Europamästerskapet i hinderbanelöpning i Ungern inleddes med två besvikelser för örebroaren Siri Englund, som missade för många hinder och därför inte fick någon tid i mål. Men när tävlingarna i dag avslutades med stafett blev det revansch av fetaste sort med ett guld. Englund sprang förstasträckan för svenska laget i mixedklassen, och tillsammans med Tobias Jäger på andrasträckan och ex-örebroaren Martin Bäckström på tredje höll hon Litauen 21 sekunder bakom och distanserade övriga nationer med två minuter eller mer (ja, tävlingen var inte bara 3×3 kilometer utan innehöll också en kort bårbärning på slutet, där två deltagare skulle bära den tredje, men det var bara 400 meter).
På damsidan blev det brons för ett lag som bland annat innehöll ex-örebroaren Sara Bäckström (det var ingen skräll att Danmark, med Europamästarna från de två individuella distanserna, tog guldet där).
Något resultat från hundrametersdistansen, där KFUM Örebros Folke Eriksson eventuellt var i final i äldsta ungdomsklassen, har jag inte lyckats hitta.

Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där mountainbikecyklisten Axel Lindh berättar om sorgen efter sin bror Vilgot, som avled i oktober i fjol, bara 22 år gammal. Podden går att avlyssna bland annat på Spotify och i podcastappen (men också på andra ställen där poddar finns).
I dag får man nog säga att Axel toppade gårdagens femteplats i continental cup-sprinttävlingen när han blev fyra – och näst bäste svensk bakom gamle OS-cyklisten Emil Lindgren – vid Sverigecuptävlingen i crosscountry (OS-disciplinen) under Cykelspelen i Falun. Klungan sprack rejält över de sex varven på den fyra kilometer långa slingan, och norska Sondre Rokke vann med minutmarginal till tvåan Niko Heikkilä (Finland) som i sin tur hade elva sekunder på Lindgren som hade 45 på Lindh (som alltså, om ni hängde med i additionen, var knappt två minuter bakom segrande norrmannen). Axels bror Edvin Lindh, som också tävlar för Örebroklubben Team Norra, var femma, 17 sekunder bakom Axel, medan Matthias Wengelin lär ha haft någon form av tekniska problem, för han var nästan sju minuter bakom täten, på 13:e plats, och det händer aldrig på nationella tävlingar. Team Norras Adam Pettersson var 24:a.
På bland juniorer och äldre ungdomar tog Kopparbergs Oskar Söder och Almbys Arvid Lindén de mest framskjutna placeringarna med en tredje- respektive en femteplats i P16-klassen, 26 respektive 82 sekunder bakom segrande John Temar, IKHP, över fyra varv på en något förkortad bana.

Emilia Fahlin kom till start och gjorde jobbet för Gladys Verhulst i GP-loppet Flanders Diamond Tour i belgiska Nijlen i dag. Den franska lagkompisen i FDJ-Suez spurtade in som sjua i en jätteklungspurt (där i princip alla cyklister fanns med, även om det sprack av lite längst bak). Hemmacyklisten Julie de Wilde (Fenix-Deceuninck) vann närmast före österrikiskan Kathrin Schwieinberger (Ceratizit-WNT). Vad som står härnäst på tur för Fahlin? Vätternrundan på lördag!

I helgen har för övrigt både Tjejvättern och Halvvättern avgjorts (och det är, liksom Vättenrundan, inga tävlingar – jag vet! – men det noteras likafullt tider). Noras Kristalina Smårs var med i den snabbgrupp, SubXX, som förra året slog rekordet över de tio milen på Tjejvättern med 2.32, och i år gjorde hon (och de) ett nytt försök att också bli först under 2.30. Men den hårda motvinden på andra halvan gjorde att de i år fick nöja sig med 2.35 (vilket ändå är den näst snabbaste tiden någonsin, bakom fjolårstiden).
Men rekord blev det däremot för Motala AIF:s lag – som innehöll båda bröderna Jacob och Jonathan Ahlsson – på den 15 kilometer långa Halvvättern. De dunkade in 3.18 för att sänka sitt eget rekord från förra året på 3.20. Återstår att se om någon av dem, likt Fahlin, blir sugen på att cykla alla de 315 kilometerna.

