16:e i loppet. Nästa grupp (däremellan fanns tre cyklister i ett ingemansland) var sex minuter bakom täten medan Fahlin tog mål med en grupp tio minuter bakom (på 76:e plats, men det är ju av akademiskt intresse när man arbetar åt någon annan).
– Jag hade hundra procent fokus på den uppgiften och jag tycker ändå att den var godkänd. Sedan känner jag ju att min nivå inte är den ska vara men det är bara att acceptera med skador och allt som varit den senaste tiden, säger Fahlin i ett pressmeddelande från Vårgårda CK (som bevakar de svenska proffsen).
Fahlin finns alltjämt med i laguppställningen tisdagens världstourlopp Brugge–De Panne, som Uttrup Ludwig står över. Därmed skulle Fahlin, i normala fall, vara FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscopes starkaste namn, men i nuvarande form (efter sensommarens skadekänningar och den nyopererade, brutna handen) får vi se vem de kommer satsa på.
Med nuvarande pandemiutveckling är allt förstås mycket osäkert, men i kalendern finns därefter tredagarstävlingen Madrid challenge som avslutning på världstoursäsongen (6–8 november) och dessförinnan franska Bertagne tour 28 oktober–1 november) på lägre internationell nivå, dit Uttrup Ludwig är preliminäranmäld i FDJ:s ännu inte fulltaliga lag.Årets VM i backyard ultra pågår för fullt, men länets hopp Leonora Johnsson tvingades kliva av nu vid 22-tiden, efter att ha avverkat 32 varv (214,5 kilometer). Med det delade hon sjundeplatsen, av 15 startande (som näst bästa dam, men det finns inga könsklasser i backyardlöpning), i Sveriges tävling (som pågår för fullt uppe i Älvdalen) och, om jag läser rätt i de något haltande liveresultaten så blev det en 82:a-plats av 300 startande i världen, varav plats 17 av 69 kvinnor (om man hade räknat dem för sig. Leonora var dessutom bäst av alla i världen under 25 år (och, tror jag, trea av dem under 30). Jag är också ganska säker på att ingen länslöpare tidigare klarat 32 varv i en backyardtävling, så ett inofficiellt distriktsrekord lär vi kunna räkna in (totalt, för både herrar och damer). Det dröjer nog ytterligare minst ett dygn innan det koras en världsmästare, för många vill fortsätta länge. Sex svenska löpare gav sig ut på 34:e varvet nu vid 23.
-
Förra året tog Hallsbergs- och Kumlaklubben OK Tisaren silver på sprintstafett-SM, men när årets tävling avgjordes i området runt Sörbyvallen i Örebro på söndagen lyckades det till hälften nya Tisarenlaget inte försvara pallplatsen.
Ellinor Tjernlund, som kom in i laget när stjärnan Lilian Forsgren kastade in handduken på fredagen (på grund av ett infekterat sår som gjorde ena foten obrukbar), gjorde förvisso en stark förstasträcka och växlade som fyra, bara elva sekunder från tät (och 46 före Stora Tuna, som sedermera vann). Men 18-årige Valter Pettersson, som tog SM-guld i H18 i lördagens individuella sprint, var något nummer för liten mot den absoluta Sverigeeliten och tappade 1,5 minuter på sin sträcka (Daniel Attås, som Pettersson ersatte i förstalaget, hade 55 sekunder bättre löptid för Tisarens andralag på samma sträcka). Pettersson skickade ut Oskar Andrén som 14:e lag, och han sprang upp Tisaren till sjunde plats via en fin sträcka där han bara tappade 30 sekunder mot Gustav Bergman. Ankaret Josefin Tjernlund tappade en placering på sista, och i mål var Tisaren åtta, 2.23 bakom Tove Alexandersson som sprang hem guldet åt Stora Tuna.
Gustav Hindér stämplade fel för Tisarens andralag, på tredjesträckan, och Karin Lindgren gjorde detsamma för KFUM Örebros lag i B-finalen (Jonatan Gustafsson och Melker Forsberg hade båda näst bästa löptid på sina sträckor där).
