Petterssons feta revansch – sprang in som tvåa på JVM (men får inget silver): ”Ett av mina absolut bästa lopp nånsin” (Och favoriterna vann i Kilsbergsleden)

Snacka om att Valter Pettersson tog en fet revansch efter dubbelbommarna och 51:a-platsen i medeldistansen som inledde junior-VM i orientering går. När stafetten avgjordes i dag fick Tisaren-löparen förvisso springa i svenska andralaget, men han fick rollen som ankare och han sprang bäst av alla på sista sträckan och tog laget i mål som tvåa. Enda smolken i bägaren är att svenska förstalaget vann, vilket innebär att andralagets resultat räknas bort – så det blir ingen silvermedalj för Pettersson och hans lagkompisar Felix Silver (som var 19:e på förstasträckan, men bara 1,5 minuter bakom täten) och Olle Karlsson (som sprang upp laget till en sjundeplats, men tappade nästan två minuter till mot täten). Bara respektive nations bästa lag får nämligen räknas.
Men vi måste titta lite närmare på Petterssons prestation ändå: Han skickades ut alltså ut som sjua, 3.13 bakom täten (Edvin Nilsson i förstalaget hade gått ifrån med 1,5 minuter längst fram), men var uppe på fjärdeplatsen redan vid första mellantiden och jagade sedan ned andragruppen med Finland och Schweiz och spurtade ifrån dem.
”Synd bara att vi inte kan få medalj”, skriver Pettersson i sin träningsdagbok på Strava, men tillägger: ”Sjukt kul med stafett och jag gjorde nog ett av mina absolut bästa lopp i år om inte nånsin.”
Till Svenska orienteringsförbundets hemsida berättar han också lite om strategin på sistasträckan, där han inledningsvis låg bakom norrmannen Kornelius Kriszat Lovfald som till slut blev fyra:
– Jag visste från igår att jag behövde hålla lite i handbromsen. Jag låg lite bakom norrmannen och lät han sköta orienteringen på en hel del kontroller men han höll riktigt bra fart. Det var underbart att se förstalaget stå där i mål men det är lite tråkigt att bara ett lag får medalj. Men en grym laginsats av oss.
I morgon avslutas JVM, och Petterssons juniorkarriär, med långdistans. Återstår att se om han rycker handbromsen då. Man kan se tävlingen live här, och Pettersson går ut som 108:a av 127 startande, vid 13.04 svensk tid.

I Kilsbergsleden, det (knappt) 14,7 kilometer långa, klassiska terrängloppet i Karlslundsspåret blev det favoritsegrar genom silvermedaljören från sommarens maraton-SM, Erica Lech, och silvermedaljören från sommarens orienterings-EM, Anton Johansson. Båda örebroare. Lech vann med över fem minuters marginal, på 58.44, medan Anton Johansson med sina 48.35 bara var 32 sekunder från Linus Rosdal som är den bästa jag hittat genom tiderna (men jag är inte säker på att det är banrekordet). Det räckte till seger med nästan tre minuters marginal före en annan inflyttad Örebroorienterare, Erik Berzell som med 51.26 spurtade in två sekunder före Erik Anfält. Anfält var bästa distriktslöpare på herrsidan (Johansson tävlar för Blekingeklubben Orion, Berzell för Stockholmsklubben Järla) och tog därmed fulla poäng i långloppscupen, där Tisdagsklubbens Simon Karlsson (51.48) och Starts Per Arvidsson (52.42)var fyllde på ”pallen”.
På damsidan gjorde Lechs seger att hon, precis som Arvidsson tidigare, säkrat totalsegern i långloppscupen redan före finalen. Det blir hennes första seger där. Tisdagsklubbens Kajsa Rosdal tog andraplatsen på 1.03.58 medan Starts Petra Haneus blev trea på 1.06.27. Marie Dasler tog fjärdeplatsen på 1.07.12 (sju sekunder före Emma Reinhed-Liljeqvist) och säkrade andraplatsen i cupen.
Långloppscupen avslutas med Lucialoppet i Vretstorp om en månad.
Alla vinnare i långloppscupen sedan starten 1999:
1999:
Helene Nilsson/Johan Stunz.
2000: Lotta Lennartsson/Peter Wiker.
2001: Åsa Höög/Peter Wiker.
2002: Åsa Höög/Peter Wiker.
2003: Åsa Höög/Peter Wiker.
2004: Åsa Höög/Bertil Sundin.
2005: Karin Sennvall (numera Sennvall Forsberg)/Mathias Lidson.
2006: Helene Nilsson/Mathias Lidson.
2007: Åsa Höög/Jakob Olars.
2008: Åsa Höög/Niklas Källmén.
2009: Lotta Lennartsson/Nicklas Källmén.
2010: Karin Sennvall (nu Sennvall Forsberg)/Erik Anfält.
2011: Lotta Lennartsson/Erik Anfält.
2012: Erica Lech/Erik Anfält.
2013: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
2014: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
2015: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
2016: Mikaela Kemppi/Jakob Nilsson.
2017: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
2018: Liduina van Sitteren/Per Arvidsson.
2019: Liduina van Sitteren/Per Arvidsson.
2020: Inställd på grund av coronapandemin (Liduina van Sitteren och Per Arvidsson samlade flest poäng i deltävlingarna som blev av)
2021: Liduina van Sitteren/Per Arvidsson.
2022: Erica Lech/Per Arvidsson.
Flest totalsegerar: Åsa Höög (sex), Mikaela Kemppi (fem, alla i rad), Erik Anfält (fem), Peter Wiker (fyra), Liduina van Sitteren (tre och flest poäng under pandemiåret), Per Arvidsson (fyra och flest poäng under pandemiåret).

40 löpare valde i stället för Kilsbergsleden att springa Örebro parkrun (flera i Halloween-utstyrslar), och av dem var Anna Mendelsson (21.30) och Andreas Kjellin (19.46) allra snabbast.


Ett svar till “Petterssons feta revansch – sprang in som tvåa på JVM (men får inget silver): ”Ett av mina absolut bästa lopp nånsin” (Och favoriterna vann i Kilsbergsleden)”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: