Nära skjuter ingen hare, kan man säga när det gäller Karlslunds Mattias Fritz i Moto brutal skierg cup, stakmaskinstouren som pågick i två månader och avslutades på nyårsafton. 2020 blev han tvåa i cupen, 2021 blev han tvåa både i totalen och i den nyinstiftade distanscupen – och 2022 blev han nu tvåa i både totalen, distanscupen och sprintcupen. Men någon seger, det har han ännu inte. I stället vann norske Henrik Magnusson den Örebrobaserade cupen för andra året i rad – och precis som i fjol också distanscupen men den här gången dessutom sprintcupen. Tre gånger Magnusson före Fritz alltså, trots att hela 29 stakare kom till start i åtminstone en av de sju etapperna (men långt ifrån alla körde igenom samtliga). På tredjeplatserna blev det däremot lite olika utfall: Jason James var tvåa i total- och sprintcup medan Jimmy Axelsson (som är den mest meriterade skidåkaren av dem) blev trea i dsitanscupen. Andra konditionsbloggs-bekanta namn som ställde upp var Robert Brundin, Per Sjögren, Danny Hallmén och Filip Jakobsson. Inga damer kom till start i år, så örebroaren Christina Larsson får stå kvar som regerande mästare.
På måndag startar som bekant världscupen i skidorientering med Elin Schagerström på startlinjen. Men snöbrist i Österrike har nu tvingat arrangörerna att flytta tävlingarna från Ramsau upp till Tauplitz-Alm på 1 600 meters höjd över havet. Strax före jul presenterades också programmet för svenska cupen i skidorientering, och den inleds för juniorerna med tävlingar i Mora 14–15 januari. En viktig tävlingshelg för Nelly Mårtensson om det ska bli något JVM i vinter. För seniorerna startar cupen helgen därpå, 21–22 januari, i Leksand. 18–19 februari är det SM (för seniorer, ungdomar, juniorer och veteraner) i Vansbro och 25–26 februari tävlar seniorerna i Umeå. 11 mars avslutas den nationella säsongen med cup- och SM-tävlingar i Luleå för både seniorer och juniorer. Internationellt avgörs världscupen 9–11 januari (med fortsättningstävlingar utanför världscupen 12–14 januari), 31 januari–3 februari (med EM och junior-VM) och 10–12 februari (med U23-VM).
Det blev ingen hejdundrande start på säsongen för Zinkgruvans sprintess Markus Hallén Johansson (som numera tävlar för Offerdal). Han klarade sig vidare från kvalet – vid sprinten i klassisk stil som inledde Bruksvallspremiären på fredagen – med blott 20 hundradelars marginal och slutade sedan sist i sin kvartsfinal, och fick placering 28 i tävlingen (på tid jämfört med de andra kvartsfinal-sexorna). Men det ska tilläggas att Johansson hamnade i en vrålhård kvartsfinal med slutvinnare Calle Halfvarsson, tvåan Oskar Svensson, sexan William Poromaa (som föll i finalen efter att ha trängts med Anton Persson) och supertalangen Edvin Anger som slog alla dem i kvartsfinalen men som sedan stod på näsan i semifinalen. Johansson fick en liten lucka fram till kanonerna ganska tidigt, och förmådde inte täppa till. ”Något som inte stämde i dag”, skriver Johansson i sin träningsdagbok på strava, med en nedåttumme som betoning. I juniorklassen gick ingen länsåkare vidare från kvalet: Garphytteåkarna Ida Bervenståhl och Nelly Mårtensson var 41:a respektive 47:a i kvalet, och karlskogingen Ellen Berg 52:a. Bervenståhl, som var närmast kvartsfinal, var tio sekunder ifrån. I gårdagens blogginlägg frågade jag mig ju förresten vart bröderna Marcus och Lucas Lennartsson tagit vägen. Som ett brev på posten lade Marcus ut ett instagraminlägg, där han berättar att båda lagt av inför årets säsong. ”I våras körde både jag och han våra sista skidlopp och för min del har jag känt under en längre tid att jag börjat bli klar med skidåkningen och de senaste åren av skador gjorde inte beslutet svårare men det var inte därför jag la skidorna på hyllan”, skriver han. Adam Gillman? Han laddar liksom Filip Danielsson och Elin Törnqvist för långloppssäsongen, kommer att köra skiclassics (långloppsvärldscupen) med Exsitec ski team i vinter. I morgon fortsätter tävlingarna i Bruksvallarna med distanslopp över tio kilometer i klassisk stil, med Axel Ekström på startlinjen. Han går ut som 110:a av 125 startande herrar, B-seedad mitt emellan klubbkompisen Gustav Eriksson och Östersunds Emil Persson, vid 11.54.30. SVT sänder.
Snabbast på Örebro parkrun två gånger inom 14 dagar, och därtill på tider som bara en handfull löpare gjort genom tiderna på banan: Det är inte så konstigt att bloggaren började spekulera i om Per Sjögren är på väg mot en fullskalig comeback. Men så är det inte. I en kommentar till det berörda inlägget här på bloggen skrev ”Peiza” själv och förklarade läget, häromdagen: ”Jag springer enbart för att må bra och eventuella resultat det medför är bara en bonus. Dock ej uteslutet att jag dyker upp på någon tävling framöver då jag tycker det är rätt kul att mäta krafterna och få plåga sig lite.” Han berättar också att hans 16.10 – den näst bästa tid som någonsin presterats på Örebro parkrun (bara toppat av Tim Sundströms banrekord) och som han i lördags bara var 26 sekunder ifrån – inte var någon maxning då, den 19 augusti 2017. ”Min ‘rekordtid’ på Örebro parkrun satte jag i samband med ett träningspass inför SM på 10 000 meter. Sprang då 2×5 kilometer med fyra minuters vila på 16.10/16.19 enligt mina anteckningar i Strava. Det var inget max just då, men självklart ett väldigt hårt tempo, fokus låg på att ha en bra känsla.” Hur det gick på SM? En tiondeplats på 30.48. Sjögrens allra bästa SM-resultat är en fjärdeplats på 3 000 meter inomhus 2009 (på 8.23), som kanske borde varit ett brons eftersom sedermera dopningsavstängde Adil Bouafif var en av tre gubbar i en spurtduell fyra sekunder före Sjögren (men det guldet har Bouafif fått behålla). Återstår att se om Sjögren dyker upp och springer ”lagom” snabbt på parkrun även i morgon, trots kylan. Start 9.30 vid Naturens hus, som vanligt.
Ebba Fryxell och hennes inlånade blandrashund Zelma fullbordade succén vid linlöpning i junior-EM i draghund, barmark, i Tyskland i dag och förvaltade inte bara tredjeplatsen från fredagens lopp till en bronspeng utan var dessutom näst snabbast av alla under det andra loppet, bara slagna av segrande franskan Shaïny Pignon (med 14 sekunder över 3,5 kilometer). Banan i dag var förkortad (i går var den ganska exakt fyra kilometer, i dag runt 3,5) på grund av de extremt varma novembervädret som tär på undarna (14–15 grader i skuggan i Leipa). I går sprang Ebba och Zelma på 12.28 (3.07 per kilometer), i dag på 11.03 (3.09), och totalt var de 1.09 bakom Pignon och 18 sekunder från slovakiska Monika Pasmíková som tog silvret (men bakåt slog Fryxell franska Louise Pla Nou med 1,1 sekunder på fredagen och 1,5 sekunder på lördagen för totalt 2,6 – nästa löpare var däremot betryggande 42 sekunder bakom Pla Nou). Totalt kom 21 löpare från åtta länder till start i klassen, där maxåldern var 20 år. Och Fryxell från Latorp är alltså bara 14 och gjorde mästerskapsdebut. Ett otroligt resultat. Jag pratade med henne efteråt för en artikel ni kan läsa här.