Jag var på plats på tävlingen och snackade med Valter och Josefin för en text som ni kan läsa här. Pettersson funderade på att springa långa terräng-DM (hemma i Åsbro på lördag) och/eller terräng-SM medan Josefin hoppades att Euromeeting kommer bli av och att hon i sådana fall får en plats i den svenska truppen.
Ellinor Tjernlund gjorde en finfin insats på förstasträckan för Tisaren och skickade ut Valter Pettersson som fyra. Foto: Jonas Brännmyr 
Andrea Svensson sprang förstasträckan för Tisarens andralag. Foto: Jonas Brännmyr 
Blott 18-årige Valter Pettersson tog plats i Tisarens förstalag för första gången på en SM-stafett men kände själv att han inte hade fart för att utmana Sverigeeliten. Än. Foto: Jonas Brännmyr 
Daniel Attås var petad ur Tisarens förstalag, men sprang i B-laget och var 55 sekunder snabbare än ersättare på samma sträcka. Foto: Jonas Brännmyr 
Oskar Andrén, som bor i Norge men som rest hem för sprint-SM, sprang upp Tisaren till en sjundeplats med en bra tredjesträcka. Lördagen blev inte lika kul för Andrén, som hade strul med stämplingspinnen i kvalet och missade A-finalen (han tog revansch med seger i B-finalen). Foto: Jonas Brännmyr 
Gustav Hindér stämplade fel på tredjesträckan, så Tisarens andralag blev diskat. Foto: Jonas Brännmyr 
Oskar Andrén skickar ut Josefin Tjernlund på sistasträckan. Foto: Jonas Brännmyr 
Lovisa Persson sprang fjärdesträckan i B-laget. Foto: Jonas Brännmyr Nere i Belgien hade Emilia Fahlin en hjälpryttarroll i världstourcomebacken efter handskadan, men ingen i FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope hade tillräckligt bra ben för att gå med tätklungan i stenhårda Gent–Wevelgem. Över de mest tuffa sektionerna på banan utkristalliserades en tätgrupp med en handfull riktigt starka namn (Jolien D’Hoore, Lotte Kpecky, Lisa Brennauer, Lizzie Deignan …) och de höll undan till mål där D’Hoore spurtade starkt till en hemmaseger. FDJ:s norska löfte Stine Borgli fanns med i en lite större klunga därbakom, som nästa kom ikapp. Fahlin fanns i tredjeklungan, knappt fyra minuter bakom, och klockades som 43:a i mål (i samma grupp fanns 19-åriga Julia Borgström från Skanör, som gör sin första säsong som proffs).
På söndag väntar Flandern runt för Fahlin, en tävling som är minst lika hård men som brukar vara en av hennes favoriter under vårsäsongen (nu är den på grund av coronaskäl flyttad till hösten). -
Emilia Fahlin inte bara körde sin internationella comeback efter handfrakturen i dag – hon körde rentav hem en sensationell femteplats före en hel mängd meriterade namn i Brabantse Pijl. Mitchelton-Scotts Grace Brown, Australien, kom iväg med två mil kvar och Team Sunweb-duon Liane Lippert och Floortje Mackaij kom iväg efter henne i en brant backe med milen kvar, men i klungan som bildades där bakom, med 24 cyklister, spurtade Fahlin in andraplatsen (som femma totalt alltså) bakom Lotte Kopecky. Det var över all förväntan i en tävling där Örebrocyklisten egentligen skulle hjälpa fram Eugénie Duval i finalen, och under de tolv bitvis rätt tuffa milen gjorde en hel del jobb i tät av klungan för att kontrollera skeendet. Men Duval fick problem med cykeln, och då fick Fahlin axla spurtrollen – och gjorde en brutalt bra avslutning med tanke på förutsättningarna, både i tävlingen och i att hon kastade gipset först för sju dagar sedan.
Jag pratade med Fahlin i eftermiddags, för den här artikeln. Där säger hon att hon är ”lite förvånad och jäkligt nöjd” över resultatet, och hon lät lätt överväldigad på rösten.