På hemmaplan var söndagens stora tilldragelse den första upplagan av Blue mountain trailrun, ett traillopp med start och mål i Ånnaboda (som till största delarna gick på Bergslagsleden till Blankhult, och därefter på andra stigar nedför Kilsbergskanten och tillbaka via Göljestigen och Mattsabacken och en av Kilsbergens grymmaste klättringar). Slutsålt (vilket innebar totalt 275 startande i de två huvudklasserna 21 respektive tio kilometer, plus ett barnlopp) och strålande sol. Och dominans av orienterare, med segrar i alla fyra klasserna.
Regerande Europamästaren Martin Regborn överträffade de högt ställda förväntningarna när han vann den längre klassen (som kanske snarare var knappt 20,5 kilometer än 21) på magnifika tiden 1.16.41. Det är svårt att spekulera i vad det skulle betyda på en platt asfaltshalvmara, men klart är att det i varje fall är paritet med hans Närkerekord på 1.05.09. Jag menar, det är inte bara bitvis stenig Bergslagsled och andra (mindre) stigar, utan också drygt 500 höjdmeter (plus att Regborn inte ens hade sällskap i 100 meter). På vägen till supertiden (som jag tror kommer stå sig som banrekord för alltid) avverkade han bland annat de 6,5 kilometerna från Bergslagsledens vägövergång vid Mattsabacken till Kilsbergsstugan i Tomasboda på 25.22 (3.54 i snitt per kilometer) och den 3,6 kilometer långa sstigen nedför Kilsbergskanten från Blankhult till Blackstahyttan på 12.11 (3.23 per kilometer i snitt). Han slog också till med de snabbaste tiderna någonsin på tre Strava-segment, bland annat över den avslutande, drygt två kilometer långa, klättringen på 159 höjdmeter som han avverkade på 9.35 (4.30-tempo). Den, en sån här varm sommardag, pottheta lutningen upp till Tomasboda avverkade han också i rekordfart, 540 meter med drygt tio procents lutning på 2.42 (5.00-tempo).
Regborns klubbkompis (i KFUM Örebro) Thomas Chaillou, som gjort 2.27 på maran och har banrekordet på Bergslagsleden ultras 45-kilometerssträckning, var distanserad med över sju minuter när han kom i mål på 1.23.46, som egentligen är en kanontid. Mattias Nätterlund trea, knappt tio minuter bakom, medan Linus Wedin (som blivit uttagen i svenska juniorlandslaget till skyrunning-VM i Italien i augusti) vann kampen om fjärdeplatsen mot Jonathan Kandelin (båda är från Garphyttan), knappt respektive drygt 15 minuter bakom Regborn.
Linköpings Anna Wehlin var ett namn som jag läste förbi i startlistan inför loppet, men Linköpingsorientereran vann faktiskt SM-guld i ultralång distans 2019 och tog nu en övertygande seger på 1.45.55, nästan fyra minuter före min förhandsfavorit Lisa Ring som njöt av dagen i skogen och inväntar större uppgifter (ultratrail-SM redan nästa helg, där hon har en medalj att försvara).
Bästa länslöpare blev örebroaren Linn Alexandersson på tredjeplatsen – en löpare jag vet noll och ingenting om mer än att hon tävlar för Team Nordic Trail. Hon är till exempel aldrig tidigare omnämnd på bloggen. Men faktum är att hon bara var drygt fem minuter bakom Wehlin och 1.22 bakom Ring, så det kanske är en stjärna i vardande.
Garphyttans långdistansskidåkare Elin Törnqvist var en annan jag läste förbi i startlistan (eller om hon efteranmälde sig?), men hon blev hur som helst femma (1,5 minuter bakom Alexandersson) medan Camilla Bergdahl och Nelly Mårtensson, som jag lyfte fram inför loppet, slutade sexa och sjua.
På tiokilometersdistansen gick det precis som förväntat med Tisarenorienteraren Josefin Tjernlund närmast före Latorps mångsidiga ungdomsatlet Ebba Fryxell, på 43.44 respektive 54.12 (de var fyra inom lite drygt 1,5 minuter om andraplatsen, men Fryxell var starkast). På herrsidan står Quentin Rauturier av någon anledning som diskad (jag har inte hört vad som hänt, kanske bröt han helt enkelt, eller sprang fel) – men oavsett stod hans överman på startlinjen i form av regerande VM-medaljören Jonatan Gustafsson som sprang hem segern på 34.22. Både Tjernlunds och Gustafssons tider är jäkligt vassa med tanke på att tiokilometersklassen tog nästan två tredjedelar av 21-kilometersbanans klättring (runt 325 meter). På den långa avslutningsklättringen var Gustafsson bara nio sekunder från Regborns tid, och han knep faktiskt ett par andra Strava-segment längs vägen.
Tisarens Daniel Forsgren blev tvåa på 41.47 (7.25 bakom), och utöver honom och Gustafsson var det bara Garphyttans Måns Dahlberg som var snabbare än Tjernlund runt banan.

På tal om orienterare: I morgon vid lunchtid tas den svenska VM-truppen ut. Det återstår att se om de individuella distansernas specificeras och om Regborn i sådana fall får springa även medeldistansen (han har en friplats på långdistansen), trots skadan som hindrade honom i uttagningstävlingarna. Hetast av länslöparna i övrigt är Anton Johansson som hugger hårt om en av de tre åtråvärda platserna på medeldistans (där inget är givet, mer än att Emil Svensk och Gustav Bergman är svåra att runda), medan även Andrea Svensson har en liten möjlighet att ta en plats (troligast en reservplats i sådana fall).