Olle Hedman (i fjol för arrangörsklubben Almby, i år tävlandes för Skövdeklubben IF Hagen) försvarade titeln i Markanatten trailrun – men det krävdes en förbättring jämfört med fjolårstiden för att slå Almbys 14-årige orienteringstalang Sixten Widmark. Widmark klarade de sex bökiga, stökiga, blöta och kuperade kilometerna (med inslag av bottenlös mosse) på 27.48 – händelsevis exakt samma tid som Hedman vann på i fjol. Men Hedman höll undan och vann på 27.26 (och därmed tog han herrklassen med exakt en minuts marginal till KFUM Örebros Edvin Halldin, för Widmark springer i ungdomsklassen, som han för övrigt vann 1.14 före Lindebygdens 15-årige jättetalang Axel Thybeck, som var sjätte snabbast av alla). Regerande segraren på damsidan, Lindebygdens Sofia Carlsson, förbättrade sig med över en minut jämfört med i fjol – men nu var motståndet av den karaktären att hon ändå fick nöja sig med en sjundeplats. Milans Therese Korkeakoski, som ju vann Granbergsdalsterrängen på en liknande bana i somras, tog i stället hem segern 39 sekunder före Älvdalens Carolina Olsson och ytterligare halvminuten före systern Jessica Korkeakoski. Axels 14-åriga lillasyster Lovisa Thybeck vann flickklassen (hade varit fyra av seniorerna) 48 sekunder före IFK Noras 15-åriga Kim Semstrand. Allt det här med tidsavstånden och duellerna hade löparna ingen koll på ute på banan, eftersom det precis som i Östansjölopp var två-och-två-start, var 30:e sekund. Bra för att få spridning på en tajt bana – och förstås ingenting som orienterarna (som många av de deltagande var) är ovana vid.
Ett gäng av löparna som var med i Markanatten sprang kvällen före Garphyttans IF:s öppna klubbmästerskap i nattorientering uppe i Ånnaboda. Ja, på den tuffaste banan – den med KM-status – var alla löpare på de sju första platserna även med i Marka. Axel Thybeck vann 1.29 före Linköpings Maxime Bonneau (han var trea i herrklassen, fyra om man räknar in Thybeck där också, i Marka) medan Tom Korkeakoski (betydligt längre ned på lördagen) var drygt sju minuter bakom på tredjeplatsen. Elisabeth Ahlgren var bästa dam på fredagen (fyra på lördagen), tio sekunder före Therese Korkeakoski och 36 före Jessica Korkeakoski (som båda alltså slog henne dagen därpå). Klubbmästare? Det blev Karin E Gustafsson (som slog alla herrar i Garphyttans IF) och Joakim Jansson (han var knappt tre minuter bakom Gustafsson).
Örebro parkrun fortsätter locka lokala storlöpare nu när antalet andra (ej-terräng-)lopp minskat i antal, och i dag fanns både maraton-laddande Fanny Schulstad (18.28), comebackande (?) Per Sjögren (16.36), ”Super-Sören” Forsberg (19.44 som M55:a), Oskar Hansson (17.08), Petra Hanaeus (20.55), Erik Jansson (17.31) och Björn Engqvist (19.06) bland de 55 startande. ”Peiza” var alltså tre sekunder snabbare än när han vann för två veckor sedan (i sin första tävling/träningstävling på mycket länge) och nu bara 26 sekunder från sitt pers som är den näst snabbaste tiden som löpts i Örebro parkrun. Schulstad var 18 sekunder från sitt pers (som också är näst bästa tiden på banan) och 45 från Liduina van Sitterens banrekord.
Tillbaka från semestern, men ni som varit på hemmaplan lär inte ha missat pangresultatet i Vretstorp i lördags: Filip Dahlgren, örebroaren och orienteraren som 2014 var VM-tia i långdistans, slog till med ett guld på långa terräng-DM – mig veterligen hans allra första (jag hittar bara två DM-brons bland friidrottsmeriterna, på just långa terräng-DM 2020 och på DM på 5 000 meter 2011). Dahlgren klarade den rejält utmanade (framför allt kuperat och bitvis inte helt enkelt underlag) tiokilometersslingan på 35.12, och vann med nästan 1,5 minuters marginal till tvåan Anton Öhman (36.39) och hade ytterligare drygt två minuter till trean David Klasson (38.47). Det behöver knappast påpekas att det saknades en hel del starka namn (från Per Arvidsson till Martin Regborn), men segern var så klart imponerande ändå. Dahlgren har i många år dragits med stora skadeproblem som lagt hinder i vägen för en väldigt spännande orienteringskarriär (som väl egentligen inte är nedlagd, och Dahlgren är trots allt inte 35 än). På damsidan blev det ännu större avstånd (och lika skralt deltagande av toppnamn – och en minst lika imponerande seger av Marie Dasler, den 54-åriga superveteranen från Örebro. Hon gick in på 47.26 och vann med drygt fem minuters marginal till tvåan Therese Persson (52.31) och nästan åtta till trean Anna Karlsson (55.19). För Dasler var det inte första DM-guldet, så sent som i fjol vann hon på 10 000 meter. Bara åtta deltagare kom till start i damklassen, vilket gjorde att Birgitta Jansson, 80, tog poäng i elitklassen i långloppscupen. Frågan är när det hände senast att en 80-plussare lyckades med det. Det mest imponerande var dock Birgittas tid, 69.51 på den rätt utmanande banan. Nästan så man undrar om den kan stämma (på herrsidan kom 42 man till start och där hade Arne Evertsson, 81, 97.24 som tid för veteran-DM-guldet i äldsta klassen). I långloppscupen förstärkte både Dasler och Persson sina positioner rejält inför de två lopp som återstår, Kilsbergsleden till helgen och Lucialoppet i december. Erica Lech toppar alltjämt på 53 poäng (men hon kommer definitivt att missa Lucialoppet, och det är nog tveksamt om hon springer i Karlslund), men Dasler är nu bara två poäng bakom. Hon behöver dock ta in tre poäng (för Lech har ointagligt försprång i antal segrar, som är skiljeregel). För att klara det behöver hon en segern eller två andraplatser i de två loppen. Vilket motstånd som dyker upp lär bli avgörande för om det är görligt. För Persson, som är nio poäng bakom Lech i totalen, finns segerchansen bara i teorin – för henne handlar det i praktiken om att bli försvara tredjeplatsen. Ingen annan har längre ens teoretisk chans att nå ikapp Lech. Dasler tog förstås också veteran-DM-guld i D50-klassen (Dahlgren är ett år för ung för att göra detsamma i H35, så han fick nöja sig med att ta en medalj hem från Vretstorp). Veteranmästare blev, förutom nämnda Jansson och Evertsson i de äldsta klasserna, också Magdalena Costasyn (Vretstorp, D35, 64.35), Joel Redeskog (Kumla, M35, 42.29), Anna Karlsson (Vretstorp, K40, 55.19), Villem Raudsepp (Örebro AIK, M40, 38.59), Therese Persson (Örebro AIK, K45, 52.31), Dan Bäck (Kumla, M45, 43.58), Annica Sjölund (Start, K55, 57.13), Robert Bäckbring (Vretstorp, M55, 46.11), Torbjörn Sjölander (Örebro AIK, M60, 48.56), Jan Ermefjäll (Örebro AIK, M65, 49.20), Torbjörn Hallenborg (Kumla, M70, 60.14) och Sven-Olov Dahlgren (Kopparberg, M75, 81.50).
