• Sprintkungen får nya utmanare – STH skicross bygger ut

    I våras följde Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson upp sitt junior-SM-guld i längdskidor med seger i STH skicross competition i Storstenshöjden (som inte alls är någon renodlad skicrosstävling, som namnet antyder, utan en blandning av skicross och längdskidor, typ en mer actionfylld variant av skidalpinism, där starten går på toppen av backen och där åkarna ska parera både hopp och gupp, men där det också bjuds på en rejäl uppförsbacke innan sista branten ned mot mål). I år lär han få ännu tuffare motstånd än i fjol (och då var startfältet ändå rätt starkt redan då, med namn som Bob IMpola, Marcus Lennartsson och Gustaf Aflodal), för på femte året satsar arrangörerna rejält mycket större än tidigare, skriver de på facebook och på sin hemsida.-
    Tävlingen går av stapeln den 2 april.
    STH skicross competition är ännu en tävling som ingår i marknadsföringskonceptet Örebro xchallenge, som jag skrev om häromsistens.

  • Bildextra och webb-tv från dramat i Tybblelundshallen: "Egentligen ingen riktig tävlingsgnista"

    I dag avgjordes tredje upplagan av Decembermarathon, den andra inne i Tybblelundshallen (och, med Oktobermarathon, den tredje maran i hallen någonsin). Kumlalöparen Tomas Fridh, 42-åringen som tävlar för Stocksäter, var obesegrade i hallen, och tog den här gången tidigt ledningen och höll den tills nästan 200 varv var löpta av de 218,5 – men då brakade hans mage ihop.
    – Magen tog stryk, jag vet inte om det var sportdrycken eller vad som hände, säger Fridh till Konditionsbloggen.
    När Fridh tvingades börja gå var tvåan Johan Dahl, 33-åring från Fellingsbro (som 2012 satte det där distriktsrekordet i 24-timmarslöpning som Sören Forsberg slog i somras, men som fortfarande är länets näst bästa notering och Sveriges elfte bästa genom alla tider).
    – Jag hade egentligen ingen riktig tävlingsgnista i dag, men när jag såg att Tomas kroknade på slutet och jag samtidigt kände mig otroligt stark så tryckte jag på, säger Dahl, som såg helt oberörd ut när han klev åt sidan efter att ha fullbordat de 42 195 meterna, till Konditionsbloggen.
    Fridhs hallrekord på 3.08.26 stod sig dock. Dahl vann på 3.12.21, Fridh tvåa på 3.16.26 (vilket gör att han leder Marathonserien överlägset efter två av tre deltävlingar) och Emil Falkek, Falkenberg, trea på 3.20.22. Vingåkers Victoria Borg gjorde som i Oktobermarathon och tog hem segern igen, nu med över halvtimmens marginal ned till tvåan Anna Ådefors, Årjäng. 3.27.25 respektive 4.00.13. IF Starts Elias Zika, 34, vann halvmaratonklassen på 1.22.48 och Storådalens Tina Forsberg vann tretimmarsklassen på drygt 28 750 meter.
    Men största vinnaren var Faluns Stig Söderström, 72, som tog sig runt de 42 195 meterna på 5.44.27 och nu bara har en handfull lopp kvar tills han passerar sin drömgräns: 800 maraton.
    Bytte också några ord med arrangören Ola Nordahl, som lät meddela att Decembermarathon kommer leva vidare men att Marathonserien förmodligen inte gör det (alltså ingen mer Oktobermarathon eller Februarimarathon efter årets säsong). Han är mer sugen på spektakulära lopp som Svampen marathon och Örebro backyard ultra.
    Läs mer från Decembermarathon i måndagens pappers-NA (som går att köpa som e-tidning på na.se) och se bilerna nedan. Jag passade även på att filma lite, och webbtvklippet kan ni se på Youtube här (har fortfarande inte lyckats få det att fungera med inbäddningar här på bloggen).

    I Skinksvängen, Degerfors OK:s traditionsenliga annandagstävling, tog Djerfs Per Jansson en högst väntad seger (på julafton vann han lika väntat Djerfs julaftonsorientering). Men den verkliga vinnaren var Filippa Johnson, som förvisso hade längst löptid av alla, men som vann utlottningen av skinkan.

