Vem var länets bästa löpare alla kategorier 2022? Tja, det vore så klart lätt att hålla fram Erica Lech, som tog SM-silver i maraton, eller Jonatan Gustafsson, som tog SM-brons på 3 000 meter. Med invändningen att Martin Regborn kanske varit ännu vassare, i sina bästa stunder. Men tittar man på världsårsbästalistorna är svaret ett helt annat. Degerforsaren Filip Andersson, 33. Ingen annan länslöpare är i närheten av så högt upp på listorna (om man ser till elitklasserna). Med sin överlägsna seger i sexdagarsloppet i Viadal – 683 637 meter – slutar Andersson på 15:e plats på världsårsbästalistan i sexdagarslöpning. Därtill är han den klart bäste löparen i världen i år under 35 år (43:a genom tiderna), i en gren där rutin och erfarenhet är extremt värdefullt (det här var Anderssons debut i grenen). Hur bred grenen är? Tja, inte mer än 377 resultat har noterats världen runt 2022, så urvalet är lite snålare än på till exempel tio kilometer … Men sexdagars är likafullt en officiellt godkänd distans, den längsta inom löpningen där det noteras rekord.
Erica Lech avslutar succéåret där det startade. Örebrolöparens första tävling 2022 var Nora marathon, där hon inte bara tog DM-guld utan också slog personligt rekord på maran den med maratonmått mätt kuperade och tungsprungna banan (sedan har hon sänkt det perset med ytterligare drygt 16 minuter och slagit ett Närkerekord med 2.39.39 och därtill ett svenskt D45-rekord på tio kilometer landsväg med 35.16). Nu har Lech anmält sig till Sylvesterloppet, som till drygt 98 procent är samma bana som på Nora marathon (men då springer man fyra varv). Om hon inte drar ikull på isen och får krypa i mål kommer hon förstås att vinna (om ingen kanon efteranmäler sig). Hon är inte det enda tunga namnet som anmält sig senaste dygnet, även Starts superveteran Marie Dasler, Lindebygdens orienteringstalang Lovisa Thybeck och Örebro AIK:s Ludvig Börjesson, som visat fin form i höst och bland annat tog brons på långa terräng-DM. Andreas Ingberg och Hugo Örn lär han dock få svårt att utmana.
Senast jag skrev om Ella Laine hade hon blivit uttagen till, men tackat nej till, europeiska ungdoms-OS i skidalpinism. I går var multitalangen från Svartå tillbaka i orienteringsskogen i stället, och vann mellanbanan när fjärde deltävlingen i Kylklampen, Värmlands motsvarighet till Nattcupen i Närke. Det var masstart med 23 startande, och efter en liten bom i inledning var Laine snart uppe i ledning och ryckte ifrån övriga fältet ungefär halvvägs. I mål var hon över 2,5 minuter före tvåan, hemmalöparen Mattias Hane (som anförde en lite utspridd klunga med sju löpare inom 31 sekunder; Djerfs Linus Bodin-Liliegren var trea). Näst bästa kvinna var hemmaklubbens Izabella Ljungberg (hon som var tvåa i Skinksvängen i måndags), över 5,5 minuter bakom Laine. På längsta banan kom bara fyra löpare, alla herrar, till start, och där var Djerfs tyngsta namn Rasmus Pettersson i ledningen efter elva av 19 kontroller. Men efter en serie misstag därefter var han plötsligt sist (av de tre som tog sig runt), och i mål var han nästan sex minuter bakom segrande Lukas Olm, Kils OK. Så kan det gå i orientering. Nästa tävling går i Skattkärr den 11 januari, därefter återstår ytterligare fyra före jaktstartsfinalen i Forshaga den 22 mars. Ullmax vinterserie återupptas dagen därpå, den 12 januari, i Markaskogen. På tal om Laine så dök hon i dag upp på startlistan till Sylvesterloppet, som en av fem nya namn jämfört med listan som publicerades när anmälningstiden hade gått ut i tisdags. Bland övriga nya namn märks unge Milan-orienteraren Edvin Lindh och Sara Gunnarsson från Lindesberg som bland annat hållit sig framme i Utmattningen. Men Laine är namnet som står ut – av de som är anmälda i dagsläget får hon nog ses som favorit.