Bara någon timme före Dahlgrens seger i Vretstorp dök en annan gammal blogg-bekanting upp: Gamle snabb-löparen (och -orienteraren) Per Sjögren (”Peiza”) har utöver några starter i orienteringsskogen (som i Tiomila och i 25-manna förra några veckor sedan legat väldigt lågt med tävlingslinnet de senaste åren men dök nu upp i semi-tävlingen Örebro parkrun (senaste gången jag såg honom i något liknande sammanhang var väl Mikael Kroons testlopp över milen våren 2021 – dessförinnan i DM-tävlingarna hösten 2020). Nu sprang han de fem kilometerna på 16.39, bara 29 sekunder från banperset på 16.10 från 2017, samma år som han slog svenskt veteranrekord på 5 000 meter inomhus med 14.49. Tim Sundströms banrekord är 15.52, Sjögrens 16.10 från 2017 är den näst snabbaste tiden. Ingen annan var inom två minuter (Carl Grundel gick in på 18.46). Ida Lilja snabbaste dam på 22.46.
Bortser vi från junior-VM som startar i Portugal på torsdag (mer om det i bloggen närmaste dagarna) så är orienteringssäsongen i princip över. Bara två små, små tävlingar avgjordes i länet under veckan jag var borta: Karl Kylborn vann Almby IK:s klubbtävling Nattsprintcupen (även känd som ”Älgen”) med tre omgångar av utslagning, och Lovisa Eklöf (tätt före Karin E Gustafsson) och redan nämnda Filip Dahlgren vann Hagabys natt-KM.
Jag tillbringade ganska exakt ett dygn uppe i Ånnaboda för bevakningen av Tiomila, och det blev rätt många intryck. Några noteringar: ** Det är förstås en skandal att damerna alltjämt, 2022, springer fem dagsträckor medan herrarna får springa tio med natt och gryning (ja, jag vet att det är fritt fram med damer i herrstafetten, men så länge den officiella damklassen körs på lördagseftermiddagen kommer just den detaljen bara bli kuriosa). Jag har hört alla argument om att det inte finns lika många kvinnliga orienterare som manliga och att det skulle vara omöjligt för många klubbar att få ihop tiomannalag – men vad vet man innan man provat? Och varför vore det fel med fler kombinationslag och klubböverskridande samarbeten? Att det går om vilja finns är jag helt övertygad om. ** Att se de drygt 300 löparna i herrstafetten dundra uppför Främjandebacken med pannlamporna tända direkt efter startskottet på lördagskvällen är en av de häftigaste idrottsupplevelserna jag varit med om på svensk mark. Inte riktigt i paritet med en Vasaloppsstart eller en natt i ett Novemberkåsaträsk (när Joakim Ljunggren dundrar förbi de hundratals eldarna), men snudd på. ** Till slut fick jag mig ett snack med fransmannen Quentin Rauturier, som jag skrivit om många gånger på bloggen, och det visade sig att han trots knappt två år i Sverige pratade snudd på flytande svenska. Väldigt imponerande. Han blev bäste länslöpare i Tiomila med en andraplats, som förstasträckeslöpare i OK Ravinen vars ankare Gustav Bergman hämtade in mer än två av det treminutersförsprång som OK Linnés Albin Ridefelt hade med sig ut på sistasträckan. Av personer som bor i Örebro men tävlar för klubbar utanför distriktet visade också Jerker Lysell (som vann förstasträckan för Rehns BK), Anton Johansson (som sprang stabilt på topp 15 på långa natten för Orion, som till slut blev 22:a) och Jonas Andersson (som hade 18:e bästa tid på långa natten och sprang upp Kils OK från 33:e till 27:e plats där; de blev till slut 39:a). ** Bästa länslag blev trots allt Tisarens damer, men chanserna till en topplacering försvann redan på förstasträckan, där Lilian Forsgren tappade över 5,5 minuter på täten. Hon orienterade stensäkert, enligt egen utsago, men hade inte mer i kroppen för dagen, efter förkylningar. Supersurt för laget, så klart. En 23:e-plats är långt ifrån potentialen. Lovisa Persson fick ingen lätt uppgift när hon skickades ut som 47:a på andrasträckan, och på den tredje, långa och raka sträckan – damernas motsvarighet till herrarnas långa natten – var det hopplöst för Josefin Tjernlund eftersom det där nästan enbart handlar om att hamna i en bra klunga, och hon gick ut som 59:a. Trots det plockade hon 23 placeringar, och Ellinor Tjernlund, som hade tionde bästa löptiden på fjärdesträckan, tog sex till innan Andrea Svensson löpte upp laget från 30:e till 23:e på sista. ** Tisarens herrlag blev, när Hagaby som arrangör inte kunde ställa upp, förstås enkelt bästa länslag. De satsade framtungt, med tre starkaste namnen på tre första sträckorna. Oskar Andrén hängde med i samma klunga som Jonatan Gustafsson (som sprang KFUM Örebros förstasträcka) på förstasträckan, rutinerade Daniel Attås förde upp laget till niondeplatsen med sjunde bästa tid på andrasträckan och junioren Valter Pettersson låg sjua (i klungan som kämpade om tredjeplatsen) vid en mellantid på tredjesträckan (han växlade till slut som 15:e man). Till slut blev det en 33:e-plats, efter en rätt odramatisk avslutning med stora luckor uppåt och nedåt. ** Tisarens andralag blev med marginal näst bästa länslag från länet, med en 65:e-plats före KFUM Örebro på 97:e, Djerf på 132:a (bästa Värmlandslag!) och KFUM:s andralag på 161:a. På herrsidan var KFUM, anförda av Gustafsson, 67:a, Tisarens andralag 126:a, Djerf 162:a, KFUM:s andralag (där Per Sjögren såg ut att ha en rätt tuff förstasträcka) 166:a, och Milans och Lindebygdens gemensamma lag 186:a. ** Ungdomstävlingen missade jag, men där gjorde Djerf sitt bästa resultat någonsin och knep en 48:e-plats och blev bästa länslag, en kvart från segern (så tajt var det). 15-årige Edvard Pelander hade 30:e bästa sträcktid på förstasträckan, och ställde sedan klockan på fem och gick upp och sprang sjättesträckan, den efter långa natten, i Djerfs herrlag. KFUM Örebro ungdomar blev 54:a, Lindebygdes kombinationslag med Emmaboda 63:a, Almbys andralag 66:a, Tisaren 116:e, Milan 129:a, Garphyttan 133:a, Djerfs andralag (i kombination med IK Viking) 166:a, Almbys förstalag 167:a, Tisarens andralag 168:a (det skiljde 42 sekunder mellan de tre lagen), KFUM:s andralag 185:a och Tisarens tredjelag 195:a. ** Jag sprang också på Filip Danielsson, som var kamerman åt tv-produktionen på Tiomila, uppe i Ånnaboda. Vi snackade lite om hans nya helhjärtade satsning på långlopp i moderklubben Wedevågs IF, som vi alltså skrivit om på na.se men som jag inte riktigt hunnit beröra på bloggen. Hans plan är att köra alla de stora nationella långloppen (inklusive Vasaloppet) krydda med Birkebeinerrennet och möjligen ytterligare någon nordisk deltävling i långloppsvärldscupen ski classics.