    I Arboga avslutade visade Martin Regborn vem som var landslagsorienteraren i startfältet när han tog hem Julserien genom en tredje seger på fyra deltävlingar (i den fjärde, som han sprang som en del av ett långpass, blev han tvåa …) för maximala 180 poäng i sammandraget (där man räknar bort sin sämsta deltävling). Regborns klubbkompis i Hagaby, Linnéa Holmqvist, vann finalen, men det var Milans Josefin Erlandsson som tog hem totalsegern på damsidan.

    Och i rarajiparin tog hemmalaget (med bland andra Håkan och Johan Röjler) hem segern för Örebro rarajipari.

    Victoria Borg fyller på förråden på väg mot andra raka segern i Tybblelundshallen.  Foto: Jonas Brännmyr
    Victoria Borg fyller på förråden på väg mot andra raka segern i Tybblelundshallen. Foto: Jonas Brännmyr
    Tomas Fridh tvingades växla över till gång när magen kraschade, och fick nöja sig med en andraplats i årets Decembermarathon.  Foto: Jonas Brännmyr
    Tomas Fridh tvingades växla över till gång när magen kraschade, och fick nöja sig med en andraplats i årets Decembermarathon. Foto: Jonas Brännmyr
    Stig Söderström, på väg mot 800 maratonlopp.  Foto: Jonas Brännmyr
    Stig Söderström, på väg mot 800 maratonlopp. Foto: Jonas Brännmyr
    Arrangören Ola Nordahl laddar om för Svampen marathon, som är ett succélopp redan på förhand.  Foto: Jonas Brännmyr
    Arrangören Ola Nordahl laddar om för Svampen marathon, som är ett succélopp redan på förhand. Foto: Jonas Brännmyr
    Johan Dahl korsar mållinjen som segrare.  Foto: Jonas Brännmyr
    Johan Dahl korsar mållinjen som segrare. Foto: Jonas Brännmyr
    Johan Dahl pustar ut och ger segerintervju.  Foto: Jonas Brännmyr
    Johan Dahl pustar ut och ger segerintervju. Foto: Jonas Brännmyr
  • Fahlin tjuvstartar säsongen – i Argentina: "Nytt för mig"

    Örebros proffscyklist Emilia Fahlin talade glatt om att hon skulle få en längre försäsong, med mer hårdträning, i år när hon skulle bli hemma i Europa över vintern istället för att som senaste två säsongerna dra till Australien (där hon i fjol inledde säsongen redan den 2 januari och sedan tävlade intensivt i princip hela våren). Men, nu har nya planer dykt upp. Redan den 4 januari flyger Fahlin med sitt nya italienska stall Alé-Cipollini till Argentina för endagarstävlignen Grap Prix San Luis den 10 januari och etapplioppet Tour de San Luis 11-16 januari.
    – Det stämmer, och det blir något nytt för mig! Sedan blir det även Tour of Qatar 2-5 februari, så det är inte långt tills cirkusen smyger igång igen, säger Fahlin till Konditionsbloggen.
    Några detaljer om årets tävling i Argentina (som är rankat på den tredje nivån inom damernas proffscykling) har jag inte lyckats hitta, men i fjol (eller ja, alltså, i år; ”förra säsongen” kan vi säga) var linjeloppet 76 kilometer långt medan etapploppet bestod av fem linjeetapper på 70-80 kilometer styck och ett kriterium på 14 kilometer.
    Fahlin, som fram tills i somras under flera år varit hård sjukdomsdrabbad, har haft en bra träningsvinter sedan VM, och har dessutom börjat träna på sin nya cykel (en Cipollini, naturligtvis).
    – Jag har klarat mig i princip helt förutom nån dag av halsont, peppar peppar … Får hålla mig på min vakt här hemma, säger Fahlin som bor i Girona men firar jul hemma i Örebro.