Eftersom traillöpningen ligger mig väldigt varmt om hjärtat har jag några gånger försökt att utse årets traillöpare i länet, genom lite resonerande hit och dit. Varför inte göra ett nytt försök? Till att börja med ska jag sätta ramarna: Jag tittar främst på prestationer i trailtävlingar som gått i länet. Jag utgår i varje fall därifrån. I övrigt är det rätt löst i kanten. Så, vilka kan komma ifråga? Vilka har utmärkt sig under året? På damsidan känns det rätt givet att Milans Therese Korkeakoski, tidigare mest känd som orienterare, ska ha titeln. Hon vann både Granbergsdalsterrängen (över tio kilometer, nästan fem minuter före tvåan, systern Jessica), Markanatten trailrun (sex kilometer, 39 sekunder före tvåan) och Porla Brunnsloppet (tio kilometer, över tio minuter före tvåan Leonora Johnson). Vilka skulle kunna utmana? Carina Gustavsson var tvåa både i Bergslagsleden ultra (45 kilometer, 49 minuter bakom segrande VM-löparen Lisa Ring), Munkastigen trailrun (44 kilometer, 37 minuter bakom Linda Harradine) och Jul på Rusakulan (3,2 kilometer, 48 sekunder bakom Malin Jansson) och var dessutom näst bästa länslöpare som tia i Silverleden på en dag (64 kilometer, 2,5 timmar bakom segrande Elin Tengbert). Och kanske Leonora Johnson, som alltså var tvåa i Porla Brunnsloppet och dessutom bästa länslöpare som trea på Silverleden (nästan 1,5 timmar före Gustavsson). På herrsidan är det lite lurigare. Tisdagsklubbens John Lundström vann Gallaberget trailrun (tio kilometer) och blev tvåa i Munkastigen trailrun (44 kilometer, drygt fem minuter bakom Jonathan Kandelin) och Jul på Rusakulan (3,2 kilometer, 50 sekunder bakom Valter Pettersson). Jonathan Kandelin vann alltså på Munkastigen, men var rejält distanserad tvåa i Bergslagsleden ultra (45 kilometer, 34 minuter bakom Thomas Chaillou) och var ”bara” sexa i Markanatten trailrun (sex kilometer, 2,5 minuter bakom Olle Hedman). Och Thomas Chaillou vann alltså Bergslagsleden ultras kortaste distans med 34 minuter (på nytt banrekord även om banan var ny), men startade mig veterligt inte någon annan tävling över huvud taget under året. Men enligt tungviktsboxningens principer måste Chaillou vara årets traillöpare i länet på herrsidan: Kandelin slog Lundström och Chaillou slog sedan Kandelin … Erik Anfält, fyra i Ultravasan, vill säkert ha ett ord med i laget också, men han sprang inga traillopp på hemmaplan i år. Det gjorde inte heller Linus Wedin, som redan börjat slå sig in på den nationella scenen, 15 år gammal, och bland annat imponerade under Kullamannen. Men ska vi säga Korkeakoski och Chaillou, då?