I dag avgjordes första upplagan av Grisrundan efter pandemin. Det är ett rålerigt traillopp som har start och mål i Motorp/Tripphult mellan Östansjö och Hallsberg, och arrangeras av polisen i Sydnärke. Många av löparna som sprang korta terräng-DM just i Östansjö i går dubblerade, och Siri Englund vann stort för andra dagen i rad. Den här gången var distansen runt en mil (med en hel del höjdmeter och mycket ”löpning” i bäckar och diken), och segermarginalen tio minuter (sånär som på fyra sekunder) till värmländska 15-åringen Juni Rudström på andraplatsen (och ytterligare nästan 6,5 minuter till tredjeplacerade Enköpingslöparen Emma Ytterbom). Tiderna 48.42, 58.38 respektive 1.05.01. På herrsidan kom gårdagssegraren Anton Öhman inte till start, så då passade gårdagstvåan Linus Wedin, 15-åringen som imponerar så stort, på att ta en segern. Därtill med nästan fyra minuters marginal till jämngamle värmlänningen Hugo Ekström. Gårdagssjuan Janne Werner var trea, ytterligare ett par minuter bakom (utöver dem var det bara en Joakim Jansson, av herrar, som klämde sig in framför Englund). Tiderna på topp tre var 42.21, 46.06 respektive 48.00.
Det har varit en händelserik helg där jag jobbat lite för mycket med andra saker för att riktigt hinna blogga. Men vi tar det i lite snabb takt:
** Josefin Tjernlund tog i dag SM-silver i orienteringens ultralånga distans i Västervik. Det var hennes tredje SM-medalj (brons i långdistans 2017, silver i sprintstafett 2019) och det kom efter att hon bitit sig fast i tätklungan (bakom Alva Olsson, som kom loss) trots att benen inte kändes superbra och sedan, efter drygt två timmar och 17 minuter, spurtat ned de andra fem, däribland tvillingsystern Ellinor som tog fjärdeplatsen. Jag pratade med Josefin efteråt, för en text ni kan läsa här. På herrsidan tog Jonatan Gustafsson en finfin sjundeplats, starkast bakom Gustav Bergman, som vann med nästan 1,5 minuter, och en femmannagrupp där bakom. Dagen innan var Lilian Forsgren, som stod över söndagen SM-tävling, starkast i medeldistanstävlingen i samma terräng som inledde elitseriesäsongen. Hon blev femma, med Andrea Svensson (som inte heller sprang på söndagen) två placeringar bakom sig medan systrarna Tjernlund återfanns först på 15:e och 16:e palts (Ellinor före Josefin den gången). Oskar Andrén bäste länslöpare på herrsidan med en 21:a-plats där.
** Filip Danielsson gjorde sitt livs överlägset bästa SM-tävling och en av de starkaste över huvud taget när han blev femma på femmilen i Kalix. Ett tag såg det rent av ut som om han skulle kunna utmana en trött Johan Häggström om bronset, men Danielsson hade inget kvar i tanken på slutet (Jens Burman tog guldet före Wiliam Poromaa). Jag pratade med Danielsson efteråt, för en artikel om en stökig vinter som fick ett fint slut. Axel Ekström blev 13:e, åtta minuter bakom Burman på den mycket utslagsgivande banan (1 710 höjdmeter och sugande snö), men fick ändå med sig en bronsmedalj hem eftersom han tillsammans med IFK Mora-kompisarna Gustaf Berglund (sjua) och Eddie Edström (17:e) fick den tredje bästa sammanlagda tiden av alla föreningar. Garphyttans Adam Gillman blev 23:a i det som var den definitiva avslutningen på årets skidsäsong.
** Hemma i Örebro sprangs på lördagen säsongens första testlopp i Mikael Kroons regi, tio kilometer landsväg på milseriens gamla bana på Väster. Wilhelm Bergentz var allra snabbast med 31.37, men träningskompisen Noha Olsson förmodligen gladast av alla eftersom han sprang tre minuter snabbare än han tidigare gjort på milen när han gick in som tvåa på 31.57. I vanliga skor. ”Skriver du något vill jag ha med ‘bojkott från kolfiber’”, skriver Olsson till bloggaren och tillägger: ”Jag brukar säga: ‘En löpare ska springa med drömmar i sitt hjärta, inte kolfiber i sina skor.’” Även Axel Sandberg (32.06) och Cimmie Wignell (32.22) sprang snabbare än de någonsin gjort tidigare på milen. Sandberg var tredje snabbast, Michael Weldai (32.11) fyra och Jonas Nilsson (32.20) femma. Även Jack Karlsson (33.33), Per Sjögren (34.29) och Fredrik Johnsson (34.34) gick under 35 minuter. Fanny Schulstad var ensam dam till start och gjorde 36.40 med Erik Anfält som hare. Totalt var 17 löpare med, och alla gick under 38.30.
Noha Olsson efter ett mäktigt pers. Foto: Mikael Kroon
Erica Lech går från klarhet till klarhet just nu. Förra veckan seger i halvmaran Kalmar Malkars 21KM, pers med över fem minuter och in som femma på distansen i distriktets genom tiderna-lista. I dag tvåa på i vad jag tror var debuten på Lidingöloppet. Örebro AIK-löparen var en av 23 specialinbjudna löpare till 30-kilometersdistansen (bara eliten fick chansen i år, på grund av coronapandemin), och hade bara Örgrytes Hanna Kumlin före sig i mål. Som referens hade tiden 2.05.42 räckt till en tiondeplats i fjol, som sjunde bästa svenska, 1,5 minuter före Liduina van Sitteren (som dock tagit jättestora kliv framåt sedan dess).
De allra vassaste löparna valde dock 15-kilometersdistansen på lördagen, och där tog sig Ullevis Charlotta Fougberg om Hälles Meraf Bahta på andra halvan och vann med över en minut, på 52.11. Bäst av länslöparna blev Zinkgruvanfostrade Johanna Eriksson (Motala AIF) med en sjätteplats på 56.02 följt av Louise Wiker som tia på 57.37, Liduina van Sitteren som 16:e på 59.47 och Lisa Bergdahl som 18:e på 1.01.05.
Martin Regborn tog den prestigefyllda titeln som bästa orienterare på herrsidan med en åttondeplats på 47.05, fyra sekunder före Emil Svensk och över minuten före Gustav Bergman som tvålade till honom två gånger om på orienterings-SM förra helgen (men Regborn slog ju Bergman även på friidrotts-SM). Samuel Russom, IS Göta, vann på 45.38, sju sekunder före Hälles Samuel Tsegay. Ex-örebroaren Heshlu Andemariam 26:a på 49.32.
Ännu närmare pallen var dock Wilhelm Bergentz i P19-klassen över tio kilometer, där han blev trea på 33.23, 1.13 bakom segrande Jonathan Edman, IFK Umeå, och 23 sekunder från Väsbys Hampus Månsson på tredjeplatsen.
Fredrik Johnsson bröt på 30 kilometer.
I korta terräng-DM i spåret i Vretstorp blev det inte, som jag hade tippat, Klara Frih som bröt Liduina van Sitterens nästa två år långa DM-svit – utan Frida Nilsson som gick in på 16.40 över de fyra kilometerna och med den tiden var 19 sekunder före 17 år yngre konkurrenten som fick nöja sig med ett guld i F17-klassen. Ytterligare fyra år yngre Elin Freed (en 14-åring som bor i Glanshammar och tävlar för KFUM Örebro) tog ännu mer överraskande bronset före hemmalöparen Therese Fjordäng och Marie Dasler: Freed hade 17.38, Fjordäng 17.51 och Dasler 17.59.