  • Helgens höjdare – dags för nytt varvsnurr i Tybblelundshallen

    1. Decembermarathon
    Dags för drygt 218 varv i Tybblelundshallen igen. Decembermarathon avgörs för tredje året, och för andra gången inomhus. Startfältet var fyllt redan i november, och bland annat kommer IF Starts Hasse Byrén till start. Plus Kvarnsvedens Stig Söderström, som med stormsteg närmar sig 800 maratonlopp. Men favorit är Stocksäters Tomas Fridh, som vann på 3.12.52 i fjol och förbättrade sitt eget hallrekord till 3.08.26 vid Oktobermarathon den 1 november.

    2. Julrarajipari
    Dags för årets sista rarajipari (den mexikanska indiansporten som blev världskänd genom Born to run och som Johan Röjler och hans vänner håller på att introducera i Sverige). På annandagen ska det springas och sparkas innebandyboll vid Adolfsbergs hembygdsförening i Sommarro (vilket är en betydligt lämpligare aktivitet denna milda vinter än Röjlers andra stora projekt, Ice race vintage, som förstås inte körs den här lördagen heller).

    3. Skinksvängen
    I Degerfors är Skinksvängen en nästan lika viktig jultradition som själva skinkan. Sedan 70-talet har Olle Hävert, nu 93, arrangerat skidorienteringstävlingen (som, när det som i år inte finns snö, blir vanlig orientering) på annandag jul. I år verkar sådär drygt 60 år yngre Johan Lövgren ha tagit över arrangemanget. Som vanligt bjuds det på lagom utmanande orientering, fika – och den märkliga traditionen att lotta ut en julskinka två dagar efter julafton. Jag brukar själv alltid springa Skinksvängen, men i år missar jag tyvärr tävlingen eftersom Örebro Hockey envisas med att spela i Ängelholm redan klockan 16.

  • En (liten) seger och julaftonsträning med Magnus Jernemyr

    Julaftons morgon är stilla och fridfull … eller totalt sönderstressad, om man vill hinna med allt kul. Skrev ju om det häromdagen. Och visst blev det tämligen hektiskt även i år.
    Först ett crossfitpass (där huvudnumret bestod av en partävling där den ene rodde 300 meter och sedan bytte av den andre som genomförde olika styrkemoment av typen fem burpees/tio kettlebell swings så många varv som möjligt, i tre gånger åtta minuter med två minuters vila där ett antal julnötter skulle lösas), och därefter orientering.
    Mest anmärkningsvärt? Att jag lotsade femåringen till seger i orienteringen. Och att Magnus Jernemyr (ni vet, OS-silvermedaljören och förre Barcelonaspelare som nu håller till i Minden i bundesliga) kom till Karlskogas crossfitgym och tränade på julafton.
    Och efter orientering? Jo, då infann sig den stora julfriden, trots allt.

  • Örebroloppet (nytt namn, gammalt lopp, anmälan öppen!)

    Så här dagen före dopparedan passade Örebroloppet på att öppna anmälan (600 kronor per tvåmannalag). Örebroloppet, säger ni med en rynka mellan ögonbrynen. Jo, det är KFUM Örebro multisport sprint som bytt namn till det något klatschigare Örebroloppet (det måste vara en jävla skräll att just det namnet var ledigt, va?), men i övrigt kör på i samma stil som tidigare. En prestigefylld men samtidigt lekfull tävling med som den 11 juni 2016 inleds med tre kilometers löpning, följs av 16,5 kilometer mounatinbikecykling och fem kilometer löpning innan den avslutas med sex kilometer ”checkpointlöpning” (alltså enklare orientering) där det i damklassen bjöds rejäl dramatik ända in över mållinjen i år. Jag gillar för övrigt Örebroloppets slogan ”Upplev staden som den ska upplevas”.

    Örebroloppet är för övrigt en av grenarna i Örebro Xchallange som är ”ett marknadsföringskoncept skapat av Örebrokompaniet”, alltså ett sätt för det kommunala bolaget att skapa lite extra uppmärksamhet kring en samling lokala tävlingar av mer utmanande karaktär, och därmed måhända i slutändan håva in lite extra turistpengar.
    2015 ingick, förutom multisporten, också bland annat Örebro triathlon, Bergslagsleden ultra/Kilsbergen trailrun, Bergslagsloppet och Örebro actionrun. ”Det ser ut att kunna bli tolv tävlingar som ingår nästa år”, sa Christer Wilén, vd för Örebrokompaniet, till NA den 8 oktober, men än är inte alla kända (tror jag).