Härnäst väntar Gent–Wevelgem på söndag och Flandern runt söndagen därpå, båda på världstouren.Apropå cykel finns det ytterligare en sak att notera från helgens SM i Tierp, där Kumlasonen Jacob Ahlsson körde hem Mästerskapskedjan, ett pris som instiftades redan 1950 och som går till den svenska mästare, i linjeloppet eller tempolopp, som är bäst i den andra disciplinen. Eftersom Ahlsson, som vann tempo-SM i somras, blev 22:a på linjeloppet i söndags samtidigt som vinnaren där – Kim Magnusson – inte startade i tempot så fick Ahlsson kedjan i år.
-
Även om Emilia Fahlin ”bara” tog silver när landsvägs-SM avgjordes på den platta varvbanan på Tierp arena i går så var det både bragd- och guldstämpel på en medaljen. Det hade inte ens gått tre veckors sedan hon bröt ett ben i högerhanden, bara 15 dagar sedan hon opererades och bara tre dagar sedan hon kastade gipset. Hon fick ta ett stort ansvar när Carin Winell, CK Hymer, var i utbrytning mot slutet och återigen när Alexandra Nessmar, Team Ormsalva, attackerade precis när Winell hämtades in och farten avstannade, bara någon kilometer före mål. Och sedan gick Fahlin upp i tät med en riktig rackarrökare till långspurt där ingen utom Nathalie Eklund, Stockholm CK, kunde följa. Men Eklund inte bara följde, utan vek ut ett 50-tal meter före mål och passerade med en cykellängd. Övriga två sekunder bakom. Matilda Frantzich, CK Ringen, tog ronset.
”SM är alltid ett speciellt lopp, och det här året extra mycket så för min egen del. Jag fick modifiera taktiken utifrån hur vad handen klarade och i slutet testade jag en längre sprint på det knixiga partiet in mot upploppet utan att lyckas hålla undan till linjen. Målet inför tävlingen var bara att se vad kroppen klarade av med tanke på att jag opererade handen för två veckor sedan, och det gick bättre än jag realistiskt sett kunde förvänta mig”, skriver Fahlin på Instagram.
Specialskyddet fungerade så bra för Fahlin att hon redan på onsdag kommer göra internationell comeback i belgiska Brabantse Pijl, en tävling på den tredje nivån inom proffscyklingen (UCI 1.1). Det ör bra startfält med bland andra Ellen van Dijk, Trixi Worrack, Chloe Hosking och Marta Bastianelli anmälda.
I dag avgjordes herrseniorernas lopp på samma bana (men över 25 varv i stället för 15, och där vann Kim Magnusson, CK HVR16 närmast före Gånghester CK-bröderna (som startat klubben!) Jacob och Lucas Eriksson. Garphyttesonen Marcus Jansson, som tävlar för CK Hymer, blev bäste länscyklist på 19:e plats, drygt en halvminut bakom, medan Kumlakillen Jacob Ahlsson, den svenske tempomästaren som tävlar för Motala AIF och Örebrocyklisternas Albin Stålberg blev 22:a respektive 23:a (åtta och nia av U23:orna, ytterligare en minut efter. Axel Lindh (örebroare som tävlar för Team Ormsalva) 37:a. Herrjuniorerna körde i går, och där blev Örebrocyklisternas Jonathan Ahlsson och Harald Stålberg elva respektive 19:e. Ahlsson var med i 16-mannaklungan in mot mål (juniorlandslagskollegan Edvin Lovidius, Södertälje CK, vann) med Stålberg var ett par minuter efter.Resten av allt det göttiga som hände i helgen (alla löpartävlingar!) får ni vänta på till i morgon, för nu går ögonen i kors efter en natt utan sömn. So long!
-
Emilia Fahlin la ut bilder på instagram tidigare i dag där hon visade upp sin högerhand – gipset var kastat, men det såg fortfarande ganska svullet ut (och det var ett rejält ärr). Jag smsade lite med henne tidigare under dagen, om det fortfarande var aktuellt att köra SM-linjeloppet på Tierp arena på lördag. Och det var det, kanske. Hon skulle konferera lite med sin tränare. Efter att själv ha sett bilderna på handen förstår jag inte hur hon ska kunna cykla med den, men hon har tydligen redan gjort någon eller några testrundor, och cykler är ju bland de hårdaste av hårda jävlar, så man ska aldrig säga aldrig. Men något besked fick jag aldrig från Fahlin.