Alla utom Fjordäng blev dessutom guldmedaljörer i sina respektive åldersklasser: Nilsson i yngsta veteranklassen K35, Frih i äldre juniorklassen F19, Freed i yngre juniorklassen F17, och Dasler i K50 (å andra sidan fick Fjordäng ett silver i lagklassen, med sitt Vretstorp, bakom IF Start). Veteranguld tog också Maria Eriksson (K40, 18.09), Therese Persson (K45, 18.31), Irene Ikonen (K55, 20.51) och Lilijana Persson (K65, 24.12). Av 16 damer till start fick 15 med sig medalj hem …
På herrsidan ”skrällde” OK Tisarens talangfulla orienteringsjunior Valter Pettersson, 18, och tog guldet på 13.40, sex respektive åtta sekunder före KFUM Örebro-duon Axel Sandberg och William Wickholm (Enhörnas Johan Ek-Larsson var dock snabbast av alla på 13.19, men utom tävlan). Per Sjögren blev DM-fyra för andra helgen i rad (i söndags på 5 000 meter), men distanserad med 45 sekunder av Pettersson. Pettersson tog DM-guld även i P19, Per Sjögren i M40 och i lag (med KFUM Örebro – Örebro AIK tog veteranlagguldet). Ännu ett utropstecken: Tisarens 16-åring Emil Larsson var sjätte snabbast av alla med 14.33 och tog förstås DM-guld i P17. Mathias Viktorsson (M35, 14.46), Magnus Mossberg (M45, 15.42), Mikael Persson (M50, 16.33), Mikael Hansson (M55, 17.31) och Hans Backström (M65, 19.15) fick också med sig DM-titlar hem från Vretstorps folkpark.
Jimmy Axelsson följde upp förra helgens seger i Talluden trailrun med en ny – i rullskidcupen Moto tours sista deltävling, 35 kilometer med start från Närkes Kil till Mogetorp och därefter en avslutning tillbaka till Garphyttan och uppför Ånnabodabacken. Robert Brundin, som redan säkrat totalsegern, var 51 sekunder bakom i mål, trean Daniel Olsson över 1,5 minuter. Segern var Axelssons tredje raka i deltävlingar han ställt upp i, men en svagare start på säsongen och en missad etapp gjorde att han slutade 72 poäng bakom Brundin (hade han vunnit den deltävling han missade hade det ändå ”bara” bara gjort 38 poäng i sammandraget, så det saknades mer än så).
Olivia Hansson, som också redan säkrat totalen, var ensam dam till start och gick i mål som 13:e av de 20 åkarna, 15 minuter bakom Axelsson vars segertid skrevs till 1.28.11.
Mattias Fritz tog tredjeplatsen i sammandraget på herrsidan efter en tiondeplats på lördagen (Adam Nyrén blev fyra både på lördagen och totalt, hade behövt bli tvåa för att ta sig förbi) medan Åsa Fjellström och Nelly Mårtensson tar andra- och tredjeplatserna på damsidan.
Jag utlovade ju ett bildextra från DM på 5 000 meter. Tyvärr blir det ett väldigt mansdominerat sådant, eftersom jag kom fram till Hallsberg (efter min egen insats i Talludden trailrun) lagom till A-heatet där Liduina van Siteren var ensam dam. Så ni får hålla tillgodo med bilder på henne och ett antal gubbar … Tja, på pallen var det väl inte så gubbigt just den här dagen, med en 23- och en 25-åring. Och silvermedaljören Per Arvidsson blir inte veteran förrän inomhussäsongen startar.
M40-guldet tog Per Sjögren, som blev fyra bland seniorerna, medan Jakob Nilsson tog hand om M35 och Arturs Steinbergs M45. Jag hoppas att Nerikes friidrottsförbund inom kort reder ut alla veteranklassmedaljer, för ska jag grotta i det själv riskerar det att bli en massa fel (än så länge står inget om veteranmedaljerna i resultatlistan, men jag såg att det delades ut sådana när jag var på plats).
Liduina van Sitteren, DM-segrare på 17.40,22. Foto: Jonas Brännmyr
Liduina van Sitterens DM-guld var hennes nionde raka, om man inkluderar alla löpdistanser. Foto: Jonas Brännmyr
William Wickholm gick solo från start. Foto: Jonas Brännmyr
William Wickholm, DM-segrare på 15.27,85. Foto: Jonas Brännmyr
Tvåan och trean, Axel Sandberg och Per Arvidsson (i röd tröja IF Götas David Kjellén som deltog utom DM-tävlan och gick i mål som trea i loppet på 16.07,19). Foto: Jonas Brännmyr
Per Arvidsson, DM-silvermedaljör på 16.00,92. Foto: Jonas Brännmyr
Axel Sandberg, DM-bronsmedaljör på 16.10,18. Foto: Jonas Brännmyr
Per Sjögren, notera spottloskan. Foto: Jonas Brännmyr
Per Sjögren, fyra på 16.11,42, 1,2 sekunder från bronset. Foto: Jonas Brännmyr
Noha Olsson, femma på 16.25,23. Foto: Jonas Brännmyr
Oskar Hansson, sexa på 17.03,03. Foto: Jonas Brännmyr
Jakob Nilsson, sjua på 17.06,88. Foto: Jonas Brännmyr
Mathias Viktorsson, åtta på 17.14,98. Foto: Jonas Brännmyr
Arturs Steinbergs, nia på 17.23,50. Foto: Jonas Brännmyr
Fredrik Johnsson (ej att förväxla med klubbkompisen med samma namn), tia på 17.41,69. Foto: Jonas Brännmyr
”Super-Sören” Forsberg, sprang i B-heatet och blev 18:e totalt på 18.33,05. Foto: Jonas Brännmyr
Vilken intensiv helg det blev! Själv sprang jag ju Bergslagsleden ultra i går (mer om själva tävlingen nedan), och hann därför inte blogga om något annat, men det har ju verkligen hänt grejer.
Först och främst: Orienterings-SM. Det blev massor av framgångar för länslöparna, och allra mest glänste som väntat Martin Regborn. Gustav Bergman dominerade förvisso med dubbla guld – drygt 2,5 minuter före tvåan på medeldistansen på lördagen och nästan två minuter före tvåan på långdistansen dagen därpå – men där bakom knep Regborn silvret på lördagen och bronset (två sekunder från nytt silver men nu bakom Albin Ridefelt) på söndagen. Två fina medaljer till samlingen för Regborn, som ändå verkade lite besviken över att avståndet upp till Bergman blev så stort i den brötiga Göteborgsterrängen:
– Jag visste att jag hade bra chans i dag, i alla fall bättre chans än i går, mot Gustav, så det var bara att köra. Men det va svår terräng att lägga upp loppet, hur man skulle gå på med krafterna, för bitvis var det extremt tungt, och då kände man sig helt slut, och sedan kom det lätta partier där man kunde ligga på ganska bra, så kanske att man hade kunnat trycka på lite hårdare i de hårda partierna. Jag vet inte. Jag är närmare Gustav i dag än i går, så … Men han är bra nu, sa Regborn till Orienteringsmagasinet efter långdistansen.
En betydligt större skräll var det att Lilian Forsgren (som jag förvisso räknade som en outsider på distansen i mitt förhandsinlägg, men ändå) slog till med ett SM-silver (delat med Lina Strand) på lördagens medeldistans – endast slagen av världens bästa orienterare, Tove Alexandersson. Forsgren har tidigare tre brons, men alla i den något smalare disciplinen nattorientering. Nu tog hon sin första topp två-placering på SM, och sin första medalj i någon av de mest prestigefyllda disciplinerna – 30 år gammal och utan landslagsplats. Det är onekligen starkt.