I går kväll gick den ordinarie anmälan till Sylvesterloppet i Nora, som förstås avgörs på lördag, ut. Det innebar inte bara att jag skickade in min anmälan med 20 minuters marginal, utan också att man nu också kan börja kolla hur startlistan ser ut. Det går att efteranmäla sig (till förhöjd kostnad) hela vägen fram till någon halvtimme före loppstarten på förmiddagen på nyårsafton, men de flesta som kommer till start lär väl ha passat på medan det ”bara” kostade 250 kronor. 23 damer och 62 herrar finns med på startlistan, och de största namnen är Maria Nagle, Camilla Bergdahl, Therese Korkeakoski, Antje Wiksten och Annica Sjölund på damsidan – Andreas Ingberg, Hugo Örn, Sören Forsberg och Johan Ingjald på herrsidan. Men det finns väldigt många tunga namn som skulle kunna efteranmäla sig – alla från Martin Regborn (vinnare 2011, 2015, 2016 och 2017) och Jonatan Gustafsson till Erica Lech, Fanny Schulstad och Liduina van Sitteren (kuriöst nog har ingen i trion någon seger just i det här loppet). I fjol vann Joel Björkenbeck från Karlstad (på 38.41) och Elmina Saksi från Norrköping (41.51) men banrekorden är så bra som 32.55 (tyske hinderlöparen Tim Stegemann som sänkte Regborns banrekord med fyra sekunder 2019) respektive 37.56 (Beata Falk 2008). Tävlingen går sedan 2000 på en 10 384 meter lång bana runt Åsbosjön (1981–1986 var loppet 18 kilometer långt, 1988–1999 11,4 – 1987 blev det ingen tävling), på cykelbanor och grusvägar och med start och mål vid Norvalla IP – och med den legendariska, tunga Knutsbergsbacken kilometern före målgång. I fjol kom 114 löpare till start efter att loppet pandemiinställts 2020, men dessförinnan låg det stadigt på 171–199 deltagare 2014–2019. Vi får väl se hur många som väljer att fira nyår i Nora den här gången. 85 anmälda hittills, alltså.
Fjärde avsnittet av Konditionsbloggenpodden är ute – och den här veckan är mountainbikemästaren Matthias Wengelin gäst. Ett riktigt intressant samtal om topparna och dalarna under hans karriär, och ett brandtal mot tidig specialisering. Finns där poddar finns, till exempel på Spotify.
KFUM Örebros gäng före avlöp från Karlslund på julafton. Foto: Weine Fredriksson
Så blev det julafton, och det löptes och cyklades och skidades och orienterades lite här och var. På Strava noterade jag till exempel att Martin Regborn var ute i över tre timmar upp i Kilsbergen, och bland annat avverkade hela långa natten-banan från Tiomila i somras. I Hallsberg samlade Tisaren ett 30-tal för sin årliga juljogg och i Karlslund samlade 63 KFUM Örebro-löpare och -orienterare för en femkilometersrunda. Det var 27:e året i rad som KFUM:s juljogg genomfördes, och några av klubbens mer hugade löpare fortsatte betydligt längre än halvmilen. Av lite mer tävlingsinslag var OK Djerfs traditionsenliga Julaftonsorientering, varifrån jag inte hittat någon resultatlista – men jag tror att Rasmus Pettersson var snabbast över en bana i centrala Karlskoga som mest liknade ett malteserkors till sin utformning (tack vare en ”fjäril”, som det heter på orienteringslingo, där en centralt placerad kontroll tas flera gånger). Pettersson, som ju sprang i juniorlandslaget för ett par månader sedan, är vanligtvis snabbast i Djerfs arrangemang och är den som lämnat in bästa tiden på Livelox (men det har få gjort).
Gårdagens roliga DM-julklapp följdes dessutom upp med ännu en loppnyhet på julafton. Jag avslöjade ju häromsistens att Trailmakaren har återuppstått och kommer att arrangera Blue mountain trailrun med start och mål i Ånnaboda 2023, och på julafton kom fler detaljer via sociala medier och på loppets hemsida: Tävlingen kommer att äga rum söndagen den 11 juni, och tävlingsdistansen blir 21 kilometer med 527 höjdmeter (med motionsdistans på milen [250 höjdmeter] och ungdomstävling på tre kilometer [50 höjdmeter). Fredrik Backéus, som tidigare drivit Trailmakaren ensam, har i år tagit hjälp av mig och Ola Backlund, och dessutom har vi (får jag väl skriva) teamet upp med Garphyttans IF som kommer bistå med funktionärer och få ta hand om överskottet från loppet.
Fjärde avsnittet av Konditionsbloggenpodden är ute – och den här veckan är mountainbikemästaren Matthias Wengelin gäst. Ett riktigt intressant samtal om topparna och dalarna under hans karriär, och ett brandtal mot tidig specialisering. Finns där poddar finns, till exempel på Spotify.
