Fahlin imponerade i tempot – nu väntar decimerat försvar av lagkompisens ledartröja (plus: genomgång av 562 länslöpare i Göteborgsvarvet)

Tidigt i morse släpptes veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där Erik Anfält snackar upp lördagens 100-kilometers-SM, men också berättar om den långa karriären, varför han ”valde att bli veteran” vid 45 års ålder och om att han trots allt kanske inte gjort sin snabbast mara än. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen.

För 12–13 år sedan var Emilia Fahlin topp tio i världen på tempolopp. Det var egentligen så hon först satte avtryck på världsscenen, innan hon började plocka sina segrar och topplaceringar i linjelopp. Både 2010 och 2011 var hon nia på VM i tempo, och i OS i London 2012 var hon 17:e – och de tre åren tog hon tre raka SM-guld i disciplinen. På senare år har hon prioriterat ned tempokörningen rejält, men att hon fortfarande håller klass visade hon när hon körde in som 13:e på den 19,4 kilometer långa tempoetappen i Tour de Bretagne i dag (den tredje av totalt fem etapper i tävlingen) – och det trots att hon knappt suttit på tempocykeln i år, utöver tempoloppet i Gracia Orlová. Fahlin var bara 43 sekunder från andraplatsen – men nästan två minuter bakom överlägsna segraren och lagkompisen Grace Brown (från Australien) som tog över totalledningen med 17 sekunders marginal.
Att det blev så mycket som 17 sekunder ned till tvåan Coralie Demay (Frankrie, St Michel-Mavic-Auber93) och 28 till trean Alessia Vigilia (Italien, Top Girls Fassa Bortolo) innebär att det kommer bli mycket svårt för konkurrenterna att gå ikapp via bonussekunder på de två avslutande etapperna, och det kommer för FDJ-Suez-stallet i mångt och mycket om att hålla henne i tätklungan och försvara mot utbrytningar för att säkra totalsegern.
Något som kan bli nog så knepigt för laget som kom till tävlingen en man kort på grund av skador och som tappade Stine Borgli på första etappen och Victorie Guilman efter andra. Nu återstår förutom Brown och Fahlin bara Eugénie Duval inför de två avslutande etapperna, 136 kilometer från Mûr-de-Bretagne till Kervignac på fredagen och 128 kilometer från Plouharnel till Saint-Jean-Brévelay på lördagen.
Fahlin klättrade tack vare sitt starka tempolopp från 34:e till 14:e plats i sammandraget (1.53 bakom Brown, 46 sekunder från topp fem), men det är mer av akademiskt intresse.

562. Det är den officiella siffran på antalet löpare som fyllt i att de bor i någon av Örebro läns tolv kommuner vid anmälan till Göteborgsvarvet på lördag (391 från Örebro, 41 från Karlskoga, 36 från Kumla, 23 från Lindesberg, 22 från Hallsberg, 18 från Askersund, åtta från Nora och lika många från Lekeberg, sju från Laxå, fyra från Degerfors, tre från Ljusnarsberg, och en från Hällefors.
För att ni ska slippa gå igenom alla namn själva så har jag naturligtvis läst igenom listorna, och namnen som sticker ut är i min bok Tisdagsklubbens Simon Karlsson, Karlslunds Jimmy Axelsson, Starts Maria Nagle, Örebro AIK:s Jonathan Kandelin, Martin Duberg och (superveteranen) Sören Forsberg, Karlslunds långlopps-skidess Olivia Hansson samt Tisdagsklubbens Oskar Hansson, Björn Eriksson och Janne Werner. Bara Karlsson har, vad jag förstår, kvalat in så att han får stå i elitledet.
Saknas gör bland andra Liduina van Sitteren, som var näst bästa svenska i fjol.
Till skillnad från hur det ofta såg ut historiskt är Göteborgsvarvet inte SM i år.

KFUM Örebro och Hagaby arrangerade i kväll gemensamt klubbmästerskap i sprintorientering för respektive klubb, där man dessutom öppnade upp för löpare från andra klubbar att delta (men inte i jakten på KM-medaljer, så klart). Tävlingen gick rätt centralt i Örebro, på Väster, och och Tisarens Josefin Tjernlund och hennes sambo Quentin Rauturier (som tävlar för OK Ravinen men bor i Örebro) var snabbast av alla. Klubbmästare blev däremt Benita Månsson (Hagaby, bara 51 sekunder bakom Tjernlund), Johanna Berg (KFUM Örebro), Hugo Örn (KFUM Örebro, bara 44 sekunder bakom Rauturier) och Oskar Eklöf (Hagby). Starka löpare som Martin Regborn, Jonatan Gustafsson, Jerker Lysell och Filip Dahlgren saknades.

Nu har också resultaten från säsongens sista terrängserietävling i Glanshammar trillat in, och i den enda 2,5-kilometersklassen som fortfarande levde – P15 – löste Viktor Ehrnström som väntat totalsegern genom fjärde vinsten på fyra försök. Men han slog också till med hela säsongens snabbaste tid alla kategorier, 9.37 (40 sekunder snabbare än någon senior mäktade med att springa i någon av de fem deltävlingarna). Banrekordet i P15 är dock så snabbt som 8.25, noterat av Jack Karlsson.
I F15 tog Emelie Rasmusson, som redan säkrat totalsegern, sin femte raka vinst (nu på 12.46, som bäst har hon gjort 12.22 i vår) och på seniorsidan vann redan klara vinnarna Iris Svensson och Oskar Wange på 14.46 respektive 10.17, båda med sina bästa tider för året.