I dag följde hon upp med en sjätteplats, drygt sex minuter från ny medalj (och knappt tio bakom superskrällsegraren Sanna Fast, Eksjö).
I yngre juniorklassen, för 17- och 18-åringar, sprang Tisarens stortalang Valter Pettersson hem ett SM-brons i dag, knappt fem minuter bakom segrande Axel Elmblad i långdistansen. I går var han 16:e man på medeldistansen.
Övriga länslöpare med topp 20-placeringar: Josefin Tjernlund sjua i medeldistansen och 16:e i medeldistansen, Andrea Svensson nia i långdistansen och 17:e i medeldistansen, ex-örebroaren Maria Magnusson (Sävedalen) 15:e i långdistansen och 19:e i långdistansen, Filip Dahlgren 16:e i långdistansen och Gustav Hindér med samma placering i medeldistansen. Melker Forsberg blev 16:e i långdistansen (i H20) och noteras bör också att Jonatan Gustafsson tog sig till A-final i sitt första senior-SM även om han fick nöja sig med 37:e plats på medeldistansen.
I Småland avgjordes samtidigt ett ungdoms-SM i långdistans där Ellen Pelander (Djerf, D16), Hugo Örn (KFUM Örebro, H16) och Anton Kruse (KFUM Örebro, H16) tog topp 20-placeringar genom att bli 15:e, 16:e respektive 20:e i respektive klass.
Ytterligare ett svenskt mästerskap avgjordes i helgen: I mountainbike, även det strax utanför Göteborg. Matthias Wengelin gick in som regerande mästare, men och var vid sista mellantiden, knappt två kilometer före mål (banan var totalt 28,7 kilometer) loss ihop med svåraste konkurrenten Emil Lindgren och passerade där i mycket knapp ledning. In mot mål lyckades Lindgren få en lucka, och över linjen skiljde nio sekunder. Trean Michael Olsson var 1,5 minuter bakom, örebroaren Axel Lindh på femteplatsen slagen med 2,5 (han förlorade en spurtstrid mot brorsan Vilgot Lindh, som däremot aldrig bott i Örebro …).
”Skönt att kroppen vaknade till liv och att jag kunde bjuda upp till fight andra halvan av loppet så Emil Lindgren fick ta i lite för att ta över tröjan”, skriver Wengelin på instagram.
Helgens löpning, då? Jo, den betar vi av i lite raskare takt:
** DM på 5 000 meter avgjordes på Transtensvallen i dag, och jag kan utlova en bildextra från A-heatet i morgon eftersom jag råkade ha vägarna förbi. Liduina van Sitteren tog en lika väntad som överlägsen seger, 1.43 före Klara Frih som mig veterligt debuterade på en distans över 3 000 meter (åtminstone på bana) med 19.23,75. van Sitteren öppnade för att gå under 17 för andra gången i karriären, men fick backa av och nöja sig med 17.40,22 – fortfarande märkt av supersatsningen på maraton-SM för två veckor sedan. Hennes resultat hamnade också lite i skymundan av hennes skor, vars sulor mättes in till 27 millimeter, två millimeter för tjockt enligt de nyligen framtagna reglerna som ska bromsa användningen av ”superskor”. Samma skor godkändes med mätutrustningen på friidrotts-SM i augusti, och dessutom finns modellen på internationella friidrottsförbundets lista med godkända skor, så de fick ändå passera. Marie Dasler tog bronset, 23 sekunder bakom Frih. Och jo, man ska inte glömma att van Sitterens guld var hennes nionde raka – räknat över alla löpgrenar som det springs DM på inom Närkes friidrottsförbund – räknat bak till hösten 2019.
Totalt mättes 27 skor in, rapporterade skomätaransvarige Börje Nordin. De som sprang i spikskor behövde inte få sina mätta, men av övriga hade Per Sjögren, som kom med en något överraskande efteranmälan efter att inte ha sprungit en regelrätt tävling på bana sedan vintern 2017/18 (nå, han sprang ju Mikael Kroons testlopp på 5 000 på GIH i maj), de tunnaste med elva millimeter. Sjögren släppte täten tidigt men ökade sedan tempot och gick ikapp klungan med löpare två–fyra, men när Per Arvidsson tryckte på gasen åkte han av igen. Blev ändå fyra på 16.11,42 efter att ha ”hoppats på under 17”. William Wickholm stack i väg i starten och jagade sub 15 första kilometerna, men fick ge sig i blåsten och utan draghjälp och landade på 15.27,85. Arvidsson tog bronset men missade sub 16 med 92 hundradelar, och Axel Sandberg tog bronset på 16.07,19.
** Joel Engström gick ut stenhårt i Bergslagsleden ultra och var ett par minuter före förhandsfavoriten Erik Anfält i Mogetorp. Sedan sprang han lite fel, kroknade något och fick nöja sig med fjärdeplatsen – men Anfält gick förbi under felspringningen och fattade inte att han var i ledningen förrän han kom i mål och fick höra att han hade vunnit. Då hade han tagit det ”relativt lugnt” på slutet och ”gått” uppför slalombacken när han insåg att han inte varken skulle kunna ta eller tappa sin andraplats. Det var nog anledningen till att han missade sitt banrekord med 2.01. 3.40.57 är ändå det näst snabbaste någon sprungit de 47,5 kilometerna på, och banrekordet på 3.38.56 kommer stå sig för alltid eftersom arrangörerna planerar att byta bansträckning till nästa år. Fjolårsvinnaren Simon Bloss (Strängnäs) blev tvåa, bara drygt en minut bakom, och Josef Snellman (Kristinehamn, tidigare FKT-innehavare på leden), som var den som gick med Anfält längst, blev trea, ytterligare 45 sekunder bakom. Jonathan Kandelin näst bästa länslöpare på 3.51.44, före John Lundström (som var så stark och tog totalsegern i Kilsbergen trailtour i våras) på 3.55.46 och Mattias Nätterlund på 3.56.58 (de blev femma, sexa och sjua). Fjolårsvinnaren Johanna Gelfgren (Alnö) tog tidigt täten i damklassen och jagades först mest av Josefin Gerdevåg, som dock hade problem med magen under det som var hennes ultradistansdebut. I stället smet My Svensson (Skövde) upp och förbi till seger med nästan fyra minuter, 4.14.57 mot 4.18.39 på Gelfgren och 4.31.12 på Gerdevåg. Elin Österman och Anna-Karin Larsson blev bästa länslöpare där bakom (fyra och femma totalt) på 5.12.13 respektive 5.40.35.
** Örebro AIK:s Erica Lech har ju gått från klarhet till klarhet under den här korta säsongen, och slog på lördagen till med något sensationellt: Seger i Kalmar Malkars 21KM på 1.18.42 – en tid som gör henne till distriktets femte bästa på halvmaraton genom alla tider, bakom toppnamnen Gerdevåg, Mikaela Kemppi, Liduina van Sitteren och Karin Forsberg (då Sennvall). Pers med över fem minuter och ”bara” två minuter kvar till distriktsrekordet … Tävlingen vann Lech med nästan tre minuters marginal, och bakom sig hade hon bland annat klubbkompisen (i Örebro AIK) Julia Johnsson som blev sexa på 1.34.46. I herrklassen blev hennes make Fredrik Johnsson tia, men det var tiden som imponerade mest: 1.16.04 var ers med 48 sekunder, och då har Johnsson ändå hunnit fylla 45.