Fahlins främsta meriter är förstås segern i Vårgårda GP 2016, de tre fjärdeplatserna på VM och faktumet att hon fram till årets VM – som hon missade på grund av skadan – hade deltagit i 14 raka globala mästerskap, men hon har också tagit sju SM-guld (tre i linje, tre i tempo, ett i lagtempo tillsammans med Karin Aune och Johanna Nilsson). Senaste linjeguldet kom 2018, tre sekunder före Lisa Nordén som är anmäld även i år. Både 2017 (stod över) och 2019 (skadad)missade hon linje-SM, 2016 tog hon brons bakom Emma Johansson och Sara Mustonen. Vad kan hon göra om hon kommer till start i år? Tja, vinna så klart, om inte handen sätter stopp.
Men oavsett om Fahlin kommer till start eller inte finns det länscyklister att hålla koll på i helgens SM. Först och främst förstås bröderna Ahlsson – Jonathan i juniorklassen och Jacob i seniorklassen. Båda vann SM-guld i tempo i somras – Jonathan väntat och Jacob som en superskräll före Tobias Ludvigsson som är inne på sitt åttonde raka år som heltidsproffs på högsta internationella nivå. Båda tillhör Sverigeeliten också på linjelopp – deltog på EM i junior- respektive U23-klasserna i somras – men har där än tuffare konkurrens om segern. Bröderna är från Kumla och Jonathan representerar fortfarande Örebrocyklisterna medan Jacob kör för Motala AIF.
Ytterligare en brödraduo är anmäld för Örebrocyklisterna – 17- respektive 19-åriga Nyköpingskillarna Harald och Albin Stålberg, som (vilket jag missat) kommit över till klubben. Albin var 39:a i linjeloppet i ungdoms-OS i Ungern 2017, men har sedan dess haft en del sjukdomsbekymmer. Harald var 13:e på tempo-SM i somras. Harald kör i junior- och Albin i seniorklassen.
Garphyttekillen Marcus Jansson, som har sina främsta meriter från mountainbikeorientering (SM-guld så sent som i lördags), är också anmäld, för sin landsvägsklubb CK Hymer, och inflyttade örebroaren Axel Lindh, som är mer känd från mountainbikecyklingen, är anmäld för Team Ormsalva AC.
Banan är 7,6 kilometer lång, går på flygfältet och motorbanan i Tierp och innehåller således en hel del raksträckor, men också några ordentliga kurvor, bland annat en hårnål som ser rätt brutal ut. Damerna och herrjuniorerna kör båda på lördagen, 15 varv (114 kilometer) med start 13.00 respektive 10.00. Herrseniorerna kör 25 varv (190 kilometer) med start 12.00 (damjuniorerna, utan länsdeltagande, kör åtta varv – 60,8 kilometer – med start 10.00 på söndagsmorgonen). -
Jag rapporterade ju om både senior-, junior- och ungdoms-SM i orientering i helgen, men det avgjordes också ett orienterings-SM för döva och hörselskadade. Precis som ungdomarna fick de bara en distans, men i deras fall var det långdistansen som ställdes in. Det hela avgjordes i samband med Nässjö OK:s medeldistanstävling med drygt 400 startande på lördagen, men i själva mästerskapet fanns bara sju löpare (varav fyra i herrseniorklassen). Två av herrarna stämplade dessutom bort sig – så till slut återstod bara de två länslöparna: Jesper Melin och Rihards Darzins, som i vanliga fall springer för Garphyttans IF respektive Almby IK men på dövsidan båda representerar Nerike IF. Melin var starkare från start och i mål över tolv minuter före, 1.01.50 mot 1.14.24.