Dan före dan kom en riktigt fin julklapp till löparna i distriktet: Det blir ännu ett löpnings-DM 2023. I somras omstartade ju utomhus-DM i friidrott – med ett gäng medeldistanslopp (5 000 och 10 000 har, och fortsätter, gått separat), och 14–15 januari är det dags för första inomhus-DM på 19 år, i Tybblelundshallen, med tävlingar på 800, 1 500 och 3 000 meter för seniorerna (plus ungdoms- och juniordistanser) och lite senare under våren avgörs veteran-DM inomhus på samma plats. Men nu står det klart att det dessutom blir DM på 5 000 meter inomhus – och det redan söndagen den 8 januari. Det är Daniel Allard i Västerås Friidrott som dragit ihop tävlingen i Westinghouse arena, i just Västerås, på eftermiddagen. Mig veterligt är det första gången någonsin som det arrangeras ett distriktsmästerskap för ett distrikt där Örebro län ingår. Det bjuds herr- och damklasser, DM-medaljer delas endast ut till de tre bästa herrarna och damerna – det blir inga ungdoms-, junior- eller veteranklasser (men alla är så klart välkomna att springa och mäta sina krafter). 25-varvsfrossa, brukar ju 10 000 meter utomhus populärt kallas, men det kan även appliceras på 5 000 meter inomhus, eftersom banorna där bara är 200 meter och loppet blir just 25 varv långt. Det är en udda gren inomhus, där 3 000 meter är den längsta mästerskapsdistansen såväl på SM som EM och VM. Men ändå en officiell gren där det noteras rekord och dylikt, den längsta som löps inomhus, och det springs en del lopp på distansen. Svenska rekorden är på 15.06,49 (Sara Wedlund) respektive 13.39,71 (Mustafa Mohamed), båda satta på GE-galan/XL-galan/Globengalan där 5 000 meter ofta löpts (det har slagits världsrekord för både herrar och damer där; Genzebe Dibabas 14.18,86 från 2015 står sig fortfarande, Daniel Komens 12.51,48 från 1998 har bättrats med knappt två sekunder av Kenenisa Bekele till 12.49,60). I det gamla Närkedistriktet fanns inga rekord noterade på 5 000 meter inomhus, men i det nya Södra Svealands-distriktet finns sådana officiella: Götaduon Rebecca Johansson (16.52,80) och Jonas Leandersson (13.49,43) innehar dem. Regerande mästare på 5 000 meter utomhus är Startduon Petra Hanaeus (19.58,28) och Per Arvidsson (15.34,17), men snabbast i distriktet i somras var Eskilstunas Emil Millán (närmast före Martin Regborn) och Torsbys Lovisa Modig (mer känd som skidåkare).
Det närmar sig ju, för ovanlighetens skull, redan säsongens första DM-tävlingar i löpning. För första gången sedan 2004 ska det ju 2023 bli distriktsmästerskap i friidrott för seniorer inomhus, i samband med Örebro indoor games i Tybblelundshallen 14–15 januari. Löp-programmet? Så här: 800 och 3 000 meter på lördagen, 1 500 meter på söndagen. Dessutom avgörs DM på 800 meter i åtta olika parsportklasser per kön (allt från löpare med synnedsättning till sådana som kör racerunner) på lördagen. Juniorerna (19-årsklasser, för idrottare födda 2004 och 2005) tävlar ihop med seniorerna, på samma distanser, men har separata DM-prislistor. Ungdomarna har däremot bar aen löpdistans: 1 500 meter i 17-årsklasserna (födda 2006 och 2007), 1 000 meter för 14- och 15-åringar och 600 meter för 12- och 13-åringar. Allt på söndagen. Än så länge har bara drygt 200 deltagare anmält sig (för totalt 441 starter), och löpgrenarna är riktigt tunt besatta: Över tolv klasser för juniorer och seniorer finns bara fyra namn på listan, varav tre från länet: Stocksäters Viktor Sjökvist på herrarnas 800 meter, Örebrobördiga Albert Ziegler (nu i Tureberg) i P19-klassens 1 500 meter och KFUM Örebros Lucas Asplund i P19-klassens 3 000 meter (trots att de två sistnämnda egentligen fortfarande hör hemma bland 17-åringarna). Och på ungdomssidan är det om möjligt ännu tunnare. Men anmälan lär väl ta fart efter helgerna. Vid det här laget har ni säkert lärt er att DM nu för tiden gäller hela det nya södra Svealand-distriktet med – förutom det gamla Närke-distriktet – även Värmland, Västmanland och Södermanland. Vilka som varit regerande distriktsmästare i Närke de här 19 åren, sedan Glanshammar arrangerade Närkes inomhus-DM i Mässhallen 24-15 januari? Jo, både på 1 500 och 3 000 meter Kumlas Kristoffer Kallio. Några damer kom inte till start det där sista året.