     

  • Det svåra valet – julaftonens träningsalternativ

    Man ska inte sticka under stol med att julafton trots allt är en rätt speciell dag. Jag har inte mycket till övers för det här med klappar (kunde man avskaffa det?), men julmaten (juldesserterna!) och samkvämet tycker jag mycket, mycket om. Förstås.
    Men tränar man tämligen frekvent, och på olika ställen, så finns det många som vill umgås just på julafton. Många man vill umgås med. Och liksom om man har en stor familj blir det lätt krockar (ska vi ta glögg hos er, när vi byter vi julklappar hos er, vilken tid kan tomten trilla in så alla blir glada och nöjda?!). Så, det gäller att planera väl.
    Själv är jag anmäld till ett crossfitpass klockan nio (sambon är både instruktör och atlet, så även om jag inte är någon crossfitare [hell, jag är så klen i överkroppen att jag inte kan göra ett enda räckhäv!] hänger jag på den där boxen mer än vad som är sunt), men redan klockan tio ska jag stå på start i OK Djerfs traditionsenliga julaftonsorientering (som oftast har en knorr; ett år var kartan spegelvänd [jag hittade inte ens närmsta vägen till pulkabacken 100 meter från min egen ytterdörr …] och ett annat år var den sönderklippt och omkastad). Hur det ska gå? Det vet’e katten. I fjol försökte jag samma trick och fick dra mitt i crossfiten för att i alla hast hinna anmäla mig och registrera lånepinnen före start. Men uppvärmd var jag i alla fall (och då har jag ändå missat Degerfors OK:s julaftonsorientering, som jag gärna hade varit med på).
    Sedan, efter målgång, infinner sig den stora julefriden. Med förhoppningsvis vådliga mängder mat. Några paket (om vi måste). Och samkväm även med de mindre träningsfanatiska vännerna.
    Hur ska ni fira jul?

  • Tips på fem riktigt hårda paket

    Förra året var jag lite sent ute, och tipsade om julklappar först på själva julafton. I år tänkte jag vara ute i något bättre tid.
    Visst kan man köpa träningskläder, en ny kompass eller ett par skor åt någon man verkligen tycker om. Men är inte det allra roligaste man kan ge (och få!) en start i ett lopp? Jo, självklart är det så. Och då kanske helst i något lopp som är utöver det vanliga. Varför inte i något av dessa:

    1) Örebro actionrun, 27 augusti 2016
    Vad? Hinderbanelopp i centrala Örebro, med start på Våghustorget och mål på Stortorget. Arrangeras för andra gången.
    Prisklass: Dyrt. 595 kronor nu (som stiger till 895 [!] om man anmäler sig sent).
    Längd: Cirka sju kilometer med ett 30-tal hinder.
    Rekommenderas för: Orädda och äventyrliga, helst inte alltför gamla (man vill inte orsaka något lårbenshalsbrott även om äldsta deltagaren i årets upplaga lär ha varit en bra bit över 70) släktingar. Däremot inget större krav på kondition eller förkunskaper. Alla kan delta, och de hinder man inte klarar ersätts med straffburpees.

    2) Örebro city midnight run, 6–7 augusti 2016
    Vad? Millopp i centrala Örebro, som hämtat inspiration från Midnattsloppet, med start sent en lördagskväll. Arrangeras för första gången.
    Prisklass: Medel. 350 kronor.
    Längd: Tio kilometer.
    Rekommenderas för: Alla inte helt otränade vänner (det kan bli tråkigt om man måste gå större delen av vägen). Med krogarna öppna och livemusik längs banan blir det en upplevelse mer än en tävling.

    3) Kilsbergen trailrun, 4 september 2016
    Vad? Terränglopp mellan Ånnaboda och Suttarboda där stigningen uppför Södra Storstenshöjdens slalombacke är huvudattraktionen. Arrangeras för sjätte gången.
    Prisklass: Medel. 300 kronor (fjolårets pris, årets ännu ej annonserat).
    Längd: 14 kilometer. 2016 introduceras även en sexkilometersbana.
    Rekommenderas för: Äldre släktingar med utslitna knän som inte längre pallar asfaltslöpning (jag har själv gett bort starter i det här loppet i både 40- och 60-årspresenter) och till alla du tror skulle uppskatta att springa uppför en slalombacke (vem gör inte det?). Känner du nån som gillar att kubba riktigt långt avgörs Bergslagsleden ultra samma dag.