Nästa SM är sprint- och sprintstafett-SM som ju avgörs i Örebro helgen 10–11 oktober. Området som är avlyst är i södra Örebro, från Grönpepparparkens IP i väster till Almby kyrka i öster, från Almbyplan i norr till Sörbybacken i söder. Anmälan stänger på söndag, efteranmälan en vecka senare, men redan nu är 320 löpare och 25 lag anmälda. Bland dem helgens dubble SM-medaljör Martin Regborn, som alltså verkar få ställa upp trots att det är hemmaplan. Kul! Även Lilian Forsgren, som ju tog sensationellt SM-silver i medeldistans i lördags, finns med.
Jag pratade med Emilia Fahlin om fredagens handoperation, som gjort att hon efter tolv raka världsmästerskap tvingats kasta in handduken till VM på lördag, i går. Artikeln finns ute på na.se nu, och där berättar hon bland annat att hon inte utesluter comeback redan i SM på Tierp arena nästa helg.
-
I går skrev jag ju något slängigt om att Emilia Fahlin tog det lugnt när hon var klar med sitt jobb i Giro d’Italia och med all rätt inte hade bråttom i mål. Men verkligheten på måndagens etapp såg helt annorlunda ut, visade det sig i dag. Fahlin bröt nämligen ett ben i högerhanden redan efter 20 kilometer, och slet sig sedan runt de 150 sista kilometerna med smärta och en högerhand som var allt mindre brukbar ju längre dagen gick. Hon hade först svårt att växla och bromsa, och till slut kunde hon knappt hålla i styret – inte optimalt i 60 kilometer i timmen nedför serpentinvägar … Men i mål skulle hon, för att eventuellt kunna starta dagen därpå. Nu visade en snabb röntgen att metakarpalbenet ut mot lillfingret var av, och då fanns det förstås ingen möjlighet att fortsätta, och Fahlin kom därför inte till start på dagens etapp (där Cecilie Uttrup Ludwig försvarade sin fjärdeplats i sammandraget, med hjälp av de fyra andra cyklisterna som finns kvar i tävlingen för FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope).
Fahlin kommer flyga hem till Sverige under onsdagen för nya undersökningar och få sin rehabilitering planerad. VM körs redan nästa lördag, tolv dagar efter smällen, och det är förstås högst osannolikt att hon kan komma till start där, om det inte går att trolla fram någon typ av specialskydd. Oklart om hela hösten är i fara, eller om en comeback i oktober är möjlig (cykelsäsongen är ju längre än vanligt i år, på grund av att så mycket blev uppskjutet under våren och sommaren).
Vad det var som hände när handen gick sönder? Det berättade Fahlin för mig i den här artikeln (där hon även berättar om vad hon tror om VM-chanserna), men den korta versionen är att hon skulle ta emot en drickflaska från en ledare som stod och langade vid sidan av vägen, och att den i 45–50 kilometer i timmen träffade handen på ett otroligt oturligt sätt och slog sönder benet.
Jag frågade också Fahlin vad hon hade fått för upplevelse av de tre Giroetapperna hon han köra före skadan.
– Det var tufft. Väldigt hårda banor, riktigt varmt och långa dagar på cykeln. Men just nu är det tuffaste att jag inte får en möjlighet att fortsätta fajtas och köra klart. Det är givetvis inte optimalt, men det går inte att fortsätta med en bruten hand, sa hon.Föranmälan till DM (och veteran-DM) över 5 000 meter, som avgörs i Hallsberg på söndag förmiddag, går ut i morgon, och nu har en lista över de 34 som hittills anmält sig presenterats. De starkaste namnen hittills är Markus Bohman, William Wickholm, Noha Olsson, Per Arvidsson, Axel Sandberg och Marie Dasler. Mest anmärkningsvärt är att Liduina van Sitteren, regerande mästaren som brukar springa varenda lopp som erbjuds i länet, ännu inte anmält sig. Förmodligen är det bara en tidsfråga. Löpare som Erik Anfält, Mattias Nätterlund, Jonathan Kandelin och Josefin Gerdevåg springer i stället Bergslagleden ultra på lördag. Blir tufft att kombinera med ett snabbt 5 000-meterslopp dagen därpå, till och med för löpare av den kalibern. Jimmy Axelsson springer Talludden trail på söndag.
Konditionsbloggen 