Missa inte tredje avsnittet av Konditionsbloggenpodden – med löparesset Erica Lech som gäst. Du hittar det i den här artikeln eller på de flesta ställen där poddar finns (som i podcast-appen eller på Spotify).
Övre raden, till vänster: Hans Tove (nummer 27) på väg mot svenskt rekord). I mitten: Marie Dasler. Till höger: KFUM Örebros Knut Ivansson (nioåringen som vann E-heatet på 3.51,97) ser om jämngamla träningskompisen Oskar Granberg som sprang på 3.45,61 i heatet innan. Stora bilden: Ann-Britt Eriksson vann Inneseriens första deltävling. Foto: Jonas Brännmyr
Örebro AIK:s Oskar Arlebo (2.52,98 – 4,5 sekunder från fjolårstiden, för övrigt det senaste tävlingsresultat han noterat i friidrottsväg) och Västerås Edith Blomqvist (2.57,33) var snabbast när Inneserien inleddes med 1 000-meterslopp i kväll. Men den som verkligen vann tävlingen var Starts Ann-Britt Eriksson som noterade det tionde resultatet i seriens historia över 90 procentpoäng när hon sprang in på 4.35,27 som 74-åring (hon är 73 men räknas som 74 i Inneserien). Inneserien, för den som inte vet det, har ju en resultatlista som sorteras utifrån procentpoäng enligt internationella veteranfriidrottsförbundets koeficientlista över tänkta världsrekord för varje årskull, så att alla – damer och herrar, unga men framför allt gamla – tävlar på lika villkor. Procentpoängen motsvarar alltså på vilken nivå utifrån ett världsrekord för 74-åringar som Eriksson sprang – och det var 90,05 poäng den här kvällen. Hennes rekord är 92,36 från tusenmetersloppet i fjol, då hon sprang på 4.22,44 (och jämfördes med 73-åringar, förstås), medan Inneseriens rekord är 95,78 poäng av Malungs Håkan Eriksson (9.26,20 på 3 000 meter som 59-åring 2020; Håkan har ju tagit flera veteranvärldsrekord, så han skulle mycket väl kunna komma upp högre än så om han dyker upp på seriens lopp i vinter). Förutom Eriksson och Eriksson är det bara Marie Dasler och Anders Hansson som nått över de magiska 90 i seriens historia. Spårvägens Fredrik Nybäck var näst bäst på procentpoängen i kväll, via 2.53,25 för 53-åringar (det räckte till 88,94 poäng) medan IFK Noras Rodney Hundermark nådde 87,69 procent genom 2.57,21 för 54-åringar och därmed var trea på procentpoängslistan. De två var också trea och femma på ren tid. Arlebo var alltså snabbast, men tvåa och fyra var två extremt talangfulla Västeråslöpare – förhandsfavoriten David Wallén som 14 år gammal sprang på 2.53,14 (för 83,09 procent för 15-åringar, eftersom han räknas dit – för ungdomarna innebär det pålagda året förstås sämre poäng) och Erik Jansson som 13 år gammal bara var två tiondelar bakom sin ett år äldre klubbkompis med 2.53,34 (för 85,26 procentpoäng för 14-åringar). Wallén var Sverigeetta på 800 meter ute i somras medan Jansson ännu inte kommit upp i åldersklass så att det finns en rankning. Även på damsidan var det en ung Västeråslöpare på andraplatsen genom Clara Jansson (3.10,27 för 79,65 poäng för 17-åringar) medan tre år yngre klubbkompisen Tyra Svensson tog tredjeplatsen på 3.22,82 (79,00 poäng för 14-åringar av 13-åringen). Snabbaste länslöpare var