    4) Vårruset Örebro, 18 maj 2016
    Vad? Femkilometerslopp i Örebro, med start och mål vid Gustavsvik. Arrangeras för 28:e gången.
    Prisklass: Medel. 225 kronor utan tidtagning, en 50-lapp extra för att få tiden tagen.
    Längd: Fem kilometer.
    Rekommenderas för: Alla kvinnor (herrar är hänvisade till det som tidigare hette Grabbhalvan men som 2016 kommer byta namn, och som avgörs kvällen före). Det går lika bra att stavgå som att springa. Och efteråt bjuds det picknick och samkväm.

    5) Örebrobbackyard ultra, 25– juni 2016
    Vad? Oändlighetslopp i Kvinnersta, norr om Örebro. Arrangeras för första gången.
    Prisklass: Dyrt. 500 kronor (men priset per kilometer är förstås oslagbart).
    Längd: Så länge man orkar hålla på. 6,7 kilometer per timme eller drygt 160 kilometer per dygn.
    Rekommenderas för: Erfarna långlöpare (kan också ges som uppmuntring för dem som behöver ny inspiration i sin löpträning). Det handlar om att springa 6,7 kilometer per timme så länge man orkar (så man behöver inte alls springa fort, det motsatta är snarast att rekommendera). Varje hel timme får alla som klarat av de senaste 6,7 kilometerna starta om. Tills bara en löpare, en vinnare, återstår.

  • Winner vinnare andra dan – och Jacobsson varje dag

    Första dagen av allround-SM blev ju ingen jättehöjdare ur SK Winners perspektiv (fem medaljer, veteran-SM inräknat, men inget guld), men på söndagen lossande det rejält för Örebroklubben. Först tog Markus Hjalmarsson veteran-SM-guld på 1 000 meter (och Tony Ehrnström brons), sedan försvarade David Andersson senior-SM-guldet på specialdistans 1 500 meter (på, för förhållandena, finfina 1.58,33) och Adam Axelsson tog bronset. Därefter tog Markus Hjalmarsson veteransilvret på 3 000 meter och så avslutades SM-helgen med herrarnas 10 000-meterslopp (där alla som gick i mål blev medaljörer!) med silver till Andersson och brons till David Hjalmarsson. Ja, allra sist räknades förstås de prestigefyllda totalresultaten ihop, och Andersson kunde kvittera ut sitt andra guld för dagen efter att ha klämt sig före Trollhättans Nils van der Poel med 0,73 poängs margina (167,681 mot 168,410), trots att Andersson var närmare 50 sekunder bakom sin förra klubbkamrat från Trollhättan i 10 000-metersloppet. Dessutom fick David Hjalmarsson inkassera ett brons i allround-SM eftersom alla andra ju bröt (men det kanske var elakt skrivet, han låg trots allt trea av fem efter första dagen). Därtill tog Markus Hjalmarsson och Ehrnström guld respektive brons sammanlagt i H35.
    Det där var en lång sammanställning, men kortfattat kan Andersson alltså summera det allround-SM där han var satt att försvara fem guld med två guld (1 500, allround) och tre silver (5 000, 10 000, lagtempo) medan Adam Axelsson tog ett silver (lagtempo) och ett brons (1 500 meter) och David Hjalmarsson samlade ihop ett silver (lagtempo) och tre brons (5 000, 10 000 och allround – Axelsson fick därmed rätt i sin förhandsanalys). Totalt alltså nio seniormedaljer till Winner (men van der Poel får dela SM-kungtiteln med Andersson på tre guld och två silver; men där Andersson tog det mest prestigefyllda guldet).