** Erica Lech och My Svensson, båda nämnda ovan som segrare, var etta och tvåa i Dovra trail i augusti, men avstod på grund av lördagens löpningar andra deltävlingen i Ullmax trailtour som avgjordes i dag (Talludden trailrun), så nu är Kristalina Smårs (superklassikerrekordhållaren från Nora) uppe i totalledning (närmast före Therese Korkeakoski) Hon var trea i premiären och vann nu på 1.09 före Antje Wiksten och ytterligare över tre minuter före Sundbybergs Louisa Sjöholm. Jimmy Axelsson tog ju en urstark seger före Anfält i premiären och följde upp med en överlägsen i dag, över tre minuter före Sören Persson (Karlstad) och David Klasson (tvåa i sammandraget), och över sex före alla andra. Ni som läste min lopprapport i går kanske undrar kanske om jag tog mig ut i skogen i dag och hur benen kändes? Jodå, oförskämt bra. Visst, lite slitna var lemmarna, men jag kände ändå att jag kunde trycka på i alla moment (den inledande, sugande uppförsbacken, de tekniska partierna, den avslutande nedförsbacken), och jag är mycket nöjd med både kroppen, satsningen och tiondeplatsen (knappt nio minuter bakom Axelsson) – och framför allt, i backspegeln, med Bergslagsleden ultra i går.
** I ler- och hinderloppet Utmattningen i Dalkarlsberg i går kom 19 löpare till start, varav tio körde den fulla distansen (två varv). Linn Gustavsson (1.06.16,4) och Anders Dahl (48.23,1) vann med drygt en respektive drygt fyra minuters marginal men det mest välbekanta namnet var nog Kim Semstrand som krossade alla killar och tog totalsegern på halva sträckan på 24.24,3.
** Med start uppe i Kloten vid sextiden på lördagsmorgonen gjorde välmeriterade fjällmaratonlöparen (bland annat) Anders Kleist (från Kolmården) en supersatsning mot att krossa Lars Drageryds redan respektingivande FKT på Bergslagsleden. Med mål på 36 timmar och en möjlig tidsplan för 33 (och, förvisso, en för 40 också) satte Kleist av i furiöst tempo. Men energin tröt dessvärre under slutet av natten, och efter 21 mil (av 28) tvingades han till slut ge upp. Rapporteringen från försöket har varit sparsmakad, men efteråt skriver Kleist själv lite grann på instagram.
Mia Nilsson gjorde som förra veckan – nästan. När Kilsbergen trailtour avgjordes med etapp upp från parkeringen vid Lövbrickans naturreserverat till Kilsbergens högsta punkt kopierade hon förra veckans recept – prova och prova igen – och förbättrade sig den här gången med sju sekunder trots att det bör ha varit en hel del blötare, framför allt på den sista delen av banan, på söndagen. Skillnaden mot förra veckan? Att det ändå inte räckte mot Kajsa Rosdal, som sopade till med 31.53 redan när etappen öppnades på onsdagen och sedan kunde sitta tryggt tillbakalutad och se alla andra misslyckas med att nå den tiden. Nilsson löpte 33.50 första gången, följde upp med 33.43 men saknade alltså fortfarande 1.50 till Rosdal som därmed tillsammans med herrarnas John Lundström är första totalsegraren någonsin i Kilsbergen trailtour. Det var ju en shootout mellan Rosdal och Nilsson som hade vunnit varsin av de två första etapperna just för den andre. Linda Meijer tog tredje raka tredjeplatsen, på 36.25, för en bronspeng i totalen.
Lundström gick tre för tre och var till slut totalt överlägsen i sammandraget. Anton Hallors friska satsning i onssdags, som jag rapporterade om i bloggen då, höll hela vägen till söndagseftermiddagen då Lundström klev ut och slog den tiden med 15 sekunder (över drygt 5,5 kilometer med 136 meters höjdskillnad mellan högsta och lägsta punkten men betydligt fler höjdmeter än så och bitvis både lite teknisk och blöt stig). I kampen om andraplatsen i sammandraget – först i mål mellan Andreas Wahlstedt och Per Sjögren – var Wahlstedt hela 1.20 före Sjögren som möjligen var märkt av fredagsförmiddagens 17.01 över 3 000 meter på GIH:s löparbanor (se nedan) när han gav sig ut i bergen på söndagen. Wahlstedt blev trea, Sjögren sexa på etappen, och mellan dem klämde sig nykomlingarna David Lundström och Hannes Andersson in.
För egen del lyckades jag få precis så många löpare som krävdes – två – mellan mig och Ola Backlund för att jag skulle passera honom i sammandraget. Nå; han fick ändå 2–1 i ”etappsegrar” i den inbördes kampen mellan tourens arrangörer – men jag kommer för alltid ståta med en topp fem-placering i den första upplagan av touren medan han får nöja sig med en sjätteplats i historieböckerna …
Vi får väl se när touren får en fortsättning!
Topp tre i sammandraget – Rosdal och Lundström, Nilsson och Wahlstedt, samt Meijer och Sjögren – har priser att vänta och kontaktar Ola via direktmeddelande på instagram eller på mailadressen ola.backlund@kanonaden.com. Förstapriserna är en matkasse från Coop i Garphyttan, andrapriserna är ett baskit från Karl Hedin i Lindesberg och tredjepriset är en presentpåse från Hyrmaskiner i Lindesberg. Allt fixat av Ola.
Kilsbergen trailtour, etapp tre, damer:
1) Kajsa Rosdal, 31.53. 50 poäng.
2) Mia Nilsson, 33.43. 40 poäng.
3) Linda Meijer, 36.25. 35 poäng.
4) Annika Larsson, 37.34. 32 poäng.
5) Anso Berg, 40.42. 30 poäng. Herrar:
1) John Lundström, 25.50. 50 poäng.
2) Anton Hallor, 26.05. 40 poäng.
3) Andreas Wahlstedt, 27.51. 35 poäng.
4) David Lundström, 28.25. 32 poäng.
5) Hannes Andersson, 28.26. 30 poäng.
6) Per Sjögren, 29.11. 28 poäng.
7) Erik Nilsson, 29.15. 26 poäng.
8) Jonas Brännmyr, 29.44. 24 poäng.
9) Patrik Jansson, 30.10. 22 poäng.
10) Claes Adolfsson, 31.03. 20 poäng.
11) Ola Backlund, 31.12. 19 poäng.
12) Andreas Pantzar, 31.15. 18 poäng.
13) Martin Bergman, 31.29. 17 poäng.
14) Erik Malm, 31.43. 16 poäng.
15) Rihards Darzins, 33.56. 15 poäng.
16) Linus Wickberg, 33.58. 14 poäng.
17) Victor Barinas, 35.08. 13 poäng.
18) Daniel Eklund, 35.42. 12 poäng.
19) Daniel Tholin, 36.49. 11 poäng.
20) Cristoffer Stockman, 40.40. 10 poäng.
21) Jonny Elofsson, 43.08. 9 poäng. Slutställning efter tre etapper, damer:
1) Kajsa Rosdal, 140 poäng.
2) Mia Nilsson, 130 poäng.
3) Linda Meijer, 105 poäng.
4) Anso Berg, 92 poäng.
5) Annika Larsson, 64 poäng.
6) Hanna Richter, 30 poäng. Herrar:
1) John Lundström, 150 poäng.
2) Andreas Wahlstedt, 110 poäng.
3) Per Sjögren, 103 poäng.
4) Erik Nilsson, 90 poäng.
5) Jonas Brännmyr, 80 poäng.
6) Ola Backlund, 79 poäng.