Stocksäters 14-åring Miranda Koubek med en fjärdeplats totalt (3.23,18 för 83,88 poäng för 15-åringar) knappa sekunden före Starts superveteran Marie Dasler som gick in på 3.24,14 (för 86,24 poäng för 55-åringar). Den tiden är väl under det svenska utomhusrekordet på 1 000 meter i K55-klassen, men inomhus är rekordet så bra som 3.14,68. Dasler hade hoppats på mer (det här var knappt två minuter från pers), berättade hon när jag pratade med henne efteråt, men konstaterade samtidigt att det inte är konstigt att farten saknas när det uteslutande tränats för maraton senaste halvåret. Mer fartträning kommer. Ett svenskt veteranrekord blev det ändå i Tybblelundshallen på måndagskvällen, av Spårvägens Hans Tove som var en hundradel snabbare än Dasler i mål (3.24,13) och därmed klarade Miles Fleetwoods 15 år gamla rekord med knappt en sekunds marginal. ”Jag visste vad jag jagade och hade koll på mellantiderna hela vägen”, kommenterade Tove när jag bytte några ord med honom efteråt. Totalt kom 47 löpare till start. Inneserien fortsätter med engelska milen tisdagen den 24 januari och 2 000 meter onsdagen den 15 februari, och avslutas sedan med 3 000 meter torsdagen den 16 mars. Varje löpares tre bästa procentpoäng-resultat räknas i sammandraget. Dasler är regerande mästare.
Alla resultat över 90 procentpoäng i Inneseriens historia: 95,78: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.26,20 på 3 000 meter som 59-åring 2020. 94,98: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 4.54,60 på engelska milen som 61-åring 2022. 94,79: Anders Hansson, Vilsta IK, 7.45,61 på 2 000 meter som 78-åring 2022. 94,28: Marie Dasler, IF Start, 7.05,95 på 2 000 meter som 54-åring 2022. 94,16: Håkan Eriksson, Malungs SFK, 9.30,93 på 3 000 meter som 58-åring 2019. 93,19: Marie Dasler, IF Start, 5.38,17 på engelska milen som 54-åring 2022. 92,36: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.22,44 på 1 000 meter som 73-åring 2022 (egentligen december 2021). 91,00: Marie Dasler, IF Start, 7.08,81 på 2 000 meter som 52-åring 2020. 90,15: Marie Dasler, IF Start, 5.40,32 på engelska milen som 52-åring 2020. 90,05: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.35,27 på 1 000 meter som 74-åring 2023 (egentligen december 2022). Fotnot: Marie Dasler sprang 92,38 procentpoäng (19.04,33 på 5 000 meter som 54-åring) vid Inneseriens final 2022, men på en distans som egentligen inte fanns på programmet. Alla resultat över 90 procentpoäng i Inneseriens sprintserie: 92,36: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.22,44 på 1 000 meter som 73-åring 2022 (egentligen december 2021). Ingick i både Inneserien och sprintserien. 90,34: Rodney Hundermark, IFK Nora, 2.12,43 på 800 meter som 53-åring 2022. 90,05: Ann-Britt Eriksson, IF Start, 4.35,27 på 1 000 meter som 74-åring 2023 (egentligen december 2022). Ingick i både Inneserien och sprintserien.
Missa inte tredje avsnittet av Konditionsbloggenpodden – med löparesset Erica Lech som gäst. Du hittar det i den här artikeln eller på de flesta ställen där poddar finns (som i podcast-appen eller på Spotify).