    Som jag påpekade redan i rubriken är Filip Jacobsson just nu vinnare varje dag han ställer sig på längdskidorna och hänger på kartstället. Efter dubbla segrarna i Finland för ett par veckor sedan pulvriserade degerforsaren i helgen motståndet i Boden. På söndagen vann han långdistansen i svenska juniorcupen med nästan sex minuters marginal till tvåan. Fyra tävlingar, fyra segrar så här långt, alltså.

    Garphyttans Axel Ekström efteranmälde sig till 42-kilometersloppet i Vålådalen och hängde på täten tämligen länge. Sju åkare höll ihop hela vägen in i mål och gjorde upp i spurtstrid, där Jerry Ahrlin besegrade åkare som Jörgen Brink, Oskar Svärd och Anders Södergren. Där bakom en en lucka på på runt två minuter till ytterligare sex åkare; bland dem Ekström som slutade på 13:e plats totalt, 2,5 minuter bakom. Sara Lindborg kom däremot inte till start.

    I går, lördag, hade Eskilstuna FI för övrigt öppet klubbmästerskap över 3 000 meter inomhus, och Haben Kidane knep andraplatsen bakom Nasir Dawoud, rapporterar Friidrottsnyheter på twitter. Kidane löpte på 9.13,74.

  • Inget guld för Andersson – och Axelsson strök sig

    Förra säsongen tog han samtliga nio SM-guld som var uppe på bordet i skridsko. Men när SK Winners David Andersson i dag inledde årets SM-säsong med att försöka försvara de båda över 5 000 meter och i lagtempo sket det sig direkt. Andersson, som inte tävlat på en längre distans än 1 500 meter i år (men som i lördagens NA berättade att han hade en ”superkänsla” i kroppen som han inte känt på flera år, åtminstone före veckans förkylning med tillhörande bihåleproblem; och som har ett nysatt svenskt rekord på 1 000 meter som bekräftelse på känslan), fick nöja sig med silver på båda distanserna.
    Först blev han slagen med nästan nio sekunder över 5 000 meter av förre klubbkompisen Nils van der Poel (som är förstaårssenior men dominerat de längre distanserna i Sverige senaste säsongerna, och visade att formen är intakt trots höstens militärtjänstgöring).
    Sedan fick Andersson, tillsammans med Adam Axelsson och David Hjalmarsson, se sig slagna med 4,5 sekunder över lagtempot som mätte 3 200 meter (åtta varv på Ruddalens oval). van der Poel-anförade Trollhättan passade dessutom på att snuva Winner på sitt årsgamla svenska rekord (för klubblag) på distansen med en dryg sekund (då, i fjolårets SM, låg Axelsson hemma och kurerade hjärnskakning, och ersattes av Johan Röjler). Den här gången fyllde Röjler, som inte deltog individuellt, för övrigt ut Winners andralag som slutade på fjärde plats.
    Men dagen slutade ändå i dur för Andersson som leder sammandraget i allround-SM med nästan 1,5 poäng efter två av fyra distanser. van der Poel är tvåa och Hjalmarsson trea, dock bara 0,034 sekunder före fyran Erik Wetterdal (Hjalmarsson slog för övrigt till med en tredjeplats på 5 000 meter och kan liksom Andersson lägga två medaljer på nattduksbordet i kväll).
    Axelsson? Tja, efter att ha slutat tvåa på 500 meter (men varit över en sekund bakom Andersson) beslutade han sig för att stryka sig från 5 000-metersloppet. Axelsson fick ändå med sig karriärens fjärde senior-SM-medalj, från lagtempot, och kan nu satsa allt på 1 500-metersloppet på söndagen, medan övriga måste ha det avslutande 10 000-metersloppet i bakhuvudet.
    I veteran-SM tog Winners Markus Hjalmarsson och Tony Ehrnström silver respektive brons på 1 500 meter, och Hjalmarsson leder allround-SM inför söndagen.

    Degerfors Filip Jacobsson fortsätter visa tidig storform. På lördagen följde skidorienteraren upp de båda segrarna i Finland med att krossa sina svenska konkurrenter med nästan tre minuters marginal efter 51 minuters åkning i medeldistanstävlingen i Boden. Av 17 delsträckor (mellan kontroller) var Jacobsson snabbast på elva och tvåa på fyra. I morgon avslutas tävlingshelgen i Boden med långdistans.