7) Andreas Pantzar, 64 poäng.
8) Rihard Darzins, 61 poäng.
9) Erik Malm, 56 poäng.
10) Daniel Eklund, 50 poäng.
11) Claes Adolfsson, 46 poäng (sjundeplats som bästa resultat).
12) Daniel Tholin, 46 poäng (tolfteplats som bästa resultat).
13) Martin Bergman, 43 poäng.
14) Cristoffer Stockman, 41 poäng.
15) Anton Hallor, 40 poäng.
16) Jonny Elofsson, 38 poäng.
17) David Lundström, 28.25. 32 poäng.
18) Hannes Andersson, 28.26. 30 poäng (femteplats som bästa resultat).
19) Victor Barinas, 30 poäng (13:e-plats som bästa resultat).
20) Patrik Jansson, 22 poäng.
21) Claes Nilsson, 18 poäng.
22) Per Gunnarsson, 16 poäng.
23) Linus Wickberg, 14 poäng.
24) Stefan Sjögren, 13 poäng.
Fredagens fajt på GIH, ja. Mikael Kroon anordnade träningstävling, jag var där och jag hoppas att ni såg texten om Martin Regborns (inofficiella) pers på 5 000 meter: 14.31 (2.54 på 1 000 meter, 8.44 på 3 000 enligt Kroons klocka). Hade det varit en sanktionerad tävling hade det gjort honom till åtta i distriktet genom alla tider (och tvåa, några tiondelar bakom Per Sjögren, under 2000-talet). Nu var det en träningstävling där tränaren Mikael Kroon tog tider med sin klocka och skrev ned dem i ett kollegieblock – men prestationen var inte desto mer imponerande. Fältet var fullt av det snabbaste länet har att uppbringa (utom Tim Sundström som tvingades kliva av efter uppvärmningen), och ändå hade Regborn inte sällskap i 50 meter ens. Han stack direkt och ångade på som ett lokomotiv i 2.55-fart kilometer per kilometer innan han skruvade upp i slutet. Det trots sju grader på termometern, regntung (och redan från början hård och oduglig) bana och en form som är långtifrån toppad. Det var kort sagt en uppvisning av sällan skådat slag.
Bakom rasslade det in pers. Jonatan Gustafsson gick sub-15 för första gången (14.56) och Jack Karlsson kanske hade gjort det med riktig tidtagning (han var dragvillig men orkade inte riktigt sista varvet och landade på 15.00). Att 17-årige Wilhelm Bergentz sprang på 15.15 går verkligen inte heller av för hackor (hans vapendragare Noha Olsson stod bredvid och hejade på, efter att ha haft lite skadekänningar på slutet). Totalt gick tolv man, varav elva boende i länet och tio tävlandes för länsklubbar, under 16 minuter. Det kan inte ha hänt många gånger på riktiga tävlingar de senaste åren …
Två damer kom till start: Liduina van Sitteren som också ”fejkpersade” med 17.24,5 och landslagsorienteraren Josefin Tjernlund som annonserade satsning mot sub-17 före loppet men inte nådde förra veckans tid på parkrun-banan (17.37 då, 17.39 nu). Jag pratade med Tjernlund efteråt för ett reportage som dyker upp på na.se i veckan. Alla tiderna (parentes med förklaring kring de tre som kom utifrån och som därför inte är vanligt förekommande på bloggen), damer:
Liduina Van Sitteren, 17.24,5.
Josefin Tjernlund, 17.39. Herrar:
Martin Regborn, 14.31.
Jonatan Gustafsson, 14.56.
Jack Karlsson, 15.00.
Wilhelm Bergentz, 15.15.
Gustav Nordling, 15.27.
Markus Bohman, 15.30.
Michael Welday, 15.30.
Axel Sandberg, 15.50.
Andreas Ingberg, 15.50.
William Wickholm, 15.51.
Jonas Nilsson, 15.54.
Karl Wilenius, 15.53 (35-åring från Skara som verkar ha någon koppling till länet, sprang Lanna öppen trail förra veckan också).
Eric Westberg 16.23 (talang från Torsbyklubben SK Bore som var tvåa på Finnkampen på 2 000 meter hinder i fjol, före Noha Olsson).
Melker Forsberg, 16.44.
Fredrik Johnsson, 16.55.
Erik Alnervik, 16.57 (med i tävlingsledningen för Helsingborg marathon).
Per Sjögren, 17.01.
Oskar Hansson, 17.33.
Lars Lundegård, 18.36.
Ångest före start: Jonatan Gustafsson, Markus Bohman och Gustav Nordling. Foto: Jonas Brännmyr
Starten. Foto: Jonas Brännmyr
Martin Regborn solo med stor lucka redan efter 400 meter. Foto: Jonas Brännmyr
Andreas Ingberg var en av alla som gick under 16 minuter med finfina 15.50. Foto: Jonas Brännmyr
William Wickholm gick också under 16, 15.51 i mål. Foto: Jonas Brännmyr
Liduina van Sitteren hade persat med över 20 sekunder om det hade varit en riktig tävling, sprang i mål på 17.24,5. Foto: Jonas Brännmyr
Josefin Tjernlund hade inte dagen men gjorde ändå 17.39. Foto: Jonas Brännmyr
Jack Karlsson drog länge upp tempot i klungan bakom Regborn men fick ge sig mot Jonatan Gustafsson (trea i bilden bakom Markus Bohman, bredvid sig har han Gustav Nordling som är dold) på sista varvet. Foto: Jonas Brännmyr
Wilhelm Bergentz hade fajtingfejset på tidigt och ligger här bakom Jonas Nilsson och just före Eric Westberg, men gick sedan ifrån dem till en fjärdeplats i mål på starka 15.15 (Nilsson gjorde 15.54, Westberg 16.23). Foto: Jonas Brännmyr
Michael Welday, som tränar i Mikael Kroons grupp i KFUM Örebro men alltjämt springer för Stocksäter, gjorde finfina 15.30. Foto: Jonas Brännmyr
Krigaransikte på Jonatan Gustafsson under de sista meterna – tränaren Mikael Kroon knäpper av honom på 14.56 efter 3.03 på första tusingen och 9.06 på första 3 000. Foto: Jonas Brännmyr
Fredrik Johnsson visade att han alltjämt är god för sub-17 med 16.57. Foto: Jonas Brännmyr
Per Sjögren var den ende som dubblade 5 000-metersloppet på GIH med Kilsbergen trailtour. Banloppet slutade med 17.01, trailtouren med en sammanlagd tredjeplats. Foto: Jonas Brännmyr
Trailrunning Swedens virtual series bjöd den här helgen på ultralopp, vilket höll ned antalet tävlande rejält (tidigare över 200, nu 60 i tävlingsklassen – det fanns även en motionsklass på 16 kilometer). På programmet stod 50 kilometer på valfri stig, och Jonathan Kandelin sprang sin till stora delar på Bergslagsleden ultra-banan. Han skippade förvisso turen upp till Rusakulan (höll Bergslagsleden istället), men sprang från Digerberget till Ånnaboda. Vid konferensanläggningen, där leden viker ned mot campingen och påbörjar etappen mot Suttarboda, tog han dock rakt och fortsatte på andra stigar ned till hemmet i Garphyttan. 4.45.02 tog lördagsutflykten som gav en åttondeplats av de 44 herrarna (Robbin Kantarp från Finspång vann på 3.44.06, 54 sekunder före gamle orienteringsvärldsmästaren Fredrik Bakkman). Ulrika Sjöwall var snabaste dam på 4.36.16.
Konditionsbloggen 