Efter att ha varit tvåa i två tävlingar i Finland och femma mot större delen av världseliten i Norge på lördagen hade Elin Schagerström en liten tuffare dag när december-tävlingarna avslutades med medeldistans i dag. 22-åringen från Latorp fick nöja sig med en 19:e-plats i loppet som avslutade Sjusjørennet utanför Lillehammer, och var nästan fyra minuter från täten. Av de 18 framför var hela tio svenskar – bland dem comebackande Tove Alexandersson (som blev diskad i går, nu femma och tredje svensk) och Karlskogafostrade veteranen Åsa Zetterberg Eriksson (också diskad i går, nu nia och sjätte svensk, knappt 2,5 minuter från segern). Regerande sprintvärldsmästaren Daisy Kudre-Schnyder från Estland vann tävlingen 23 sekunder före Rättviks Linda Lindkvist. Nelly Mårtensson hade däremot en betydligt bättre dag på söndagen. Trots att junioren från Vintrosa lade bort lite tid tidigt på banan slutade hon sexa i juniorklassen, som tredje bästa svensk, fyra minuter bakom segrande norskan Ingeborg Roll Mosland. Nu är det dags för landslagsledningen att kolla igenom resultaten från de tre tävlingarna i Finland och de två i Norge och ta ut en trupp till världscupen och EM som följer efter nyår. Nu har Schagerström visat resultat nog för att vara självskriven – men det hade hon ändå varit eftersom hon är en av få toppnamn som går in under U23-kvoten där varje nation har två extraplatser. För Mårtensson hägrar junior-VM.
Nu är långloppscupens schema för 2023 spikat, och för er som läst bloggen är det inga överraskningar alls. Fjugestaloppet och Fröviloppet, som ingick i cupen i år men blev inställda, utgår och ersätts av helt nya tiokilometersloppet Vibysjön runt (som Vretstorps IF, som redan har med Lucialoppet i cupen, arrangerar den 28 maj). Även DM på 5 000 meter utgår, eftersom det 2023 inte arrangeras i det som var det gamla Närkedistriktet utan på Nobelstadion i Karlskoga. Inte heller DM på tio kilometer landsväg, som arrangeras i Södertälje, kommer att vara en del av cupen 2023 – men där försvinner bara möjligheten till bonuspoäng, inte själva tävlingen eftersom ÖAIK:s öppna klubbmästerskap (som var DM på distansen i år) fortfarande ingår i cupen men utan DM-status. Det gör att det blir 24 lopp i stället för som i år 26 i cupen – 22 individuella och två stafetter som bara räknas mot föreningstävlingen. Vid sidan om Vibysjön runt ingår följande tävlingar i cupen 2023 (och alla utan notering har bara flyttats ett datum/en dag jämfört med 2022, och ligger alltså kvar på samma veckodag och vecka): Nora marathon, Startmilen, ÖAIK halvmarathon, Kumla stadslopp, korta terräng-DM, Vintrosaloppet (18 i stället för 26 maj, alltid på Kristihimmelsfärdstorsdagen), Hälleforsterrängen (har flyttat en helg, från 14 till 20 maj), Rallarrundan (har flyttat en vecka från 23 till 29 maj), Lindesjön runt (alltid på nationaldagen, den 6 juni), ÖAIK:s öppna klubbmästerskap i tio kilometer landsväg, Semesterhalvmaran, Dalenrundan, Stripastafetten, DM på 10 000 meter, Östansjöloppet, Spartacusstafetten, Norasjön runt, Tarstaborgsrundan, Hostruset, Åstadsloppet, Wadköpingslöpet, långa terräng-DM, Kilsbergsleden, Lucialoppet. Regelverket för cupen verkar, vad jag kan se, helt oförändrat jämfört med i år.
Missa inte tredje avsnittet av Konditionsbloggenpodden – med löparesset Erica Lech som gäst. Du hittar det i den här artikeln eller på de flesta ställen där poddar finns (som i podcast-appen eller på Spotify).
Elin Schagerström fortsätter att imponera i säsongsupptakten. Efter starka resultat i Finland för två veckor sedan slutade 22-åringen från Latorp femma i konkurrens med nästan hela världseliten (alla utom finskorna) i sprinttävlingen som inledde Sjusjørennet utanför Lillehammer i dag. Schagerström var 24 sekunder från segern och nio sekunder från pallen i en tävling där hon bara hade Frida Sandberg, Linda Lindkvist, estniska regerande sprintvärldsmästaren Daisy Kudre-Schnyder och Magdalena Olsson före sig. till och med superstjärnan Tove Alexandersson, som gjorde comeback som skidorienterare efter ett par års satsning på skidalpinism, gick i mål bakom – men hon blev sedan diskad av oklar anledning (förmodligen hade hon missat att få till stämplingen på någon kontroll). Även Karlskogafostrade veteranen Åsa Zetterberg Eriksson blev diskad. Vintrosas Nelly Mårtensson, som gjorde säsongsdebut och dessutom för första gången på internationell nivå mötte de bästa juniorerna (hon tävlade i ungdomsklassen för åkare upp till 17 när hon gjorde succé på EM i fjol, nu är hon i juniorklassen och möter de som fyller 20 nästa år, då hon själv blir 18), slutade på 14:e plats i den klassen, som femte bästa svensk. Hon var knappt 7,5 minuter bakom segrande norskan Ingeborg Roll Mosland. I morgon avslutas tävlingarna i Norge med en medeldistans.
Längdskidtävlingarna i skandinaviska cupen och Sverigecupen i Östersund i dag blev inställda på grund av kylan. Nytt försök, då med masstartslopp över 20 kilometer i fristil, i morgon. NA sänder, damerna startar 9.45, herrarna 11.00. Några åkare från länet hittar jag inte i startlistan eftersom både Anja Andersdotter, Ludvig Berg och Markus Hallén Johansson sedan tidigare valt att stå över den distansen.
Länsåkarna Adam Gillman och Rickard Ericsson var inom 16 sekunder och hade bara en åkare mellan sig när långloppsvärldscupen skiclassics sista lopp före jul – La Venosta criterium – avgjordes på en varvbana i norra Italien på lördagen. Efter 36 kilometer var Gillman 59:a och Ericsson 61:a. Skillnaden mellan dem var att Gillman tjänade sin första poäng i långloppsvärldscupen – alla som kommer till start får en grundpoäng (och 50 för lagtempot förra helgen), men topp 59 får verkligen poäng för sin insats (så Gillman kom på sista poängplats och fick med sig två från den här helgen). Betydligt bättre än 99:e-platsen förra veckan, hur som helst, och Gillman skriver nöjt i sin träningsdagbok på Strava: ”Som natt och dag mot förra helgen i Bad Gastein. Tyvärr hann det spricka av innan jag hann avancera ändå, så det blev att gneta på en bit bak. Poängplats i alla fall.” Emil Persson vann framför Andreas Nygaard och Max Novak, drygt tolv minuter före de båda länsåkarna.
Julespecial eller inte – Petra Hanaeus fortsätter ändå vara snabbast i Örebro parkrun. Nu för femte veckan i rad och totalt 54:e gången (ingen i Sverige har varit snabbare fler gånger, i något parkrun). 22.18 stannade klockan på den här gången. Oskar Hansson var snabbast på herrsidan för 17:e gången (på 20.00 den här veckan), och därmed tangerar han Annica Sjölund för tredjeplatsen i antal förstaplaceringar. Johan Ingjald har 31 (men bara tre sedan covid-brejket mars 2020–augusti 2021). Trots jultemat kom bara 34 löpare (och en häst) till start, kanske beroende på väder och underlag.
Örebrolöparen Jenny-Ann Ehrling, som tog RM-brons i 24-timmarslöpning (det var året innan SM infördes, men motsvarade samma dignitet) 2020, har störts av skador senaste året och fick bland annat kliva av SM i våras. I dag var hon tillbaka på banan och sprang tolvtimmarsloppet under 24 hores d’ultrafans en pista de Barcelona (alltså Ultrafansen 24-timmars på bana i Barcelona) i dag. Men Ehrling fick återigen problem och klev av efter drygt sju timmar. Då hade hon sprungit 66,6 kilometer (158 varv på löparbanan). Halvvägs, efter sex timmar, låg hon fyra, bara 1 700 meter från pallen. Men något stämde inte. ”Fick problem ganska tidigt med benet men jag kämpade på. Gick några timmar för att se om jag skulle kunna springa igen, men det gick inte. Visste från början att det var en chansning att ställa upp. Kanske skulle jag ändrat till 6-timmarsloppet istället, men vad gör väl det” skriver Ehrling på instagram där hon också konstaterar: ”Känns konstigt att skriva att man är nöjd och jag känner mig grym trots att jag bröt” och ”jag känner att jag är på god väg tillbaka”.
Konditionsbloggen 